Beslutsunderlag 2015-05-20 Dnr E 2015/97 Rektor Magnus Petersson Lars Nilsson Universitetsstyrelsen Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför 2016-2018 Bakgrund Universitetstyrelsen beslutade i september 2012 om Vision2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren 2013 till 2020. Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Ärendet Universitetsledningen lägger nu fram förslag på inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför budgetåret 2016 och översiktligt för perioden 2017-2018. Med detta beslutsförslag får verksamheten vid fakulteter och institutioner samt övriga enheter övergripande planerings- och budgetförutsättningar inför kommande budgetarbete. I och med regeringens vårändringsbudget (prop. 2014/15:99) står det klart att även förutsättningarna för 2015 har förändrats och att nya beslut måste fattas även för innevarande år. Det gör att utgångsläget för 2016-2018 också förändras, vilket beskrivs ytterligare. I föreliggande beslutsunderlag är det nödvändigt att anslag och uppdrag inom universitetet läggs fast för 2016, medan universitetsledningen kan återkomma till styrelsen med ytterligare planering för 2017-2018 längre fram. Universitetsstyrelsen kommer till sitt sammanträde den 15 oktober 2015 att få ett mera detaljerat underlag för anslagstilldelning och kostnadsdebiteringar inför budgetåret 2016 fördelat på respektive fakultet samt en mer underbyggd inriktning för 2017-2018 baserad på regeringens budgetproposition för 2016. Ekonomienheten 1 (21) Vasagatan 33, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se
Sammanfattning I detta underlag till inriktningsbeslut gällande planeringsförutsättningar för 2016-2018 föreslås att: verksamheten vid fakulteter och institutioner ska få så stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar som möjligt, pris- och löneomräkningen av anslagen och uppräkningen av berörda kostnadsdebiteringar fastställs till 1,22 procent, fakulteter och institutioner tilldelas ett basanslag och ett prestationsbaserat anslag till sina verksamheter inom forskning och utbildning på forskarnivå, strategiska satsningar och andra avsättningar sker inom anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, innebärande bland annat medel till Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges), medel till strategisk samfinansiering inom olika områden, medel till infrastrukturer inom forskningen samt medel till prioriterade centrumbildningar med mera, nya medel tilldelas ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtsinstitutet, nya utbildningsplatser fördelas enligt beskrivna förutsättningar, balanserat kapital på styrelsenivå används för att stödja en temporär utbyggnad av nya utbildningsplatser, kvalitetsförstärkning för ökad lärartid fördelas i enlighet med förslag i vårändringsbudget och i vårpropositionen, kostnadsdebiteringar för universitetsbiblioteket och för universitetsgemensamma verksamheter sker i enlighet med tidigare beslutade principer, fastställa kostnadsnivån för bastjänster inom infrastruktur. Övergripande förutsättningar Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 20 februari 2015 om ett budgetunderlag för perioden 2016-2018. Detta underlag, som innefattande några utökade resursanspråk, har lämnats till utbildningsdepartementet. Svar om de utökade resursanspråken förväntas komma senast i samband med att budgetpropositionen för 2016 presenteras. Universitetsledningens inriktning för planeringsperioden 2016-2018 är även fortsatt att ge verksamheten stabila planeringsförutsättningar med vissa dynamiska inslag. Stabilitet och förutsägbarhet är viktigt för verksamheten vid institutionerna. Om de interna förutsättningarna upplevs som oförutsägbara och ryckiga ökar benägenheten att samla pengar på hög och tilldelade medel används inte till avsedd verksamhetsutveckling och kvalitetsförstärkningar. Självklart måste ett universitet samtidigt kunna hantera dynamik och förändringar men det måste ske mot en bakgrund av trovärdiga spelregler och rimligt stabila ekonomiska förutsättningar. En lika självklar förutsättning är den politiska vilja och styrning som olika regeringsbildningar innebär och medför. Ur stabilitetssynvinkel har de nya förutsättningarna gällande utbyggnad av nya utbildningsplatser påverkat planeringsmöjligheten inom universitetet. Från att, efter beslut om vårpropositionen (prop. 2013/14:100) 2014 planera för en relativt kraftigt utbyggnad av lärarutbildningarna, senare under hösten planera en delvis ny inriktning av utbildningsutbudet efter den nya regeringens budgetproposition (prop. 2014/15:1) under hösten 2014 (med fler vårdutbildningar), återgå till tidigare gjord planering efter det att riksdagen i december röstade igenom allianspartiernas budgetmotion, till att nu ställa om planeringen efter regeringens vårändringsbudget och nya vårproposition (prop. 2014/15:100). Kortsiktigt är detta en planeringsutmaning för universitetet, men långsiktigt kommer nu 2 (21)
beslutade förutsättningar att ge goda möjligheter till utveckling och förnyelse av lärosätets utbildningsutbud. Pris- och löneomräkning För uppräkning av anslagen i den statliga verksamheten används pris- och löneomräkning (PLO). I uppräkningen för 2015 och 2016 finns en besparing om motsvarande 25 procent av uppräkningsbeloppet. Regeringens motivering till att minska PLO är att detta både ska leda till en effektivisering av den statliga verksamheten och möjliggöra finansiering av andra angelägna satsningar. Lärosätet kompenseras med en PLO på 1,22 procent för 2016, som baseras på en av regeringskansliet redovisad och vägd pris- och löneutveckling på 1,62 procent. För åren 2017 och 2018 prognostiseras PLO till 1,20 procent respektive 2,75 procent. 3 (21)
Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Resultat för 2014 och budget för 2015 Enligt årsredovisningen för 2014 omsatte forskning och utbildning på forskarnivå 3 549 miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 51 procent och externa forskningsbidrag från forskningsråd och andra finansiärer 40 procent. Av redovisade kostnader utgjorde utbildning på forskarnivå 515 miljoner kronor eller 15 procent av de totala kostnaderna inom forskningsverksamheten. 9% 40% 51% Anslag Bidrag Avgifter mm Figur 1 Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå 2014 I beslutad budget för 2015 har totalt 1 467 miljoner kronor fördelats som anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget fördelas enligt följande: 2% 20% 14% 64% Basanslag Prestationsbaserat anslag Avsättningar Särskilda avsättningar Figur 2 Budgeterad användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2015 Planeringsförutsättningar för 2016-2018 I enlighet med regeringens proposition Forskning och innovation (prop. 2012/13:30) kommer basfinansieringen till universitetet att förstärkas med ytterligare 31 miljoner kronor från och med 2016. Sedan 2009 har en omfördelningsmodell tillämpats gällande anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå. Omfördelningen sker utifrån lärosätenas relativa utveckling av externa medel och vetenskaplig produktion. Den faktiska omfördelningen har varit relativt liten. För Göteborgs universitet har utvecklingen varit positiv fram till och med 2013. Inför 2014 minskade anslaget med 1,2 miljoner kronor och inför 2015 minskade det med ytterligare 7,5 miljoner kronor. Enligt uppgifter från departementet kommer denna omfördelningsmodell 4 (21)
även att gälla inför 2016. Utfallet av omfördelningen för 2016 kommer i budgetpropositionen i september. Fördelningen av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå delas inom universitetet upp i fyra delar: basanslag till fakulteterna prestationsbaserat anslag till fakulteterna strategiska satsningar, samt avsättningar till särskilda områden. Inför budgetåret 2014 ökade universitetet den prestationsbaserade delen av fakultetsanslaget till 20 procent för att ligga i linje med riksdagens beslut i enlighet med propositionen Forskning och innovation. Inför 2016-2018 ligger denna nivå om 20 procent fast. Arbetet med en ny forskningsproposition har påbörjats och den förväntas komma under 2017. I avvaktan på denna utgår planeringen från förutsättningarna i den förra forskningspropositionen (2012/13:30). Förslag till ny modell för prestationsfördelning på remiss Vetenskapsrådet har på regeringens uppdrag utarbetat ett förslag till en ny modell för prestationsfördelning. Förslaget är på remiss under sommaren och pilotutvärderingar kommer att genomföras under 2016. Den föreslagna modellen, som fått namnet FOKUS (Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige), föreslås ersätta dagens indikatorbaserade modell. Fördelning basanslag och prestationsfördelat anslag. Basanslaget uppgår till en andel om 64 procent av det totala disponibla anslaget för 2016. Den prestationsfördelade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade forskningsanslag. Universitetets fördelning till fakulteterna baseras på andelen publikationer och externa medel. Sammantaget ökar basanslaget och det prestationsfördelade anslaget till fakulteterna med nära 20 miljoner kronor 2016 jämfört med 2015. För 2017 beräknas en ökning med ytterligare drygt 12 miljoner kronor och för 2018 med ytterligare 35 miljoner kronor. Sammantaget ger detta en anslagsökning på 68 miljoner kronor eller 5,4 procent under perioden. Universitetets totala beräknade anslag för 2016 fördelar sig andelsmässigt enligt följande: 2% 20% 14% 64% Basanslag Prestationsbaserat anslag Avsättningar Särskilda avsättningar Figur 3 Föreslagen användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2016 5 (21)
Den beräknade summan av disponerade medel kommer att överstiga tillgängliga medel med 9,4 miljoner för 2016. För att täcka det beräknade underskottet föreslås att balanserat kapital tas i anspråk under 2016. År 2017 förväntas budgeten åter vara i balans gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå eftersom anslagen från staten förväntas öka, framför allt från och med 2018. Under 2016 förväntas universitetet utnyttja balanserat kapital motsvarande 10,8 miljoner kronor för satsningen på kvinnliga professorer, en Unesco-professur och täckning av underskott i ränteutbetalningen från Riksgälden. I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Strategiska satsningar Inför 2016 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med drygt 216 miljoner kronor eller knappt 14 procent av det totala forskningsanslaget. Detta är en ökning med drygt 11 miljoner jämfört med 2015. Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och 2015 har 12 projektförslag fått finansiering för att gå vidare med planering av större projektförslag. Från 2016 och framåt kommer denna avsättning att öka med 50 miljoner kronor årligen eller 300 miljoner kronor totalt under den kommande sexårsperioden (till 2021). Som en konsekvens av att universitetet har lyckats attrahera externa medel, ökar satsningen på strategisk samfinansiering med drygt 14 miljoner kronor 2016. En stor del av ökningen, 10 miljoner kronor, avser satsningen på ett molekylärmedicinskt centrum. Denna satsning kommer successivt att öka till 20 miljoner kronor under 2018. Strategisk samfinansiering består dessutom av samfinansiering av projekt finansierade av EU och NIH, KAW-projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholar, ERC Starting grant, ERC Advanced grant, ERC Consolidator grants, FORTE-centra samt RJ-program och Riksbankens Jubileumsfond Pro futura. De centrala avsättningarna till infrastrukturer är ett viktigt och kommande satsningsområde. För infrastrukturfrågor ökar de strategiska avsättningarna och som exempel föreslås fortsatta riktade medel om 15,4 miljoner kronor till Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper och Svenskt NMR Centrum. Utöver nämnda infrastrukturer har rektor tagit beslut om ytterligare inrättande av universitetsgemensamma infrastrukturer så som Varieties of Democracy (V- Dem), Språkbanken, Herbariet och Core Facilities. För de strategiska forskningsområdena (SFO), MISTRA Urban Futures och för sedan tidigare inrättade centrumbildningar inväntas utvärderingar. En ospecificerad avsättning motsvarande 43 miljoner kronor innehåller reserverade medel för en eventuell fortsättning av dessa verksamheter. En ny centrumbildning Hav och samhälle bildas vid den naturvetenskapliga fakulteten och finansieras via en avsättning om 6 miljoner kronor per år från och med 2016. Finansieringen gällande Centrum för havsforskning om 3 miljoner kronor årligen avslutas efter 2015. Övriga centrumbildningar inom denna avsättning är: Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet Centrum för genusforskning Centrum för Work and Employment Centrum för finansforskning Centrum för hälsoekonomi Centrum för kultur och hälsa Centrum för visualisering. 6 (21)
Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med 7 miljoner kronor årligen fram till och med 2017. SND finansieras dessutom via ett driftsbidrag från Vetenskapsrådet. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) är medlem i Sustainable Development Solution Network (SDSN) och kommer därför att erhålla 1 miljon kronor per år under perioden 2016-2018. GMV är en samverkansenhet med Chalmers som också kommer att bidra till projektet med motsvarande belopp. Avsättningarna till de så kallade styrkeområdena uppgår 2015 till 37,5 miljoner kronor. Dessa stimulansmedel har tilldelats styrkeområdena sedan 2009 och fasas nu ut. När det gäller posten övriga strategiska avsättningar ingår Laboratoriet för hälsa och prestationsutveckling, forskarskolan CUL, konstnärlig publicerings- och konferensplattform samt Scholars at risk. Dessutom ingår Institutet för innovation och samhällsförändring som ska utvärderas under 2015, därför har ingen avsättning planerats inför 2016. Detsamma gäller för pilotutbildningar i innovation och entreprenörskap. Avsättningar till särskilda områden Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås dessutom avsättningar till särskilda områden som har eller tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. Det gäller: Löpande avsättning till Nationellt sekretariat för genusforskning (8,5 miljoner kronor för 2016) Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården (6,9 miljoner kronor för 2016) Löpande avsättning till Nordicom (8,2 miljoner kronor för 2016) Under 2016 fasas avsättningarna ut när det gäller regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinstitutet och forskarskola i havsmiljö. Medel som tidigare har avsatts till regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinstitutet återförs till den naturvetenskapliga fakulteten från och med 2016. Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet (5 miljoner kronor 2015) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 sin avsikt att analysera behovet av och se över formerna för ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism, bland annat för att sprida de lyckade modeller som finns för att minska rekryteringen av människor till rasistiska organisationer. I vårändringsbudgeten återkom regeringen med förslaget att inrätta ett nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism med placering vid Göteborgs universitet, centrat benämns Segerstedtinstitutet. Anslaget för 2015 ökar därför med 5 miljoner kronor för denna verksamhet. I budgetpropositionen för 2016 avser regeringen återkomma till vilka permanenta medel som bör avsättas kommande år. Framtiden för Havsmiljöinstitutet 2008 bildades Havsmiljöinstitutet genom ett regeringsbeslut (2008-04-17, U2008/3167/UH). Syftet med institutet har varit att samordna och öka utnyttjandet av svensk havsmiljöforskning till stöd för myndigheter och beslutsfattare. Institutet bildades som ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet och Umeå universitet där institutets kansli förlades till Göteborgs universitet. Universitetet fick även i uppdrag att koordinera den löpande verksamheten mellan de ingående lärosätena. I regeringsbeslutet angavs att institutet ska utvärderas under hösten 2013 i syfte att få fram förslag till hur institutet ska utvecklas. 7 (21)
Från och med 2015 erhåller Havsmiljöinstitutet medel via anslag hos Havs- och vattenmyndigheten. Göteborgs universitet har föreslagit att en diskussion inleds i samarbete med departement, myndigheter och lärosäten om hur ett nationellt havsmiljöinstitut kan utformas som långsiktigt kan svara mot de stora behov som finns inom området. Frågan befinner sig för närvarande för beredning hos utbildningsdepartementet. Interna regler Fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget. Styrelsen beslutade därför i juni 2014 att nedanstående punkter skulle gälla. Dessa står fast även i årets inriktningsbeslut. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för kärnverksamheten och universitetets institutioner att tilldelas tillräckligt stora resurser för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. 8 (21)
Anslagsfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Resultat 2014 och budget för 2015 Enligt senaste årsredovisningen för 2014 omsatte utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 197 miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 92 procent, avgiftsfinansierad verksamhet 6 procent samt bidrag 2 procent. 2014 avräknades 24 187 helårsstudenter mot regeringens takbelopp, vilket gav ett slutgiltigt takbelopp om 1 834 miljoner kronor eller sammantaget 37,5 miljoner kronor mindre än det för året beräknade takbeloppet om 1 872 miljoner kronor (24 406 helårsstudenter). 