Miljöredovisning Tekniska förvaltningen 29 Sammanställd av Tommy Sandin
2 Kort beskrivning av verksamheten Tekniska förvaltningen är kommunens organ för infrastruktur, teknisk försörjning och teknisk service inom fastighet, vatten och avlopp, renhållning, gata, park, markförvaltning och hamnar. Inom verksamhetsområdet svarar tekniska förvaltningen för planering, skötsel drift, underhåll och investeringar. Förändringar Hamnverksamheten övergick den 1 mars 29 till en gemensam avdelning för gata/hamn/park. Den nya avdelningen tog över hamnavdelningens hela verksamhet förutom dykeriverksamheten som överfördes till VA/R Förutom för gatubelysning är all den elektricitet, som sedan den 1 januari 29 används inom tekniska förvaltningen klassad som grön el. Från 2 till 29 har ca 51 personer anslutits till den kommunala avloppsreningen, varav ca 1 under 29. Den totala föroreningsbelastningen till kommunens reningsverk har trots detta inte ökat under denna period på grund av en betydande minskning av industribelastningen. Uppskattningsvis 2 av totala antalet anslutna personer är sanering av enskilda avlopp. Minskade utsläpp till recipient som följd av denna anslutning (förbättrad rening jämfört med enskilda avlopp) är försiktigt räknat 11 ton BOD7,,6 ton Ptot och 4 ton Ntot. Nästan en fjärdedel av saneringarna de senaste 1 åren genomfördes under 29. Fastighetsavdelningens fastighetsbestånd, sett som golvyta minskade marginellt med 13 kvadratmeter till 46 kvadratmeter. Under andra halvåret inskeppades 15 rörsektioner till Verkö industrihamn. Dessa ska ingå i den ena av de två gasledningarna som skall förbinda Ryssland och Tyskland. Tillståndsfrågor Miljödomstolen lämnade en för hamnen positiv miljödom för Verköhamnen och handelshamnen i februari 29. Vidare har Miljödomstolen i dom från november lämnat tillstånd till utfyllnad vid Lökanabben på Aspö. Den kommunala avloppsvattenhanteringen klassas som så kallad miljöfarlig verksamhet. Totalt omfattar verksamheten fyra tillståndspliktiga och 1 anmälningspliktiga avloppsreningsverk (ARV) av varierande storlek, med tillhörande avloppsledningsnät Miljöaspekter De mest betydande miljöaspekterna är energi, kemikalier, avfall, transporter, användning av mark och vattenområden, utsläpp till recipient och materialförbrukning. Utveckling resp miljöaspekt 1 Energi fasta anläggningar
3 Energiförbrukningen minskar totalt. Årets totalförbrukning är 7518 MWh. Detta kan jämföras med 22, som var utgångsåret för förvaltningens miljöcertifiering. Totalförbrukningen var då 84 94 MWh. På 7 år har energiförbrukningen minskat med drygt 17 %, detta trots att Telenor Arena har tillkommit under perioden. Under 29 minskade energiförbrukningen i fasta anläggningar med nästan 14 MWh. Fastighetsavdelningen svarar inom sin verksamhet för mer än 7 % av den totala energi användningen inom tekniska förvaltningen. Energiförbrukningen i MWh framgår av nedanstående diagram 9 8 7 6 5 4 3 2 1 22 26 27 28 29 Mwh tot Mwh olja Mwh fjärr Mwh el De viktigaste orsakerna till för bättringarna är följande: 1. Fastighetsavdelningen har under några år arbetat med projekt energiledning. Begreppet energiledning innebär att användningen av energi i byggnader kontinuerligt kan effektiviseras genom ett målmedvetet arbete för en minskad energianvändning. I begreppet innefattas även drift och underhåll av byggnaderna på ett sätt som möjliggör att besparingseffekten kan behållas över tiden. 2. Konvertering till fjärrvärme och andra miljövänliga energislag typ värmepumpar mm. Under 29 konverterades Idrottshallen, S. Kungsgatan 4, AWA-vägen 5, Augerumsvägen 14 från olja till fjärrvärme samt Blå Port från elpanna till fjärrvärme. På Ramdala skola konverterades 2 elpannor till luftvärmepumpar. En byggnad på Strömsbergs skola har fått en ny bergvärmepump. De nybyggnationer som har försetts med bergvärmepump under 29 är Bastasjö Gård och del av Hasslö skola. Planerat för 21 från olja till fjärrvärme. är Hästöskolan, Saltöskolan, Spandelstorpskolan, Östra Torp skola och Oskarsvärnanläggningen. Från olja till värmepump är Ramdala skola etapp 5, Strömsberg skola etapp 2. 3. Gata/park gör en årlig energibesparing på 3 % genom att fortlöpande byta till lågenergiarmaturer i den offentliga belysningen..
