Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit.

Relevanta dokument
Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Är EU vår hemmamarknad? - en studie av svenska företags kunskaper och attityder till den inre marknadens möjligheter

Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad

Småföretagen och den inre marknaden

EKN:s Småföretagsrapport 2014

Företagens medverkan i offentlig upphandling. Företagens villkor och verklighet 2014

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Företags kunskap om den inre marknaden

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Företagens villkor och verklighet 2014

Sverige och den inre marknaden

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Företagens villkor och verklighet 2014

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Företagens villkor och verklighet 2014

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Arbetsgivare i Sverige. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016_Svenska arbetsgivare

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Företagsklimatet i Kronobergs län 2019

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Företag och enskildas kunskap om den inre marknaden. Resultatet av en intervjuundersökning med 500 företag och 500 privatpersoner

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Svenskarna och lokalproducerat

Nystartade företag tredje kvartalet 2011

Rapport till Den nya välfärden om effekterna av halverade arbetsgivaravgifter augusti/september 2005

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Hinder för tillväxt

Företagarpanelen Q Extrafrågor

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Den svenska lanthandeln. Om situationen för butiker på landsbygden och intresset för att bilda en förening

YH - antal platser med avslut

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

TRYGG ARBETSMARKNAD FÖR DÄCKMONTÖRER/ DÄCK- OCH HJUL- MEKANIKER

Nystartade företag första och andra kvartalet 2011

Rapport till Den Nya Välfärden om effekterna av halverade arbetsgivaravgifter m.m. februari 2006

Patienters tillgång till psykologer

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i augusti 2015

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Nystartade företag efter kvartal 2010

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av augusti månad 2014

Billigt att bo dyrt att flytta

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagsamheten 2018 Jämtlands län

Rapport Uppföljning av broschyren - Om krisen eller kriget kommer MSB

Ungas attityder till företagande

Finanskrisens påverkan på sparande, amorteringar och lån. Undersökning från Länsförsäkringar Hösten 2009

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Rekryteringsbarometern

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Entreprenörskapsbarometern 2016

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av mars 2014

Arbetsmarknadsläget i Hallands län januari månad 2017

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

2 000 kronor per månad Svenskens vanligaste sparande. Undersökning av Länsförsäkringar

Västsvenska företag och Tull 2015

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av augusti 2013

PRESSMEDDELANDE

Undersökning bland poliser

Allt färre drömmer om tidig pension

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västernorrlands län i slutet av december månad 2012

Företagarna kan nu presentera utfallet av revisionsreformens första tio månader.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Jönköpings län, augusti 2016

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik augusti 2017

REKRYTERING AV LAST- BILSFÖRARE 2014

Transkript:

YTTRANDE Enheten för inre marknaden Dnr 100-172-2004 Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Vår intervjuundersökning visar: Endast hälften av företagen vet vad begreppet inre marknad innebär och så få som 4 procent känner med säkerhet till vilka länder som ingår. Endast 6 procent av företagen ser EU som sin hemmamarknad. Drygt hälften av företagen ser dock EU:s inre marknad främst som en möjlighet och endast 9 procent upplever den främst som ett hot. Företagen efterlyser information, utbildning och praktiskt stöd. De önskar också EMU-medlemskap och fler gemensamma regler. Kollegiets slutsatser Det finns luckor i företagens kunskaper och de har behov av både grundläggande information och utbildning. Staten och branschorganen kan bidra till att öka intresset för den inre marknadens möjligheter samt till att förenkla för företag som vill veta mer. Kollegiets förslag Samtliga företag bör erhålla grundläggande information om den inre marknaden. Information om regelverk och affärsmöjligheter bör finnas samlat på ett ställe. Företag bör ha tillgång till kurser om såväl grundläggande EGrätt som mer specialiserade kurser. Åtgärder bör vidtas för att den inre marknadens positiva effekter lyfts fram i ökad omfattning. B O X 6803, 113 86 S T O C K H O L M B E S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 89 T E L E F O N : 08-690 48 00, FAX 0 8-30 67 5 9 E - P O S T : R E G I S T R A T O R @ K O M M E R S. S E W W W.KOMMERS.SE

Yttrande 2(39) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 1.1 UPPDRAGET OCH DESS BAKGRUND...4 1.2 GENOMFÖRANDE AV UPPDRAGET...4 1.2.1 Telefonintervjuundersökning...4 1.2.2 Kollegiets kontakter med företag samt tidigare utredningar...5 1.2.3 Disposition...5 2 HANDLAR FÖRETAGEN PÅ DEN INRE MARKNADEN?...6 2.1 EU-HANDEL ELLER EJ?...6 2.2 EXPORT, IMPORT ELLER BÅDA DELARNA?...8 2.3 HUR BEROENDE ÄR FÖRETAGEN AV EXPORTEN?...9 3 BRISTANDE KUNSKAP OM DEN INRE MARKNADEN...9 3.1 VET FÖRETAGEN VAD DEN INRE MARKNADEN ÄR?...9 3.2 VET FÖRETAGEN VILKA LÄNDER SOM INGÅR I DEN INRE MARKNADEN?...10 3.2.1 Hur många visste egentligen?...11 3.3 KÄNNER FÖRETAGEN TILL VILKA RÄTTIGHETER DE HAR?...11 4 FÖRETAGENS ATTITYD OCH INSTÄLLNING TILL DEN INRE MARKNADEN...12 4.1 VILKEN MARKNAD SER FÖRETAGEN SOM SIN HEMMAMARKNAD?...12 4.2 VARFÖR SES INTE EU SOM HEMMAMARKNAD?...13 4.3 EU:S INRE MARKNAD - HOT ELLER MÖJLIGHET?...15 4.4 EU-MEDLEMSKAPETS INVERKAN PÅ EU-HANDEL...16 5 VILKA AV DEN INRE MARKNADENS MÖJLIGHETER UTNYTTJAR FÖRETAGEN?...17 5.1 SAMARBETE MED ANDRA FÖRETAG...17 5.2 HAR EU:S UTVIDGNING PÅVERKAT FÖRETAGEN?...17 5.3 UTNYTTJAR FÖRETAGEN DEN FRIA RÖRLIGHETEN FÖR ARBETSKRAFT?...18 5.4 DELTAR FÖRETAGEN I OFFENTLIGA UPPHANDLINGAR I ANDRA LÄNDER?...19 5.5 EU-MEDLEMSKAPETS EFFEKT PÅ FÖRETAGENS INKÖP...19 6 FÖRETAGENS ÖNSKELISTA ÖVER ÅTGÄRDER...20 7 ANALYS OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER...22 7.1 ANALYS...22 7.1.1 Företagens kunskap om den inre marknaden...22 Tydlighet...22 28 länder, inte 15 eller 25...22 Slutsats...23 7.1.2 Företagens inställning och attityd till den inre marknaden...23 Företag i andra länder ser Sverige som en del av sin hemmamarknad!...23 Varför närområdet, Sverige och Norden?...23 Produktanpassning...24 Vilja...24 Resursbrist...24 Positiv grundinställning...25 7.1.3 Vilka av den inre marknadens möjligheter utnyttjar företagen?...25 7.1.4 Vad behöver göras för att företagen ska bli bättre på att utnyttja den inre marknaden?...27 Information...27 Utbildning...28 EMU...28 Praktiskt stöd...29

