Arvidsjaurs kommun Árviesjávrien kommuvdna Kallelse/föredragningslista Offentligt sammanträde Allmänheten är välkommen att närvara vid kommunstyrelsens sammanträde under punkterna 1-14. Kommunstyrelsen kallas till sammanträde Plats: Förvaltningsbyggnaden, Arvidsjaur, Solstrålen Tid: Måndag 13 oktober, 2014, Kl 08.30 Ledamöter kallas Ersättare underrättas Kl 08.30 09.30 Information Detaljplan för Båthusviken Britta Lundgren Kl 10.00 Sammanträde D a g o r d n i n g 1. Upprop 2. Anmälan av jäv 3. Val av protokolljusterare 4. Anmälan av beslut i delegerade ärenden 5. Meddelandeärenden Ärenden som ska beslutas av kommunstyrelsen 6. Anmälan enligt Lex Sarah år 2014-1 7. Tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun, Dnr 8.4.2-7252/2014 - Inspektionen för vård och omsorg 8. Remiss Betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga 9. Två sätt att få valuta för livstidslöner och vederlag (Medborgarförslag) 10. Bättre sökmotor till kommunens hemsida (Medborgarförslag) 11. On-linebokning av besök hos kommunens tjänstemän (Medborgarförslag) 12. Rapport - Fritidspolitiskt program för Arvidsjaurs kommun 13. Delårsredovisning 2014-08-31 - Kommunstyrelsen 14. Uppföljning av internkontrollplan 2014-05-01--08-31 Kommunstyrelsen Ärenden som inte är offentliga 15. Kommunchefens rapport (inga handlingar) forts.
forts. Ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige 16. Delårsredovisning 2014-08-31 Hela kommunen 17. Driftbudgetramar 2015 / Långtidsplan 2016-18 18. Förslag till nytt reglemente för verksamhets- och ekonomistyrning 19. Inköpspolicy för Arvidsjaurs kommun 20. Riktlinjer för kommunal borgen 21. Motion -Separat redovisning av kommunala bolag vid delårsbokslut 22. Riktlinjer för bidrag ur vattenregleringsmedel (bygdemedel) 23. Detaljplan för Båthusviken 24. Ansökan om utökad tjänstgöringsgrad för överförmyndare 25. Arbetsordning för kommunfullmäktige och kommunfullmäktiges presidium 26. Slamtömning i egen regi av kommunala brunnar och reningsverk 27. Kommunövergripande handlingsplan för ungdomspolitik i Arvidsjaur 28. Ansvarsfrihet för Norrbottens Läns Kollektivtrafikmyndighet för år 2013 29. Arvidsjaur ska förklaras som vindkraftsfri kommun (Medborgarförslag) 30. Motion Arvidsjaurs kommun, en miljövänlig kommun in för framtiden 31. Motion Konkret satsning av badplats kopplat till Nyborgstjärn 32. Motion Genomförande av Torgets dag 33. Motion Relaxavdelningar för kommunens personal 34. Motion Återinförande av energiåtgärder som prioriterat område i vattenregleringsmedel 35. Motion Kraftsammling för maximering av nöjesaktiviteter 36. Motion Långsiktigt införande av Leanliknande arbetsmetoder i kommunen 37. Motion Enklare medborgardialoger 38. Motion - Lokal ordningsstadga som stående punkt vid utskick av kommunal information 39. Motion - Presentation av nyanställda tjänstemän vid kommunfullmäktiges sammanträden 40. Motion Lednings- och lydnadsförhållanden Räddningstjänsten Rapport från kommunstyrelsens ordförande 41. Ordföranderapport (inga handlingar) Arvidsjaur 2014-09-26 LOTTA ÅMAN Ordförande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-10-13 4 Anmälan av beslut i delegerade ärenden Ks I II Delegeringsbeslut som anslagits på kommunens anslagstavla Kommunstyrelsens fritids- och kulturutskott 12-17 2014 Övriga delegeringsbeslut Kommunchef Kerstin Olla Tillsvidareanställning 4-5 2014 Kultur och fritidschef Kristina Grubbström Tillsvidareanställning 4-5 2014 Socialchef Ann-Sofi Levander Tillsvidareanställning 25-42 2014 Skolchef Annette Rylén Tillsvidareanställning 2-12 2014 Rektor Leif Carlsson Tillsvidareanställning 1-1 2014 Rektor Helena Wennström Tillsvidareanställning 2-2 2014 Rektor Kristina Johansson Tillsvidareanställning 1-5 2014 Teknisk chef Heikki Kairento Tillsvidareanställning 2-2014 II Övriga delegeringsbeslut Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman Beslut på nämndens vägnar som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas 1-4 2014 Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman Yttrande angående investeringsstöd och servicebidrag för kommersiell service 2-2 2014 forts Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-10-13 forts 4 Ks Anmälan av beslut i delegerade ärenden II Övriga delegeringsbeslut Personal receptionen Magnus Svensson Tillståndsgivning enligt lotterilagen 4-4 2014 Personal receptionen Daniel Oskarsson Tillståndsgivning enligt av kommunfullmäktige antagen torgstadga 2-6 2014 Projektingenjör Johan Åberg Bostadsanpassningsbidrag upp till två basbelopp 38-58 2014 Planingenjör Britta Lindberg Yttrande till polisen angående upplåtelse av offentlig plats 12-20 2014 Chef Renhållning/Avfall Johan Åberg Beslut om uppehåll i sophämtning 17-25 2014 Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-10-13 1 5 Ks Expedierat per e-post om inget annat anges. Meddelandeärenden III Meddelandeärenden * Protokoll Direktionen Partnerskap Inland 2014-06-18 - Akademi Norr * Cirkulär 14:31 - Politiska partier inom vård och äldreomsorg - Sveriges Kommuner och Landsting * Fastställd Länstransportplan för Norrbottens län 2014-2025 - Länsstyrelsen i Norrbottens län * Företagarpromenad i Arvidsjaur 12 juni 2014 - Företagarna, Svensk Handel och representanter från kommunen * Beslut om tillstånd till att bygga om trappan till Anders Larsa-gården, Gallejaur 2:3, i kulturreservatet Gallejaur by, Arvidsjaur's kommun - Länsstyrelsen i Norrbotten * Yttrande - Remiss om Regional strategi för hållbar mineralutvinning i Västerbottens och Norrbottens län, Dnr 157/2014-149 - Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman * Överenskommelse Samverkan ANDT- / brottsförebyggande 2014-16. Handlingsplan i Arvidsjaurs kommun för genomförande av förebyggande ANDT-insatser - Polisen kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Malå och Norsjö * Cirkulär 14:34- Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare samt övergångsbestämmelser - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 14:24 - Avtal om notkopiering inom de kommunala musik/kulturskolorna läsåret 2014/2015 - Sveriges Kommuner och Landsting * Remissvar - Slutbetänkande av "Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin" - IT Norrbotten och kommunerna Arvidsjaur, Luleå och Övertorneå Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-10-13 forts 5 forts. Ks Expedierat per e-post om inget annat anges. III Meddelandeärenden * Protokoll Direktionen Partnerskap Inland 2014-06-18 - Akademi Norr * Cirkulär 14:31 - Politiska partier inom vård och äldreomsorg - Sveriges Kommuner och Landsting * Fastställd Länstransportplan för Norrbottens län 2014-2025 - Länsstyrelsen i Norrbottens län * Företagarpromenad i Arvidsjaur 12 juni 2014 - Företagarna, Svensk Handel och representanter från kommunen * Beslut om tillstånd till att bygga om trappan till Anders Larsa-gården, Gallejaur 2:3, i kulturreservatet Gallejaur by, Arvidsjaur's kommun - Länsstyrelsen i Norrbotten * Yttrande - Remiss om Regional strategi för hållbar mineralutvinning i Västerbottens och Norrbottens län, Dnr 157/2014-149 - Kommunstyrelsens ordförande Lotta Åman * Överenskommelse Samverkan ANDT- / brottsförebyggande 2014-16. Handlingsplan i Arvidsjaurs kommun för genomförande av förebyggande ANDT-insatser - Polisen kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Sorsele, Malå och Norsjö * Cirkulär 14:34- Konsekvenser av skärpta behörighetsregler och legitimation för lärare och förskollärare samt övergångsbestämmelser - Sveriges Kommuner och Landsting * Cirkulär 14:24 - Avtal om notkopiering inom de kommunala musik/kulturskolorna läsåret 2014/2015 - Sveriges Kommuner och Landsting * Remissvar - Slutbetänkande av "Utredningen om utvärdering av bredbandsstrategin" - IT Norrbotten och kommunerna Arvidsjaur, Luleå och Övertorneå Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-10-13 forts 5 forts. Ks Expedierat per e-post om inget annat anges. III Meddelandeärenden, forts. * Cirkulär 14:35 - Fullmäktiges val av revisorer - Sveriges Kommuner och Landsting Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsen 2014-10-13 6 Ks Dnr 00014/2014 739 Anmälan enligt Lex Sarah år 2014-1 En Lex Sarah-anmälan har inlämnats 2014-01-22 med anledning av att en anställd inom kommunstyrelsens verksamhetsområde under hösten 2013 inlett en relation med en placerad ungdom på HVB-hem. Utredning har utförts av medicinskt ansvarig sjuksköterska, Pernilla Berggren. Ärendet bedöms som allvarligt och har anmälts till inspektionen för vård och omsorg. Inspektionen för vård och omsorg har 2014-04-29 beslutat att avsluta ärendet. FÖRSLAG TILL BESLUT Kommunstyrelsens beslut 1. Vidtagna åtgärder godkänns. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott 7 Ks Dnr 00192/2014 101 Tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun, Dnr 8.4.2-7252/2014 -Inspektionen för vård och omsorg Inspektionen för vård och omsorg har haft tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun. IVO påminner om vikten av att skyndsamt anmäla förändringar i verksamheten till IVO, t ex byta av föreståndare och lokal. IVO påtala att det är ett föreståndaransvar/chefsansvar att lyfta olika frågor dit de hör hemma, så att de kan åtgärdas. Det gäller till exempel arbetet med genomförandeplaner. Likaså att avvikelserapport upprättas när olika områden inte fungerar. Det kan exempelvis gälla att utredningar gällande unga inte görs i tid och brister i upprättande och uppföljning av genomförandeplaner. Vid inspektionen framkom att personal inte kände till de upprättade lokala rutiner som finns gällande Lex Sarah. IVO påminner om att huvudmannen ska säkerställa att rutiner för rapportering och övrig handläggning av ärenden samt anmälan till Socialstyrelsen, enligt bestämmelser om Lex Sarah, i berörda verksamhet inom socialtjänsten, ska vara kända och tillämpas av all personal som berörs av bestämmelserna. Vid inspektionen framkom att Korpen HVB kan vara föremål för byte av lokaler. IVO anser att kommunen, inför ett byte av lokaler för Korpen HVB, behöver göra en riskanalys enligt 5 kap. 1 SOSFS 2011:9 med tanke på till exempel boendegruppens storlek, lokalisering av boendet och byte av boendelokaler. Inspektionen för vård och omsorg har beslutat att avsluta ärendet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
