KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013 Rapport 2013-06-28 1

Sammanfattning Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland gjort en inventering av hur arbetet med energi- och klimatfrågor ser ut i länets kommuner. Inventeringen ses dels som en uppföljning på den inventering som genomfördes 2009/2010 och som ett led i det fortsatta stödet från Länsstyrelsen till kommunerna i Västra Götaland. En webbenkät har skickats ut till samtliga kommuner i länet och uppföljande telefonsamtal har genomförts till de kommuner som inte svarat på webbenkäten. I en del kommuner nåddes inte rätt kontakt inom kommunen inom projektperioden alternativt fanns ingen person som kunde svara på frågorna. Totalt inkom svar från 41 av länets 49 kommuner. Inventeringen ger svar på frågor om aktualitet av styrande energi- och klimatstrategier/planer, mål och planerade åtgärder samt vilka åtgärder som genomförts under perioden 2010 2012. Kommunerna har också getts tillfälle att uttrycka vilka svårigheter de stöter på i sitt arbete med strategiska energi- och klimatfrågor samt vilket stöd de önskar framöver. Det syns i undersökningen att energieffektiviseringsstödet har bidragit till kommunernas energi- och klimatarbete. De allra flesta kommunerna har numer, jämfört med 2010, ett strategiskt dokument för energiarbetet, och i sju av dessa kommuner har ett sådant endast för den interna organisationen. Vid frågan om vilka åtgärder som genomförts de senaste åren respektive planerar att genomföras under de kommande åren finns energieffektiviseringsåtgärder hos de flesta av kommunerna. Många har också genomfört eller planerar åtgärder för att öka andelen förnybar energi, men långt ifrån alla. Stödbehov som önskas av kommunerna framöver är framförallt stöd i att beräkna effekter av åtgärder, aktualisera och ta fram energibalanser samt fortsatt erfarenhetsutbyte inom Kommunnätverket för energistrategiska frågor. 2

Bakgrund Hållbar utveckling Väst har på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland genomfört en inventering av hur arbetet med energi- och klimatfrågor ser ut i länets kommuner. Inventeringen har gjorts med utgångspunkt i Länsstyrelsens uppdrag att arbeta strategiskt med energi- och klimatfrågor i ett regionalt perspektiv och ge stöd till kommunernas energi- och klimatarbete. Undersökningen syftar till att ge en bild av hur kommunerna i Västra Götaland arbetar med strategiska energi- och klimatfrågor och är en uppföljning av den inventering som genomfördes 2009/2010 samt ett underlag för fortsatt stöd från länsstyrelsen till kommunerna. Kontaktperson på Länsstyrelsen i Västra Götaland är Diana Skoglund. Metod Inventeringen bestod i att en webbenkät skickades ut till samtliga kommuner i Västra Götaland. Webbenkäten utformades av Hållbar utveckling Väst i samarbete med Länsstyrelsen i Västra Götaland och bestod av frågor om vilka strategier, målsättningar och åtgärder som finns och planeras i kommunerna i Västra Götaland inom energi- och klimatområdet. När endast 19 av kommunerna svarat efter första utskicket skickades en påminnelse och ytterligare 10 kommuner skickade då in ett svar via webbenkäten. Länsstyrelsen skickade sedan personliga påminnelser till kommunerna och dessa kompletterades slutligen med telefonsamtal från Hållbar utveckling Väst till de kommuner som trots detta inte svarat. 41 av Västra Götalands 49 kommuner har på något sätt svarat på enkäten, via webbenkät, via mailutskick eller via telefonintervju. 3 kommuner har avlämnat ett gemensamt svar (Mariestad, Töreboda, Gullspång) då dessa kommuner har en gemensam energi- och klimatstrategi. I de fall där inget svar erhållits har inte rätt person gått att nå under projektperioden. Eftersom det oftast är endast en person per kommun som svarat finns en viss osäkerhet i svaret beroende på att det kan vara flera personer inom en kommun som har ansvar för olika delar av det strategiska energi- och klimatområdet. Syftet med enkäten är att se var kommunerna är i sitt energiplanearbete, vilket behov av stöd de har och utifrån detta utforma ett projekt som stödjer kommunerna i energiplanearbetet. Enkätfrågorna utformades för att få svar på följande frågeställningar - Finns det styrande kommunala dokument för energi- och klimatarbetet och hur har situationen utvecklats sen uppföljningen 2010? - Vilka åtgärder har kommunerna genomfört och planerar att genomföra inom energi- och klimatområdet de närmaste åren? - Finns tillräckliga kunskaper om nuläge/energibalanser och vilka effekter olika typer av åtgärder ger? - Är det möjligt att nå uppsatta lokala och regionala energimål med planerade åtgärder 2013-2020? - Vilket stöd behöver kommunerna framöver för att kunna nå såväl de lokala som de regionala målen? 3