2% 6% 92% Anslag Bidrag Avgifter mm Figur 4 Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2014 I styrelsens budgetbeslut i oktober 2014 inför 2015 fördelades 24 800 helårsstudenter till ett internt beräknat takbelopp 1 om 1 837 miljoner kronor inklusive de platser som föreslogs i vårpropositionen 2014. Mot bakgrund av den politiska utvecklingen kring budgetpropositionen inför 2015 har universitetet räknat om och rektor har fattat beslut om en reviderad fördelning för 2015, vilken resulterade i 24 792 helårsstudenter och ett takbelopp om 1 837 miljoner kronor. I och med vårpropositionen och vårändringsbudgeten (2014/15:99) tillkom ytterligare ändrade förutsättningar, redan för höstterminen 2015. Enligt de senaste förändringarna fördelar universitetet 24 629 helårsstudenter till ett internt takbelopp om 1 833 miljoner kronor innevarande år. Dessa beskrivs i det följande. Nya platser budgetåret 2015 Utifrån budgetpropositionen (prop. 2014/15:1) planerade universitetet för ett anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå om 1 913 miljoner kronor. Därefter antog riksdagen allianspartiernas budgetförslag för 2015, vilket resulterade i ett anslag om 1 905 miljoner kronor för 2015. Vårändringsbudgeten för innevarande år innehöll ytterligare en förändring som innebar en sänkning av anslaget (takbeloppet) med 3,6 miljoner till 1 901 miljoner kronor 2015. Anslag 2015 BP 2015 inkl vårprop. 2014 Regleringsbrev 2015 Vårändringsbudget 2015 Anslag till utbildning på grund-nivå och avancerad nivå (mnkr) 1 913 1 905 1 901 1 Universitetet erhåller enligt regleringsbrev ett takbelopp från utbildningsdepartementet som motsvarar uppdraget inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Universitetet fördelar sedan vidare ett internt takbelopp efter avsättningar för exempelvis stöd till studentinflytande, studenter med funktionshinder och viss övergripande verksamheter inom utbildning. 9 (21)
Figur 5 Förändring av anslaget inför och under 2015 Enligt uppgifter i vårpropositionen 2014 tilldelades Göteborgs universitet 393 fler utbildningsplatser främst till lärarutbildningar samt till barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningar. I regleringsbrevet för 2015 fastställdes utökningen av antalet helårsstudenter till 386. Utökningen har nu justerats ytterligare i nämnda vårändringsbudget till 223,5 helårsstudenter för innevarande år, vilket får en halvårseffekt. Föreslagna förändringar behandlas av riksdagen i mitten av juni, först därefter fastställs ett justerat regleringsbrev för universitetet. De förändrade förutsättningarna i vårändringsbudgeten betyder att fördelningen av helårsstudenter mellan olika utbildningsområden har förändrats såväl vad gäller antal som inriktning och utbyggnadstakt. Lärosätet får, i och med vårändringsbudgeten, tillgång till fria platser. Med anledning av de förändrade förutsättningarna behöver rektor fatta beslut om ett ytterligare reviderat förslag till intern fördelning av utbildningsplatser och anslag för innevarande år. Följande gäller för föreslagen utbyggnad av nya utbildningsplatser (jämfört med tidigare beslutade förutsättningar). Utbildning Göteborgs universitetsutbildningsuppdrag 2015 Vårprop. 2014 Regleringsbrev 2015 Vårändringsbudget 2015 Barnmorskor 7 11 16 F-3 105 107 40 Förskolelärare 83 74 60 KPU 33 26 17 Specialist ssk 8 11 20 Sjuksköterskor 0 0 11,5 Speciallärare 83 57 19 Vidareutb förskolelärare 25 23 0 Ämneslärare 50 76 0 Övriga platser 0 0 40 Summa 393 386 223,5 Figur 6 Förändring av antalet platser per utbildning inför och under 2015 Fakultet/motsvarande Utbildningsuppdrag 2015 fördelat per fakultet Vårprop. 2014 Regleringsbrev 2015 Vårändringsbudget 2015 Sahlgrenska akademin 14 22 47,5 Lärarutbildningsnämnden (LUN) 379 364 136 Övriga platser 0 0 40 Summa 393 386 223,5 Figur 7 Förändring av antalet platser per fakultet inför och under 2015 Förslaget i vårändringsbudgeten innebär utökade utbildningsplatser inom vårdutbildningarna och färre antal utbildningsplatser inom lärarutbildningarna. Dessutom tilldelas universitetet fria platser att fördela inom andra utbildningsområden. Intern omfördelning och ökad dynamik Utgångspunkten i fördelningen av grundutbildningsuppdraget är att varje fakultet får samma tilldelning (helårsstudieplatser) som föregående år, ibland med mindre tillägg eller reduceringar av platser enligt beslut kopplade till budgetpropositioner eller ibland till beslut i 10 (21)
universitetsstyrelsen. Denna planeringsordning avser att ge fakulteterna (och ytterst institutionerna) större möjlighet till mer en långsiktig planering av utbildningsutbudet. Eftersom programutbildningar binder upp utbildningsplatser över längre tid, innebär det att snabba omställningar inte kan genomföras. Om en fakultet underproducerat under en längre period samtidigt som det uppstår behov av nya eller fler utbildningsplatser på en annan fakultet, behövs en ökad dynamik och möjligheter till intern omfördelning. En intern omfördelning motsvarande 126 helårsstudenter har genomförts under 2015 från Lärarutbildningsnämnden till Sahlgrenska akademin för att finansiera en utbyggnad av sjuksköterskeutbildningar inom befintligt takbelopp. Inför 2016 kommer ytterligare omfördelning att ske inom lärosätet. Den naturvetenskapliga fakultetens uppdrag kommer att reduceras på grund av flera års underproduktion med 65 helårsstudenter och dessa helårsstudieplatser omfördelas till andra utbildningar. Hos Lärarutbildningsnämnden kommer dessutom 15 helårsstudenter att öronmärkas till förmån för satsningen på Riksidrottsuniversitetet. För att möta de förändrade villkoren under innevarande år och för att bibehålla stabila planeringsförutsättningar för verksamheten kommer universitetet att nyttja balanserat kapital under 2015 och 2016 när det gäller utbyggnaden av nya utbildningsplatser. Nya platser budgetåren 2015-2018 Ovan nämnda budgetförutsättningar har bidragit till att utbyggnaden av nya utbildningsplatser, främst inom lärar- och vårdutbildningar, har planerats inför höstterminen 2015 och för 2016. Inför 2017 och 2018 kommer förnyade ställningstaganden gällande tillgängliga resurser. En del av utbyggnaden avser programplatser där en utbyggnad sker successivt och som på så sätt binder upp platser över tid. Därutöver disponerar universitetet ett antal fria utbildningsplatser som nedan föreslås fördelas till prioriterade utbyggnader. Antalet nybörjare i tabellen nedan har angivits som planeringsinriktning i vårpropositionen. Utbildning Nybörjare Hst-ökning jämfört med föregående år 2015 2015 2016 2017 2018 Barnmorskor 31 16 31 0 0 F-3 40 40 80 0 0 Förskolelärare 60 60 150 0 0 KPU 34 17 34 0 0 Specialist ssk 40 20 20 0 0 Sjuksköterskor 45 11,5 45 45 33,5 Speciallärare 37 19 37 0 0 Övriga platser 0 40 20 95 100 Summa 287 223,5 417 140 133,5 Figur 8 Nya platser per utbildning fördelade mellan åren 2015-2018 Utbyggnaden inom vårdutbildningarna (främst barnmorskeutbildningar) ställer stora krav på tillgänglighet till VFU-platser inom regionens sjukhus. Förslag till fördelning av fria utbildningsplatser Som nämnts tidigare innebär regeringens förslag i vårändringsbudgeten och i vårpropositionen att fria utbildningsplatser tilldelas lärosätet. Till detta kommer de utbildningsplatser som internt omfördelas inom universitetet. För att möjliggöra en jämn utbyggnad av utbildningsplatserna kommer under 2015 och 2016 medel att frigöras från styrelsens balanserade kapital. Detta motsvarar i finansiering 12 miljoner kronor. 11 (21)