4 4. Dimring har införts för gatubelysningen på ett bostadsområde inom Karlskrona. Metoden innebär i princip att spänningssänkning införs vilket sänker effekten på lampan och strömförbrukningen minskar. Effekten har blivit att strömförbrukningen minskat med 28 % vilket på årsbasis ger en minskning med ca 28 7 kwh inom detta specifika bostadsområde. Målsättningen är fortsätta arbeta med dimring på betydligt större områden. 5. Ökat miljömedvetande hos personal och användare. Hamnverksamheten har minskat elektricitetsanvändningen de senaste tre åren med 15-2% per år. Detta hade inte kunnat ske utan ett starkt miljömedvetande hos personalen. 6. Trots att ca 1 personer ytterligare under 29 har anslutits till kommunens vatten och avloppsnätt, så har VA/R minskat sin totala energianvändning. En viktig faktor är att man har lyckats begränsa inflödet av regnvatten och annat tillskottsvatten till spillvattensystemet. Miljöpåverkan från energiförbrukningen mätt som ELU (environmental load unit) går stadigt neråt. Under 29 var den 119544 ELU i jämförelse med år 22 då miljöpåverkan var 3 38 52 ELU. Under 29 minskade miljöpåverkan med drygt 9 ELU främst genom övergången till grön el. Miljöförbättringen i jämförelse med 22 motsvarar den årliga miljöpåverkan från drygt 1 oljeuppvärmda villor, och förbättringen i jämförelse med 28 motsvarar miljöpåverkan från ca 5 oljeuppvärmda villor. Den främsta enskilda faktorn i övrigt till det goda resultatet är fastighetsavdelningens utfasning av oljeeldade anläggningar och samtidig konvertering enligt punkt 2 ovan till fjärrvärme, bergvärme, solvärme och annan miljövänlig energiförsörjning. Miljöpåverkan mätt som ELU av energianvändningen på fasta anläggningar 35 3 25 2 15 1 ELU tot ELU olja ELU fjärr ELU el 5 22 26 27 28 29 Miljöförbättringarna följer väl förvaltningens miljömål och miljöhandlinsplan. 2. Kemikalier Processkemikalier Användning av processkemikalier är en viktig miljöaspekt för VA/Renhållningsavdelningen. Dels genom användning av resurser då kemikaliernas råvaror nyttjas, dels genom den ofta mycket energikrävande processindustri som krävs vid tillverkningen samt även genom långväga transporter som användningen av processkemikalier ofta för med sig.