In inspektlonen för vård och omsorg BESLUT 2014-07-08 Dnr 8.4.2-7252/2014 1(4) Avdelning nord Maria Hakamäki Maria.Hakamaki@ivo.se Arvid sjaurskom rrlun KommunslyrElIsen 2014-07- 1 O - ID} Arvidsjaurs kommun 933 81 Arvidsjaur Ärendet Tillsyn av HVB barn och unga vid Kråkan i Arvidsjaurs kommun Beslut Ärendet avslutas. Bakgrund En ligt 3 kap. 19 socialtjänstförordningen (SoF) ska Inspektionen för vård och omsorg (IVO) inspektera hem för vård eller boende (HVB) för barn och ungdom minst två gånger per år. Inspektionerna kan vara föranmälda eller oanmälda men minst en inspektion ska vara o31lliläld. Den som inspekterar verksamheten ska samtala med de barn och ungdomar som samtycker till det. Tillsynen vid detta tillfälle är huvudsakligen inriktad på att barns rätt till delaktighet på HVB tillgodoses samt att kraven i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 20 11 :9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete med avseende på delaktighet. I tillsynen granskas också om verksamheten förändrats sedan föregående inspektion i fråga om föreståndare, målgrupp (ålder, antal och kön) och lokaler. Underlag IVO genomförde den 1-2 april 2014 en föranmäld inspektion på HVB hemmet Kråkan. Vid inspektionen intervjuades chefen för arbetsmarknadsenheten samt tre representanter för personalen. Inspektörerna samtalade med fyra ungdomar. Redovisning av tillsyn Verksamheten Kråkan är ett kommunalt HVB hem för ensamkommande ungdomar. Verksamheten har åtta platser. Vid inspektionstillfallet var sex ungdomar inskrivna, samtliga pojkar i åldern 15-17 år. Vid inspektionstillfället hade föreståndaren slutat. Ny föreståndare var under rekrytering. Inspektionen för vård och omsorg Box 34 90102 UMEA Telefon 010-788 50 00 registrator@ivo.se WoNW.ivo.se Fax +46 010-788 56 39 Org nr 202100-6537
Inspektionen for vård och omsorg Dm 8.4.2-7252/2014 2(4) Intervju med föreståndare och personal Delakti ghet Personalen beskriver att ungdomarna kan vara delaktiga genom samtal med personal, kontaktperson, chef samt vid husmöten. De kan komma med forslag och ideer. Är det möjligt forsöker man åtgärda det. Kommunen bedriver just nu ett demokratiprojekt som är ett nytänkande kring ungdomars delaktighet. Ungdomarna får information i samband med ankomsten och sedan regelbundet. Personalen forsöker vara uppmärksam på om de uppfattat vad som sagts, om inte så tar de om det. Om ungdomarna vill träffa socialsekreteraren bokar personalen tid hos dem. Dock avbokas tiderna ofta och de unga får återbud, vilket väcker mycket besvikelse. Genomforandeplaner for ungdomar som kommit under senare tid är inte gjorda och uppfoljningar av planerna är inte heller gjorda av social sekreterare. l stället gör HVB-hemmets personal uppfoljningarna. Personal har inte heller varit med när planerna upprättats, de får ta del av dem i efterhand. Ledningssystem for systematiskt kvalitetsarbete (avseende delaktighet) Ledningen beskriver att det finns anvisningar om att personalen ska arbeta med delaktighet i styrdokumenten. Personalen kälmer inte till att det films dokument som anger att de ska arbeta med ungdomarnas delaktighet. Samtidigt beskriver de att det är en självklarhet att arbeta med ungdomarnas delaktighet - i deras arbete med ungdomar ingår det. Nyanställd personal upplever inte att de fått information gällande lex Sarah, utan har fått söka egen infolmation. Personalen säger att verksamheten eventuellt ska byta lokaler. De vet i dagsläget inte hur det blir. Sammanfattning av samtal med barn och ungdomar Alla fyra ungdomar uppgav att de var mycket trygga, upplevde delaktighet och att de blev lyssnade på. Att personalen var intresserade och ville veta vad de tycker. Ett forum att påverka är husmöten. Ungdomarna berättade att det films regler, till exempel att man inte får slåss och att man ska respektera varandra. Om de inte gör som personalen säger pratar man om det. Som exempel säger personalen att det är
Inspektionen for vård och omsorg Dnr 8.4.2-7252/2014 3(4) bra att man går och lägger sig kl O 1.00 så att man orkar kliva upp på morgonen, de säger inte att man måste gå och lägga sig. Tre ungdomar vet inte om att de har en genomforandeplan. En ungdom uppger att han träffat sin socialsekreterare en gång. De övri ga vet inte vem det är ell er vad socialsekretaren har for uppgift. Dessa ungdomar har varit på boendet i fyra månader. Personalen intyga r att ungdomarna inte har träffat sin socialsekreterare. Skälen för beslutet Tillämpliga bestämmelser I kap. 2, 3 kap. 3, 7 kap. I socialtjänstlagen (2001 :453), SoL 14 kap. 3, 4,5. 6,7 SoL 3 kap. 3 socialtjänstforordningen (2001 :937), SoF 5 kap. l Socialstyrelsens fo reskrifter och allmälma råd (SOSFS 20 Il :9) om ledningssystem fo r systematiskt kvalitetsarbete 2 kap. 3 och 3 kap. l Socialstyrelsens foreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem for vård eller boende Bedömning Inskrivning i hem for vård eller boende sker efter ansökan. Föreståndaren beslutar om inskri vning, 0111 inte huvudmamlen har bestämt annorlunda. Har huvlldmm1l1en bestämt mmorlunda ska denne meddela Inspektionen for vård och omsorg (IVO) vad som gäller. Detta regleras i 3 kap Il socialtjänstforordningen. Huvudmannen har att meddela till NO vem som ansvarar for inskrivning vid HVB Kråkan, om det inte är fo reståndaren som gör det. IVO påmilmer även om vikten av att skyndsamt anmäla ändringa r i verksamheten till IVO, t ex byte av fo reståndare och lokal. TVO påtalar att det är ett foreståndaransvar/chefsansvar att lyfta olika frågor dit de hör hemma, så att de kan åtgärdas. Det gäller till exempel arbetet med genomforandeplaner. Likaså att avvikelserapport upprättas när olika områden inte fungerar. Det kan exempelvis gälla att utredningar gäll ande de unga inte görs i ti d, och brister i upprättande och uppfoljning av genomforandeplaner. Vid inspektionen framkom att personal inte kände till de upprättade lokala rutiner som finns gällande lex Sarah.