Styrande dokument Den första frågan som ställdes i undersökningen var om kommunen har ett styrande dokument för energi- och klimatarbetet och när detta dokument är antaget samt när det är aktuellt att revidera dokumentet. Frågan ställdes för att kunna jämföra om fler eller färre kommuner har aktuella styrande dokument jämfört med 2010 och för att se vilka kommuner som står i fas med att revidera sin energi- och klimatplan och därigenom kan ha behov av att samarbeta kring detta samt få stöd från länsstyrelsen i framtagandet av strategiska dokument. De flesta kommuner har ett styrande dokument för energi- och klimatarbetet. Två av kommunerna svarar nej på frågan om de har ett styrande dokument och ytterligare två svarar att ett sådant dokument är under framtagande. Tre kommuner har ett dokument som är antaget tidigare än 2009 och därför inte reviderats under den senaste fyra åren och dessa anger samtliga att en nu energiplan är på väg att antas under 2013. Av de som svarat på enkäten uppger sju kommuner att de har ett styrande dokument endast för det interna energi- och klimatarbetet medan övriga säger att dokumentet hanterar såväl kommunen som organisation som kommunen som geografiskt område. Nio kommuner har för avsikt att revidera sina planer från i år fram till och med 2015. Nulägesbeskrivning Det andra setet av frågor som ställdes i enkäten handlade om nulägesbeskrivningar för kommunen som geografiskt område. Frågan ställdes dels för att se vilket år som kommunerna tog utgångspunkt i sin senaste energi- och klimatplan, men också för att se vilka kommuner som har en heltäckande nulägesbeskrivning kontra vilka kommuner som kan behöva stöd i att fördjupa nulägesbeskrivningen. Av 41 kommuner svarar 26 att de har en nulägesbeskrivning för den geografiska kommunen, åtta kommuner anger att de delvis har en sådan beskrivning medan sju kommuner uppger att de inte har en nulägesbeskrivning för den geografiska kommunens energianvändning. 17 av kommunerna har en nulägesbeskrivning i sin nuvarande energiplan som är från 2008 eller tidigare. 27 av kommunerna kan i enkäten utifrån nuvarande energi- och klimatstrategi/plan ange den totala energianvändningen i kommunen och 21 kan också ange utsläppet av växthusgaser alternativt utsläppen av koldioxid från kommunen som geografiskt område. 17-18 kommuner kan ange antingen en mängd eller en andel förnybar energi i kommunen. Andelen förnybar energi är i dessa kommuner oftast mellan 15-40 %. Endast 13 kommuner anger en siffra för förnybara bränslen för transporter. Här rör sig siffran oftast mellan 0 upp till och med 24 %. Endast två kommuner anger procentsatser runt 23-25 %. En kommun har angett 100 %, men det är med största sannolikhet en missuppfattning av frågan. 4

Målsättningar För att få en överblick över kommunala målsättningar inom energi- och klimat ställdes frågor kring vilka mål som kommunen har fastställt för arbetet framöver. Endast två kommuner, de som tidigare angett att de inte har några fastställda styrande dokument för arbetet, uttrycker att de inte har några målsättningar formulerade för energi- och klimatarbetet i kommunen. Vid fråga om målsättningar för energieffektivisering har 23 kommuner svarat med mål som endast berör den kommunala organisationen. Knappt 10 kommuner har specificerat en procentuell (eller mängdangiven) minskning av energianvändningen från den geografiska kommunen. De flesta av dessa siktar på en 20-procentig minskning av energianvändningen jämfört med valt basår (3 kommuner har 2008 som basår, 1 kommun vardera har 1990, 2006 respektive 2009 som basår). En kommun har angivit att man ska minska energianvändningen i kommunen som geografiskt område med 10 % till 2020 från 2007 och en har som mål att minska energianvändningen med 50 % från 1995 2050. Målen för det interna arbetet följer oftast energieffektiviseringsstödets upplägg med mål till 2014 respektive 2020 med målsättningar runt 10 % effektivisering till 2014 och runt 20 % till 2020 med 2008 eller 2009 som basår, även om en del undantag finns. 