VÅRDNADSBIDRAG FAMILJEPOLITISK REFORM Promemoria

Dokument Sida YTTRANDE, prel 1 (6) Datum Referens: Samh pol avd/ulrika Hagström 2008-01-21 Direkttel: 08-782 91 31 E-post: ulrika.hagstrom@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Till TCOs kansliberedning 2008-01-21 VÅRDNADSBIDRAG FAMILJEPOLITISK REFORM Promemoria S2007/10526/SF Vårdnadsbidraget i sammanfattning Från och med 1 juli ska kommunerna få möjlighet att erbjuda vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar som inte nyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Bidraget är på max 3000 kronor per månad, om man väljer att inte alls ha sitt barn i förskola eller familjedaghem. Man kan förvärvsarbeta och samtidigt få vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Vårdnadsbidraget får inte kombineras med andra ersättningar som till exempel arbetslöshetsersättning, föräldrapenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. Analys saknas TCO är kritisk till förslaget och anser att det bör utredas grundligare. Det saknas en tillfredsställande analys när det gäller de kommunalekonomiska effekterna och konsekvenserna för förskolan. Reformen begränsar barnens rätt till förskola och riskerar att leda till bristande likvärdighet mellan förskolor i olika kommuner. Anmärkningsvärt nog finns heller ingen analys av förslagets effekter för kvinnor respektive män, trots att det finns ett tydligt genusperspektiv på nyttjandet av vårdnadsbidrag. I promemorian har det gjorts en jämförelse med de övriga nordiska länderna. Den jämförelsen har enbart beskrivit vårdnadsbidragets utformning men inget i övrigt om eventuell längd på föräldraledighet och eventuell finansiering av denna. Den senare delen ser också olika ut i norden och övriga Europa, där Sverige har reglerna både vad gäller ekonomisk ersättning och längd på föräldraledighet. Kostnadsberäkning saknas Kostnaderna för vårdnadsbidraget finns inte beräknade och ingenstans finns det förslag på hur kommunerna ska finansiera det. De verkligt stora kostnaderna för vårdnadsbidraget torde dock vara kostnaderna för produktionsbortfallet. Det är felaktigt att jämföra kostnaden för en plats i förskola med summan som betalas ut i vårdnadsbidrag eftersom det senare, om syftet med mer tid med barnen ska fyllas, leder till minskade skatteintäkter. Om man räknar med produktionsbortfallet och minskade skatteintäkter blir kostnaden betydligt större, och kan drabba såväl staten som kommunerna och landstingen. Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3 http://www.tco.se/fileorganizer/tcos webbplats/publikationer/remissyttranden/2008/y Vårdnadsbidrag (2).doc/L/2008-01-21

2 (6) Motverkar arbetslinjen Regeringen argumenterar för vikten av rätt till egen försörjning, att ingen ska vara beroende av bidrag. Likaså anser TCO att det är viktigt att driva arbetslinjen både för individens egen skull och för samhällsekonomin. TCO ser det som mycket angeläget att individen inte förlorar kontakten med arbetslivet. Det är nämligen också den största riskfaktorn för att bli sjukskriven. De grupper av kvinnor som stod för de högsta ohälsotalen var de med svagast anknytning till arbetslivet, just de grupper som med störst sannolikhet också kommer att utnyttja vårdnadsbidraget, sammanboende kvinnor som arbetar deltid inom lågavlönade yrken och samtidigt lever med en ojämn fördelning av ansvaret för barn och hushållsarbetet. Ett vårdnadsbidrag kommer att ytterligare försvaga deras anknytning till arbetslivet. Risken är stor att de tappar den helt. Familjer med ensamstående föräldrar har inte samma ekonomiska förutsättningar som familjer med två föräldrar. Summan på 3000 kronor per månad är så låg att det är svårt, om inte omöjligt, för en ensamstående förälder att klara sig på det. Dock kan barnbidrag, bostadsbidrag och vårdnadsbidrag tillsammans utgöra en inte oväsentlig inkomst. TCO oroas av risken att vårdnadsbidraget kan komma att leda till att unga lågutbildade mödrar som inte är etablerade på arbetsmarknaden riskerar att fastna i ett bidragsberoende. Motverkar jämställdhet För inte så länge sen lämnade TCO sitt yttrande över Jämställdhetsbonus, ett förslag som vi anser vara ett steg i rätt riktning för jämställdhet i arbetslivet tillika i familjelivet och som främjar arbetslinjen. Detta yttrande som avser Vårdnadsbidraget