Kommunrapport Örebro

Kommunrapport Örebro Redovisning av resultaten av projektet MIFO-inventering av förorenade områden i Örebro län Rödfyr vid Latorp. Bild: Andreas Bengtsson www.t.lst.se Publ. nr 2004:36

Förord Länsstyrelsen i Örebro län bedriver, liksom övriga länsstyrelser, ett långsiktigt arbete för att identifiera, riskklassificera och efterbehandla förorenade områden i länet. Denna rapport sammanfattar en inventering av förorenade områden i Örebro kommun. Inventeringen har genomförts med medel från Naturvårdsverket. Inventeringsarbetet har utförts i samarbete med Örebro kommun med Ingvar Eriksson som projektledare och Karin de Beer och Andreas Bengtsson som inventerare. Inventeringen har genomförts under månaderna januari till april år 2003. Rapporten författades av Karin de Beer och Andreas Bengtsson. Örebro, september 2004 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Syfte... 2 3. Metod... 3 3.1. Objekt som inte ingår i Länsstyrelsens inventeringsprojekt... 3 4 MIFO-inventering i Örebro kommun... 4 4.1. Arbetsmetodik... 4 4.2. Läget innan MIFO-klassning... 5 4.3. Resultaten av MIFO-klassningen... 5 4.4. Erfarenheter och diskussion... 9 4.4.1. Allmänt... 9 4.4.2. er... 10 4.4.3. Diskussion i efterbehandlingsguppen... 10 4.4.4. Motiveringar till riskklassningen... 10 5. Litteratur... 19 6. Referenser... 21 Bilaga 1: Nya objekt i Örebro kommun...i Bilaga 2.1: Karta med MIFO-klassade objekt i klass 1 och 2, sydöstra Örebro...VII Bilaga 2.2: Karta med MIFO-klassade objekt i klass 1 och 2, centrala Örebro... VIII Bilaga 2.3: Karta med MIFO-klassade objekt i klass 1 och 2, västra Örebro... IX Bilaga 3: Lista med alla i MIFO-databasen registrerade objekt... XI Bilaga 4: GIS-skikt som använts vid inventeringen... XIX Bilaga 5: Förklaring av förkortningar och begrepp... XXIII

1. Inledning Naturvårdsverket fick år 1990 i uppdrag att planera för åtgärder för efterbehandling och sanering av förorenade områden. Naturvårdsverket genomförde en branschkartläggning (BKL) [Naturvårdsverket, 1995] åren 1992-1994 för att identifiera de största och allvarligaste områdena/branscherna i landet. De branscherna som studerades blev branschvis indelade i riskklasser. En inventering som gick ut på att identifiera potentiella objekt utfördes av Länsstyrelsen i Örebro län under åren 1996-1997. Dessa objekt riskklassades till största delen enligt BKL. År 1999 kom Naturvårdsverkets modell Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO) [Naturvårdsverket, 1999] med syfte att göra riskbedömningar med rimlig säkerhet och på ett enhetligt sätt i hela landet. Resultat av bedömningen är att objekt inordnas i en av fyra riskklasser: Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö Stor risk för människors hälsa och miljö Måttlig risk människors hälsa och miljö Liten risk för människors hälsa och miljö Uppgifter från 1996-1997 års inventering fördes över till MIFO-databasen år 2000. Ingen ny riskbedömning gjordes. År 2002 påbörjades av Länsstyrelsen en inventering och uppdatering av uppgifter om förorenade områden enligt MIFO. Framförallt objekt som klassades i 1996-1997 års inventering i riskklass 1 och 2 har nu inventerats och riskklassats enligt MIFO-fas 1. Även nya objekt har identifierats i denna inventering. Inventeringsarbetet utförs för att uppnå delmålet om förorenade områden inom miljömålet Giftfri miljö, som antogs av riksdagen år 1999. Enligt delmålet ska senast år 2005 förorenade områden vara identifierade, och inom minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön ska arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år 2005. Minst 50 av de områden där arbete påbörjats ska dessutom vara åtgärdade. I länet har, enligt inventeringen under åren 1996-1997, drygt 850 objekt identifierats. Målet är att till utgången 2005 ska samtliga objekt, som var klassade i riskklass 1 och 2 under 1996-1997 års inventering, vara klassade enligt MIFO-fas 1. I Örebro län har ett sjuttiotal objekt preliminärt placerats i riskklass 1 och cirka 300 i riskklass 2 utifrån 1996-1997 års inventering (enligt branschkartläggningen). Utifrån tillgängligt material bedöms gruvor och upplag vara den bransch i länet där efterbehandlingsbehovet är störst. 1

2. Syfte Syftet med den pågående inventeringen är att den ska utgöra ett underlag för planering och prioritering för att genomföra efterbehandling av förorenade områden. Rapporten syftar till att beskriva det aktuella läget för kommunen vad gäller antalet förorenade områden, vilka objekt som är klassade i klass 1 och 2 enligt MIFO-fas 1 samt redogöra för nya objekt som är identifierade i kommunen. 2

3. Metod Metoden som använts för inventeringen är Naturvårdsverkets MIFO-modell. Modellen är till för att användas vid inventeringar och undersökningar av förorenade platser i Sverige. Genom att samma metod används för hela Sverige blir resultatet jämförbart med andra undersökningar och en vedertagen riskklassning kan genomföras. I MIFO-modellen ingår två faser. I fas 1 ska en orienterande studie och en preliminär riskklassning genomföras. Uppgiftsinsamling genom litteraturstudier, platsbesök och intervjuer med berörda parter ska genomföras. Blanketterna A (administrativa uppgifter), B (verksamhets- och områdesbeskrivning), C (föroreningsnivå), D (spridningsförutsättningar) och E (samlad riskbedömning) ska fyllas i och arkiveras. Efter inventeringen sker prioritering av objekten/områdena inför översiktliga undersökningar, dvs. fas 2. MIFO-modellen innebär att riskerna inte ska underskattas. Bedömningar baseras på ett troligt men dåligt fall. Att basera bedömningarna på värsta fallet (försiktighetsprincipen) kan innebära en grov överskattning av den faktiska risken. Ju större osäkerheter som finns i underlaget desto strängare bör bedömningarna göras. I den pågående inventeringen sker en kvalitetssäkring, uppdatering och MIFO-fas 1 klassning för de objekt som var klassade i riskklass 1 och 2 under inventeringen 1996-1997. Även nya objekt som enligt BKL hamnar i riskklass 1 och 2 ska identifieras och MIFOklassas. Om det inte finns tillräckligt mycket information för att genomföra en MIFOklassning klassas objektet efter BKL, tills motsägande information framkommer. 3.1. Objekt som inte ingår i Länsstyrelsens inventeringsprojekt Enligt riktlinjer från Naturvårdsverket har inte alla branscher som är med i BKL inventerats i Länsstyrelsens inventeringsprojekt. Följande objekt ingår inte i inventeringen: Objekt inom branscher med branschklass 3 och 4 enligt BKL, med undantag för objekt som ändå verkar utgöra stor risk för människans hälsa eller miljö Försvarets verksamheter SJ:s och Banverkets objekt Objekt som ingår i SPIMFAB:s arbete (bensinstationer nedlagt efter 1 juli 1969 och innan den 31 december 1994.) Deponier Objekt som är i drift Även om inte någon aktiv arkivsökning har skett för dessa branscher har ibland uppgifter om objekt i ovannämnda branscher framkommit. Dessa uppgifter har i så fall registrerats eller skrivits in i MIFO-databasen. Efter att inventeringen för Örebro kommun har genomförts har riktlinjerna från Naturvårdsverket för vad som ska ingå i Länsstyrelsens inventering förändrats. Detta innebär att vissa branscher kvarstår att inventera. 3