Yttrande 3(39) Harmonisering...29 7.2 KOLLEGIETS FÖRSLAG...30 8 BILAGOR...31 8.1 UTREDNINGSUPPDRAG...31 8.2 DEFINITION AV REDOVISNINGSGRUPPER...32 8.3 UNDERSÖKNINGSFRÅGOR SAMT SVARSALTERNATIV...34

Yttrande 4(39) 1 Inledning 1.1 Uppdraget och dess bakgrund Regeringskansliet har uppdragit åt Kommerskollegium att kartlägga och analysera svenska intressenters uppfattning 1 om EU:s inre marknad och hur den påverkat verksamheten. Utredningen omfattar primärt svenska företag och myndigheter, inklusive domstolar. Arbetet ska visa på problem, möjligheter och områden som är strategiskt viktiga att åtgärda. Bakgrunden till uppdraget är en önskan om att ta till vara den inre marknadens potential. Fortfarande tio år efter medlemskapet i EU förefaller det som om problem och möjligheter ofta bedöms ur ett svenskt perspektiv. För att ge inre marknaden ett bättre genomslag i Sverige, och ge svenska intressenter möjligheter att utnyttja dess fulla potential, finns det planer på att ta fram en nationell strategi. Kollegiets undersökning utgör underlag i det arbetet. Detta yttrande är en delrapport i utredningen Försteg till nationell strategi för att utveckla den inre marknaden i Sverige. Utredningsarbetet bedrivs i projektform. I projektgruppen ingår Thomas Gille, Kristina Langéen Jakobsson (projektledare), Ingrid Lindeberg och Tomas Lindell. 1.2 Genomförande av uppdraget 1.2.1 Telefonintervjuundersökning Kommerskollegium har låtit Statistiska centralbyrån genomföra en telefonintervjuundersökning (undersökningen). Undersökningen som gick ut till 1 450 företag genomfördes under perioden 11 januari till 3 februari 2005. Undersökningsområdet tycks ha varit av stort intresse för företagen, dels då svarsfrekvensen är hög (80 procent) med få företag som har vägrat att ställa upp på intervju, dels då förhållandevis många av företagen har utnyttjat de öppna svarsalternativen för att ge kommentarer och egna synpunkter. Dessutom har några, ej anträffade, företag hört av sig i efterhand för att de har velat delta i undersökningen. I första hand har SCB efterfrågat VD, i andra hand annan ledningsperson och slutligen annan person (oftast VD-sekreterare/assistent). 1 Kunskaper, attityder och förtroende

Yttrande 5(39) Resultaten särredovisas fördelat på fem regioner, nio branscher, tre storleksklasser samt om företagen har haft handel med EU eller ej. Vilka dessa branscher, regioner och företagsstorlekar är framgår av bilaga 8.2. Utöver detta görs även en korsvis redovisning på bransch/storlek och region/storlek, men då på en något grövre nivå med bara två storleksklasser och två branscher (industri och tjänster). Totalt representerar urvalet 2 59 000 svenska företag. Andelen företag som angett ett visst svarsalternativ redovisas i procent. För att tydliggöra hur många företag som gömmer sig bakom procentandelen har vi dock i vissa fall valt att räkna fram det verkliga antalet företag som har en viss åsikt. I det följande redogör kollegiet för de mest intressanta delarna av SCB:s undersökning. Bilagt till utredningen återfinns det frågeunderlag som använts, se bilaga 8.3. 1.2.2 Kollegiets kontakter med företag samt tidigare utredningar Inför utformandet av frågeformuläret som använts i SCB:s undersökning och under utredningens gång har kollegiet tagit ett flertal kontakter med branschorgan och enskilda företag. Bland annat har vi med hjälp av handelskamrarna i Göteborg och Malmö anordnat rundabordssamtal med företag. Den information vi erhållit via dessa samtal härstammar från ett begränsat antal personer och kan sålunda inte antas representera svenska företags uppfattning i stort. Slutsatserna från samtalen kompletterar dock resultatet av SCB:s undersökning och ger i vissa fall en indikation om de bakomliggande orsakerna till företagens attityd till den inre marknaden. Kollegiet har även utan framgång letat efter tidigare utredningar som berör företagens inställning, kunskap och attityd till den inre marknaden. Majoriteten av de utredningar som gjorts när det gäller företagens syn på handel på den inre marknaden behandlar vilka problem som fortfarande finns för den fria rörligheten men berör inte primärt de frågor som denna utredning ska analysera. 1.2.3 Disposition Kollegiet har valt att presentera resultatet av SCB:s undersökning i avsnitt 2 till 6 utan att analysera resultatet eller komplettera det med egna erfarenheter. 2 Den population som urvalet har dragits ifrån har på olika sätt begränsats för att representera den grupp som vi ville undersöka. Endast företag med 5 anställda eller fler och med de juridiska formerna Fysisk person, Enkla bolag, Handels- och Kommanditbolag samt Aktiebolag har tagits med. I syfte att begränsa urvalets omfattning har vi efter samråd med SCB även valt att exkludera branscherna Jordbruk och fiske, Mineralutvinning och Tobaksvarutillverkning då dessa av olika orsaker skiljer sig från övriga branscher.

Yttrande 6(39) I avsnitt 7 sammanfattar och analyserar vi resultatet av SCB:s undersökning och väver samman det med kollegiets synpunkter baserade på våra erfarenheter från arbetet med den inre marknaden och våra kontakter med företagen. 2 Handlar företagen på den inre marknaden? För att få en uppfattning om i vilken utsträckning svenska företag är verksamma på den inre marknaden ställdes tre frågor om import och export. Dessa frågor gör det även möjligt att fastställa om inställningen till den inre marknaden är beroende av om man har erfarenhet av internationell handel eller inte. 2.1 EU-handel eller ej? (Fråga 6) Totalt En ganska klar majoritet av företagen bedriver inte handel med varor och/eller tjänster med EU:s inre marknad - 61 procent uppger att de inte har sådan handel mot 39 procent som uppger att de har det. Sett i antal företag motsvarar detta cirka 36 000 företag som inte är aktiva på den inre marknaden, respektive 23 000 som är aktiva. Bransch Skillnaden mellan de olika branscherna är tydlig. Bland kemiföretagen uppger 86 procent att de handlar på den inre marknaden medan motsvarande siffra för byggföretagen är 18 procent.

