2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613 80 00 www.sverigesingenjorer.se
Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 Andelen medlemmar i Sveriges Ingenjörer med arbetslöshetsersättning från AEA 1 har förändrats litet under de senaste två åren. I oktober 2013 var andelen 1,0 procent, vilket motsvarade c:a 1120 medlemmar. Andelen medlemmar i arbetsmarknadsprogram låg i oktober på 0,4 procent (475 medlemmar), varav de flesta befann sig i jobb- och utvecklingsgarantin. Motsvarande andelar i oktober för hela AEA var 1,5 respektive 0,7 procent. Arbetslösheten för medlemmar i Sveriges Ingenjörer brukar också som regel ligga något under den för AEA som helhet. Till detta kan läggas medlemmar i en anställning med stöd, som har en svagare ställning på arbetsmarknaden 2. I oktober 2013 utgjorde de en andel på 0,3 procent (335 medlemmar), av vilka det stora flertalet befann sig i ett så kallat nystartsjobb. Totalt 1,7 procent av medlemmarna fick således ersättning från AEA, deltog i arbetsmarknadsprogram eller hade en anställning med stöd i oktober 2013. I åldrarna upp till och med 49 år var andelarna i genomsnitt 1,3 procent, varav 0,2 procent befann sig i en anställning med stöd. För åldersgrupperna däröver steg andelarna till 3,1 procent, varav 0,6 procent en i anställning med stöd. Diagrammet nedan sträcker sig fram till augusti 2013, men förändringen fram till och med oktober var således liten. 2,5% 2,0% Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram/anställning med stöd Per tertial Källa: AEA Program/anställning med stöd Ersättning från AEA 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Aug 07 Dec 07 Apr 08 Aug 08 Dec 08 Apr 09 Aug 09 Dec 09 Apr 10 Aug 10 Dec 10 Apr 11 Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 Dec 12 Apr 13 Aug 13 1 Akademikernas arbetslöshetskassa (www.aea.se). I oktober hade kassan totalt 662 000 medlemmar, varav 108 000 var medlemmar i Sveriges Ingenjörer. 2 I Arbetsförmedlingens uppgifter om arbetslöshet ingår (utöver öppet arbetslösa) personer i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd men inte personer i anställning med stöd. För Sveriges officiella arbetslöshetsstatistik svarar emellertid SCB, vars uppgifter hämtas från den månatliga arbetskraftsundersökningen (AKU).
2013-11-22 Olle Dahlberg Fördelat på civil- och högskoleingenjörer framgår den sammanlagda andelen av ersättningsfall och deltagare i program/anställning de senaste två åren av diagrammet nedan. 2,5% Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram eller anställning med stöd Civil- och högskoleingenjörer per tertial Källa: AEA Civilingenjörer Högskoleingenjörer 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Aug 11 Dec 11 Apr 12 Aug 12 Dec 12 Apr 13 Aug 13 I oktober 2013 var andelen ersättningsfall 1,0 procent för civilingenjörer, och 1,1 procent för högskoleingenjörer. För båda grupperna var andelen i arbetsmarknadsprogram 0,4 procent och i anställning med stöd 0,3 procent. Fördelat på större utbildningsinriktningar samma månad var andelarna för civilingenjörer följande. Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram (aktivitetsstöd) och anställning med stöd (ej aktivitetsstöd). Civilingenjörer - större inriktningar samt totalt. Okt 2013. Källa: AEA/Sveriges Ingenjörer 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% Lantmäteri Väg- och vatten Data Maskin Ersättning från AEA Aktivitetsstöd Ej Aktivitetsstöd Övriga Teknisk fysik&elektro Elektro Teknisk fysik Industriell ekonomi Kemi TOTALT Andelarna för större inriktningar inom högskoleingenjörsutbildningen framgår av nästa diagram.