5 Avdelningens totala användning av processkemikalier minskar stadigt. Användningen av fällningskemikalier på reningsverken har fortsatt minska även de senaste åren och 29 var förbrukningen på framförallt Koholmen mycket låg, efter framgångsrik optimering av kemikaliedoseringen. Minskningen är också en följd av arbetet med att reducera tillskottsvattenmängden till spillvattensystemet. Ändrad driftsstrategi och intrimning av nya reningskemikalier vid Karlskrona vattenverk har minskat behovet av processkemikalier för dricksvattenreningen. Variationen i avloppsreningsverkens faktiska förbrukning mellan åren beror till stor del på mängden tillskottsvatten. Detta kommenteras vidare under Miljöaspekt Utsläpp till recipient och har del i den långsiktiga minskningen. I diagram nedan redovisas den totala förbrukningen av processkemikalier sedan 22. Den årliga minskningen mellan 22 och 29 motsvarar en miljöpåverkan från 4 m3 olja. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 22 26 27 28 29 ton Saltanvändning Genom ny teknik inom halkbekämpning/saltförbrukning har mängden utlagd salt reducerats vid varje bekämpningstillfälle. Den totala mängden av utlagd salt är dock styrd av rådande vädersituation under vintern. År 29 förbrukades 838 ton salt i jämförelse med 28 då 113 ton användes. 18 16 14 12 1 8 6 4 2 26 27 28 29 Ton salt
6 Saltdoserarna är effektiva när det gäller att minska saltförbruknigen 3 a) Avfall från förvaltningens verksamhet Mängden fast avfall till slutdeponi för 29 från förvaltningens verksamhet är ca14 ton. År 28 lämnades 1458 ton till slutdeponi. 7 6 5 4 3 ton 2 1 22 26 27 28 29 I mängderna ingår delvis avfall från brukare av förvaltningens anläggningar. I siffrorna inräknas också avfall som betecknas som osorterat.
7 Övergången till sortering av det fasta avfallet har varit framgångsrikt för fastighets och hamnavdelningarna. Avdelningarna har inrättat miljöstationer alternativt byggt om sina fastigheter för källsortering Drygt 1 ton miljöfarligt avfall har lämnats till destruktion, huvudsakligen från hamnens verksamhet. 3 b) Avfall från hushåll Tekniska förvaltningen svarar genom VA/renhållning för kommunens huvudmannaskap när det gäller insamling av hushållsavfall. Andelen osorterat avfall har minskat från 5 ton år 23 till under 17 ton år 29. De utsorterade fraktionerna brännbart och komposterbart visar en stadig ökning. Den deponirest som läggs på tippen var 44 ton under 29, vilket innebär att den är näst intill försumbar. Materialinsamlingen ligger på en stadig nivå mellan 6 till 7 ton per år. Utvecklingen framgår av följande diagram. Mängderna anges i ton. 7 6 5 4 3 2 1 Brännbart Komposterbart Deponirest Osorterat 23 26 27 28 29 4. Transporter, arbetsmaskiner Miljöpåverkan från transporter, resor och drift av arbetsmaskiner har minskat från 235 4 ELU 22 till 145714 ELU 29. Utvecklingen framgår av diagrammet. Miljöpåverkan i ELU från transporter 25 2 15 1 5 Totalt Diesel Bensin E85 22 26 27 28 29
8 Utmönstringen av bensin som drivmedel i förvaltningens tjänstefordon får nu ett ordentligt genomslag. Stabens bilpool består sedan november 28 enbart av etanoldrivna fordon. Gata/hamn/park har minskat sin bensinförbrukning med 9 % sedan 28, varvid hamnverksamheten helt upphört att använda bensin som drivmedel. Totalt för förvaltningen har bensinförbrukningen mer än halverats, medan etanolförbrukningen har ökat med 3 %. Förbrukningen av drivmedel för tjänstefordonen har sammantaget minskat. Detta indikerar ett ökat ansvarstagande hos personalen att inte använda bil i onödan. Gata/hamn/park har minskat dieselförbrukningen med 2 liter. Den minskade