4 MIFO-inventering i Örebro kommun Under den här punkten finns en kort beskrivning av tillämpad arbetsmetodik för Örebro kommun. Efter detta följer en beskrivning av hur läget var innan MIFO-inventeringen genomfördes samt hur många nya objekt som har identifierats. Resultaten av riskklassningen enligt MIFO-modellen är översiktligt beskrivna och slutligen finns en redovisning av erfarenheter, diskussion kring olika objekt och beskrivning av speciella fall. För en förklaring av förkortningar och begrepp som används se bilaga 5. 4.1. Arbetsmetodik Klassningen av förorenade områden har följt MIFO-metodiken [Naturvårdsverket, 1999]. Arbetet utgick från aktuella objekt i den befintliga MIFO-databasen (baserad på inventeringen under 1996-1997) samt att den samkördes med två andra databaser, Gruvdatabasen [Länsstyrelsen Örebro Län, 1992] samt Databas industrihistoriska inventeringen [Länsstyrelsen Örebro län, 2003]. Utifrån sammanställda listan över alla objekt skedde arkivsökningar ur Länsstyrelsens arkiv (handlingar om ansökan till tillstånd, tillsynshandlingar från åren 1971-1973 mm.), Örebro stadsbiblioteket (Saxons hembygdssamling) samt Länsarvet (Örebro socken). Kontakt har även tagits med Sture Kirchhof, tidigare anställd på tekniska förvaltningen i Örebro kommun. Dessutom hämtades information från ett examensarbete om inventering av förorenade områden i Örebro kommun. Insamling av underlagsmaterial har skett genom att använda brunnsarkivet och jordartskartor från Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), inventering av sågverk, inventering av gamla avfallsupplag, försvarets inventering av miljöfarliga lämningar, Status SPIMFABprojekt i Örebro län och Lantmäteriets fastighetsdatasystemet (FDS). För en översikt av använda informationskällor och litteratur se även kapitel 5. Efter insamlandet och registrering av material besöktes Owe Ekholm och Lennart Wiklund vid Miljökontoret (Örebro kommun) för att diskutera objekten samt att få aktuell och ytterligare information. Baserad på den insamlade information gjordes en prioritering för vilka objekt som skulle besökas. Objekt som verkade allvarliga ur miljösynpunkt och där utförliga uppgifter saknades prioriterades för fältbesök. Totalt besöktes 24 stycken objekt, främst rödfyrsupplag men även sågar, kvarnar och hyttor. Efter platsbesök skrevs informationen in i databasen och kompletterades med ytterligare data från olika GIS-skikt (se bilaga 4). Vid vissa objekt som besöktes har tagits ett markprov (stickprov) för att senare analysera provet med en röntgenfluorescensdetektor (XRF). Resultaten från XRF-analyser har används som indikation om föroreningsnivån. Totalt har drygt 200 objekt gåtts igenom och av dessa har totalt 58 objekt riskklassats enligt MIFO-fas 1 (enskilda fall fas 2). Det finns flera anledningen till att inte alla genomgångna objekt har MIFO-klassats: Inte alla objekt ingår i genomförda inventeringsprojektet (se paragraf 3.1). Under inventeringen har inte tillräckligt med underlagsmaterial kommit fram för att genomföra en MIFO-fas 1 riskklassning. Exempel är objekt inom branscherna verkstadsindustri och kemtvättar. För branschen kemtvättar har senare tagits fram en modell för riskklassning i samband med ett examensarbete där MIFO-klassning har utförts för 4 stycken kemtvättar i Örebro kommun [Eldin, Johan, 2003]. Riskklassning, med hjälp av den framtagna modellen, av de kemtvättarna som finns i Örebro kommun har inte skett ännu, men bör ske i ett senare skede. 4

Efter att underlagsmaterial hade insamlats kunde snabbt konstateras att objektet inte skulle hamna i riskklass 1 eller 2. Då valdes att inte fortsätta med uppgiftsinsamling men att klassa (inte en MIFO-klassning) objektet i riskklass 3 eller 4. Exempel av sådana objekt är hyttor, som enligt BKL klassas i riskklass 1 (Primära metallverk eller Järn-, stål- och manufaktur). När det handlar om gamla järnhyttor som har haft mindre omfattning och som har nedlagts innan 1900-talet har vi inte fortsatt att inventera och klassa dessa hyttor enligt MIFO-modellen. Dessa hyttor har klassats (ej MIFO-fas 1) i klass 3 eller 4, baserad på en bedömning av underlagsmaterialet. Ett liknande exempel är sågverk som husbehovssågar utan doppning, som har klassats (ej MIFO-fas 1) i klass 3 eller 4. Objektet är inom branschen (se paragraf 4.4.2 för en närmare förklaring). 4.2. Läget innan MIFO-klassning Totalt fanns det 212 objekt i den befintliga MIFO-databasen för Örebro vid arbetets start. Av dessa var fem objekt klassade i riskklass 1 och 78 stycken objekt i klass 2 enligt 1996-1997års inventering. Utöver dessa objekt har cirka 300 nya objekt identifierats. Dessa objekt var bensinstationer, bilskrotar eller bilverkstäder, gjuterier, kemtvättar, kvarnar, mekaniska verkstäder, skjutbanor, sågverk eller snickerier, tryckerier, skotillverkare, garverier och några övriga branscher. Av dessa cirka 300 nya objekt är nästan hälften inskrivna i MIFO-databasen och några även MIFO-klassade. Övriga nya objekt finns registrerade på en Excel-lista ( IndexObjektÖrebro ). För information om nya objekt se bilaga 1 (Nya objekt i Örebro kommun). MIFO-fas 1 inventering (eller i enskilda fall MIFO-fas 2) är genomfört för 58 objekt. Av dem var efter 1996-1997års inventering 4 objekt klassade i klass 1, 15 i klass 2, 8 i klass 3 och 10 i klass 4. Totalt 21 objekt fanns inte med i tidigare inventeringen. De 21 nya objekt som blev MIFO-klassade tillhör 7 olika branscher: sågverk (9 objekt) bilskrot och skrothandel (4 objekt) textilindustri (3 objekt) övrigt (2 objekt) betning av säd (1 objekt) gjuteri (1 objekt) verkstadsindustri (1 objekt) 4.3. Resultaten av MIFO-klassningen MIFO-fas 1 (eller i enskilda fall MIFO-fas 2) är genomfört för 58 objekt. För två objekt, Latorp 1 och 2 rödfyr har även MIFO-fas 2 undersökningar gjorts. Dock har resultat från dessa undersökningar inte tagits med i den här rapporten. Riskklassningen som redovisas i den här rapporten för Latorp 1 och 2 rödfyr är därför inte längre aktuell. För fyra kemtvättar som inte har MIFO-klassats i den här inventeringen finns ett examensarbete [Eldin, Johan, 2003] där dessa kemtvättar har klassats. Dessa resultat har inte tagits med i den här rapporten. Av de 58 MIFO-klassade objekt är tre objekt riskklassade i klass 1 enligt MIFO-fas 1. Dessa objekt är Munkatorp skjutbana och Latorp 1 och 2 rödfyr. Totalt är 30 stycken objekt klassade i klass 2. Branscher som är representerade i klass 2 är främst sågverk samt gruva och upplag. Men det finns även objekt i de branscherna kommunal avfallsdeponi, järn-, stål- 5