Saldo övriga utbildningsplatser (hst) efter föreslagen utbyggnad och intern omfördelning Hst att fördela 2015 2016 2017 2018 Ofördelade platser (ej specificerade i vårändringsbudgeten) 40 60 155 255 Omfördelning från NFS 0 65 65 65 Delsumma hst att fördela 40 125 220 320 Ämneslärare till LUN 20 40 60 80 Global Health SFS 0 2,5 10 10 Global Health HFS 0 2,5 5 10 Global Health HHFS 0 2,5 5 10 Global Health SA 0 2,5 10 10 Övrig utbyggnad SFS 10 20 20 20 Övrig utbyggnad HHFS 10 20 20 40 Övrig utbyggnad ITFS 20 40 40 40 Delsumma fördelade hst 60 130 170 220 Ofördelade hst 25 90 40 50 Hst-saldo efter fördelade och ofördelade hst enligt ovan*) -45-95 10 50 *) Negativt saldo innebär nyttjande av balanserat kapital Figur 9 Fördelning av Övriga platser samt intern omfördelning 2015-2018 Tillgängliga utbildningsplatser föreslås tilldelas ämneslärarutbildningar. Som redovisats tidigare omfattar regeringens nya fördelning av riktade utbildningsplatser inga ämneslärarutbildningar. Universitetsledningen bedömer att behov finns av ämneslärarutbildningar och föreslår att fria utbildningsplatser används för ändamålet. Ett nytt tvåårigt mastersprogram Global Health är ett fakultetsövergripande program och en angelägen utbildningssatsning som också innefattar samverkan med Högskolan i Skövde. Utbildningsprogrammet samordnas av Sahlgrenska akademin. Utbildningarna inom den samhällsvetenskapliga fakulteten och inom Handelshögskolan har i flera fall ett högt söktryck. Dessa utbildningar fick dessutom ta en proportionerligt stor del av neddragningen av utbildningsplatser under 2013 och 2014 med anledning minskade anslag (införande av studieavgifter och för s.k. inaktiva studenter). IT-fakulteten har också ett högt söktryck till sina utbildningar. Inom fakulteten planeras även för ett nytt fakultetsgripande masterprogram i Data Science (Big Data). 12 (21)
Utbildningsuppdrag och takbelopp Utbildningsanslaget räknas upp med 1,22 procent i pris- och löneomräkning (PLO) för budgetåret 2016. Utbildningsuppdraget och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna. För 2016 beräknas ett utbildningsuppdrag på 25 130 helårsstudenter och ett beräknat takbelopp 1 906 miljoner kronor. Sedan budgetåret 2012 tillämpas en ny fördelningsmodell för utbildningsanslaget där ersättningen för varje utbildningsområde relateras till statens ersättningsnivåer. Inför budgetåret 2014 ökade ersättningsnivåerna något i jämförelse med året innan. Inför 2016 bibehålls ersättningsnivåerna med samma procentuella andel av statens prislappar som för 2014, vilket bidrar till stabila förutsättningar och underlättar planeringen för verksamheten. Interna prislappar enligt beslutad modell inför 2012 Förslag 2013 2014 2015 2016 Andel i % av statens prislapp Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Vård 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Odontologiskt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Medicinskt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Undervisning 1 97,8% 98,1% 98,1% 98,1% VFU Lärarutbildning 98,1% 98,1% Övrigt 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Design 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Konst 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Musik 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Opera 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Teater 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Media 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Dans 92,9% 95,5% 95,5% 95,5% Idrott 94,4% 95,5% 95,5% 95,5% Språk 99,1% 100,2% 100,2% 100,2% Figur 10 Interna prislappar enligt beslutad modell (andel i % per utbildningsområde) Kvalitetsförstärkning för ökad lärartid I regeringens vårändringsbudget för 2015 (2014/15:99) föreslås en satsning motsvarande 125 miljoner kronor för kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbildningar redan under 2015. Inför 2016-2018 föreslås denna satsning öka till 250 miljoner kronor per år. Regeringens syfte med satsningen är att öka antalet undervisningstimmar och minska undervisningsgrupperna. Hur fördelningen ska ske till respektive lärosäte är inte känt i skrivande stund. Göteborgs universitet har en relativt stor andel inom ovan nämnda utbildningsområden varför det är rimligt att prognostisera för ett tillskott om 12-15 miljoner kronor för att förstärka utbildningar inom dessa områden under 2015. Rektor kommer att besluta om fördelning av dessa medel för 2015 när ett nytt regleringsbrev har utfärdats av regeringen. För 2016 kommer prislapparna till nämnda utbildningsområden att höjas. Denna förändring kommer att redovisas i budgetpropositionen i september. En fördelning av utbildningsuppdraget per fakultet kommer att presenteras vid styrelsens oktobersammanträde. 13 (21)