Yttrande 7(39) Har ni handel med med länder inom den inre marknaden? Ja Nej Tjänster totalt Industri totalt Bygg Övriga tjänster Företagstjänster Livsmedel Handel Övrig industri Verkstad Skog Kemi 0% 20% 40% 60% 80% 100% Storlek Stora 3 och medelstora 4 företag har EU-handel i större utsträckning än små 5 företag. Av de stora och medelstora företagen är det 68 respektive 64 procent som har EU-handel, att jämföras med 36 procent av de små företagen. Region Sett till regionerna tycks handeln med den inre marknaden vara något mer utbredd bland företagen i Mälardalen 6 samt Södra 7 och Västra 8 Sverige där cirka 40 procent av företagen handlar på den inre marknaden. I Norra 9 Sverige är siffran lägre och endast 28 procent är aktiva på den inre marknaden. 3 200- anställda 4 50-199 anställda 5 5-49 anställda 6 Stockholms län, Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län och Västmanlands län 7 Skåne län och Blekinge län 8 Hallands län, Västra Götalands län och Värmlands län 9 Dalarnas län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens län och Norrbottens län

Yttrande 8(39) 2.2 Export, import eller båda delarna? (Fråga 6A) Totalt Av de företag som har handel med EU:s inre marknad har 51 procent både export och import medan 22 procent har enbart export och 25 procent enbart import. Bransch Skog är den bransch som har den högsta andelen företag med enbart export, 47 procent, medan Livsmedel har den lägsta andelen företag med 6 procent. Kemi har en hög andel företag med både export och import - 78 procent har både delarna, medan 13 procent har enbart export. På en grövre nivå visar tjänstesektorn upp en klart högre andel företag med enbart import jämfört med industrisektorn. Storlek Vad beträffar storleken på företagen skiljer sig stora företag från både medelstora och små företag. Av de stora företagen är det 75 procent som har både export och import medan andelen för medelstora och små företag är runt 50 procent. Dessutom har endast 10 procent av de stora företagen enbart import mot 26 procent för både små och medelstora företag. Region Någon större skillnad mellan regionerna existerar inte i denna fråga, men företagen i Norra Sverige tycks i något större utsträckning än i övriga regioner vara antingen utpräglade export- eller importföretag.

Yttrande 9(39) 2.3 Hur beroende är företagen av exporten? (Fråga 7) Totalt Företag som uppgav att de exporterade till den inre marknaden fick även ange hur stor del av deras omsättning som härstammar från exporten. För 51 procent av företagen kommer mindre än 10 procent av omsättningen från export, 28 procent angav intervallet 11-40 procent, 13 procent ligger i spannet 41-70 procent och 5 procent av företagen uppgav att mer 70 procent av omsättningen härstammar från export. Bransch Av branscherna verkar Bygg vara den minst exportinriktade. Bland byggföretagen med export till den inre marknaden uppger 75 procent att exporten utgör mindre än 10 procent av omsättningen och 23 procent uppger sig ligga i spannet 11-40 procent. Dessa siffror är dock ganska osäkra då få byggföretag har export. Ser man till den totala siffran för industri- respektive tjänsteföretag, finns det en osäkerhet i materialet. Vissa skillnader kan dock utläsas. Till exempel är det bara 22 procent av de exporterande stora/medelstora industriföretagen som uppger att exporten utgör mindre än 10 procent av omsättningen. Det är en tydlig skillnad jämfört med den totala andelen på 51 procent. Storlek/Region Det går inte att uttala sig om exportberoendet varierar med företagens storlek, då siffrorna är alltför osäkra. Detsamma gäller för regionala skillnader. 3 Bristande kunskap om den inre marknaden 3.1 Vet företagen vad den inre marknaden är? (Fråga 2 och 2A) Totalt På frågan Vet du vad begreppet inre marknad innebär? uppger lite drygt hälften - 53 procent - av företagen att de vet vad begreppet innebär. Bransch Sett till de olika branscherna tycks Företagstjänster och Kemi vara de som i störst utsträckning känner till innebörden av begreppet med 67 respektive 64 procent, medan kännedomen inom Bygg var något mindre - 44 procent. Jämför man de totala siffrorna för tjänste- respektive industrisektorn är dessa i stort identiska.

Yttrande 10(39) Storlek Det går även att se att en klar majoritet av de stora och medelstora företagen, 78 respektive 76 procent, anser sig känna till begreppets innebörd. För de små företagen är andelen 51 procent. EU-handel Även skillnaden mellan företag med respektive utan EU-handel är tydlig. Av företagen med EU-handel anser 68 procent att de känner till begreppet, att jämföras med 44 procent för företagen utan EU-handel. Region Vid en regional uppdelning uppger 60 procent av företagen i Sydöstra 10 Sverige att de känner till begreppets innebörd, medan det i Norra Sverige är det omvända förhållandet med 60 procent som uppger att de inte känner till begreppet. I övrigt är skillnaderna ganska små. De företag som uppgav att de kände till begreppet ombads i en följdfråga ge en kort beskrivning av begreppet. Av dessa företag var det 80 procent som i sina beskrivningar berörde de fria rörligheterna, frihandel eller liknande uttryck. Skillnaderna mellan de olika redovisningsgrupperna var här ganska små. 3.2 Vet företagen vilka länder som ingår i den inre marknaden? (Fråga 3 och 4) Totalt Totalt sett uppgav 52 procent av företagen att de känner till vilka länder som ingår i den inre marknaden. Bransch Även beträffande denna fråga uppger Företagstjänster sig ha den bästa kännedomen, 64 procent. Bygg uppger däremot en sämre kännedom med en andel på 40 procent. Storlek Storleken spelar också roll, kännedomen om de ingående länderna tycks vara fallande med storleken på företaget. Bland de stora företagen uppger 72 procent att de känner till de ingående länderna. Andelen för medelstora företag är 64 procent och för små företag 51 procent. EU-handel En majoritet av företagen med EU-handel, 63 procent, säger sig känna till vilka länder som ingår i den inre marknaden medan motsvarande siffra för företagen utan EU-handel är 45 procent. Region Kännedomen är bättre i Mälardalen, 58 procent, än i Norra Sverige, 38 procent. 10 Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län, Kalmar län och Gotlands län