30 kommuner har angett att de har mål för andelen förnybar energi i kommunen som geografiskt område av dessa har 11 kommuner specificerat målen i procent alternativt MWh förnybar energi. 16 kommuner har angett mål för förnybar energi inom den kommunala organisationen. 11 kommuner har inte angivit några mål för inom förnybar energi. När det gäller mål för transporter har fyra kommuner inte angivit några mål. 15 kommuner har mål inom transportområdet för den geografiska kommunen varav 12 har specificerade mål. 27 kommuner har kommunala mål och där har alla utom en kommun angivit specificerade mål. 18 kommuner har inte angivit att de har några mål för utsläpp av växthusgaser. Av de kommuner som har mål för utsläpp av växthusgaser har 20 stycken mål för den geografiska kommunen och alla kommuner utom en har specificerat dessa mål med siffror. 3 kommuner har mål för den kommunala verksamheten varav 1 har specificerat med siffror. Endast sju kommuner anger att de har mål inom trygg och säker energiförsörjning och dessa är främst övergripande mål och av väldigt skiftande karaktär. 5

Planerade åtgärder nås målen? Ett antal frågor ställdes för att säkerställa att kommunerna även utarbetat åtgärder för att kunna uppnå målen. Endast tre kommuner anger att de inte har några planerade åtgärder för energi- och klimatarbetet för perioden 2013-2020. Utöver dessa tre har samtliga kommuner angett att de har flera olika typer av energieffektiviseringsåtgärder planerade för perioden 2013-2020. Över 30 kommuner planerar åtgärder inom Resfria möten, Beteendepåverkan, Uppvärmningssystem, Effektiva fordon, Belysning, Styr- och regler/övervakningssystem och Uppvärmningssystem. Cirka 20 kommuner planerar åtgärder inom Fysisk planering, Förbättringar av klimatskal och Kollektivtrafik. När det gäller åtgärder för förnybar energi anger 35 kommuner att de planerar sådana typer av åtgärder under 2013-2020. 19 kommuner har planer för att öka biobränsleanvändningen, 16 kommuner planerar för solel, 14 för solvärme och 14 för vindkraft. 28 kommuner har planerat åtgärder inom förnybara bränslen och 11 kommuner har inte angett några planerade åtgärder. Här är det främst åtgärder inom biogas och el som kommer på topp (20 respektive 17 kommuner planerarden typen av åtgärder) medan etanol får en liten mindre roll (8 kommuner). Endast ett fåtal kommuner anger att de beräknat vilken effekt som de planerade åtgärderna kommer ge (5 energieffektivisering, 3 förnybar energi och 0 förnybar energi till transporter). En del kommuner har uppgett att de delvis beräknat effekterna av planerade åtgärder. Uppföljning För att klargöra hur åtgärdsarbetet i kommunerna har förlöpt under perioden 2010-2012 då kommunerna och länsstyrelsen genom energieffektiviseringsstödet har haft extra resurser för energieffektiviseringsarbetet fick kommunerna också svara på ett par frågor om uppföljning och genomförda åtgärder. De flesta kommuner följer upp sina planer årligen (30 av 41 kommuner) och ofta anges rapporteringen till Energimyndigheten för energieffektiviseringsstödet som anledning till uppföljningsintervallet. Två kommuner anger att de inte genomfört några åtgärder inom energi- och klimatområdet under år 2010-2012. Övriga kommuner har samtliga gjort åtgärder inom energieffektiviseringsområdet 31 kommuner uppger att de arbetat med energieffektivisering inom både bostäder & lokaler och transporter, medan nio kommuner anger att de arbetat med energieffektiviseringsåtgärder inom bostäder & lokaler. När det gäller förnybar energi är det åtta av kommunerna som anger att de inte genomfört några åtgärder 2010-2012. Övriga kommuner har arbetat med åtgärder inom solvärme (15 kommuner) och biobränsle (14 kommuner), men även solel (11 kommuner) och vindkraft (8 kommuner). Färre kommuner har genomfört åtgärder för att öka andelen förnybara bränslen för transporter. Här uppger sjutton kommuner att de inte genomfört några åtgärder för att öka andelen förnybara bränslen. Tretton kommuner har arbetat med biogas, nio med el och tretton med etanol. Flera kommuner anger att de har beräknat effekterna av energieffektiviseringsåtgärder inom den kommunala organisationen under perioden 2010-2012 och kan också ange specifika kwh för dessa åtgärder. Likadant är det med åtgärder inom den kommunala sektorn avseende förnybara bränslen där installerad effekt solel/solvärme och vindkraft kan anges. Däremot finns få beräkningar för 6