Inspektionen får vård och omsorg Dm 8.4.2-7252/20 14 4(4) IVO påminner om att huvudmannen ska säkerställa att rutiner for rappojtering och övlig handläggning av ärenden samt mmlälan till Socialstyrelsen, enligt bestämmelser om Lex Sarah, i berörda verksamheter inom socialtjänsten, ska vara kända och tillämpas av all personal som berörs av bestämmelserna. Vid inspektionen framkom att Kråkan HVB kan vara foremål for byte av lokaler. Den som bedriver socialtjänst ska, i enlighet med 3 kap. l SOSFS 20 11:9 ansvara for att det finns ett ledningssystem for verksamheten. l enlighet med 5 kap. l samma foreskrift ska den som bediiver socialtjänst fortlöpande bedöma om det finns ri sk for att händelser skulle klllma inträffa som kan medfora brister i verksamhetens kvalitet, det vill säga göra en ri skanalys. IVO anser att byte av lokaler är en händelse som kan medfora brister i kvaliteten. IVO anser därfor att kommunen, infor ett byte av lokaler for Kråkan HVB, behöver göra en riskanalys en ligt 5 kap. l SOSFS 20 11 :9 med tanke på till exempel boendegruppens storlek, lokalisering av boendet och byte av boendelokaler. Beslutet ersätter tidigare fattat beslut, diarienummer 7252/2014, daterat den 19 juni 2014. Tidigare beslut i ärendet makuleras. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschefen Alme Vaher. I den slutli ga handläggningen har inspektören Gudrun Kågström-Lindberg deltagit. Inspektören Maria Hakamäki har varit foredragande. För Inspektionen for vård och omsorg Arme Vaher Kopia till: Verksamheten \Y1~&lL~/ Maria Hakamäki
ARVIDSJAURS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens personal- och arbetsutskott 2014-09-08 8 Au Dnr 00202/2014 000 Remiss Betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga Justitiedepartementet har översänt Remiss Betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga. Socialchef Ann-Sofi Levander och kultur och fritidschef Kristina Grubbström har 2014-08-28 upprättat förslag till svar på remissen. Personal- och arbetsutskottets förslag 2014-09-08 till kommunstyrelsen bilaga./. 1. Yttrande om Betänkandet Våld i nära relationer en folkhälsofråga överlämnas till Justitiedepartementet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Bilaga till kommunstyrelsens protokoll 2014-10-13 1 (2) Remissyttrande - Betänkandet Våld i nära relationer - en folkhälsofråga (SOU 2014:49), Ju2014/4445/KRIM Regeringens nationella samordnare inom området våld i nära relationer, Carin Götblad, har lämnat ett betänkande som innehåller förslag till vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer. Utöver stort mänskligt lidande leder våld i nära relationer till avsevärda kostnader för samhället då bl a psykisk och fysisk ohälsa är vanligare bland personer som utsatts för allvarligt våld. Huvudförslagen i betänkandet är : Våld i nära relationer är en folkhälsofråga och bör därför föras in som ett av de nationella folkhälsomålen. Socialnämnden ställer sig bakom förslaget. Varje kommun ska inrätta arbetsgrupper där socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård och frivilligorganisationer ska samordna akuta och långsiktiga handlingsplaner. Socialnämnden ställer sig bakom förslaget, vi försöker redan idag arbeta på det föreslagna sättet. Det ska vara mer fokus på dem som misshandlar. Skärpt straffskala för överträdelse av kontaktförbud, tillfälliga boenden för våldsutövare och en nationell telefonlinje för personer som vill få hjälp att hantera sin aggressivitet. Även i detta instämmer socialnämnden. Kvinnojourer och andra ideella organisationer som i dag får statsbidrag ska tillståndsprövas. Bidraget ska omvandlas till ett långsiktigt organisationsbidrag. Socialnämnden anser att långsiktighet är viktigt, tillfälliga projekt har inte livskraft att klara sig längre än projektmedlen räcker, det tar mycket tid och kraft att söka. Kommunens bidrag tenderar att tas bort i tider av tuffa besparingar. Kommunernas ansvar för stöd till utsatta preciseras, både vad gäller ansvar för att hålla ihop insatserna men också för att erbjuda insatsen skyddat boende som ska vara tillståndspliktigt. För vår kommun ställer detta krav på att samarbeta med flera kommuner i regionen, vi klarar inte detta själva. Införa en ny sekretessbrytande regel för hälso- och sjukvården och socialtjänsten att kunna delge polisen uppgifter för att förebygga allvarligt våld mot närstående. Socialnämndens uppfattning är att förslaget bör utredas vidare och att vi är positiva under förutsättning att juridiken och riktlinjerna tydliggörs så handläggarna känner sig trygga med när och hur sekretessen kan brytas. Utöver huvudförslagen innehåller betänkandet förslag som berör särskilt utsatta grupper, t ex personer med funktionsnedsättning, äldre, personer med missbruk, hbtq-personer, utländska kvinnor. Förlagen som berör barn är ens särskild del i betänkandet och här finns förslag på stöd i olika nivåer, alltifrån arbete i förskola, barn i vårdnadstvister, barn i skyddat boende.
2 (2) Även hedersrelaterat våld utgör en egen avdelning i betänkandet. De ekonomiska konsekvenserna beskrivs i slutet av betänkandet där man konstaterar att samhällets kostnader för konsekvenserna av våld i nära relation är mycket höga. Den nationella samordnaren menar att de ökade kostnaderna för att förebygga, upptäcka och stoppa våldet i vissa fall ställer krav på ökade resurser. Dessa menar utredaren kan frigöras inom befintliga ramar när samarbetet mellan myndigheter utvecklas. Ekonomistyrningsverket tillsammans med berörda länsstyrelser får i uppdrag att utveckla samhällsekonomiska analyser på området och stödja ett långsiktigt arbete med sociala investeringar. Länsstyrelserna föreslås få i uppdrag att fördela 65 miljoner kronor till myndigheter, kommuner och idéburna organisationer. För Arvidsjaur del bedöms att förstärkt ansvar kommer att kräva mer pengar, bl a till att finansiera skyddat boende som ställer särskilda krav på grund av att vi är en liten kommun med långa avstånd mellan olika orter i regionen. Förslagen är i vissa delar inte anpassade till verkligheten i glesbygdskommuner där vi även har svårt att rekrytera och hålla kunskapsnivån hög inom alla områden. Folkhälsoperspektivet Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland personer som utsatts för allvarligt våld. Psykiska problem som sömnsvårigheter, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom är mycket vanligare bland våldsutsatta kvinnor än bland andra. Att satsa på förebyggande insatser är nyckeln till varaktig minskning av våldet. Samhället måste arbeta förebyggande men också reagera tidigt när det finns tecken på att barn eller vuxna utsätts för våld av närstående. Det krävs ett långsiktigt, differentierat och uthålligt samarbete i hela samhället. Genom att ställa frågor om våld och erbjuda hjälp och stöd tidigt kommer fler utsatta personer att våga söka hjälp. Det krävs flera aktörer för att kunna skapa ett samhälle där våld i nära relationer inte förekommer och det förbyggande arbetet måste komma igång. Våld i nära relationer bottnar bl a i en ojämlik maktbalans mellan könen. Arbetet för ökad jämställdhet är en mycket central del i samhällets insatser mot en långsiktig lösning. Här ligger ett stort ansvar i att aktivt arbeta för ökad jämställdhet både på förskolan och skolan. Arbetet kan bedrivas på många plan och det är mycket som kan göras i vardagen, i det lilla sammanhanget. Det kan vara på vårdcentralen, i lärarrummet, på socialkontoret, på förskolan, i fackklubben, i bostadsrättsföreningen, i fotbollsklubben eller vid kommunstyrelsens sammanträde. Alla yrkesgrupper måste bli engagerade och ges tydliga riktlinjer för samarbetet men även privatpersoner måste engagera sig. Ett mer medvetet vardagsarbete är det mest långsiktigt hållbara arbetet mot våld i nära relationer. Alla måste därför börja prata mer om våld i vardagen, då kommer fler att våga be om hjälp. Arvidsjaurs kommuns Hälso- och trygghetsråd har redan en organisation med operativa grupper som arbetar med de prioriterade frågorna i folkhälsoarbetet. Det finns alla förutsättningar att kunna bidra med insatser som har betydelse för att minska våldet i nära relationer, göra fler medvetna och engagerade och få igång arbetet i vardagen. Det krävs dock utökade resurser för att genomföra detta.