Yttrande 11(39) 3.2.1 Hur många visste egentligen? Företagen som har svarat att de känner till vilka länder som ingår i den inre marknaden har även fått besvara frågan Hur många länder vet eller tror du ingår i den inre marknaden?. Av dessa företag uppger endast 8 procent det korrekta svaret - 28 stycken. 48 procent av företagen uppger 25 länder, 23 procent uppger 15 länder och 19 procent uppger något annat antal. 3.3 Känner företagen till vilka rättigheter de har? (Fråga 5) Totalt När företagen ombads bedöma sina kunskaper om vilka rättigheter de har på den inre marknaden var det en klar majoritet som medgav att det finns brister i kunskapsnivån. Nästan hälften av företagen uppgav att deras kunskaper har stora brister. Ytterligare en tredjedel av företagen bedömer att deras kunskap om rättigheterna på den inre marknaden har vissa brister. Omräknat till antal företag innebär detta att det är 46 000 företag som bedömer att de har brister i sina kunskaper. Av de resterande företagen var det endast 4 procent som upplevde att deras kunskaper var mycket goda och 15 procent som angav att de hade ganska goda kunskaper. Bransch Av branscherna gör Kemi den mest positiva bedömningen av kunskaperna om vilka rättigheter företagen har på den inre marknaden: 33 procent bedömer sina kunskaper som ganska goda. Dessutom bedömer 8 procent av kemiföretagen sina kunskaper som mycket goda. Samtidigt är det bara 23 procent som uppger att kunskapsbristerna är stora. Den mest negativa bedömningen gör Bygg där bara 1 procent av företagen bedömer sina kunskaper som mycket goda respektive 9 procent som ganska goda. Inom tre branscher bedömer en majoritet företagen att deras kunskaper har stora brister, dessa är Bygg, Övriga tjänster och Livsmedel. Totalt sett tenderar tjänsteföretagen att ha en något lägre kunskapsnivå, men resultatet är inte entydigt. Storlek En tydlig skillnad går även att se mellan de små och de stora/medelstora företagen. Av de stora och medelstora företagen bedömer 12 respektive 11 procent sina kunskaper som mycket goda. Bland de små företagen är andelen endast 3 procent. Dessutom bedömer 36 procent av de stora företagen sina kunskaper som ganska goda, klart högre än både medelstora och små företag där andelen är 19 respektive 15 procent. För svarsalternativet Har vissa brister syns ingen större skillnad mellan storleksklasserna. Däremot är det en tydlig skillnad mellan såväl små och medelstora företag som medelstora och stora företag när det gäller andelen som bedömer att de har stora brister i kunskaperna. Bland de små företagen gör 49 procent av företagen den bedömningen, 32 procent bland de medelstora och 17 procent bland stora.

Yttrande 12(39) EU-handel På liknande sätt ser det ut mellan företag med respektive utan EU-handel. Företagen med EU-handel gör en klart mer positiv bedömning av sina kunskaper än företagen som inte har EU-handel. Region Företagen i Norra Sverige bedömer i större utsträckning att deras kunskaper har stora brister, 61 procent, än företag i Mälardalen där andelen är 39 procent. Företagen i Mälardalen uppger däremot i större utsträckning än företagen i norr att kunskaperna har vissa brister. Den samlade bedömningen tycks ändå vara att kunskapsnivån är högre i Mälardalen än i Norra Sverige. När det gäller övriga regioner går det inte att dra några slutsatser eftersom siffrorna är för osäkra och det går därför inte att fastställa att det är några skillnader dem emellan. 4 Företagens attityd och inställning till den inre marknaden 4.1 Vilken marknad ser företagen som sin hemmamarknad? (Fråga 8) Totalt Endast 6 procent eller 3 500 av företagen ser EU som sin hemmamarknad. Dessutom är det bara ett fåtal som ser världen eller Norden som sin hemmamarknad. Det är sålunda närområdet och Sverige som är de två klart vanligaste uppfattningarna om det egna företagets geografiska marknad, 43 respektive 40 procent av företagen uppger dessa alternativ. Bransch Bygg, Övriga tjänster och Handel är de branscher som i störst utsträckning ser närområdet som sin hemmamarknad då drygt hälften av företagen valt detta alternativ. Kemi och Verkstad är de två branscherna med flest andel företag som ser världen eller EU som sina hemmamarknader, 26 respektive 20 procent. Detta kan jämföras med Bygg där inte ett enda företag ser världen eller EU som sin hemmamarknad. Tittar man på industriföretagen i förhållande till tjänsteföretagen framgår att en större andel av industriföretagen upplever att deras hemmamarknad sträcker sig utanför Sveriges gränser. Storlek Det finns en tydlig skillnad mellan stora/medelstora och små företag. Små företag ser i större utsträckning än stora och medelstora företag närområdet som sin hemmamarknad. I synnerhet är det små tjänsteföretag som ser hemmamarknaden som lokal eller regional. Stora och medelstora industriföretag har även en internationell hemmamarknad i större utsträckning än företagen totalt.

Yttrande 13(39) EU-handel En tydlig skillnad mellan vad som betraktas som hemmamarknad syns också för företagen med respektive utan EU-handel. Företagen som har handel med EU ser Norden, EU eller världen som sin hemmamarknad i klart större utsträckning än företagen utan EU-handel. Av företagen med EU-handel är det 39 procent som har en internationell hemmamarknad, medan motsvarande andel för företagen utan EU-handel är 3 procent. Det bör dock poängteras att det bland företagen med EU-handel endast är 14 procent som angett EU som sin hemmamarknad. Region Regionalt kan man se att företagen i Norra Sverige, i större utsträckning än företag i Södra Sverige, ser närområdet som sin hemmamarknad - andelarna är 56 respektive 35 procent. Företagen i Södra och Västra Sverige och Mälardalen har även en internationell hemmamarknad i större utsträckning än i Norra Sverige. Det gäller dock bara de små företagen, ser man enbart till de stora/medelstora företagen försvinner däremot denna skillnad. 4.2 Varför ses inte EU som hemmamarknad? (Fråga 9) De företag som uppgav att de betraktade antingen närområdet, Sverige eller Norden som sin hemmamarknad fick även frågan vad som hindrar att EU blir deras hemmamarknad. Flera alternativ kunde anges. Totalt De tre främsta orsakerna till att hemmamarknaden inte utökas till att täcka in hela EU är: Svårigheter med produktanpassning 24 procent Att man inte vill att företaget ska växa 21 procent Brist på resurser för att bearbeta en ny marknad 19 procent Relativt många företag svarade dock alternativet Annat och gavs då möjlighet att specificera sig. Av dessa specificerade svar var flera av liknande art och har i efterhand sorterats ihop till nya svarsalternativ. Två av dessa tillkommande alternativ var att marknaden bestäms av antingen koncernen eller någon form av licensavtal samt att företaget antingen inte såg några hinder, såg inget behov eller helt enkelt inte ville 11. Det är 6 respektive 5 procent av företagen som har lämnat kommentarer som har klassats till dessa två alternativ. Endast mellan 1 och 4 procent av företagen har angett att orsaken är språkproblem, krånglig byråkrati, företaget är inte moget, avstånd/logistik eller konkurrens. 11 Företagen som här har uppgett Vill inte har tolkats som ett annat svar än Vill inte att företaget växer och räknas därför som ett nytt svarsalternativ.