och manufaktur, bilskrot och skrothandel, gasverk (nedlagt), skjutbana, betning av säd och textilindustri. 17 objekt klassades enligt MIFO-fas 1 i klass 3 och 8 objekt i klass 4 (se tabell 1 och 2). Tabell 1: Antal objekt per riskklass innan och efter MIFO-klassningen. Antal efter 96/ 97 års Riskklass (BKL)-klassning Antal efter MIFO-klassning 1 3 3 2 16 30 3 8 17 4 10 8 Ej klassade 21 0 Totalt 58 58 Tabell 2: Resultatet av riskklassningen enligt MIFO-modellen. Objekten redovisas i bokstavsordning per klass. Objekt Bransch Riskklass MIFO-fas 1 Riskklass MIFO-fas 2 Riskklass 96/ 97 enligt BKL Latorp 1 rödfyr 1 MTM* 1 Latorp 2 rödfyr 1 MTM* 1 Munkatorp Skjutbana 1 1 Almbro kvarn & såg Betning av säd 2 - BF Bygghandel (Södra Brädgården AB) Sågverk 2 4 Dylta svavelkisförekomst 2 2 Ekebergs såg - Hyddan Sågverk 2 - Ervallafältet 2 2 Garphyttan 1 rödfyr 2 2 Garphyttan 2 rödfyr 2 2 Garphytte Bruk 1 Järn,- Stål- och manufaktur 2 4 Garphytte Bruk 2 Järn,- Stål- och manufaktur 2 4 Gymninge rödfyr 2 2 Götarsviks såg Sågverk 2 - Höghult Skjutbana 2 2 Höglunda rödfyr 2 2 Ingvaldstorp Skjutbana 2 2 Kilsmo såg Sågverk 2 2 Kåvi såg Sågverk 2 - Lager och Son trävaruaffär Sågverk 2 - Lannaforsdammen Övrigt 2 3 Latorp såg Sågverk 2 - Nya gasverket Gasverk (nedlagt) 2 2 2 Nyhammarsdammen Järn,- Stål- och manufaktur 2 3 Resta såg Sågverk 2 - Skrillet rödfyr 2 3 Sundsbro 2 3 Wilkensons Textilindustri 2-6

Vintrosa Båtindustri Sågverk 2 - Vintrosa tätort rödfyr 2 2 Örsta rödfyr 2 2 ÖSB Industrier Markgatan 18 Textilindustri 2 - ÖSB Industrier Storgatan 50 Textilindustri 2 - Arvaby Såg Sågverk 3 - Beijers byggmaterial Sågverk 3 2 BPA Holmen Övrigt 3 - Eriksberg båtbyggeri och såg Sågverk 3 - Förnicklingsbolaget Sven Nilsson & Co Ytbehandling av metaller 3 4 Gamla gasverket Gasverk (nedlagt) 3 2 Garphytte silvergruva 3 3 Garphytte silverhytta Primära metallverk 3 3 Hacklyckan rödfyr 3 3 Hageberg rödfyr 3 3 Hallin, Ernst Ax Gjuteri 3 2 Karlslund nya bildemontering Bilskrot och skrothandel 3 - Hallins (Järnvägsgatan 1 Gjuteri 3 - Hovsta kokkärlsfabrik Verkstadsindustri 3 - Skebäcksbron Övrigt 3 - Virkesvägen/ Kv Metallfabriken Bilskrot och skrothandel 3 - Örebro Bilriktningar Bilskrot och skrothandel 3 - Axels Maskinschakt AB, Mogetorps skrot Bilskrot och skrothandel 4 - Bunksätter rödfyr 4 4 Carl Gillberg, Lindbacka Garveri 1 4 1 Hidingsta skrot AB Bilskrot och skrothandel 4 4 LT.s Järn & Metall AB Bilskrot och skrothandel 4 4 Spånga bilverkstad Bilskrot och skrothandel 4 4 Örebro Kartongbruk, deponi 2 Massa och pappersindustri 4 4 Östra Rynninge rödfyr 4 4 *: MIFO-fas 2 undersökningen gjordes av Örebro universitet, MTM, se särskild rapport [Bäckström, Mattias och Johansson, Inger, 2003]. För information om geografiska lägen av alla klass 1 och 2 objekt som finns i kommunen se karta i bilaga 2. I paragraf 4.4 finns en översikt med motivering för de 33 objekten MIFOklassade i riskklass 1 och 2. Total kan de för närvarande 492 identifierade objekten (varav 337 registrerad i MIFOdatabasen) i Örebro kommun fördelas på nästan 30 stycken olika branscher. Av de i MIFO-databasen registrerade objekten är de mest dominerande branscherna bensinstationer och kommunala deponier. Idag finns 96 stycken bensinstationer registrerade i 7

databasen. Antalet kommunala avfallsdeponier i kommunen uppgår till 40 stycken (se tabell 3). Tabell 3 Översikt av antal objekt (MIFO klassade och ej MIFO-klassade) per bransch i MIFOdatabasen. Bransch MIFO-klassade Ej MIFO-klassade Totalt 0 96 96 1 39 40 16 17 33 0 26 26 Sågverk 12 11 23 0 22 22 Försvaret 0 19 19 Bilskrot och skrothandel 7 2 9 Järn,- Stål- och manufaktur 3 6 9 Verkstadsindustri 1 7 8 Gjuteri 2 5 7 Övrigt 3 4 7 Grafisk industri 0 6 6 Skjutbana 3 3 6 Textilindustri 3 3 6 Garveri 1 4 5 Ytbehandling av metaller 1 4 5 Massa och pappersindustri 1 2 3 Färgindustri 0 3 3 Gasverk (nedlagt) 2 0 2 Betning av säd 1 0 1 Primära metallverk 1 0 1 Totalt 58 279 337 Till branschen gruvor och upplag räknas rödfyrsupplag och det är främst dessa som är representerade i denna bransch för Örebro kommun. Tjugotre stycken sågar finns registrerade i databasen och det är i första hand de sågverk där impregnering eller doppning har bedrivits som medför föroreningsrisk. Övriga branscher som överstiger 20 objekt är tryckerier och kemtvättar. Objekt inom dessa branscher är inte inventerade utan endast klassade enligt BKL. Om man betraktar de objekt som inte är registrerade i MIFO-databasen är andra stora branscher (>20 objekt): snickerier, verkstadsindustri (ytbehandling), skotillverkning, mekaniska verkstäder samt branschen övrigt som rymmer många olika typer av verksamheter. Det är främst branschen verkstadsindustri ( verkstadsindustri, ytbehandling tillsammans med smides och mek. verkstad ) som skulle behövas kartläggas bättre då branschen har över 40 stycken objekt (varav de flesta inte är registrerade i MIFO-databasen) och det är i de flesta fall mycket oklart om ytbehandling har bedrivits. Branschen kemtvättar bör även riskklassas efter den modell som nu har tagits fram i samband med ett examensarbete som har utförts för 4 stycken kemtvättar i Örebro kommun. En särskild rapport finns för dessa [Eldin, Johan, 2003]. I Figur 1 redovisas fördelningen av alla identifierade objekt på olika branscher (såväl i MIFO-databasen registrerade som inte registrerade objekt). 8