Sammanfattning Vägar till ett effektivare arbete mot våld i nära relationer En folkhälsofråga Våld i nära relation är i hög grad en folkhälsofråga. Fysisk och psykisk ohälsa är betydligt vanligare bland personer som har utsatts för allvarligt våld. Psykiska problem som sömnsvårigheter, ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom är mycket vanligare bland våldsutsatta kvinnor än bland andra. Förebyggande insatser är nyckeln till en varaktig minskning av våldet. Utöver stort mänskligt lidande leder våld i nära relationer till avsevärda kostnader för samhället. Samhället måste arbeta förebyggande men också reagera tidigt när det finns tecken på att barn eller vuxna utsätts för våld av närstående. Genom att ställa frågor om våld och erbjuda hjälp och stöd tidigt kommer fler utsatta personer att våga söka hjälp. Sätt våldsutsattas behov i centrum Den som söker samhällets hjälp för att lämna en relation med våld får i dag lätt känslan av att befinna sig i en labyrint av myndigheter och olika yrkeskårer. Det är tydligt att samhällets insatser behöver samordnas bättre för de våldsutsatta. Barns behov av stöd och hjälp måste uppmärksammas i en helt annan omfattning än som sker i dag. Genom att skapa bättre förutsättningar för olika yrkesgrupper att samarbeta på nya sätt utifrån tydliga riktlinjer ska det bli enklare att möta varje våldsutsatts särskilda behov. 13
Sammanfattning SOU 2014:49 men glöm inte våldsutövaren Våld mot närstående är ett allvarligt brott som ska få konsekvenser för gärningsmannen. Grovt och upprepat våld är särskilt allvarligt. Rättsväsendet kan nå betydligt längre med mer offensiva arbetssätt, effektivare rättsprocesser och en bättre koordinering av myndigheternas insatser. Fler förövare måste ställas till svars för sina handlingar och med tvång eller stöd förmås sluta slå och på annat brottsligt sätt begränsa närståendes liv. Insatserna för att förebygga upprepat våld ska förbättras. Våldsutövare måste ges möjlighet att enklare kunna söka stöd och behandling för att förändra sitt våldsamma beteende. Polisen behöver förstärka sina insatser för att förhindra fortsatt våld. Kunskaper om vilka personliga och sociala faktorer som ökar risken att vissa utvecklar ett våldsamt beteende mot sina närmaste behöver omsättas i praktiken. Därför måste insatser för våldsutövare också angripa problem som alkoholberoende, arbetslöshet och psykiatriska störningar. Huvudförslag i korthet Betänkandet innehåller förslag till regeringen om lagändringar och uppdrag. Men det innehåller också ett stort antal förslag, råd och uppmaningar riktade till beslutsfattare och alla andra i samhällets olika verksamheter. Var och en kan när som helst intensifiera arbetet mot våld i nära relationer. För den som vill ha stöd i hur ett fortsatt utvecklingsarbete tillsammans med andra myndigheter kan gå till har nationella samordnaren tagit fram en särskild vägledning. Underlätta för våldsutsatta Många våldsutsatta har levt länge med våld i sin närhet och väntat i det längsta med att söka hjälp. Ofta upptäcks våldet först när det blir tillräckligt allvarligt eller när det inte längre går att dölja någon ringer till polisen eller personal i skolan upptäcker blåmärken på ett barn. Då måste det finnas en tydlig kedja av åtgärder och fastlagda rutiner för vad som ska göras. Detta är särskilt viktigt i akuta situationer eller då det kan upplevas svårt för någon, som till exempel när en förskollärare eller lärare tvekar inför att anmäla en förälder. 14
SOU 2014:49 Sammanfattning I varje kommun bör det finnas en operativ arbetsgrupp mot våld i nära relationer. I arbetsgruppen ska myndigheter arbeta tillsammans kring insatser för barn och vuxna som är, eller riskerar att bli, utsatta för allvarligt våld. Särskilda lotsar inom socialtjänsten bör hålla ihop insatserna för personer utsatta för våld i nära relationer. För våldsutsatta barn bör socialtjänsten ha särskilda barnlotsar. Kommunernas ansvar för insatsen skyddat boende för våldsutsatta ska regleras i socialtjänstlagen. Det ska krävas tillstånd för att driva skyddat boende. Figur 1 Schematisk beskrivning av operativa arbetsgrupper Strategisk samverkan Socialtjänst Polis Operativ arbetsgrupp Lots för våldsutsatt vuxen Barnlots Stödperson Hälso- och sjukvård Kvinnojour Brottsofferjour Skola Kriminalvård Individuell handlingsplan Våldsutsatt Barn Våldsutövare De myndigheter som blir inblandade när våldet har upptäckts måste samarbeta mer. Dessutom behövs åtgärder för att våldet ska upptäckas tidigare. De myndigheter som kommer i kontakt med grupper som löper stor risk att utsättas för våld av närstående bör börja fråga om våldsutsatthet. Det gäller till exempel myndigheter som arbetar med personer som behöver behandlas för missbruk eller har psykiska problem. Socialstyrelsen föreslås därför genomföra en försöksverksamhet som stödjer rutinmässiga frågor om våldsutsatthet till patienter i hälso- och sjukvården och brukare i socialtjänsten. 15
Sammanfattning SOU 2014:49 Lyssna på barnen Barns oerhörda utsatthet vid våld i nära relationer är en mycket nedslående iakttagelse. Även när barn försöker visa att något är fel, kan det vara svårt för dem att få någon hjälp. Ibland vågar vuxna inte fråga, ibland vågar de inte lyssna och ofta ställer de fel frågor. Även när någon vuxen ser, förstår eller försöker hjälpa kan det bli svårt för barnet. Barnet kan hamna i en utdragen myndighetsprocess där det inte alltid får veta vad som händer, varför något händer eller vad som kommer att hända sedan. Samtidigt måste de kanske också leva med föräldrarnas skuldbeläggande. Det finns flera grundläggande problem med hur samhället hanterar barn som lever med våld. Det har inte varit möjligt att fördjupa sig tillräckligt för att lägga förslag kring alla dessa frågor. Men det är uppenbart att det behövs en särskild utredning om barns situation i skyddat boende för att tydliggöra barnets rättsliga ställning, vårdnadshavarnas rättigheter och vilket ansvar socialnämnden har. Nationella samordnare lämnar flera konkreta