Yttrande 14(39) Bransch På branschnivå är skillnaderna förhållandevis stora. Av kemiföretagen har 44 procent problem med resurser för att bearbeta en ny marknad medan 40 procent av byggföretagen uppger att de inte vill växa. Verkstad utmärker sig också genom att en mycket låg andel av dessa företag har problem med att anpassa sina produkter - endast 10 procent av verkstadsföretagen har svårt med detta. Störst problem med produktanpassning verkar istället Övriga tjänster ha, 39 procent av dessa företag uppger det som ett av hindren för att EU ska bli deras hemmamarknad. Bland handelsföretagen uppger 11 procent att marknaden är bestämd antingen av koncernen eller olika former av licensavtal vilket är något högre än för övriga branscher. Storlek Sett till företagsstorleken visar det sig att små och stora företag i större utsträckning än medelstora uppger att de inte vill växa. Andelen medelstora företag är här 9 procent medan det för stora och små är 19 respektive 22 procent. För 20 procent av stora företag bestäms även marknaden av koncernen eller licensavtal medan andelen för små företag är 5 procent. Små företag tycks även ha något svårare att anpassa produkten än medelstora och stora företag. Vid en indelning på storlek och bransch visar det sig att små företag i industribranscher är de som har störst problem med resurser för att bearbeta en ny marknad. Av dessa företag uppger 31 procent att detta är orsaken till varför EU inte betraktas som hemmamarknad. Bland tjänsteföretagen uppger däremot stora och medelstora företag denna orsak i större utsträckning än de små, 24 respektive 17 procent. Storlek Stora/Medelstora företag i Västra Sverige visar även upp en högre andel som inte vill växa, 21 procent, än samma storleksklass i övriga regioner. Detta kan jämföras med de stora/medelstora företagen i Sydöstra Sverige där andelen är 2 procent. EU-handel Bland företag med EU-handel uppger 28 procent att brist på resurser för att bearbeta en ny marknad är ett hinder medan bara 15 procent av företagen utan EU-handel uppger detsamma. Däremot uppger endast 16 procent av företagen med EU-handel att svårigheter med produktanpassning är orsaken till att EU inte är deras hemmamarknad, för företagen utan EU-handel är andelen 28 procent. Företagen utan EU-handel verkar även vara mindre villiga att växa, 24 procent av dessa företag vill inte växa medan motsvarande andel för företagen med EU-handel är 15 procent.

Yttrande 15(39) Region Undersökningen visar inte på några större regionala skillnader. Företagen i Södra Sverige uppger dock i något större utsträckning än övriga företag att de har svårt att anpassa produkten och på samma sätt uppger företagen i Sydöstra Sverige i något större utsträckning att de inte har resurser att bearbeta en ny marknad. 4.3 EU:s inre marknad - Hot eller möjlighet? (Fråga 11) Totalt En majoritet av företagen, 56 procent, ser EU:s inre marknad främst som en möjlighet medan 33 procent ser den som varken ett hot eller en möjlighet och endast 9 procent upplever den främst som ett hot. Det finns sålunda 33 000 svenska företag som ser möjligheterna med den inre marknaden. Bransch Bland branscherna är det främst Företagstjänster som ser den inre marknaden som en möjlighet, 65 procent. Det är även den bransch, tillsammans med Övriga tjänster, som känner det minsta hotet. För båda branscherna ser endast 5 procent den inre marknaden som ett hot, vilket kan jämföras med Bygg där andelen är 19 procent. Storlek Uppfattningen att den inre marknaden främst är en möjlighet tycks tillta något med storleken på företaget, 55 procent av de små företagen ser den som en möjlighet, 60 procent av de medelstora företagen och 66 procent av de stora företagen. EU-handel Företag som redan har handel med EU:s inre marknad ser den i större utsträckning än övriga företag som en möjlighet, 66 procent jämfört med 49 procent. Region Mälardalen ser i något större utsträckning än Norra Sverige den inre marknaden främst som en möjlighet, andelarna är 63 respektive 47 procent. Mellan övriga regioner är skillnaderna mycket små. Av de 9 procent som ser den inre marknaden som ett hot uppger en klar majoritet att hotet består av en ökad konkurrens från utländska företag. En mer ingående analys av vad det är som gör att den inre marknaden ses som ett hot är svår att göra då få företag har den uppfattningen.

Yttrande 16(39) 4.4 EU-medlemskapets inverkan på EU-handel (Fråga 10) Totalt De allra flesta företagen, 43 procent, upplever inte att EU-medlemskapet har haft någon effekt på möjligheterna till EU-handel. Dessutom uppger 24 procent att de inte vet. Däremot är andelen som upplever att medlemskapet har gjort det enklare att bedriva EU-handel påtagligt högre än andelen som upplever att det har blivit krångligare - 29 respektive 4 procent. Bransch Kemi är den bransch som i störst utsträckning upplever att möjligheterna till EU-handel har ökat sedan medlemskapet: 22 procent uppger att det har blivit mycket enklare och 36 procent att det har blivit något enklare. Det går även att se en ganska klar skillnad mellan industri- och tjänsteföretag, där industriföretagen i större utsträckning än tjänsteföretagen upplever en förenkling. Bland byggföretagen uppger 0 procent att det har blivit krångligare, men samtidigt har branschen den lägsta andelen som upplever en förenkling. Förklaringen ligger i att hela 60 procent av byggföretagen har uppgett att de inte upplever någon skillnad alls och att 25 procent har svarat vet ej. Storlek Stora och medelstora företag upplever i större utsträckning än små att EU-medlemskapet har förenklat möjligheterna till EU-handel. Bland de stora företagen upplever 22 procent att det har blivit mycket enklare, medan andelarna för medelstora och små företag 14 respektive 10 procent. Att det har blivit något enklare upplever 24 procent av de stora företagen, 25 procent av de medelstora och 17 procent av de små. EU-handel Bland de två femtedelar av företagen som redan bedriver EU-handel upplever en högre andel än bland övriga företag att medlemskapet har förenklat denna handel. Av företagen med EU-handel uppger 23 procent att det har blivit mycket enklare och 30 procent att det har blivit något enklare. För företagen utan EU-handel är motsvarande andelar 3 respektive 10 procent. Av företagen utan EU-handel är det drygt 80 procent som valt alternativen att det inte är någon skillnad mot tidigare eller att de inte vet. Region Regionalt kan man även se att företagen i Norra Sverige inte upplever en förenkling i och med EU-medlemskapet i samma utsträckning som i övriga regioner. Andelen av dessa företag som uppger att det inte är någon skillnad eller att de inte vet är dessutom högre än för övriga regioner.