måste ses i ljuset av att båda förslagen ingår i ett familjepolitiskt reformpaket och har liknande beröringspunkter i fråga om jämställt ansvar för barn och hem, även kallat det obetalda arbetet, samt i fråga om kopplingen till arbetsmarknaden. Ironiskt nog drar dessa förslag åt två helt olika håll både vad gäller jämställdhet och arbetslinjen. TCO anser att vårdnadsbidragsreformen går stick i stäv med arbetslinjen förskolans utbyggnad har haft mycket stor betydelse för småbarnsföräldrars möjlighet att förvärvsarbeta och för kvinnors position på arbetsmarknaden. Vårdnadsbidraget förväntas få motsatt effekt och i praktiken bli en kvinnofälla. Arbetsmarknaden i Sverige är starkt uppdelad efter kön och kvinnor befinner sig i långt högre grad i låglöne- eller deltidsarbeten. Det är uppenbart att i det i första hand kommer att vara kvinnor som använder vårdnadsbidraget. Detta riskerar att ytterligare cementera kvinnors svagare position på arbetsmarknaden. Den kvinnliga dominansen har visat sig i nyttjandet av vårdnadsbidrag i både Finland och i Norge. I Norge var praktiskt taget alla som utnyttjade vårdnadsbidraget kvinnor, 96 procent. Tre fjärdedelar av dessa kom från länder utanför Europa. Från Norge kommer kommentarer om att vårdnadsbidraget bidragit till att befästa gamla strukturer. Många småbarnsföräldrar arbetar redan idag deltid, till största delen kvinnor. Vårdnadsbidraget skulle för dessa innebära en möjlighet att få kompensation för de timmar de

3 (6) redan valt att inte arbeta, vilket kan förstärka mönstret med kvinnors ofta svagare anknytning till arbetsmarknaden. TCO befarar att fler kvinnor kommer att gå ner i arbetstid och därmed förstärks ytterligare de mönster som redan finns på arbetsmarknaden idag. TCO har länge jobbat för att kvinnor inte ska förlora kontakten med arbetslivet för att de blir föräldrar. Det är viktigt att det går att ha ett utvecklande arbetsliv samtidigt som man tar det ovillkorliga ansvaret för sina barn och hemmet. TCO vill inte återskapa en gammal modell med enförsörjarhushåll. Ett vårdnadsbidrag signalerar att man ska överväga om det lönar sig att arbeta, eller om man ska överge yrkesarbetet när man har fått barn, om än till priset av ekonomiskt beroende av sin partner. Man bör också fundera över vilka arbetsgivare som villigt går med på att man lämnar sin tjänst under en period om tre år eller kanske om man får två barn, under en period om fem år, för att sedan komma tillbaka till samma tjänst. TCO tror risken är stor att det skulle påverka dessa individers ställning i arbetslivet. Icke pensionsgrundande En annan viktig aspekt är att det i nuvarande förslag anges att vårdnadsbidraget inte ska vara pensionsgrundande. Om vårdnadsbidraget inte är pensionsgrundande leder det till att de som tar ut det får lägre pension. TCO anser att man bör problematisera förslaget ur ett genusperspektiv och ta i beaktande att ett ojämställt uttag av vårdnadsbidrag kan bidra till lägre pensioner för kvinnor. Jämställdhetsbonus som incitament förlorar sitt syfte Som nämndes tidigare så bör man se vårdnadsbidraget och jämställdhetsbonus i ett reformpaket. Regeringen planerar att samtidigt med vårdnadsbidraget införa en jämställdhetsbonus vars syfte är att få en jämnare fördelning av föräldraledigheten mellan kvinnor och män och att särskilt få kvinnor att fortare återgå till arbetet efter föräldraledigheten. Vårdnadsbidraget motverkar detta. Även om man först delar på föräldraledigheten och erhåller full jämställdhetsbonus, är det fullt möjligt att den som tjänar minst efter den gemensamma föräldraledigheten stannar hemma utan att yrkesarbeta i nära två år till. Valfrihetens pris I förslaget anges att vårdnadsbidraget är till för att öka föräldrars valfrihet. Enligt den aktuella avhandlingen Jämställdhetens pris finns det ett samband mellan valfrihet och föråldrade könsmönster. Enligt forskarna kan diskussioner om jämställd arbetsfördelning många gånger skapa spänningar i parrelationen. TCO anser att det nu är hög tid att inse att jämställdhet inte är en köksbordsfråga som bäst uppmuntras genom att skapa mer valfrihet för föräldrar. TCO anser vidare att det är viktigt att föräldraförsäkringen, i större grad individualiseras med flera reserverade månader så att pappor kan och får ta ett större ansvar för sina barns uppväxt.