förslag om hur samhällets insatser för barn som utsätts för våld eller som lever i familjer där det förekommer våld mellan närstående ska förbättras Socialnämnden ska enligt lag vara skyldig att genast inleda en utredning vid kännedom om att ett barn kan ha utsatts för våld eller har bevittnat våld mot en närstående. Hälso- och sjukvården ska vara skyldig att särskilt tänka på barns behov av information, råd och stöd om barnet eller en närstående till barnet har utsatts för våld eller övergrepp. När socialnämnden har avslutat en utredning om behov av insatser ska nämnden ha möjlighet att följa upp barnets situation i upp till sex månader. Kommunala mobila resursteam föreslås som ett offensivt stöd i vardagsarbetet på förskolan, för familjer som behöver det. Insatserna skall vara tidiga och förebyggande. Det finns ett stort behov av att utveckla kunskaper, arbetsmetoder, uppföljning och tillsyn kring barns utsatthet för våld. Exempel på förslag inom detta område är: Inrätta ett nationellt kunskapscenter om våld och övergrepp mot barn på Socialstyrelsen. 16
SOU 2014:49 Sammanfattning Inspektionen för vård och omsorg (IVO) uppdras att göra löpande tillsyn av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med barn som har utsatts för våld eller bevittnat våld. Rikspolisstyrelsen uppdras att ta fram en hot- och riskbedömningsmanual för barn som lever med våld och ska utveckla en modell för barnkonsekvensanalyser för polisen. Insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Hedersrelaterat våld och förtryck är den del av området våld i nära relationer där samhället har haft svårast att enas kring vad som bör göras. Begreppet är omdiskuterat, insatserna är spretiga och omfattningen av våldet är oklart. Därför ska Brottsförebyggande rådet kartlägga omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. Samhällets olika insatser ska dessutom utvärderas ordentligt. För att utveckla tidiga insatser och stärka det förebyggande arbetet ska Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor utveckla en modell för interkulturella vägledare som kan användas i skolor där det finns särskilda behov. Att förebygga våld i nära relationer bör även ses som en målsättning i samhällsorienteringen för nyanlända. Sätt fokus på våldsutövaren Det finns olika typer av våldsutövare med skilda behov av behandling för att sluta med våldet. Enligt nationella samordnaren finns det möjligheter att utveckla arbetet på detta område. Polisens insatser mot upprepat våld bör utvecklas. Polisen bör kartlägga vilka personer som är upprepat utsatta, utöka stödet till brottsutsatta, motivera förövare till förändring och följa upp anmälda fall. En nationell stödtelefonlinje ska inrättas för personer som behöver söka hjälp att hantera sin aggressivitet. Socialnämnden bör erbjuda tillfälligt boende för gärningsmannen när så är lämpligt och ska ge stöd och hjälp för att personer som utövar våld mot närstående ska förändra sitt beteende. 17
Sammanfattning SOU 2014:49 Nationella samordnaren föreslår även skärpt lagstiftning när personer utsätter sina närstående för grovt eller upprepat våld. Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska kunna bryta sekretessen för att förebygga allvarlig brottslighet i nära relationer. Giltighetstiden för kontaktförbud när det finns gemensam bostad förlängs till högst tre månader. Straffskalan för överträdelse av kontaktförbud skärps. Ge bättre förutsättningar för idéburet arbete Kvinnojourer, brottsofferjourer och andra idéburna organisationer är ett mycket viktigt komplement till kommunernas ansvar för stöd till våldsutsatta personer. Dagens system för statsbidrag till dessa organisationer är alltför byråkratiskt. Det leder till kortsiktiga insatser och krav på uppföljning som är orimliga att ställa på ideellt arbete. Därför ska kvinnojourer och brottsofferjourer förstärkas genom att ändra nuvarande statliga bidragsform till ett långsiktigt organisationsbidrag. Förtydliga den nationella strukturen Den nationella samordningen av arbetet mot våld i nära relationer behöver förtydligas. Både mellan olika statliga myndigheter och i relationen mellan Regeringskansliet och andra myndigheter krävs en välfungerande koordinering. En särskild statsrådsgrupp mot våld i nära relationer föreslås därför. Dessutom ska arbetet mot våld i nära relationer ingå som en del av ANDT-arbetet. Arbetet på nationell nivå ska också länkas samman med det lokala arbetet på kommunnivå och det regionala på länsnivå. Därför ska länsstyrelsens uppgifter inom området våld i nära relationer utvecklas och förtydligas. Länsstyrelsen får bland annat en viktig roll i att stödja uppbyggnaden av de operativa arbetsgrupperna. Det är också viktigt att följa upp det arbete som bedrivs: Frihet från våld i nära relationer ska vara ett nationellt folkhälsomål. Vart tredje år ska det göras en nationell analys av utvecklingen av våld i nära relationer. 18
SOU 2014:49 Sammanfattning En modell för lokala haveriutredningar vid allvarligt våld i nära relationer ska utvecklas. Utredningarna ska snabbare visa vilka erfarenheter som kan dras från de enskilda fallen. Den samhällsekonomiska effektiviteten för området våld i nära relationer ska analyseras i regionala försöksverksamheter. En fråga för alla Ett komplicerat samhällsproblem Under de senaste 15 åren har samhället satsat stora resurser för att minska våld i nära relationer. Effekten av satsningarna är svåra att bedöma. Mycket talar dock för att utvecklingen har gått framåt på flera områden. I ett internationellt perspektiv har Sverige ett framgångsrikt arbete mot våld i nära relationer. För att resultatet ska fortsätta att förbättras kan det komma krävas mer grundläggande reformer. Arbetet mot våld i nära relationer skär rakt igenom flera politikområden som kriminal-, jämställdhets-, integrations-, barn- och folkhälsopolitiken. För att minska våld i nära relationer krävs många små och stora förändringar inom alla dessa områden. Det finns inga enkla helhetslösningar. Snarare krävs det ett långsiktigt, differentierat