Yttrande 17(39) 5 Vilka av den inre marknadens möjligheter utnyttjar företagen? För att få en uppfattning om hur företagen ser på ett urval av de möjligheter som den inre marknaden erbjuder valde vi avslutningsvis att ställa fem frågor om företagens agerande på den inre marknaden - nuvarande eller kommande. 5.1 Samarbete med andra företag (Fråga 13) Totalt Knappt hälften av företagen uppger att de samarbetar, eller funderar på att samarbeta, med företag från länder inom den inre marknaden. Bransch Skillnaderna mellan branscher är desto större. Inom Kemi, Verkstad och Skog har, eller funderar, cirka 60 procent på ett sådant samarbete. Inom Bygg och Övriga tjänster är motsvarande andelar runt 30 procent. Storlek Bland Stora och Medelstora företag har, eller överväger, 69 respektive 67 procent denna typ av samarbete, medan andelen för Små företag är 44 procent. EU-handel Den största skillnaden återfinns dock mellan företag med respektive utan EU-handel. Bland företagen med EU-handel är det 83 procent som har, eller funderar på, denna form av samarbete, andelen för företag utan EU handel är 22 procent. Region Regionalt är skillnaderna små - företagen i Norra Sverige verkar dock vara något mindre benägna till ett sådant samarbete än företagen totalt. 5.2 Har EU:s utvidgning påverkat företagen? (Fråga 14) Totalt De tio nya EU-länderna som tillkom förra året har inneburit en utökning även av den inre marknaden. Det är 83 procent av företagen som varken har eller funderar på att utnyttja detta faktum. Bransch Av branscherna är Kemi den bransch där den högsta andelen företag säger sig ha dragit nytta av EU-utvidgningen, 43 procent. Skillnaden är mycket tydlig jämfört med alla övriga branscher förutom Verkstad och Företagstjänster som ligger mittemellan. Branschen Övriga tjänster är den bransch där lägst andel har utnyttjat utvidgningen, 7 procent.

Yttrande 18(39) I synnerhet är det de stora/medelstora industriföretagen som är bäst på att utnyttja den utökade inre marknaden. Av dessa företag uppger 47 procent att de har dragit nytta av utvidgningen, eller funderar på att göra det, medan bara 30 procent av de stora/medelstora tjänsteföretagen har gjort detsamma. Storlek Stora och medelstora företag är bättre än små företag på att utnyttja EUutvidgningen. Av de stora och medelstora företagen har 37 respektive 36 procent utnyttjat, eller funderat på att utnyttja, denna förändring medan andelen för små företag bara är 15 procent. EU-handel EU-handeln spelar också roll för i hur stor omfattning man har utnyttjat utvidgningen. Bland företagen med EU-handel är det 33 procent som utnyttjar eller funderar på att utnyttja utvidgningen, medan andelen för övriga företag bara är 7 procent. Region Regionalt är skillnaderna små förutom mellan Mälardalen och Norra Sverige. I Mälardalen har 21 procent av företagen utnyttjat, eller övervägt att utnyttja, denna utvidgning medan andelen i Norra Sverige är 8 procent. 5.3 Utnyttjar företagen den fria rörligheten för arbetskraft? (Fråga 15) Totalt Totalt uppger 21 procent av företagen att de har anställt, eller funderar på att anställa, personer från ett land inom den inre marknaden. Bransch Sett till branscherna är skillnaderna mycket små, ingen bransch utmärker sig nämnvärt. Storlek Stora och medelstora företag anställer personal inom den inre marknaden i större omfattning än små företag. Bara 19 procent av de små företagen har anställt eller funderat på att anställa personer från den inre marknaden, motsvarande andel för stora och medelstora företag är 51 respektive 40 procent. EU-handel Att företaget bedriver EU-handel ökar också sannolikheten för att företaget ska anställa, eller åtminstone fundera på att anställa, personal från den inre marknaden. Av företagen med EU-handel har 31 procent svarat ja på denna fråga jämfört med 15 procent för de övriga företagen.

Yttrande 19(39) Region Företagen i Mälardalen och Västra Sverige är de som främst har anställt, eller överväger att anställa, personer från den inre marknaden. För båda regionerna är denna andel 25 procent medan andelen bland företag i Norra Sverige är 12 procent. 5.4 Deltar företagen i offentliga upphandlingar i andra länder? (Fråga 16) Totalt Mycket få företag, 6 procent, har deltagit eller funderat på att delta i offentliga upphandlingar i något annat land inom EU:s inre marknad. Bransch I Livsmedelsbranschen har i stort sett inga av företagen deltagit i den här typen av upphandlingar, i övrigt är även skillnaderna mellan branscherna små. Storlek Storleken på företaget tycks dock spela en viss roll för om man deltar i den här formen av upphandlingar eller ej. Av de stora och medelstora företagen uppger 19 respektive 13 procent att de har deltagit, eller funderat på att delta. För små företag är andelen 6 procent. EU-handel Även huruvida företaget bedriver EU-handel eller ej spelar roll för om man deltar i denna typ av upphandlingar eller ej - 15 procent av företagen med EU-handel har deltagit i sådana upphandlingar medan bara 1 procent av företagen utan EU-handel har gjort det. Region Regionalt är det små skillnader, men man kan se en viss tendens att företag i Södra Sverige i högre grad än företag i Norr deltar i denna typ av upphandlingar. 5.5 EU-medlemskapets effekt på företagens inköp (Fråga 17) Totalt 11 procent av företagen uppger att EU-medlemskapet har lett till att de har ökat, eller funderat på att öka, andelen inköp av varor och/eller tjänster från den inre marknaden. Bransch Mellan branscher är skillnaderna små, men Livsmedel tycks ha ökat andelen inköp från den inre marknaden i något större utsträckning än företagen totalt.

Yttrande 20(39) Storlek Stora företag har ökat inköpen mer än medelstora och små företag. Andelen företag som uppger en ökning är 19 procent för de stora företagen och 13 respektive 10 procent för de medelstora och små företagen. Sett till både storlek och bransch tycks ökningen främst ha skett bland medelstora/stora industriföretag, medan det inte förekommer någon skillnad mellan medelstora/stora och små tjänsteföretag. EU-handel Tydligast är skillnaden dock mellan företag med respektive utan EUhandel. Av företagen med EU-handel uppger 22 procent att de har ökat, eller funderat på att öka, andelen inköp från den inre marknaden till följd av EU-medlemskapet medan andelen för övriga företag är 4 procent. Region Mellan de olika regionerna är skillnaderna små, men företagen i Norra Sverige tycks dock inte ha ökat andelen inköp i riktigt samma omfattning som i övriga regioner. 6 Företagens önskelista över åtgärder (Fråga 18) Avslutningsvis fick företagen frågan om vad som krävs för att de ska bli bättre på att utnyttja möjligheterna på den inre marknaden. Sju fasta svarsalternativ kompletterades med möjligheten att ge egna förslag till åtgärder. Vissa av dessa har sorterats ihop till nya kategorier av svarsalternativ och räknas då inte längre in i det öppna svarsalternativet. Flera svarsalternativ fick anges. Totalt De tre viktigaste åtgärderna för att öka utnyttjandet av den inre marknaden var enligt företagen: Mer och bättre lättillgänglig information om den inre marknaden - 51 procent Utbildningsinsatser - 42 procent Svenskt medlemskap i EMU 12-32 procent. Det var även många företag, cirka 20 procent, som angav alternativen Mer och bättre praktiskt stöd från branschorganen och Fler EUgemensamma regler. Endast 3 procent av företagen angav alternativet att det inte behövs några ytterligare åtgärder eftersom svenska företag redan är tillräckligt aktiva på den inre marknaden. 12 Ska man vara noggrann är Sverige egentligen redan med i EMU och dess första två steg, medan vi står utanför det tredje steget som innefattar införandet av den gemensamma valutan. Inom ramen för enkäten och denna rapport har vi dock valt att arbeta med den förenklade frasen medlemskap i EMU.