4 (6) Redan idag möjligt vara hemma länge Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringsregler, med stor flexibilitet när det gäller vårdnadshavares möjlighet att välja hur länge de vill vara hemma med barnen och hur mycket de sedan vill arbeta. Det går redan idag med föräldraförsäkringen att vara hemma i drygt 34 månader på heltid utan att SGI-nivån påverkas, så möjligheten att vara hemma är stor för den som vill. Om man har möjlighet att klara sig på den ekonomiska nivå ett vårdnadsbidrag ger, så kan man, även som låginkomsttagare, stanna hemma på heltid i närmare tre år om man sprider uttaget av föräldrapenningen till tre-fyra tusen i månaden. TCO tror att en stor grupp av dem som kommer att nyttja vårdnadsbidraget troligtvis kommer att vara föräldrar som även utan det skulle ha valt att vara hemma med hjälp av föräldraförsäkringen. I dessa fall sker ingen förändring när det gäller kostnader för förskoleplats och barnet får inte mer tid med sina föräldrar. Ur kommunens perspektiv blir det enbart en ökad kostnad genom att många av de vårdnadshavare som redan idag väljer att vara hemma länge tar ut vårdnadsbidrag. Vårdnadsbidrag på deltid Enligt promemorian ska det vara möjligt att ta ut ett avtrappat vårdnadsbidrag om barnet deltar i förskoleverksamhet på deltid. Den första av två modeller som skisseras är en avtrappning där vårdnadshavare vars barn vistas upp till 30 timmar i veckan i förskoleverksamhet får rätt till vårdnadsbidrag. Utan att alls förändra dagens vistelsetider i förskolan kan det innebära att en majoritet av alla barn mellan 1-3 år skulle omfattas av vårdnadsbidrag om minst 1 000 kronor per månad. I förlängningen skulle det också innebära att en period där föräldrar i dag ofta utnyttjar föräldrapenningens lägstanivådagar till att förkorta sin arbetstid, istället skulle finansieras av vårdnadsbidrag. Den troligaste konsekvensen av en sådan förändring skulle vara att föräldrars arbetsutbud skulle minska då det blir flera dagar kvar av föräldrapenningen att använda till längre semestrar. Vårdnadsbidragets direkta konsekvenser även i denna del, går alltså emot regeringens politik för att öka arbetskraftsutbudet. Vårdnadsbidrag vid heltid Syftet med vårdnadsbidraget är att skapa ökad valfrihet för föräldrar som önskar mer tid med sina små barn. Samtidigt ska vårdnadsbidraget kunna kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. Rätten till vårdnadsbidrag beräknas utifrån tiden i offentligt finansierad förskoleverksamhet, utan koppling till vårdnadshavarnas arbetstid. I de fall föräldrarna fortsätter att arbeta heltid ökar inte deras möjlighet att ägna mer tid åt barnen. I stället framstår vårdnadsbidraget i dessa fall som ett sätt att uppmuntra billigare privata omsorgslösningar utanför den offentligt finansierade förskoleverksamheten, en klar ambitionssänkning när det gäller barns rätt till förskola. Tillsammans med den avdragsrätt som är införd för hushållsnära tjänster, möjliggör vårdnadsbidraget för ett föräldrapar att betala 6 000 kronor för barnpassning utan att det kostar dem en krona i realiteten. Om man därtill lägger den högsta maxtaxeavgiften om 1 260 kronor, innebär förslaget att ett föräldrapar kan betala mer än 8 400 kronor per månad (101 000 kronor per år) för alternativ omsorg till samma kostnad som en förskoleplats har för dem idag. Och det handlar då inte om privat barnomsorg som står under kommunens tillsyn,

5 (6) utan om alternativ där ingen utomstående tillsyn sker. Förslaget innebär alltså i praktiken att det går att bedriva någon sorts barnpassning för barn i åldern 1-3 år utan att det finns någon tillsyn. Det lär ju inte ha varit avsikten med reformen om vårdnadsbidrag. Avgränsning riktig Den avgränsning i förhållande till befintliga trygghetssystem som presenteras i promemorian är riktig. En möjlighet för bland annat långtidssjukskrivna, arbetslösa och föräldralediga att använda vårdnadsbidraget som komplement till sin ersättning skulle innebära att många barn förlorar den viktiga tillgången till förskola. Samtidigt blir det uppenbart att vårdnadsbidraget i första hand riktar sig till fullt friska, sammanboende föräldrar med god inkomst. Vårdnadsbidrag och etnicitet Erfarenheter från våra grannländer visar att kvinnor i invandrartäta områden är starkt överrepresenterade bland dem som nyttjar motsvarigheten till vårdnadsbidrag. Detta kommer sannolikt att upprepas i Sverige på grund av dessa kvinnors svaga position på arbetsmarknaden i kombination med normer och värderingar om att kvinnor ska ta hand om barn, sjuka och gamla. Eftersom språkutvecklingen är som