er Övrigt Snickeri er Sågverk Verkstadsindustri, ytbehandling Skotillverkning Försvaret Smides och mek. Verkstad Bilskrot och skrothandel Kvarn (betning) Gjuteri Transformatorstationer Skjutbanor Textilindustri Grafisk industri Skrot exklusive bilskrot Garveri Gummi Massa papper Järn och stålmanufaktur Asfaltsverk Gasverk Färgtillverkning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Antal objekt Figur 1: Fördelningen av alla identifierade objekt på olika branscher (såväl i MIFOdatabasen registrerade som inte registrerade objekt) i Örebro kommun. 4.4. Erfarenheter och diskussion 4.4.1. Allmänt Alla objekt som fanns i MIFO-databasen med riskklass 1 och 2 (enligt 96/ 97års riskklassning) är genomgångna och en del av dessa har riskklassats enligt MIFO-fas 1. Även ett antal objekt inom BKL-klass 3 och 4 har riskklassats. Totalt har cirka 300 stycken nya objekt registrerats. En del av dessa har klassats och förts in MIFO-databasen, en del är endast registrerade med bransch, namn och koordinater i en Excel-fil ( IndexObjektÖrebro ). Det ingick inte i inventeringsprojektet att MIFO-klassa objekt inom branscher med riskklass 3 och 4 enligt BKL. Det bör dock påpekas att bland dessa objekt kan det finnas objekt som skulle kunna utgöra en miljörisk och därmed tillhöra en högre klass. Till största del är dock de flesta objekt som klassades enligt BKL eller enligt 96/ 97 års inventering i klass 3 och 4 sannolikt rätt klassade. Det finns ett stort antal mekaniska verkstäder där det inte är klart om de ingår inom branschen Ytbehandling av metaller (BKL-klass 2) eller Verkstadsindustri (BKL-klass 3). De verkstäder där ytbehandling har skett utgör ofta större risk för förorening och bör MIFO-inventeras. Ofta finns dock inga uppgifter om ytbehandling har skett eller inte. Eftersom det inte ingick i inventeringsprojektet att inventera objekt i drift finns det inte många pågående verksamheter registrearde i MIFO-databasen För att kunna uppnå delmålet inom miljömålet Giftfri miljö behövs dock även dessa objekt registreras in i MIFO-databasen. Underlag för riskklassningen förutsätts tas fram av respektive verksamhetsutövare i samråd med tillsynsmyndigheten. 9

4.4.2. er I projektet har bensinstationer som ingår i SPIMFAB:s undersökning utelämnats från MIFOklassningen. Utöver dessa bensinstationer finns ett antal identifierade bensinstationer som inte är med i SPIMFAB. Dessa har inte MIFO-klassats inom inventeringsprojektet pga. brist i underlagsmaterial samt det stora antalet i Örebro län. er som inte är med i SPIMFAB är bensinstationer som är nedlagda innan den 1 juli 1969 och efter den 31 december 1994 samt bensinstationer som inte är anmälda till SPIMFAB. Det finns även ett antal bensinstationer som är nedlagda efter den 1 juli 1969 och saknas på SPIMFAB:s lista men som är sanerade. Dessa bensinstationer har klassats i klass 4 i MIFOdatabasen och redovisas inte nedan. Nedlagda bensinstationer som inte ingår i SPIMFAB:s undersökningar: Odensbacken Nedlagd före 1969 Nynäs Kil Nedlagd före 1969 Shell Svampen gamla stationen Nedlagd före 1969 Esso Engelbrekts/Mogatan Nedlagd före 1969 BP Våghustorget Nedlagd före 1969 Esso Mosåsvägen Nedlagd före 1969 Mobil Oil Södermalmsplan Nedlagd före 1969 Shell Vintrosa Nedlagd före 1969 Koppartrans Odensbacken Nedlagd före 1969 Koppartrans Holmen Nedlagd före 1969 Kungsgatan Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Gulf/Nafta, Storgatan Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB södra Dylta Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Kvinnersta Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Scania-Bilar Österängsgatan Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Nynäs,Åsby/ st Mellösa Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Oljecisterner, Strå kalkbruk Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Texaco dieselstation, Bista Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Din-X Vintrosa Anmäld av kommun till SPIMFAB men ej med på SPIMFABs lista SJ godstransport dieselstation Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Eklund Åkeri Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Hedströms bredgård Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Järntorget Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Shell Hjärsta Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Lanthandel Björksätter Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB Frösvidalhandel Ej anmäld till SPIMFAB/Ej godkänd av SPIMFAB 4.4.3. Diskussion i efterbehandlingsguppen Objekt som har varit svåra att riskklassa har diskuterats med Länsstyrelsens EBHhandläggare under arbetets gång. Det finns inga objekt som behöver lyftas fram i detta samanhang. Några av de klassade objekten är i drift. För dessa objekt är det angeläget att ta upp frågan om förorenade områden via den löpande tillsynen. För objekt som är i drift och som har MIFO-klassats i riskklass 1 och 2 har information delgivits till aktuell myndighet och berörda verksamhetsutövare samt fastighetsägare. 4.4.4. Motiveringar till riskklassningen Nedan redovisas de motiveringar som ligger till grund till MIFO-klassningen för de objekt som MIFO-klassades i riskklass 1 eller 2. Man ska hålla i åtanken att redovisade motiveringar inte är självständiga texter utan utgör en del av de uppgifter och bedömningar som är registrerade i MIFO-databasen. Nedan 10