Tredjelandstudenter Avgifterna för nya tredjelandstudenter bör följa pris- och löneomräkningen (PLO) för budgetåret. En sådan omräkning av avgifterna gjordes inför 2015. Eftersom den PLO som används i anslagsuppräkningen är reducerad, bland annat av besparingsskäl, bör denna inte användas för avgiftsberäkningen inför budgetåret 2016. Avgifterna för nya tredjelandsstudenter föreslås därför att räknas upp med PLO för 2016 före reduceringen, det vill säga 1,62 procent. Kompletteringsutbildningar Ett prioriterat område för regeringen är de kompletterande utbildningarna för personer med utländsk examen så som lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Dessa utbildningar är ett av flera verktyg för att få personer med utländsk utbildning att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att en del av de medel som har avsatts inte kommer att kunna användas under 2015 eftersom ökningen från 70 miljoner kronor 2014 till 100 miljoner kronor 2015 kräver längre planeringsförutsättningar. Regeringen kommer därför att följa hur de kompletterande utbildningarna fungerar, utformas och finansieras. Göteborgs universitet antog 28 lärare, 16 läkare, 20 sjuksköterskor och 12 tandläkare förra året (2014), men inga jurister. Universitetet har god beredskap för att anta personer med utländsk examen till olika utbildningar och avvaktar ett mer specifikt underlag i budgetpropositionen under hösten 2015. Strategiska satsningar Av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås strategiska satsningar motsvarande 2,5 procent eller nära 50 miljoner kronor 2016, vilket är i nivå med 2015. Avsättningarna om 2,4 miljoner kronor som avser Hammarkulleprojektet och Da Capo upphör efter 2015. Inför 2016 utökas den strategiska satsningen för enheten för akademiska språk med 2 miljoner kronor med anledning av det utökade utbildningsuppdraget och en höjd ambitionsnivå. Utbildningsnämndens temporära satsningar avseende Vision 2020 och pedagogisk excellens, samt satsning på nätbaserad pedagogik föreslås finansieras genom ianspråktagande av balanserat kapital under perioden 2016-2018. Om utbildningsnämndens satsningar kommer att realiseras planeras 21,4 miljoner kronor att tas i anspråk 2016 för att minska till 18 miljoner kronor under 2018. Dessutom satsas inom balanserats kapital, som tidigare nämnts, på utbyggnaden av nya utbildningsplatser. Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget på grundnivå och avancerad nivå föreslås avsättningar till särskilda ändamål motsvarande 1,3 procent eller 26,7 miljoner kronor. Dessa avsättningar görs dels med anledning av att särskilda anslagsmedel finns för verksamheten och dels för att kravet finns i regleringsbrevet samt till följd av slutna avtal. Det gäller: Stöd till studentkårer (8,9 miljoner kronor för 2016). Dessa medel inkluderar en viss nivåhöjning jämfört med 2015. Stöd till studenter med funktionshinder (6,7 miljoner kronor för 2016) Nationellt centrum för matematikutbildningar (NCM), nationellt uppdrag (5 miljoner kronor för 2016) Entreprenörsutbildningar, särskilt anslag, (3,8 miljoner kronor för 2016) Universeum (2,3 miljoner kronor för 2016) 14 (21)
Det totalt beräknade anslaget för 2016 fördelas andelsmässigt enligt följande: 2,5% 1,3% 96,2% Fakulteter Strategiska avsättningar Övr avsättningar Figur 11 Föreslagen användning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2016 I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Kvalitetsbaserad resurstilldelning från Universitetskanslerämbetet (UKÄ) Sedan 2013 får universitet och högskolor som uppnår en mycket hög kvalitet i sina utbildningar en uppmuntran och bekräftelse genom ökad resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen började gälla 2012 och är fullt utbyggd år 2015 och omfattar då totalt 295 miljoner kronor. Det är Universitetskanslersämbetets kvalitetsutvärderingar som är styrande för hur resursfördelningen av de särskilda kvalitetsmedlen ser ut mellan lärosätena. De universitet och högskolor med utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som får det högsta omdömet mycket hög kvalitet, premieras genom en förstärkt resurstilldelning. Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen syftar till att vara kvalitetsdrivande genom att skapa incitament för universitet och högskolor att sträva mot en allt högre kvalitet i utbildningarna. Denna modell för kvalitetsutvärdering har avslutats och fördelning av kvalitetsmedel 2015 var den sista enligt detta system. Under hösten 2014 har det pågått en utredning om hur ett nytt system för kvalitetssäkring på grundnivå och avancerad nivå ska se ut och ett förslag har lämnats till Utbildningsdepartementet. I korthet innebär förslaget att: UKÄ granskar i en sexårscykel alla lärosätens interna kvalitetssäkring av utbildningar. Det inbegriper stickprovsutvärderingar av enskilda utbildningar. Enskilda utbildningar utvärderas också på förekommen anledning. Nationella utvärderingar utförs av UKÄ. Det kan vara tematiska utvärderingar av alla lärosätens arbete med exempelvis breddad rekrytering eller internationalisering. Det kan också innebära nationella utvärderingar av en utbildning utifrån resultat i UKÄ:s tidigare granskningar eller utifrån regeringsuppdrag. Förslaget har varit ute på remiss som ska besvaras under maj månad. Hur de kvalitetsmedel som tidigare har delats ut till institutioner med utbildningar av mycket hög kvalitet kommer att användas framöver är ännu inte fastställt. Interna regler Avräkning av Lärarutbildningsnämndens uppdrag Universitetsstyrelsen har sedan tidigare beslutat att uppdra åt Lärarutbildningsnämnden (LUN) att införa en modell liknande den styrelsen använder för avräkning för de institutioner som har en mera omfattande lärarutbildning. Det innebär att: 15 (21)
Långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar för verksamheten är nödvändiga för universitets möjligheter att klara uppdraget med utbyggnad av lärarutbildningarna. LUN har intensifierat dialogen med institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen och med universitetsledningen för att skapa beredskap för att gemensamt hantera de frågeställningar som kan dyka upp avseende till exempel dimensionering av uppdrag och dess utfall. LUN har harmoniserat sina avräkningsprinciper med de som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteterna. För institutioner med stora uppdrag inom lärarutbildningen tillämpar LUN principen med anslagssparande. För institutioner med mindre uppdrag hanteras avräkningen på ett ansvarsfullt sätt av LUN. Behov av ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitetet I enlighet med tidigare styrelsebeslut har rektor beslutat om en kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag. I den inlämnade rapporten Kartläggning av fakulteternas och lärarutbildningsnämndens fördelningsmodeller av styrelsens utbildningsuppdrag (dnr V 2014/744) presenterades ett antal förslag. Utifrån dessa förslag har rektor beslutat om fortsatta utredningsuppdrag, innebärande att: formulera ett beslutsunderlag som innebär att utbildningsområde alltid ska framgå i fördelning av helårsstudenter/helårsprestationer mellan universitetsledning fakultetet, fakultet institution och internt inom institution. För skapa en ökad transparens genom hela systemet, samt säkerställa rättvisade rapportering till staten ska universitetsledning, fakulteter och institutioner i sina uppdrag alltid ange vilket utbildningsområde en helårsstudent tillhör. För 2016 föreslås Sahlgrenska Akademin undantas från detta eftersom ytterligare utredningsarbete fordras för en mer korrekt hantering av interna prislappar inom fakultetsområdet, ta fram förslag till åtgärder för att eliminera och/eller reducera felkällorna i inrapporteringarna i Ladok, utreda bakgrunden till att nuvarande interna fördelning av konstnärliga utbildningsplatser överskrider riksdagens tilldelning till Göteborgs universitet. Vidare ska ett förslag presenteras om hur frågan långsiktigt kan hanteras tillsammans med en konsekvensanalys, ta fram förslag på riktlinjer för lämplig nivå på det universitetsgemensamma anslagssparandet samt hur eventuellt överskjutande anslagssparande kan användas, utveckla ett förslag till regelverk/rutin som innebär att en fakultetet/motsvarande som under en rad år (två eller max tre) producerar mindre än sitt tilldelade takbelopp kan få sitt utbildningsuppdrag justerat. Regelverket måste anpassas till nuvarande regler för fakulteternas möjlighet till anslagssparande. I förslaget ska också anges vilka kriterier som ska gälla vid fördelning av "frigjorda" eller till universitetet tillförda utbildningsplatser. Resultatet av dessa utredningar kan få konsekvenser för fördelning av utbildningsuppdraget från och med 2017. 16 (21)
Balanserat kapital inom verksamheten För hela universitetet bör tumregeln vara att ungefär 5 procent eller 300 miljoner kronor finns i ett långsiktigt fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Verksamhetens balanserade kapital vid ingången av budgetåret 2015 uppgår till 1 037 miljoner kronor. Detta fördelas på forskning och utbildning på forskarnivå med 589 miljoner kronor och på utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 448 miljoner kronor. Utöver de årliga intäkterna kan alltså universitetet totalt förbruka ytterligare minst 100 miljoner kronor per år under perioden fram till 2020 och ändå ha ett tillräckligt stort fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Genom offensiv planering av de medel som styrelsen förfogar över vill ledningen bidra till användningen av balanserat kapital, exempelvis delas fler utbildningsplatser ut än vad universitetet får, vilket finansieras av balanserat kapital på styrelsenivå. I sammanhanget bör dock nämnas att huvudelen av det balanserade kapitalet finns ute i verksamheten. Finansiering av stödverksamhet kostnadsdebitering 2016 Universitetsstyrelsen fattar i sitt budgetbeslut i höst beslut om fördelning av kostnader för den service som sker på universitetsgemensam nivå, och omfattar: Universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsgemensamma verksamheter Inriktningsbeslutet anger ramar för dessa verksamheter inför budgetåret 2016. Ramarna utgörs av fastställda andelar av de totala verksamhetskostnaderna för universitetsbiblioteket respektive för universitetsgemensam verksamhet. Universitetsbiblioteket 2016 Förslagen budgetram för 2016 är 220 miljoner kronor, vilket innebär en bibehållen kostnadsandel om 3,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med 2014. Viktad andel av UB:s kostnader i Fördelningsgrund procent Allmän del 12 Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 50 Helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 38 Bokförda lönekostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Figur 12 Universitetsbibliotekets verksamhetsdelar Enligt den 2014 fastställda kostnadsfördelningsmodellen ska universitetsbiblioteket (UB) utvärdera relationen mellan de tre verksamhetsdelarna vart tredje år. Utvärderingen kommer att genomföras under 2016. UB:s verksamhet definieras idag av arbetsordningen och av ett antal rektorsbeslut. I samband med den snabba teknikutvecklingen samt de nya campus, som är under projektering, har frågan om UB:s samlade verksamhet och uppdrag varit föremål för diskussion. Det har uppmärksammats att UB:s nuvarande uppdrag behöver utvecklas och preciseras. Rektor har därför tagit initiativ till att ett nytt verksamhetsuppdrag ska formuleras. Resultatet av ett sådant arbete kan eventuellt ligga till grund för en prövning av UB:s samlade kostnadsram. En sådan prövning kan ske tidigast till budgetåret 2017. 17 (21)