intensivast under de första åren i ett barns liv har förskolan de bästa förutsättningarna att främja den. Om barn med annat modersmål börjar senare i förskolan kan den dagliga kontakten med svenska språket i vissa fall dröja fram till grundskolestarten, vilket påverkar deras språkutveckling under hela skoltiden. Detta har i viss mån tagits hänsyn till i promemorian, genom att det inte blir möjligt att kombinera vårdnadsbidrag med alternativa inkomstkällor som till exempel försörjningsstöd, men det är långt ifrån tillräckligt. Förskolans betydelse TCO anser att vårdnadsbidragsreformen rimmar illa med regeringens ambitioner om en förstärkning av det pedagogiska innehållet i förskolan. Satsningar på förskolans kvalitet och innehåll bör omfatta hela förskolan, oavsett om barnet är 18 månader eller fem år. I internationella sammanhang hyllas ofta den så kallade svenska modellen på grund av att den kombinerar en sammanhållen förskola av hög kvalitet för barn från ett till fem års ålder med en generös föräldraförsäkring. OECD har framhållit vikten av ett enhetligt system som kanske den mest grundläggande förutsättningen för kvalitet. Sveriges förskola, där lärande, lek och omsorg bildar en helhet, anses som ett föredöme för resten av världen. Lärarna i förskolan är till 98 % kvinnor. Forskning visar att den kompetens som krävs i klassiska kvinnoyrken, till exempel arbete med små barn, ofta ses som naturlig eller medfödd och därför inte kräver formell utbildning. Detta synsätt präglar förslaget om vårdnadsbidrag. Men anledningen till att kvaliteten i den svenska förskolan är så hög beror just på att yrket som lärare i förskolan kräver en kvalificerad utbildning det visar flera studier. Det är svårt att förstå varför en lärares kompetens anses utbytbar bara för att arbetet är ett kvinnoyrke och handlar om små barn. Ett flertal svenska och internationella undersökningar har visat att förskolan ger positiva och varaktiga effekter på såväl skolresultat som social kompetens. Dessa effekter blir större ju

6 (6) längre barnet har gått i förskola. Exempelvis visar den nyligen publicerade PIRLS 2006 att 10-åringar som gått i förskola presterar bättre när det gäller läs- och skrivinlärning. 2003 års PISA-undersökning gav liknande resultat när det gäller 15-åringars presteringar i matematik. Denna positiva utveckling för elever som gått i förskola är tydlig även när man justerar för sociala bakgrundsförhållanden. Det är alltså gynnsamt att börja i förskolan före tre års ålder. Om barn tas ur förskolan riskerar det att få negativa konsekvenser för dem under lång tid framöver. TCO vill understryka att förskolan ständigt hamnar i topp i brukarundersökningar, vilket visar att föräldrar är mycket nöjda med verksamheten. Den motsättning som nu målas upp mellan förskolan och barns tid med sina föräldrar är ytterst olycklig. TCO menar att reformen vårdnadsbidrag dels begränsar barnens rätt till förskola och dels riskerar leda till bristande likvärdighet mellan förskolor i olika kommuner. Kommuner som inför vårdnadsbidrag kan komma att finansiera bidraget genom att satsa mindre på förskolan. Det gäller inte minst i glesbygd. Kommunalekonomiska konsekvenser I promemorian beskrivs principiellt de kommunalekonomiska effekterna av ett införande av vårdnadsbidrag. Av det som skrivs går det dock inte att förstå vilket utfallet kommer att bli, hela resonemanget är hållet på ett principiellt plan. Det kan bli ett positivt eller negativt utfall, helt beroende på hur olika individer agerar. Inte minst saknas det fullständigt en redogörelse för hur vårdnadsbidraget kommer att påverka förskoleverksamheten i de kommuner som inför bidraget. Att kunna ta ställning till de ekonomiska konsekvenserna av ett så dåligt utrett förslag är omöjligt. Förslaget bör därför utredas grundligare, med en fullödig beskrivning av de kommunalekonomiska effekterna, till exempel genom att beskriva hur vårdnadsbidraget kan slå i olika typkommuner. Inte minst saknas en analys av hur vårdnadsbidraget kommer att påverka förskolans resurser, samt av vilka vårdnadsbidragets effekter blir när det samordnas med avdragsrätten för hushållsnära tjänster. Utvärdering Om vårdnadsbidrag införs anser TCO det vara av yttersta vikt att en utvärdering görs senast 2010. Vårdnadsbidraget bör då utvärderas genom en redogörelse av hur uttagsmönstret har sett ut. En konsekvensanalys bör tas fram i fråga om jämställt ansvar för barn och hem, samt i fråga om kopplingen till jämställdheten på arbetsmarknaden. Vidare bör naturligtvis de kommunalekonomiska effekterna inklusive effekter på förskolans resurser utredas.