och uthålligt samarbete i hela samhället. Ett arbete med ett tydligt folkhälsoperspektiv. Våld i nära relationer bottnar bland annat i den ojämlika maktbalans som finns mellan könen. Män som kontrollerar kvinnors levnadsvillkor och som använder våld för att få igenom sin vilja. Att åtgärda dessa systematiska skillnader i makt mellan kvinnor och män i samhället är viktigt. Det kräver ett ännu mer aktivt arbete för ökad jämställdhet, exempelvis att förskola och skola medvetet arbetar med könsroller och genusnormer. Arbetet för ökad jämställdhet är en mycket central del i samhällets långsiktiga insatser mot våld i nära relationer. Arbeta i vardagen Enligt nationella samordnaren kan många förbättringar i arbetet mot våld i nära relationer göras utan stora lagändringar, omfattande reformer eller detaljerad uppföljning. Arbetet kan bedrivas i vardagen, i det lilla sammanhanget. Det kan vara på vårdcentralen, 19
Sammanfattning SOU 2014:49 i lärarrummet, på socialkontoret, på förskolan, i den lokala fackklubben, i bostadsrättsföreningen, i SFI-klassen, i fotbollsklubben, på närpolisstationen eller vid kommunstyrelsens sammanträde. En viktig iakttagelse är att ge alla som arbetar mot våld tid och utrymme att utveckla nya lösningar och att pröva nya metoder. De lokala myndigheter som möter våldsutsatta måste också samarbeta närmare i vardagen i ett löpande utvecklingsarbete. Nationella samordnaren har mött ett mycket stort engagemang bland många som arbetar mot våld i nära relationer. Det finns både en nyfikenhet och idérikedom som skulle utnyttjas mer. Här har ansvariga chefer inom till exempel polisen, socialtjänsten och hälsooch sjukvården ett stort ansvar. De måste låta kreativa medarbetare få större utrymme för sina idéer. De statliga myndigheterna kan också bidra till detta, genom att sprida konkreta tips och framgångsrika arbetssätt. Att bli slagen av eller slå en närstående är förenat med mycket skam och skuld hos de flesta personer. Fortfarande är det en mycket liten del av alla våldshändelser som kommer till myndigheters kännedom. Ett mer medvetet vardagsarbete är det mest långsiktigt hållbara i arbetet mot våld i nära relationer, till exempel med föräldrar och barn i förskola och skola samt företagshälsovården. Alla måste därför börja prata mer om våld i vardagen. Då kommer fler våga be om hjälp. 20
Författningsförslag 1 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken (1942:740) Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken (1942:740) dels att 27 kap. 2 ska upphöra att gälla, dels att det i 27 kap. ska införas två nya paragrafer, 2 a och 2 b, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 1 Beslag må ej läggas å skriftlig handling, om dess innehåll kan antagas vara sådant, att befattningshavare eller annan, som avses i 36 kap. 5, ej må höras som vittne därom, och handlingen innehaves av honom eller av den, till förmån för vilken tystnadsplikten gäller. 27 kap. 2 a Beslag får inte läggas på skriftlig handling om dess innehåll kan antas vara sådant att befattningshavare eller annan som avses i 36 kap. 5 inte får höras som vittne om saken och handlingen innehas av denne eller av den till förmån för vilken tystnadsplikten gäller. Ej heller må, med mindre fråga är om brott, för vilket ej är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, hos den misstänkte eller honom närstående, som avses i 36 kap. 3, beslag läggas å skriftligt meddelande mellan den 2 b Beslag får inte läggas på skriftligt meddelande hos den misstänkte eller denne närstående som avses i 36 kap. 3 om fråga om meddelande mellan den misstänkte och denne närstående eller mellan sådana närstående 1 Senaste lydelse 1964:166. 21
Författningsförslag SOU 2014:49 misstänkte och någon honom närstående eller mellan sådana närstående inbördes. inbördes. Från beslagsförbudet undantas 1. brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, 2. brott enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. brottsbalken eller enligt 24 lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 22
SOU 2014:49 Författningsförslag 2 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Härigenom föreskrivs att 2 g hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 g 2 Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel, eller 4. utövar våld eller andra övergrepp mot barnet eller mot en närstående till barnet. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 2 Senaste lydelse 2009:979. 23
Författningsförslag SOU 2014:49 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:609) om målsägandebiträde Härigenom föreskrivs att 4 lagen (1988:609) om målsägandebiträde ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 3 Målsägandebiträde förordnas på begäran av målsäganden eller när det annars finns anledning till det. Vid förordnandet tillämpas 26 första stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Vid förundersökning där misstänkt och målsägande är närstående eller tidigare närstående får dock endast den förordnas som på grund av sina kunskaper och erfarenheter samt personliga egenskaper är särskilt lämplig för uppdraget. I fråga om byte av målsägandebiträde och rätt för sådant biträde att sätta någon annan i sitt ställe tillämpas 26 andra och tredje styckena rättshjälpslagen. Målsägandebiträdet skall entledigas, om det är påkallat med hänsyn till förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det. I fråga om byte av målsägandebiträde tillämpas 26 andra stycket rättshjälpslagen. Ett målsägandebiträde som förordnas enligt första stycket har rätt att sätta någon annan i sitt stället med tillämpning av 26 tredje stycket rättshjälpslagen. Målsägandebiträdet ska entledigas, om det är påkallat med hänsyn till förhållandena i målet eller om det annars finns skäl för det. I övrigt tillämpas i fråga om målsägandebiträde rättegångsbalkens regler om rättegångsbiträde. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 3 Senaste lydelse 1996:1644. 24