användningen av processkemikalier vid VA/R har minskat behovet av tunga transporter. Fordonen inom stabens bilpool är tillgänglig för all personal på kommunhuset. Det kan därför finnas positiva miljöeffekter inom andra förvaltningar, som inte framgår av denna miljöredovisning. Den nya avtalsperioden för renhållningen, som trädde i kraft under 29 har inneburit minskad miljöpåverkan från tunga transporter. I upphandlingen ställdes krav på att alla tunga fordon skall vara av högsta miljöklass. Ännu viktigare är att upphandling har gjorts av en slambil som kan avvattna slammet från trekammarbrunnarna. Detta innebär att transportvolymen som genereras från tömning av trekammarbrunnar har minskat med ca en tredjedel. Eftersom transporten inom renhållningen inte omfattas av avdelningens miljömål framgår tyvärr inte dessa förbättringar då användningen av bränsle redovisas. 5 Hantering av naturresurser Stadsbyggnad Under året har 7 större projekteringsuppdrag utförts. Miljöchecklistan för projektering har använts vid dessa uppdrag. Två projekteringsuppdrag har utförts inom detaljplaneområden för bostadsbyggande. MKB (miljökonsekvensbeskrivning) har åtföljt samtliga planer. Totalt ca.11 hektar naturmark har tagits i anspråk för planerna. Staben har svarat för ledningen vid nyanläggningen av gång-och cykelväg mellan Backabo och Torskors, utbyggnad av vägar samt va-ledningar i kv. Munspelet i Spandelstorp och norra Ringö, förnyelse av Hoglands park etapp 1 med bl.a. plantering av nya lindalléer. Särskild miljöplan är upprättad för projekten. I upphandlingsskedet har tekniska förvaltningens miljöpolicy redovisats. Kommentarer: Verksamheten har till uppgift att vid planering och utbyggnad av samhället, förebygga och minimera framtida miljöproblem. Effekterna är därför svåra att mäta. Kalkning och biologisk återställning Spridningen av kalk över sjö och våtmarker minskade från 829 ton 28 till 533 ton 29. Trenden de senaste åren är att kalkningsvolymerna minskar främst beroende på att verkan av den långväga försurningen har minskat. Sannolikt kommer denna utveckling att fortsätta under de kommande åren. Dock ligger det långt fram i tiden innan kalkningen helt kan upphöra. Spridningsvolymerna framgår diagrammet.
9 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 22 26 27 28 29 Statsbidrag har sökts och beviljats för projektering och förprojektering av vandringsvägar för fisk i Lyckebyån förbi Lyckebyfallet respektive Augerumsfallet. Hamnverksamhet, sjöfart Godshanteringen på Verkö har ökat med 47 % mellan 28 och 29, främst till följd av Nordstreamprojektet. Miljödom har meddelats för framtida utbyggnad av Verköhamnen. Avloppsslam Slamhantering är en betydande miljöaspekt dels beroende på de värdefulla näringsämnena i slammet och dels på att hanteringen även påverkar elförbrukning, kemikaliehantering och transporter. Insamlade slammängder kommer till 9 % från avloppsvattenreningen och dricksvattenproduktionen. Resterande kommer från gata/parks rensning av gatubrunnar. Under29 har totalt 1 278 ton slam producerats motsvarande 1598 ton angivet som torrsubstans (TS). Av detta, angivet i TS, har ca 154 ton slam deponerats som sluttäckning, ca 15 ton har lagrats på vassbäddar och ca 83,5 ton (531 ton våtmängd) har komposterats för användning som anläggningsjord. För att nå målet med en 3 procentig höjning av TS-halten krävs att ny avvattningsutrustning installeras på Koholmens reningsverk. Under 29 påbörjades projektering av ny slamhantering på Koholmen. Även lagring av slam från reningsverken i norra kommundelen på vassbäddar invid Nävragöl reningsverk innebär långsiktigt en något ökad TS även om slammängderna där är små i jämförelse med den totala slammängden. TS-haltens utveckling totalt för allt slam redovisas i diagram nedan. 17 ton ton ton ton ton 16,5 16 15,5 Torrsubstans i % 15 14,5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29