redovisade motiveringar kan därför ibland vara lite osammanhängande. För en komplett bild över situationen kring objekten hänvisas till MIFO-databasen. Objekten redovisas i bokstavsordning. Almbro kvarn & såg, Betning av säd (riskklass 2) På kvarnen som är finns skyltar om att Panogen har använts. Panogen innehåller kvicksilver. Det är oklart vilken typ av Panogen har använts men samtliga Panogen-medel innehåller kvicksilver. Om Panogen Metox har använts är inehållet Metoxietylkvicksilveracetat. Vid fältbesök (mars 2003) inga tecken på vegetationsskador. Spridningsförutsättningarna från byggnaden bedöms som måttlig då byggnaden har tak, det verkar ej rinna in. I övrigt är det svårt att bedöma spridningsförutsättningarna från byggnaden. Spridning i mark bedöms som måttliga. Om föroreningen når grundvatten sker spridning snabbare då det i området finns sprickor. Om det finns akviferer där kan föroreningen spridas snabbare. Om spridning sker, sker den troligtvis främst till ytvatten. Denna spridning bedöms som stor pga. objektet läge samt lutning mot ån. I ytvatten är spridningen stor. Oklart om vilka mängder som sprids eller om utspädning är tillräckligt stor för att få mkt låga nivåer. Områdets känslighet bedöms som mkt stor då brunnar finns i närheten samt dess närhet till kommunal grundvattentäkt i berg som reserv. Skyddsvärdet bedöms som måttligt (normalt jordbrukslandskap). Täljeåns känslighet är bedömd som stor då den rinner genom jordbrukslandskap. Skyddsvärdet för ytvatten är ej bedömt. Objektet klassas i klass 2 då föroreningsnivån är oklar. BF Bygghandel (Södra Brädgården AB), Sågverk (riskklass 2) Sammanlagt har stora mängder impregneringsmedel använts under den tid impregnering har bedrivits. Spridningsförutsättningar till grundvattnet är uppskattat till begränsat pga. att det finns lera. Uppskattning av spridning till ytvatten är större pga. dräneringsbrunn och dike till Kvismaren kanal. Föroreningarnas farlighet är stor till mycket stor (koppar, klorfenoler, ev. dioxiner). Enligt uppgift har provtagning genomförts 1987. Objektet bör utredas vidare. Kommunen har tillsyn över objektet. Dylta svavelkisförekomst, (riskklass 2) Områdets spridningsförutsättningar bedöms i sin helhet som stora, spridning sker åt söder och åt väster, i båda fallen mot Lutabäcken. Varpen är ofta överväxt men nordvästra delen är mer öppen. I detta område är marken vattenmättad och grundvattenytan fluktuerar troligen under året. Här finns varp och söndervittrad varp blandad med sand/vaskmull. Områdets känslighet bedöms som stort då det aktivt används som fritidsområde samt att skjutbana finns i närheten. Områdets skyddsvärde bedöms som måttligt till stort. Inga synliga vegetationsskador på området (fältbesök, mars 2003). Oklart om väskmullen innehåller tungmetaller och i så fall vilken föroreningsnivå som finns. Området bör undersökas vidare för att fastställa föroreningsnivån. Ekebergs såg Hyddan, Sågverk (riskklass 2) Troligtvis har verksamheten inte varit stor och har ingen doppning eller impregnering sketts. Under inventeringen har detta dock inte kunnats fastställa. Objektet kan nedklassas om det framkommer att ingen doppning eller impregnering har bedrivits. Objektet klassas (enligt BKL) i klass 2. Känsligheten är stor pga. att det finns åkermark i närheten samt en brunn i grundvattnets riktning på 800m avstånd. Skyddsvärdet är mycket stor pga. att det finns en nyckelbiotop mycket nära (100m). Ervallafältet, (riskklass 2) Området i sin helhet klassas i riskklass 2, trots att området är stort och att det råder olika föroreningsnivåer på fältet. Inom området i norr finns mindre mängder varp, som dock är mkt vittrat. Området på södra sidan av vägen utgör större risk än området i norr. För södra området görs undersökningar av Örebro kommun tillsammans med Örebro universitet (MTM). När dessa är klara bör beslut tas om vilka delar som tillhör MIFO-objektet Ervallafältet och om nya MIFO-objekt bör skapas och därefter riskklassas. Det är viktigt att 11

klargöra efter de undersökningar som görs vilka områden som är inräknade, så att inte potentiella riskområden "försvinner". Garphyttan 1 rödfyr, (riskklass 2) Enligt undersökningar av metalläckage från rödfyr (Blaise Comet, 1992) finns mycket stora mängder metaller i rödfyren. Enligt undersökningarna är lakbara andelen dock mycket låg. Området har ett ph-värde på 4,7. XRF-analyser (mars-april 2003) visar inte samma föroreningsnivåer men dessa analyser är mindre säkra. Spridning sker troligtvis till Nyhammarsdammen som ligger SSÖ om upplaget. Även viss spridning till Sågdammen kan inte uteslutas. Området är inventerat tillsammans med Garphyttan 2 rödfyr. Garphyttan 2 rödfyr, (riskklass 2) Enligt undersökningar av metalläckage från rödfyr (Blaise Comet, 1992) finns mycket stora mängder metaller i rödfyren. Enligt undersökningarna är lakbara andelen dock mycket låg. Området har ett ph-värde på 4,7. XRF-analyser (mars-april 2003) visar inte samma föroreningsnivåer men dessa analyser är mindre säkra. Spridning sker troligtvis till Nyhammarsdammen som ligger SSÖ om upplaget. Även viss spridning till Sågdammen kan inte uteslutas. Området är inventerat tillsammans med Garphyttan 1 rödfyr. Garphytte Bruk 1, Järn,- Stål- och manufaktur (riskklass 2) Det har deponerats skrot och slagg i deponien fram till 1960-talet. Det är oklart om även slam från sedimenteringsdammen har lagts här innan deponien Garphytte bruk 2 började att användas. Föroreningsnivån är oklar. Spridnings örutsättningar är stora till grundvatten men framförallt till ytvatten. Områdets känslighet är måttligt till stort. Det ligger en skola ca 150 m från objektet. Det går en väg genom delar av deponien samt att det även finns asfalterad parkering på deponien. Det är främst den sydvästligaste delen som är öppen och där känsligheten kan bedömas högre. Området kan i ett större perspektiv även bedömas att ha stor känslighet då deponien avvattnats till dammen och vidare genom Garphytteån. Kring ån finns odlingsmark. På deponien finns även områden som är parkmark, vilket gör att även skyddsvärdet bedöms som stort. Området bör undersökas vidare tillsammans med de övriga deponierna i området samt Nyhammarsdammen. Garphytte Bruk 2, Järn,- Stål- och manufaktur (riskklass 2) Enligt kartmaterial utgörs området omkring deponien av åkermark. Markens känslighet bedöms med hänsyn till detta som stor. Skyddsvärdet bedöms som måttligt till stor då det finns rikt fågelliv i området enligt skogsvårdsstyrelsen. Ytvattnets känslighet bedöms som stort. Några provtagningar är ej gjorda men enligt den mängd som är deponerats (100-tals kg av Ni) bedöms föroreningsnivån till mycket stor. Även andra metaller är deponerade på deponien såsom Pb, Cu och Zn. Spridningsförutsättningarna är bedömda som stora i mark, i ytvatten och till ytvatten utifrån markens genomsläpplighet samt objektens närhet till ån. Örebro kommun har tillsyn över objektet. Ett kontrollprogram och eventuell rening av lakvatten skulle minska risken för spridning av föroreningar från området. Gymninge rödfyr, (riskklass 2) Objektet ligger inom ett område med riksintresse för naturvård. Känsligheten bedöms som måttlig till stor. Området ligger i skogen men det finns borrade brunnar (österut, Gymninge, Hällbergstorp) som kan innebära stor känslighet i fall dessa brunnar påverkas. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga i grundvatten och i mark. Ytvattenspridningen kan troligen vara större, dock ej klarlagt. Föroreningsnivån bedöms som hög baserad på mängd (volym) och höga Co och As halter (dessa XRF-analyser är dock osäkra). Även möjligt att inte så stora delar lakar ut, baserat på undersökningar av Garphyttan rödfyr. Spridning till grundvatten är troligen ej så stort då området utgörs av lerig morän. I avrinningsområdet som är riktad mot Tysslingen dominerar postglaciala leror. Spridning av vatten sker via avrinning till båda ytvattnen, dels som avrinning på området samt genom att det rinner genom upplaget och senare ut i ytvatten. Objektet bör utredas vidare. 12