förnybara bränslen för transporter och åtgärder som syftar till att minska den geografiska kommunens användning av energi och fossila energikänslor har lett till. Behov av stöd Enkäten avslutades med att ge kommunerna möjlighet att ange vilka svårigheter de stöter på i sitt strategiska energi- och klimatarbete samt vilket stöd som skulle underlätta deras fortsatta arbete. Flera kommuner lyfter resursbrist som en av de stora svårigheterna med det strategiska energi- och klimatarbetet. Det saknas både personella resurser för att ta fram och följa upp strategier och åtgärder samt personella och ekonomiska resurser för att genomföra åtgärderna. Energieffektiviseringsstödet har underlättat för kommunernas interna energieffektiviseringsarbete något som tydligt avspeglas i det stora antalet planerade energieffektiviseringsåtgärder för 2013-2020. Den stora satsningen på energieffektiviseringsstödet har dock i ett par fall lett till att kommunens övergripande strategiska energiplaneringsarbete har nedprioriterats och någon har också uttryckt att energieffektivisering och målet om förnybar energi inte alltid går ihop. Energifrågorna upplevs som komplexa. Flera kommuner uttrycker att de stöter på problem när effekter av åtgärderna ska beräknas och när statistikunderlag för beräkningarna ska tas fram. Några kommuner har uttryckt en önskan om att ha en egen expert i frågorna. Komplexiteten gör det också svårare att fånga såväl politikers som tjänstemäns intresse för frågorna. En del frågor kräver investeringar som kan bli svåra att genomföra med nuvarande avkastningskrav och brist på investeringspengar. Hur kan nya ekonomiska modeller som bygger på hållbarhet och inte kvartalsbudget få utrymme i den kommunala verksamheten? När önskemål om stöd lämnas är det 18 kommuner som vill ha hjälp med att beräkna om målen nås med planerade åtgärder, 16 kommuner vill ha hjälp med energibalanser och nulägesbeskrivning och 8 kommuner vill ha stöd i att ta fram åtgärder. Flera kommuner uttrycker att erfarenhetsutbytet och stödet mellan kommunerna i Västra Götaland via t ex länsstyrelsens nätverk är viktigt även i det fortsatta arbetet. Andra behov av stöd som uttrycks är att sätta press på kommunerna, ha goda exempel som kan entusiasmera och dra med de kommuner som inte har så mycket resurser och andra åtgärder som kan markera vikten av frågorna och få in dem på den politiska agendan. Någon kommun har också uttryckt farhågor om vad som händer om energieffektiviseringsstödet inte fortsätter i nuvarande omfattning. Enstaka önskemål har inkommit om stöd i att söka medel för genomförande av energiåtgärder, stöd till biogassatsningar, erfarenhetsutbyte med fokus på olika åtgärdsområden samt hjälp med avkastningskrav och affärsmodeller. 7

Analys och förslag på fortsatt arbete Syftet med enkäten är att ta reda på var kommunerna är i sitt energiplanearbete just nu, vilket behov av stöd kommunerna har och utifrån svaren utforma ett projekt för att stötta kommunerna i energiplanearbetet. Jämfört med den liknande undersökning kring Västra Götalands kommuners energiplanearbete som genomfördes 2009/2010 har den här kartläggningen visat att fler kommuner numer har ett aktuellt styrande dokument för energiarbetet i kommunen. Energieffektiviseringsstödet har haft en inverkan i arbetet av de kommuner som svarat har sju kommuner angett att deras styrande dokument endast är för det interna arbetet vilket är fler än de två som 2010 angav att de hade styrande dokument endast för den interna organisationen och inte för den geografiska. Energieffektiviseringsstödet ger också genomslag inom vilka åtgärder som genomförts respektive planeras genomföras av kommunerna. De allra flesta kommuner i Västra Götaland har under de senaste tre