1 Karlskronas avloppsslam håller en hög kvalitetsnivå. Enligt den nationella slamöverenskommelsen klassas kommunens slam som biomull. Halterna ligger mellan 15-5 % av överenskomna gränsvärden för samtliga metallparametrar. Hushållningssällskapet har under ett antal år genomfört en opartisk slamrevision för kommunerna i Blekinge. Från och med 27 inriktas arbetet i slamrevisionerna för att långsiktigt kunna certifiera slammet enligt REVAQ. Därmed kan jordbrukare knytas till att på sikt bli mottagare av slam även inom Karlskrona kommun. 6 Utsläpp till recipient Åtgärder under 29 för att minska utsläppen till recipient Anslutning av ca 1 personer till det kommunala Va-nätet har gjorts genom sanering eller exploatering, framför allt av områdena Sturkö, Hasslö, Bastasjö, Lösen-Fäjö och Nättraby. I samband med fjärrvärmeutbyggnad på Björkholmen och Saltö har kombinerade ledningar bytts till separerade. Detta minskar risken för bräddning vid nederbörd. Relining av dåliga ledningar har gjorts i Holmsjö samhälle. Totalt har 11 m2 hårdgjorda ytor kopplats bort från spillvattennätet, vilket minskar risken för bräddning av avloppsvatten vid nederbörd. Miljöinformation angående VA/Renhållning har visats på några av kommunens stormarknader. Ombyggnad har gjorts av Ramdala reningsverk för att förbättra reningsresultatet. Projektering av ny slamhantering på Koholmens reningsverk har påbörjats. Entreprenader för överföringsledningar från Sanda till Koholmens reningsverk samt från Kristianopel till Söremåla reningsverk är påbörjade. Total utsläppsmängd syreförbrukande ämnen (BOD), fosfor och kväve. Trots att ca1 personer, anslöts till kommunens Va-nät under 29 så visar såväl utsläppsmängder som utsläppshalter precis som under 28 historiskt låga värden. Detta beror dels på att avloppsreningsverken har fungerat mycket väl, men framförallt att få, bräddningar har gjorts under de senaste två åren. VA/R arbetar målinriktat på att sänka mängden tillskottsvatten till avloppsnätet. Detta för att minska störningarna i reningsprocessen och för att minska de bräddade avloppsvolymerna. Åtgärder såsom tätning av ledningar och pumpstationer samt separering av spillvatten och dagvattenledningar börjar nu ge resultat.. Mängderna över åren framgår av diagrammet. Utsläpp av syreförbrukande ämnen (BOD7) i ton/år 35 3 25 2 15 1 Efter rening Bräddning Verk Bräddning nät 5 22 26 27 28 29
11 Utsläppen av närsalterna fosfor och kväve minskade också väsentligt, vilket framgår av följande diagram. Utsläpp av totalfosfor (Ptot) i ton/år 3 2,5 2 1,5 1 Efter rening Bräddning verk Bräddning nät,5 22 26 27 28 29 Utsläpp av totalkväve (N tot) i ton per år 8 7 6 5 4 3 2 Efter rening Bräddning verk Bräddning nät 1 22 26 27 28 29 Av de 1 personer som 29 anslöts till kommunal avloppsrening kommer ca 5 från områden, som har sanerats från bristfälliga enskilda avlopp. Detta ger ytterligare en positiv miljöeffekt, utöver det som har nämnts ovan. Totalt har under åren 2-29 enskilda avlopp för ca 2 personer sanerats Minskade utsläpp till recipient som följd av denna anslutning (förbättrad rening jämfört med enskilda avlopp) är försiktigt räknat 11 ton BOD7,,6 ton Ptot och 4 ton Ntot. För att ytterligare effektivisera reningen så kommer på sikt några äldre avloppsreningsverk att läggas ned och avloppsvattnet överföras till Koholmens reningsverk.