Götarsviks såg, Sågverk (riskklass 2) Känsligheten bedöms som stor då den ligger vid jordbruksområde. Skyddsvärdet bedöms som måttligt då det är vanligt skogs/jordbruksområde. Spridningsförutsättningarna är måttliga till stora i ytvatten då det finns två mindre bäckar i närheten. Inga uppgifter kan bekräfta eller motsäga om impregnering/eller dopning bedrivits. Om doppning eller impregnering har skett är föroreningarnas farlighet hög till mkt hög beroende på vilket medel som har använts. 13

Höghult, Skjutbana (riskklass 2) Stora spridningsförutsättningar pga. låga ph-värden och höga halter biotillgängligt bly i mårskiktet. Mycket höga nivåer pga. totala mängder bly (12 ton hagel). Skyddsvärdet bedöms som måttligt (normala skogsbruksområden). Hög känslighet pga. att området vistas av människor regelbundet (skjutbanan är i drift). Örebro kommun har tillsyn över skjutbanan. Objektet bör utredas vidare. Höglunda rödfyr, (riskklass 2) Spridningsförutsättningarna bedöms som stora både via grundvatten och ytvatten då området avvattnas via två bäckar. Området är enligt berggrundskartor sprickigt och goda uttagsmöjligheter för grundvatten. Området känslighet bedöms som stort då jordbruksmark ligger intill området samt att vattendränering sker mot jordbruksområde. Skyddsvärdet bedöms som måttligt, vissa delar kan ha ett högre skyddsvärde, ädellövskog enligt Skogsvårdsstyrelsen. XRF-analyser indikerar förhöjda halter av vissa metaller. Svårt att förklara vart metallerna exakt kommer ifrån. Det är svårt att uppsktta mängd rödfyr då det är beväxt till stora delar samt en naturlig höjd variation förekommer. Då känsligheten för området bedöms som stor och förhöjda halter av metaller förekommer enligt XRF-analyser klassas objektet i klass 2. Ingvaldstorp, Skjutbana (riskklass 2) Resultat från provtagningen 1992 (Förekomst och uppträdande av bly i mark vid skjutbanor i Örebro kommun, Örebro Stad, miljö och hälsoskydd, 1992, tabell 1 och 5) och resultat från provtagningen 1993 (Blyspridning från Skjutbanor i Örebro Län, Examensarbete i miljögeologi, Annika Engström, juni 1993, Institutionen för geovetenskap, Uppsala Universitet) motsäger varandra. Provtagningen 1992 visar mindre allvarliga nivåer bly medan provtagningen 1993 visar mycket allvarliga nivåer bly i marken. Spridningsförutsättningar bedöms som stora om man beaktar försiktighetsprincipen, markförhållande varierar avsevärt inom nedfallsområdet. Dräneringen är antagligen omfattande pga. jordartens kornstorleksfördelning som kan betyda att en del av blyet transporteras nedåt i marken på det mest kontaminerade områdena" (Förekomst och uppträdande av bly i mark, sidan 20) Skyddsvärdet bedöms som måttlig, området utgörs av vanliga skogsbruksområden. Känsligheten bedöms som hög pga. att området vistas av människor regelbundet (skjutbanan är i drift). Örebro kommun har tillsyn över skjutbanan. Objektet bör utredas vidare. Kilsmo såg, Sågverk (riskklass 2) Området ligger intill och i sjön Sottern som är riksintresse för naturvård. Impregnering har bedrivits och spånrester (som troligen innehåller triklorfenol) har deponerats. Området kring sjön som är utfyllt. Det syns klart att delar är påverkat, mörkfärgat, lite växlighet. Läckage sker troligen till sjön. Grundvattentillgångarna i området är mindre goda men det kan ej uteslutas att läckage sker även dit då marken till stora delar är utfyllnadsmaterial. Det finns 2 stycken brunnar som ligger > 500 m från området. Triklorfenol har mycket hög farlighet. Inga uppgifter finns på om läckage sker från fiberbanken i vattnet till sjön. Analyser på träfiber visar på förhöjda halter av Cr, men platsen där prov har tagits är inte representativ för området. Skyddsvärdet bedöms som stort för marken efter stranden som ingår i riksintresset Sotterns skärgård. Kåvi såg, Sågverk (riskklass 2) Troligtvis ingen stor verksamhet och ingen impregnering, men inga uppgifter kan bekräfta eller motsäga om impregnering/eller dopning bedrivits. Objektet kan nedklassas om det framkommer att ingen impregnering har bedrivits. Lager och Son trävaruaffär, Sågverk (riskklass 2) Området ligger ca 125 m från Hjälmarens strand. Bostäder finns i närheten. Känsligheten bedöms därför som mycket stor och skyddsvärdet som måttligt till stort men hänsyn till dess närhet till Hjälmaren. 14

Spridningsmöjligheterna bedöms som stora då marken är genomsläpplig. Troligen sker spridning främst till ytvatten. Spridning i Hjälmaren kan antas vara mkt stor, men utspädningen sker. Det är ej klarlagt om impregnering har bedrivits. Objektet klassas som om impregnering har bedrivits tills motsägande uppgifter kommer fram. Flera brunnar finns i närheten, den närmaste ligger ca 200 m från objektet. Lannaforsdammen, Övrigt (riskklass 2) Skyddsvärdet bedöms som måttligt till stort då det ligger inom vanligt jordbruksområde men det ligger även ett skyddsområde (riksintresse för naturvård) i närheten. Känsligheten bedöms som stor då området kring dammen utgörs av främst jordbruksområde. Spridning (i mark) till grundvatten bedöms som liten då lera/finmo dominerar i området. Spridningsförutsättningarna i sediment (samt från sediment till ytvatten) bedöms som måttliga. Denna bedömning bygger på, ingen muddring, inga båtar samt ej kraftiga vågor. Spridning via ytvatten bedöms som stor om föroreningar sprids från sedimentet. De mängder olja som kan ha sedimenteras ligger troligen ganska stabilt. Området påverkas även av ett belastat område i norr. Mängden tungmetaller och olja gör att föroreningsnivån bedöms vara mycket stor. Föroreningarnas farlighet bedöms som hög till mycket hög. Området klassas i klass 2 och bör utredas vidare angående frågan om spridningsförutsättningar från sedimentet. Om detta bedöms som små är en lägre riskklass trolig. Latorp 1 rödfyr, (rikklass 1) Området ligger i ett område som är skyddat för naturvård, det finns även ett naturreservat i närheten. Området ligger bara ett par hundrameter från bostadsområde. Halterna av metaller är inte så anmärkningsvärt höga i rödfyren men den totala mängden är mkt stor för samtliga metaller. Den beräknade mängden som kan laka ut är betydande, dessa nivåer som kan laka ut är mkt stora även vid en jämförelse med totalmängder i högen. Uppmätta halter i ytvatten med vattenmossa visar att halterna är mkt höga för Zn, Pb och As i vissa av provpunkterna. För Cu och Ni är halterna allvarliga eller måttligt höga halter. Utlakning av metaller till grundvatten är oklart. Latorp är det rödfyrsupplag som bedöms som värst av de upplag som finns i Örebro och Lekeberg kommun. Den samlade riskbedömningen placerar objektet i klass 1. Obs! MIFO-fas 2 undersökningar har skett, ovannämnda riskklass är inte längre aktuellt, se särskild rapport [Bäckström, Mattias och Johansson, Inger, 2003] Latorp 2 rödfyr, (riskklass 1) Området ligger i ett område som är skyddat för naturvård, det finns även ett naturreservat i närheten. Området ligger bara ett par hundrameter från bostadsområde. Halterna av metaller är inte så anmärkningsvärt höga i rödfyren men den totala mängden är mkt stor för samtliga metaller. Den beräknade mängden som kan laka ut är betydande, dessa nivåer som kan laka ut är mkt stora även vid en jämförelse med totalmängder i högen. Uppmätta halter i ytvatten med vattenmossa visar att halterna är mkt höga för Zn, Pb och As i vissa av provpunkterna. För Cu och Ni är halterna allvarliga eller måttligt höga halter. Utlakning av metaller till grundvatten är oklart. Latorp är det rödfyrsupplag som bedöms som värst av de upplag som finns i Örebro och Lekeberg kommun. Den samlade riskbedömningen placerar objektet i klass 1. Obs! MIFO-fas 2 undersökningar har skett, ovannämnda riskklass är inte längre aktuellt, se särskild rapport [Bäckström, Mattias och Johansson, Inger, 2003] Latorp såg, Sågverk (riskklass 2) Troligtvis ingen stor verksamhet och ingen impregnering, men inga uppgifter kan bekräfta eller motsäga om impregnering/eller dopning bedrivits. Objektet kan nedklassas om det framkommer att ingen impregnering har bedrivits. Munkatorp, Skjutbana (riskklass 2) 15