Universitetsgemensamma verksamheter 2016 Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete pågår inom den gemensamma förvaltningen. Riktpunkten är att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen och därmed spara upp till 35 miljoner kronor till budgetåret 2017. Planen är att kostnaderna ska minska från 7,1 procent till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till 2017. Inom ramen för pågående översyn av GU förnyas ska en genomgång och analys av de universitetsgemensamma verksamheterna genomföras. Detta kan komma att påverka den hittillsvarande planen. Kostnaderna för 2015 omfattar 384 miljoner kronor, vilket utgör 6,4 procent av universitetets totala kostnader, och fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner 2 om 114 miljoner kronor (30 procent) Universitetsgemensamma ändamål 3 om 258 miljoner kronor (67 procent) Vissa enheter och funktioner 4 om 13 miljoner kronor (3 procent) Den budgetram som föreslås för 2016 är 384 miljoner kronor, vilket innebär att kostnadsandelen kvarstår på 6,4 procent av universitetets totala kostnader. Den ambitiösa satsningen på internationalisering har inneburit ökade kostnader för gemensamma förvaltningen för bostäder för gästforskare och utbytesstudenter. För att inrymma dessa kostnader bibehålls andelen 6,4 procent av de totala verksamhetskostnaderna även 2016. Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. De sammantagna kostnaderna för alla nivåers stödfunktioner följs upp årligen och inriktningen är att kostnaderna för det administrativa stödet ska utgöra en minskad andel av universitetets totala verksamhetskostnader. Mellan 2014 och 2015 minskade andelen totala stödkostnader av universitetets totala kostnader från 23,4 procent till 22,8 procent (jämfört med utfall). Bastjänster inom infrastrukturstöd Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och ett gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Större gemensamma undervisningslokaler Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster 2016 Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2015 till 102,8 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2016 och 2017 är 105,7 miljoner kronor. Ökningen om knappt 3 miljoner kronor består till största delen (cirka 2 miljoner kronor) av en justering av 2 Verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. 3 Aktiviteter som bedrivs centralt men som avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna. 4 Central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, SND, Genussekretariatet, NORDICOM och Havsmiljöinstitutet samt Etikprövningsnämnd, fondförvaltning med flera. 18 (21)
avgiften för SUNET 5 mellan åren 2015-2017. Resterande utgörs av en pris- och löneomräkning motsvarande den som ges på anslagen (1,22 procent). Kostnaden fördelas från och med 2014 till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell, huvudsakligen baserat på antal medarbetarkonton och telefonanknytningar. Campusservice 2016 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 66,5 miljoner kronor för 2015 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom IT-fakulteten. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2016 beräknas till 67,8 miljoner kronor. Ökningen beror på tillkommande tjänster inom den naturvetenskapliga fakulteten samt uppräkning motsvarande löne- och prisökningar (PLO). Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på lokalyta. Servicecenter 2016 Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 14,5 miljoner kronor för 2015. För 2016 beräknas kostnaden till 14,6 miljoner kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Större undervisningslokaler 2016 Tjänsten undervisningslokaler innefattar underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler. Kostnaden för 2016 omfattar 27,5 miljoner kronor, vilket betyder att ingen förändring sker jämfört med 2015. Tjänsten utvecklas kontinuerligt och metod för fördelning av kostnaden är under utredning då den planerade kostnadsfördelningen efter nyttjande inte har gått att genomföra. För 2016 kommer kostnaderna för tjänsten större undervisningslokaler att fördelas till institutionerna enligt beslutad modell från 2014, baserat på lokalyta inom utbildningsverksamheten. Lokalkostnader 2016 Från och med 2013 debiteras lokalhyra direkt till institutionerna baserat på en gemensam hyreshusmodell som bygger på den hyra som debiteras universitetet från respektive fastighetsägare. Lokalkostnaderna omfattar varmhyra, elförbrukning och lokalvård. Till detta kommer internhyra som bekostar intern fastighetsadministration och tomma lokaler. För 2015 har lokalkostnaderna budgeterats till 670 miljoner kronor. För 2016 beräknas nivån på de totala lokalkostnaderna till 669 miljoner kronor. En lokalkostnadsutredning genomfördes under 2014. Utredningens resultat kan tidigast komma att påverka debiteringsmetod från och med 2018. Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslaget tas ut på varje utbetald lönekrona och ska bekosta lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter (för närvarande 32,1 procent) samt kostnader för pensionsåtaganden enligt universitetets beräkningar (18,9 procent). Riksdagen har den 25 mars beslutat att nya sänkta nivåer för ungas socialavgifter ska gälla från och med 1 maj 2015. Samtidigt har regeringen aviserat att vårändringsbudgeten som innebär att de nedsatta socialavgifterna för unga ska fasas ut. Riksdagen fattar beslut om vårändringsbudgeten i juni. 5 Swedish University Network 19 (21)
Negativ reporänta effekter Sedan den 18 februari 2015 gäller en negativ reporänta på -0,10 procent och sedan den 25 mars gäller -0,25 procent. Det innebär att universitetet betalar för sitt tillgodohavande hos Riksgälden. Under åtminstone första delen av planeringsperioden kommer den negativa reporäntan att bestå. Vid senaste bokslutet uppgick de likvida medlen till 2 849 miljoner kronor, vilket med dagens ränteläge kan innebära en kostnad på 5 miljoner kronor för 2015. Den negativa reporäntan ger också en omvänd låneränta på de lån för investeringar som tas upp i Riksgälden. Vid utgången av 2014 uppgick universitetets lån till 500 miljoner kronor. Den omvända låneräntan kan ge inkomster på 1,4 miljoner kronor. Som en konsekvens uppstår ett underskott som tillsvidare täcks med anslagsmedel. Tidigare fick universitetet ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden, vilket betydde att ett finansiellt utrymme uppstod i skillnaden mellan kostnadsränta och intäktsränta. Verksamheten tilldelades inte någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och debiterades inte heller någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Internt har räntan varit noll under flera år. Genom större användning av balanserat kapital och oförbrukade bidrag inom universitetet minskar behållningen på räntekontot och därmed ränteutgiften. Ökade investeringar ger i dagsläget större finansiella inkomster. 20 (21)