SOU 2014:49 Författningsförslag 4 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:688) om kontaktförbud Härigenom föreskrivs att 4 och 24 lagen (1988:688) om kontaktförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kontaktförbud ska meddelas för viss tid. Kontaktförbud avseende gemensam bostad får meddelas för högst två månader. Särskilt utvidgat kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning får meddelas för högst sex månader. I övrigt får kontaktförbud meddelas för högst ett år. 4 4 Kontaktförbud ska meddelas för viss tid. Kontaktförbud avseende gemensam bostad får meddelas för högst tre månader. Särskilt utvidgat kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning får meddelas för högst sex månader. I övrigt får kontaktförbud meddelas för högst ett år. Kontaktförbudet gäller omedelbart, om inte annat bestäms. Ett kontaktförbud avseende gemensam bostad får endast förlängas om det finns särskilda skäl och med högst två veckor i taget. Ett särskilt utvidgat kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning får förlängas med högst tre månader i taget. I övrigt får ett kontaktförbud förlängas med högst ett år i taget. Den som bryter mot ett kontaktförbud döms för överträdelse av kontaktförbud till böter eller fängelse i högst ett år. I ringa fall ska inte dömas till ansvar. 24 5 Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 4 Senaste lydelse 2011:487. 5 Senaste lydelse 2011:487. Den som bryter mot ett kontaktförbud döms för överträdelse av kontaktförbud till fängelse i högst två år. Om brottet med hänsyn till särskilda omständigheter är att bedöma som ringa och kontakten inte kan anses klart ursäktlig, döms för ringa överträdelse av kontaktförbud till böter. 25
Författningsförslag SOU 2014:49 5 Förslag till förordning om ändring i förordningen (1988:691) om kontaktförbud Härigenom föreskrivs att 4 a förordningen (1988:691) om kontaktförbud ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Om en domstol eller en åklagare meddelar beslut om kontaktförbud ska socialnämnden genast underrättas, om den mot vilket beslutet avses gälla och den som förbudet avses skydda har gemensamma barn under 18 år. När ett beslut om kontaktförbud avseende gemensam bostad meddelas ska socialnämnden alltid underrättas. Underrättelse ska ske till socialnämnden på den ort där förbudet helt eller huvudsakligen ska gälla. 4 a 6 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2015. Om en domstol eller en åklagare meddelar beslut om kontaktförbud ska socialnämnden genast underrättas, om den mot vilket beslutet avses gälla och den som förbudet avses skydda har gemensamma barn under 18 år eller det finns barn som bor eller har bott tillsammans med dessa. När ett beslut om kontaktförbud avseende gemensam bostad meddelas ska socialnämnden alltid underrättas. Underrättelse ska ske till socialnämnden på den ort där förbudet helt eller huvudsakligen ska gälla. 6 Senaste lydelse 2011:970. 26
SOU 2014:49 Författningsförslag 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn att 3 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse En särskild företrädare skall, i stället för barnets vårdnadshavare, som ställföreträdare ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Företrädaren får dock inte väcka åtal och får inte heller väcka någon skadeståndstalan utan att ett allmänt åtal har väckts. Det som i 23 kap. 10 och 11 rättegångsbalken sägs om målsägandebiträdes närvaro vid förhör skall tillämpas på den särskilda företrädaren. 3 7 En särskild företrädare ska, i stället för barnets vårdnadshavare, som ställföreträdare ta till vara barnets rätt under förundersökningen och i efterföljande rättegång. Företrädaren får dock inte väcka åtal och får inte heller väcka någon skadeståndstalan utan att ett allmänt åtal har väckts. Det som i 23 kap. 10 och 11 rättegångsbalken sägs om målsägandebiträdes närvaro vid förhör ska tillämpas på den särskilda företrädaren. I uppdraget som särskild företrädare ingår att genom personlig kontakt med ett barn som hörts under förundersökningen förklara beslut om att förundersökningen läggs ned eller att åtal inte väcks. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2015. 7 Senaste lydelse 1999:997. 27
Författningsförslag SOU 2014:49 7 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) Härigenom föreskrivs följande i fråga om socialtjänstlagen (2001:453) dels att 5 kap. 11, 7 kap. 1, 11 kap. 4 c och 12 kap. 10 ska ha följande lydelse, dels att det i 5 kap. ska införas en ny paragraf, 12, av följande lydelse, dels att det närmast före 5 kap. 12 ska införas en ny mellanrubrik av följande lydelse, dels att det i 11 kap. ska införas en ny paragraf, 1 b, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 11 8 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver. Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Kommunen ska vid behov erbjuda insatsen skyddat boende till våldsutsatta. 8 Senaste lydelse 2012:776. 28
SOU 2014:49 Författningsförslag Våldsutövare 12 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utövar våld eller andra övergrepp mot närstående får stöd och hjälp att förändra sitt beteende. 7 kap. 1 9 Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva verksamhet i form av 1. hem för vård eller boende, 2. boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 5 kap. 7 tredje stycket, 3. hem för viss annan heldygnsvård, 4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs. 4. hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs, 5. skyddat boende som avses i 5 kap. 11 femte stycket. Tillstånd behövs inte för verksamhet som kommunen genom avtal enligt 2 kap. 5 har överlämnat till en enskild att utföra. Kommun och landsting som driver verksamhet som avses i första stycket, samt kommun som genom avtal enligt 2 kap. 5 har överlämnat till enskild att driva sådan verksamhet, ska anmäla denna verksamhet till Inspektionen för vård och omsorg innan verksamheten påbörjas. 11 kap. 1 b När socialnämnden får kännedom om att ett barn kan ha 1. utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, eller 9 Senaste lydelse 2012:944. 29