Yttrande 21(39) Bransch Av företagen inom Handel uppger 52 procent att det behövs utbildningsinsatser medan det inom Livsmedel och Bygg endast är cirka 30 procent som uppger detsamma. Livsmedel är istället den bransch med högst andel företag som tycker att det behövs färre nationella regler - 19 procent uppger det, vilket kan jämföras med Bygg och Skog där andelen är 7 procent. Bygg utmärker sig även något genom att 25 procent av företagen anser att det behövs fler EU-gemensamma regler, vilket är något högre än bland övriga branscher. Bland företagen inom Företagstjänster uppger 29 procent att det behövs mer och bättre praktiskt stöd från stat och branschorgan medan det bland verkstadsföretagen endast är 12 procent. Av företagen inom Kemi och Företagstjänster anser runt 40 procent att det krävs ett svenskt medlemskap i EMU för de svenska företagen bättre ska kunna utnyttja den inre marknaden. Motsvarande andel för Bygg är bara 19 procent. Storlek Storleksmässigt är det inga stora skillnader, men små företag uppger sig i något större utsträckning än stora och medelstora företag behöva mer och bättre lättillgänglig information om den inre marknaden. De stora och medelstora företagen föredrar istället i något högre utsträckning ett svenskt EMU-medlemskap. Medelstora företag uttrycker dessutom ett något större behov av EU-gemensamma regler än vad små företag gör, medan stora företag ligger mellan de andra grupperna. EU-handel Skillnaden mellan företag med respektive utan EU-handel syns tydligast för de två svarsalternativen Mer och bättre lättillgänglig information och Svenskt medlemskap i EMU. Företag utan EU-handel anser sig behöva mer lättillgänglig information i större utsträckning än företag med EU-handel. Av företagen utan EU-handel uppger 56 procent detta alternativ, medan bara 43 procent av företagen med EU-handel uppger samma behov. Företagen med EU-handel uppger i större utsträckning än övriga företag att ett svenskt EMU-medlemskap krävs för ett bättre utnyttjande av den inre marknaden. Av företagen med EU-handel har 41 procent angett detta alternativ mot 26 procent för de övriga företagen. Dessutom är andelen företag med EU-handel som vill se fler EUgemensamma regler något högre än andelen bland övriga företag. Region Regionalt kan man se att företagen i Sydöstra Sverige anser medlemskap i EMU vara en viktig åtgärd, 39 procent uppger detta, medan andelen bland företagen i Norra Sverige är klart lägre med 20 procent.

Yttrande 22(39) Bland företagen i Mälardalen har 27 procent angett att de anser sig behöva praktiskt stöd från branschorganen och staten medan bara 14 procent av företagen i Västra Sverige uppger detsamma. 7 Analys och förslag till åtgärder 7.1 Analys 7.1.1 Företagens kunskap om den inre marknaden Att företagens kunskaper uppvisar brister kommer inte som en överraskning. Undersökningen bekräftar den bild kollegiet hade sedan tidigare. Endast ett fåtal företag är väl införstådda med vilka rättigheter de har vid handel på den inre marknaden. Det är inte heller förvånande att kunskapsnivån ökar med företagens storlek eller att företag som är aktiva på den inre marknaden gör en mer positiv bedömning av sina kunskaper än företag som endast är aktiva på den svenska marknaden. Tydlighet För att få företag som i dag inte är verksamma på den inre marknaden att bli intresserade är det givetvis en förutsättning att de får del av grundläggande information. Hur ska företagen kunna utnyttja den inre marknaden om de inte ens känner till begreppet? Endast hälften av företagen vet vad begreppet inre marknad står för. Av detta bör företrädare för såväl myndigheter som branschorgan dra lärdom. Information riktad till företag måste vara tydlig, man kan inte utgå ifrån att företagen känner till begrepp som inre marknad, fri rörlighet och handelshinder. 28 länder, inte 15 eller 25 Endast hälften av företagen uppger att de känner till vilka länder som ingår i den inre marknaden. Av dessa är det endast 8 procent som faktiskt vet hur många länder det är. Detta innebär att den totala andelen svenska företag som säkert känner till att den inre marknaden utgörs av 28 länder är så liten som 4 procent. Det ska medges att detta inte är en helt lätt fråga och vi hade förväntat oss att andelen företag som svarade 25 länder skulle vara högre än andelen som svarade 28. I grund och botten handlar dock denna fråga om till vilka länder företagen kan sälja sina varor och tjänster utan att behöva betala tullar, avgifter eller hindras på andra sätt. Denna kunskap är så grundläggande att det är förvånande att det endast är 4 procent av de svenska företagen som säkert känner till detta. Detta gäller speciellt med tanke på att ett av de länder som ingår vid sidan av EU:s medlemsstater är en för svenska företag så viktig marknad som Norge.

Yttrande 23(39) Slutsats Den slutsats man kan dra av ovanstående är att en av de främsta orsakerna till att svenska företag inte utnyttjar den inre marknadens fulla potential är att de helt enkelt inte känner till vilka möjligheter som finns. En förutsättning för att svenska företag ska bli mer aktiva på den inre marknaden är att de känner till att den existerar, vilka länder som ingår och vilka grundläggande rättigheter de har vid handel med övriga länder. Först när de har denna kunskap kan de välja om de vill utnyttja fördelarna med Sveriges medlemskap i den inre marknaden. 7.1.2 Företagens inställning och attityd till den inre marknaden Företag i andra länder ser Sverige som en del av sin hemmamarknad! I teorin skulle samtliga svenska företag kunna betrakta den inre marknaden som sin hemmamarknad. Om de sedan bara levererar sina produkter och tjänster till närområdet är en annan sak. Den inre marknaden öppnar ju även upp för inköp från de andra medlemsstaterna. Det gäller allt från inköp av insatsvaror till olika typer av företagstjänster såsom web-hotell, reklamkampanjer och call-centres. Vi är övertygade om att ett företag som har som utgångspunkt att det är EU som är företagets hemmamarknad är mer benäget att handla med de andra medlemsstaterna än ett företag som fortfarande lever kvar i tron att marknaden begränsas av den svenska nationsgränsen. Det handlar om vilken inställning de har och om de har insett att den svenska marknaden i dag utgör en integrerad del av EU. Vill man hårdra resonemanget kan man hävda att på lång sikt har de svenska företagen inget val de måste utgå från att den inre marknaden är deras hemmamarknad. Annars riskerar de att bli utkonkurrerade av företag från andra medlemsstater som ser Sverige som en del av sin hemmamarknad. Det är därför oroväckande att det endast är 6 procent som insett detta faktum. I drygt 80 procent av de svenska företagen utgår man ifrån att hemmamarknaden begränsas till Sverige. Bland företagen som redan är aktiva på den inre marknaden är bilden dock något mer positiv då närmare 40 procent angett att de betraktar antingen Norden, EU eller världen som sin hemmamarknad. Varför närområdet, Sverige och Norden? Vad är det då som får företagen att fortfarande tio år efter Sveriges medlemskap i den inre marknaden utgå ifrån att hemmamarknaden utgörs av närområdet, Sverige eller Norden? Undersökningen visar att det rör sig om såväl praktiska problem med anpassning av produkterna som bristande resurser för att bearbeta nya marknader. Dessutom är det många företag som helt enkelt inte vill växa.