12 7 Materialanvändning och materialförbrukning Fastighetsförvaltning och byggnation Materialåtgången för fastighetsförvaltning och byggnation jämförs här i ekonomiska termer (tkr)i kostnadsläget för 29. 29 28 27 26 Underhålls, reparationsentreprenader 34.1 25.9 21.1 21.1 Nybyggnadsentreprenader skolor mm 64. 64. 59. 78.6 Telenor Arena 13.5 155.2 22 29.8 5.7 Kommentarer: Den mångfald av material och komponenter som används i verksamheten gör det omöjligt att kvantifiera varje vara för sig. Volymerna kan starkt variera mellan olika år beroende på ambition, anslag och behov. Beläggningar mm Under 29 lades 813 ton asfalt ut i jämförelse med 7724 ton 28, 9 ton år 27, 12 75 ton år 26 och 7433 ton år 22. Vattenförbrukning Den totala vattenförbrukningen för 29 ligger på 213 kubikmeter, vilket innebär en minskning med 36 kubikmeter jämfört med förgående år. VA/R:s interna förbrukning ingår inte. Förbrukningen har de senaste gått upp lite upp och ner. Detta framgår av diagrammet som anger förbrukningen i kubikmeter. Diagram vattenförbrukning i kubikmeter 25 24 23 22 21 vattenförbrukning 2 19 26 27 28 29 Fastighetsavdelningen som har den största förbrukningen har minskat denna med 11 kubikmeter. Hamnverksamheten minskade med 25 kubikmeter, vilket är en minskning på hela 3 %.
13 Pappersförbrukning Efter en tillfällig ökning av pappersanvändningen 28 minskar förbrukningen under 29 en minskning från 36,7 kg per anställd till 33, kg. Genom de omorganisationer som har genomförts använder personal från flera förvaltningar kopiatorer och skrivare. Tekniska förvaltningen har därför tagit initiativ till gemensamma riktlinjer för miljövänligt agerande i kommunhuset som helhet. Diagrammet visar antal papperskopior, som har förbrukats per anställd. 7 6 5 4 3 Antal kopior 2 1 24 25 26 27 28 29 Orsakerna till ökningen är inte till fullo utredd. Tekniska förvaltningens stab kommer att ta initiativ till samverkan med andra förvaltningar i denna fråga. Olyckor, haverier Inga betydande olyckor eller nödlägen som påverkar miljön har inträffat. Resultat revisioner Smärre avvikelser har noterats i samband såväl externa som interna revisioner. Avvikelserna är åtgärdade. Förvaltningen får påfallande ofta beröm av revisorerna för sitt miljöarbete. Slutkommentar, framtidsbedömning Tekniska förvaltningen är miljöcertifierad sedan sex år. Under de åren har förvaltningen arbetat strukturerat för att reducera verksamhetens påverkan på den yttre miljön. Arbetet har varit speciellt framgångsrikt inom miljöaspekterna energi i fasta anläggningar, kemikalianvändning och utsläpp till recipient. Övergången till grön el har minskat miljöpåverkan från elanvändningen med två tredjedelar. Utsläppen från avloppsvattenreningen har varit historiskt låga såväl 28 som 29. Även användningen av etanoldrivna miljöfordon ger positiva resultat och bidrar till en minskad miljöpåverkan från transporterna. Under 29 ser vi också en totalminskning i drivmedelsförbrukningen. Utvecklingen ligger väl inom ramen för de miljömål och den miljöhandlingsplan som gäller för tekniska förvaltningen. Under 21 tas nya miljömål fram, som kommer att gälla till och med 214. Förvaltningen har goda möjligheter att ytterligare förbättra sin miljöprestanda inom samtliga miljöaspekter.
Anm: ELU står för Environmental Load Unit och är en international modell för att beräkna och rangordna olika miljöaspekters påverkan på den yttre miljön. 14