Resultat från provtagningen 1992 (Förekomst och uppträdande av bly i mark vid skjutbanor i Örebro kommun, Örebro Stad, miljö och hälsoskydd, 1992, tabell 1 och 5) och resultat från provtagningen 1993 (Blyspridning från Skjutbanor i Örebro Län, Examensarbete i miljögeologi, Annika Engström, juni 1993, Institutionen för geovetenskap, Uppsala Universitet) motsäger varandra. Provtagningen 1992 visar mindre allvarliga nivåer bly medan provtagningen 1993 visar allvarliga nivåer bly i marken. Spridningsförutsättningar bedöms vara stora pga. det relativt höga andel extraherbart bly av total bly (provtagningen 1993). Mycket höga nivåer pga. totala mängder bly (beräknade mängder). Hög skyddsvärde pga. det finns ett fågelskyddsområde i närheten. Hög känslighet pga. att området vistas av människor regelbundet (skjutbanan i drift). Örebro kommun har tillsyn över skjutbanan. Objektet bör utredas vidare. Nya gasverket, Gasverk (nedlagt) (riskklass 2) Obs! MIFO-fas 2 riskklassad i riskklass 2, se rapporterna: SWECO VBB VIAK: Örebro kommun, KV GASKLOCKAN, Undersökningar avseende föroreningar i mark och vatten vid f.d. Gasverket på Österängen, Kv Gasklockan, sept 2002, DNR 5750-10762-2002 Miljöbyrån i Örebro, Sweco VBB VIAK, Markundersökning gasklockan 14, Undersökning av avseende föroreningar i mark och vatten vid f.d. gasverket på Österängen, fastigheten Gasklockan 14, Örebro 2002-06-12 Området har en relativt stor och jämt fördelad föroreningsbelastning av bl.a. PAH samt delområden med mycket hög belastning. Flera av föroreningarnas farlighet klassas som mycket hög. Spridningsförutsättningarna bedöms som begränsade. Föroreningar har nått till grundvattnet under leran. Området kan påverka Svartån via Bygärdesbäcken. Svartån ingår i kommunens prioriterade områden m a p miljöaspekten. Nyhammarsdammen, Järn,- Stål- och manufaktur (riskklass 2) I de 2 deponier som finns i anslutning till dammen har skrot, metaller från processer, sediment från Nyhammarsdammen tidigare deponerats. Från dessa läcker med stor sannolikhet tungmetaller samt oljor. Sedimentet i dammen innehåller stora mängder tungmetaller (40-50 ton, kanske mer). Troligen sker en spridning fortfarande till dammen från upplagen. Områdets känslighet är måttligt till stort. Det ligger en skola ca 150 m från objektet. Området i större perspektiv kan även bedömas att ha stor känslighet då deponien avvattnats till dammen och vidare genom Garphytteån. Kring ån finns odlingsmark. Själva spridningen från sedimentet är oklart och är bedömt enligt en allmän uppfattning om att spridning från sediment är låg om ingen båttrafik finns, ingen stor omblandning sker osv. Dvs. spridningsförutsättningarna är mycket allmänt bedömda. För att fastställa detta samt vilka halter som finns i sedimentet bör undersökningar göras. Om föroreningssituationen är enligt befarat (40-50 ton tung metaller) bör man räkna med att en spridning sker på sikt. Resta såg, Sågverk (riskklass 2) Troligtvis ingen stor verksamhet och ingen impregnering, men inga uppgifter kan bekräfta eller motsäga om impregnering/eller dopning bedrivits. Objektet kan nedklassas om det framkommer att ingen impregnering har bedrivits. Skrillet rödfyr, (riskklass 2) Området är riksintresse för naturvård (Latorpsplatån) och markens skyddsvärde bedöms som mycket stort. Känsligheten för grundvatten bedöms som mycket stort då hus intill södra delen av området har egen brunn. Känsligheten för mark bedöms som stor då jordbruk bedrivs i anslutning till området. Spridningsförutsättningarna via och till ytvatten bedöms som liten. Spridningsförutsättningarna via mark/grundvatten bedöms som stora, då marken utgörs av sandig/siltig morän samt att sprickor kan finnas i berggrunden. Föroreningsnivån är stor, baserad på volym rödfyr. Bland de tre upplagen Hacklycka, Hageberg och Skrillet som ligger ganska nära varandra är Skrillet det största. XRF-analys visar förhöjda halter av vissa metaller. 16