Yttrande 24(39) Produktanpassning Det är fullt förståligt att företag som måste anpassa sina produkter och tjänster för att kunna sälja dem i andra länder inte ser EU som en marknad. Krav på produktanpassning ska inte längre förekomma. Gemensamma regler i kombination med principen om ömsesidigt erkännande innebär att varor och tjänster, med ett fåtal undantag, ska kunna säljas till övriga medlemsstater utan att behöva anpassas. Vi vet dock att verkligheten som företagen möter på marknaden inte alltid överensstämmer med teorin. Kollegiet får genom sin funktion som SOLVIT-center se många exempel på när myndigheter i Sverige och andra länder kräver att produkter och tjänster ska uppfylla nationella krav. Vi vet även från tidigare undersökningar att mörkertalet är mycket stort. De flesta företag som stöter på sådana krav väljer att anpassa produkten eller att avstå från affären. Endast ett fåtal går vidare och hävdar sina rättigheter. En del av problemet bottnar antagligen i att köparna i andra länder ställer krav på anpassningar av produkten. För en svensk tillverkare blir effekten den samma oavsett om kravet på produktanpassning är en följd av köparens preferenser eller regelverket i mottagarlandet. Det är dock endast den senare typen av krav som omfattas av fördragets regler om fri rörlighet. Det är dock glädjande att konstatera att andelen företag som anger att de har problem med produktanpassning är betydligt lägre bland företagen som redan är aktiva på den inre marknaden. Detta tyder på att det finns en del förutfattade meningar bland de företag som ännu inte tagit steget ut på den inre marknaden och att de sålunda överdriver problemen. Vilja När det gäller de företag som helt enkelt inte har en vilja att växa kan vi bara konstatera att målsättningen inte är att alla svenska företag ska vara verksamma internationellt. Däremot bör alla svenska företag vara medvetna om den inre marknaden. De bör även vara medvetna om att antalet företag från andra medlemsländer som ser Sverige som en del av sin hemmamarknad kommer att öka. På lång sikt kommer konkurrensen på den svenska marknaden sålunda att öka vilket får till följd att de svenska företag som inte vill växa kommer att få det svårare. Resursbrist Att så många som en femtedel av företagen anger som orsak att de inte har resurser att bearbeta en ny marknad, är givetvis beklagligt. Samtidigt är det positivt att viljan finns. Hos denna grupp av företag gör förmodligen stöd från branschorgan och staten allra störst nytta.

Yttrande 25(39) Positiv grundinställning Företagens grundinställning till den inre marknaden är positiv. En majoritet av företagen ser den inre marknaden främst som en möjlighet medan endast en knapp tiondel anser att den utgör ett hot. Med detta faktum som utgångspunkt finns det goda möjligheter att genom olika insatser få företagen att i ökad omfattning utnyttja möjligheterna som den inre marknaden erbjuder. Har det blivit enklare? Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten av undersökningen är att det endast är en tredjedel av de svenska företagen som anser att handeln med EU har blivit enklare sedan det svenska medlemskapet. Även om denna andel ökar till hälften om man endast ser till de företag som redan är aktiva på den inre marknaden, får det ändå sägas vara förvånande låga andelar. Det svenska medlemskapet har ju inte bara inneburit att vi numera delar en stor del av regelmassan med övriga Europa, det har ju även medfört att alla tullar och gränsformaliteter försvunnit. Man kan tycka att detta, inte minst bland företagen som handlar på den inre marknaden, borde ha inneburit att handeln åtminstone blivit något enklare. Den enda förklaring vi kan se till svaren på denna fråga är att många av dem som intervjuats inte var verksamma på marknaden före 1994 då EES-avtalet trädde ikraft. De kan helt enkelt inte jämföra med den tid då tullklareringen tog flera dagar varje gång man passerade en gräns. 7.1.3 Vilka av den inre marknadens möjligheter utnyttjar företagen? Undersökning innehöll fem frågor om företagen utnyttjat eller funderar på att utnyttja ett urval av konkreta möjligheter som den inre marknaden erbjuder. Gemensamt för svaren på dessa frågor är att företagets storlek inte oväntat är avgörande för i vilken omfattning företagen utnyttjat eller funderat på att utnyttja dessa möjligheter. Det är inte heller konstigt att det går en klar skiljelinje mellan företag som handlar på den inre marknaden och företag som bara är verksamma i Sverige. Skillnaderna tydliggörs i nedanstående diagram.

Yttrande 26(39) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samarbete med företag i andra länder Personal från andra länder Tio nya medlemsländer Inköp i andra länder Offentliga upphandlingar i andra länder Totalt Små företag Medelstora företag Stora företag Företag med EU-handel Värt att notera är att det är mycket få företag som har deltagit i, eller funderar på att delta i, offentliga upphandlingar i andra medlemsländer. Kollegiet har i en tidigare utredning 13 kartlagt vilka av den inre marknadens fördelar som företagen 14 rangordnar högst. Kartläggningen visade att 72 procent av de tillfrågade företagen ansåg att det var en fördel med gemensamma regler för offentlig upphandling inom EU. Denna siffra kan jämföras med svaren i undersökningen som ligger till grund för denna utredning. Bland företagen som handlar på den inre marknaden är det endast 15 procent som angett att de har deltagit, eller avser att delta, i en offentlig upphandling i ett annat medlemsland. Frågan man ställer sig är givetvis varför företagens positiva inställning till det gemensamma regelverket för offentliga upphandlingar inte leder till att fler företag är intresserade av att delta i upphandlingar i andra länder. Just denna frågeställning kommer kollegiet att analysera närmare i en utredning som vi planerar att presentera i december 2005. 13 Fördel EU nyttan med den inre marknaden, dnr 100-178-04. 14 I den undersökning som låg till grund för utredningen tillfrågades 250 små och medelstora företag som arbetar med export eller import.