åren genomfört åtgärder inom energieffektivisering. Det är främst energieffektiviseringsåtgärder inom bostäder och lokaler som varit aktuella, men även effektivare transporter har varit aktuellt i flera kommuner. Vid förfrågan om vilka områden som kommunen arbetade med inom energiområdet 2010 (inom eller utanför styrande energiplan) svarade över 40 av länets 49 kommuner att de arbetade med vindkraft och biobränsle. Vid uppföljningen av vad som hänt de senaste 3 åren svarade endast 14 kommuner att de faktiskt genomfört åtgärder inom biobränsle och 8 kommuner att de genomfört åtgärder inom vindkraft. Att det finns goda ambitioner för perioden 2013-2020 visar också kartläggningen. Av de svarande kommunerna planerar alla utom tre att genomföra någon form av energieffektiviseringsåtgärder framöver. Det bör därför finnas goda möjligheter till samverkan och erfarenhetsutbyte kring t ex resfria möten, beteendepåverkan, uppvärmningssystem, effektiva fordon, belysning och styr- och reglersystem. En övervägande majoritet av kommuner har också planerade åtgärder för förnybar energi och förnybara bränslen inom transporter. Men här uttrycks en större osäkerhet i vilka åtgärder som faktiskt är möjliga att komma till stånd. Satsningar på biogas kräver t ex långsiktiga investeringar och ofta samarbete över kommungränserna och svaren från mindre kommuner tyder på att det finns en osäkerhet i om de har tillräckliga resurser för att projekten ska bli verklighet. Drygt hälften av kommunerna har i sina nuvarande dokument en nulägesbeskrivning som omfattar den geografiska kommunen. Med energieffektiviseringsstödet följer ju krav på nuläge av den interna organisationen, vilket i en del fall har prioriterats framför nuläget i den geografiska kommunen. Skillnaderna i användningen av förnybar energi skiljer sig markant mellan kommunerna. Där en siffra angetts rör det sig ofta mellan 15-40 % och det är endast 7 kommuner som anger att de har mer än 20 % förnybara energikällor i nulägesbeskrivningen. När det gäller transporter är det endast fyra av kommunerna som i nulägesbeskrivningen anger att de har mer än 10 % förnybara bränslen till transporter. Nulägesbeskrivningarna är ju oftast från 2008/2009 och åtgärder har genomförts under de senste fyra åren, men för många kommuner är det ändå en lång bit kvar till de regionala målen om 50 % förnybar energi år 2020 och 20 % förnybar energi för transporter. 8

Eftersom få av kommunerna har kunnat uppge vilka effekterna av genomförda och planerade åtgärder är det svårt att se om och när de lokala och regionala målen nås. Ett bättre underlag för att se hur långt de planerade åtgärderna räcker krävs för att se inom vilka specifika områden en regional drivkraft behövs även om tendenserna i svaren tyder på att transporterna är ett av områdena där mer insatser kräv. I energiplaneundersökningen som genomfördes 2010 så önskade flera av kommunerna ett samarbetsforum och att Länsstyrelsen i Västra Götaland skulle ta en tydlig samordningsroll. Flera av kommunerna uttrycker i den här kartläggningen att erfarenhetsutbytet inom länsstyrelsens kommunnätverk för energistrategiska frågor, som startats upp i perioden mellan de båda undersökningarna, är värdefullt och värnar om att denna samverkan ska fortsätta även framöver. Utifrån ovanstående kan följande förslag på insatser föreslås för det fortsatta arbetet med att stödja kommunernas strategiska energi och klimatarbete: - Stöd i att räkna på effekter av planerade kommunala åtgärder för att kunna beräkna om planerade åtgärder dels räcker för att nå de lokalt uppsatta målen och dels för att kunna beräkna om kommunernas gemensamma planerade åtgärder är tillräckliga för att tillsammans med övriga samhällsaktörers insatser nå de regionalt uppsatta målen. - Stöd i framtagande och aktualisering av energibalanser. 16 kommuner har uttryckt ett behov av stöd i denna fråga och 9 har för avsikt att under perioden 2013 2015 ta fram ett nytt styrande dokument för energifrågorna. - Fortsatt samverkan och erfarenhetsutbyte inom länsstyrelsens Kommunnätverk för energistrategiska frågor. - En efterfrågan på resultatet från kommunerna för att visa på vikten av ett fortsatt aktivt arbete inom energieffektivisering och förnybar energi. 9