Sundsbro, (riskklass 2) Områdets känslighet bedöms som mkt stor då det ligger nära eller inom ett inre skyddsområde för grundvattentäkt. Skyddsvärdet för grundvatten är mycket stort. Området runt omkring har lägre skyddsvärde. Föroreningsnivån är ej klarlagd. Föroreningarnas farlighet är bedömda som stor då det är möjligt att miljöfarligt avfall har deponerats. Objektet klassas i klass 2 då det ligger i grundvattentäkt. Det görs undersökningar på grundvattnet regelbundet vilket kan tyda på att läckage är litet eller att det mesta redan har läckt från deponien. Om detta är fallet kan objektet klassas ner. Ett annat scenario kan vara att det fortfarande läcker och att läckage kan öka vilket på sikt kan innebära risker för grundvattnet. Objektet placeras i klass 2 och bör utredas vidare innan en nedklassning av objektet kan ske. Wilkensons, Textilindustri (riskklass 2) Området ligger i central Örebro, nära Svartån. Byggnaden där verksamheten bedrevs i finns kvar. Verksamheten är nedlagd men det är oklart när. Spridningsförutsättningarna i marken är bedömda till måttliga pga. att lerigjord samt att de är bebyggda, dvs. minskad infiltration. Spridningsförutsättningarna i ytvatten är bedömda till stora. Troligen kan metaller, främst Zn, Cu, Cr finnas i sediment. Inga prover är gjorda varken i jorden eller i ytvatten. Mark och grundvattens känslighet är bedömt till mkt stort då det ligger i centrala Örebro där människor bor och vistas. Skyddsvärdet för marken bedöms som måttligt då inget grundvattenuttag sker. Ytvatten och sediment bedöms k & s till stort då vattendraget är känsligt och har sitt utflöde i Hjälmaren. Då inga mätningar är gjorda placeras objektet i riskklass 2 enligt BKL samt enligt beskrivningen ovan. Vintrosa Båtindustri, Sågverk (riskklass 2) Troligtvis ingen stor verksamhet och ingen impregnering, men inga uppgifter kan bekräfta eller motsäga om impregnering/eller dopning bedrivits. Objektet kan nedklassas om det framkommer att ingen impregnering har bedrivits. Spridningsförutsättningar uppskattas till stora pga. att det finns en isälvsavlagring. Där finns även stor tillgång till grundvatten, så skyddsvärde är stor. Känsligheten bedöms också till stor eftersom det finns en brunn på området och att det finns mjölkkor på området idag. Vintrosa tätort rödfyr, (riskklass 2) Även om XRF-resultaten indikerar en måttlig föroreningsnivå riskklassas området till klass 2. Riskklassningen främst på grund av dess placering, centralt i Vintrosa samt att lekplats finns intill samt att även upplaget används som lekplats. Upplaget är delvis täckt men även stora delar är blottlagt. Områdets känslighet bedöms som mycket stort. Spridningsförutsättningarna är bedömda till små eller måttliga för ytvatten. En spridning kan ske till grundvatten då marken består av sand/silt. Det är främst spridningsförutsättningarna till grundvatten som bör undersökas. Områdets känslighet kan genom enkla åtgärder förbättras genom att lekplatsen flyttas ifrån rödfyrsupplaget. Örsta rödfyr, (riskklass 2) Objektet ligger inom ett område med riksintresse för naturvård. Känsligheten bedöms som måttlig till stor. Området ligger i skogen men det finns brunnar som kan innebära stor känslighet i fall dessa brunnar påverkas. Spridningsförutsättningarna bedöms som måttliga i grundvatten och i mark. Ytvattenspridningen kan troligen vara större, men år ej klarlagt. Föroreningsnivån bedöms som hög baserad på mängd (volym). Dock möjligt att inte så stora delar lakar ut, baserat på undersökningar av Garphyttan rödfyr. Objektet placeras Riskklass 2, då det bör utredas vidare. ÖSB Industrier Markgatan 18, Textilindustri (riskklass 2) Kring och i och under byggnader vid textilindustri kan enligt erfarenheter finnas förhöjda halter av metaller, Cu, Cr, Zn. Spridningsförutsätt bedöms som måttliga i marken. Känsligheten bedöms som stor i mark då det ligger i ett bostadsområde medan känslighet och skyddsvärde i grundvatten bedöms som måttligt. Ingen kännedom om föroreningsnivåer. 17

Verksamheten varit stor och bedrivits under lång tid vilket gör att objektet klassat i klass 2 i stället för 3. ÖSB Industrier Storgatan 50, Textilindustri (riskklass 2) Kring och i och under byggnader vid textilindustri kan enligt erfarenheter finnas förhöjda halter av metaller, Cu, Cr, Zn. Det kan även röra sig om Cr-salter om garvning har bedrivits. Utsläpp har troligen skett till närmsta vatten (Lillån), vilket var det vanligaste att färgbad mm släpptes ut till. Det bedöms att i Lillån har det ej sedimenterat, i övrigt ej utrett. Spridningsförutsättningarna bedöms som stora i marken Känsligheten bedöms som stor i mark medan känslighet och skyddsvarde i grundvatten bedöms som måttligt. Ingen kännedom om föroreningsnivåer. Då verksamheten varit stor och bedrivits under lång tid klassas objektet i klass 2. 18

5. Litteratur I det här kapitlet beskrivs använda informationskällor och litteratur för inventeringen i Örebro kommun. Allmänt Branschkartläggningen, En översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige, Rapport 4393, Naturvårdsverket, 1995 Metodik för Inventering av Förorenade Områden, Rapport 4918, Naturvårdsverket, 1999 Informationskällor hos Länsstyrelsen Örebro län 1994 Mine Wastepile Inventory Project, John W. Berge & Lennart Andersson Arkiv på Länsstyrelsen Örebro län: 11 Planeringsavdelningen utom försvarsenheten, Kommundossier (80), 1971-1973, serie E6B Databas industrihistoriska inventeringen, pågående arbete, Länsstyrelsen Örebro län, 2003 FastighetsDataSystemet från Lantmäteriverket Försvarets miljöfarliga lämningar, Försvarsmakten, Högkvarteret, Miljöavdelningen, 2001 Industriella vatten-och luftutsläpp i Örebro län 1980. Länsstyrelsen Örebro län, planeringsavdelningen Inventering av Holmens industriområde, Projekt Kolväten och lösningsmedel Länsstyrelsen Örebro län Miljövårdsenheten, 1990 Inventering av gamla avfallsupplag i Örebro kommun 1984, Örebro kommun, Miljö och hälsoskyddsförvaltningen Inventering Impregnerings- och sågverk i Örebro län, Länsstyrelsen Örebro län, 1974, 1980 och 1986 Lista med Sågverk och hyvlerier, Länsstyrelsen Örebro län Metalläckage från gruvavfall i Örebro län, SGU, 1992 Register över gruvor och nyttostensbrott i Örebro Län, Länsstyrelsen i Örebro Län, 1992 (kallas även gruvdatabas) Svenska län, Örebro läns förvaltning och bebyggelse, Oscar Heij-Hällvik, 1950 Utsläpp till luft och vatten från ytbehandlings- och verkstadsindustrin samt stålverk och gruvor i Örebro län 1989, Länsstyrelsen Örebro län, Miljövårdsenheten, 1990 Informationskällor på internet Brunnsarkivet från SGU (www.sgu.se) Gula sidorna (www.gulasidorna.se) Informationskällor hos Örebro kommun Förekomst och uppträdande av bly i mark vid skjutbanor i Örebro kommun, Örebro miljö och hälsoskydd, 1992 Rödfysupplag i Örebro kommun, Örebro miljö och hälsoskydd, 1991 Sammanställning över skrotningsföretag inom Örebro kommun 1991, Örebro miljö och hälsoskyd, 1991 Stadsbibliotek Beskrivning över Örebro med omnejd, Fourniers förlag Bruk i omvandling, Assarsson Axel Bystad och brevens bruk, Eckerbom Nils-Petter Hefaistos. Årg. 20-21 (1996-1997). Framgångsrika företag i Örebro län Järnmalmstillgångarna i mellersta och södra Sverige, Tegengren Företagsregister Örebro kommunblock 1965 Skoarbetarstrejken i Örebro våren 1908, Larsson Ingman Örebro från Hantverks- till industristad, Lindström Axel 19