Civiling.utb. Högskoleing.utb. 4 (12) Andel medlemmar med ersättning från AEA samt i arbetsmarknadsprogram (aktivitetsstöd) och anställning med stöd (ej aktivitetsstöd). Högskoleingenjörer - större inriktningar samt totalt. Okt 2013. Källa: AEA/Sveriges Ingenjörer 0,0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0% 2,5% 3,0% 3,5% Bygg Maskin Ersättning från AEA Aktivitetsstöd Ej Aktivitetsstöd Elektro Data Övriga TOTALT HI Något om yrkesspridningen för ingenjörer Ingenjörer arbetar i en mängd olika yrken utöver ingenjörs- och datayrken. En stor del av ingenjörerna är också chefer på olika nivå. I rapporten Ingenjörerna (2013), presenterade SCB översiktligt yrkesgrupperna 3 för civil- och högskoleingenjörsutbildade 4 som följer. Yrkesspridning civil- och högskoleingenjörer Ingenjörsutbildade med yrkesuppgift 2010 Källa: SCB Ingenjörerna (2013) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ledande befattningsyrken Civilingenjörsyrken Ingenjörs- och teknikeryrken Dataspecialister Datatekniker och dataoperatörer Fysiker, kemister m.fl. Företagsek., marknadsf. och organisationsutv. Universitets- och högskolelärare Administratörer i offentlig förvaltning Säljare, inköpare, mäklare m.fl. Övr yrken som normalt kräver eftergymn komp Yrken som normalt kräver gymnasiekomp Yrken utan krav på utbildning Även yrken inom verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, logistik, försäljning och marknadsföring är vanliga bland ingenjörer. SCBs bedömning är 92 procent av de civilingenjörsutbildade och 84 procent av de högskoleingenjörsutbildad har ett yrke för vilket utbildningen är adekvat. I sammanhanget kan tilläggas att yrkesklassningen görs 3 Yrkesklassningen omfattar c:a 80 procent av de ingenjörsutbildade. Varje yrkesgrupp kan innefatta en rad yrken av olika karaktär. 4 I SCB:s statistik ingår i civilingenjörsutbildning även master- och forskarexamina inom teknik, och i högskoleingenjörsutbildning ingår kandidatexamina inom teknik.
Civ.ing.yrken Ing./tekn.yrken Ing.yrken totalt 2013-11-22 Olle Dahlberg av arbetsgivaren, vilket innebär att det inte finns någon garanti för att den är konsekvent genomförd. Som illustreras nedan, visar SCBs rapport omvänt att en stor andel av de som arbetar i ingenjörs- och teknikeryrken har andra utbildningar än just ingenjörsutbildningar. Utbildningsfördelning i ingenjörsyrken Förvärvsarbetande med yrkesuppgift 2010 Källa: SCB, Ingenjörerna (2013) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Civilingenjörsutbildning Högskoleingenjörsutbildning Gymnasieingenjörsutbildning 4 år Gymnasieingenjörsutbildning 2-3 år Teknisk-industriell gymnasieutbildning Högskolep minst 1 term Teknik - Ej examen Övrig eftergymnasial utb Teknik och tillv. Eftergymnasial utb NV/Mat/Dat Högskolep minst 1 term NV/Mat/Data - Ej examen Naturvetenskaplig gymnasial utbildning Övriga eftergymn utbildningar Högskolep minst 1 termin Övriga omr - Ej examen Övriga gymnasiala utbildningar Folk- och grundskoleutbildning Ungefär en tredjedel av de verksamma i ett ingenjörsyrke har en ingenjörsexamen på högskolenivå. Totalt sett har ungefär hälften någon form av fullföljd ingenjörsutbildning, på antingen gymnasie- eller högskolenivå. Sammantaget har 83 procent en avslutad eller oavslutad ingenjörsutbildning eller annan utbildning inom teknik/naturvetenskap på någon nivå. På kort sikt Arbetsförmedlingens bristindex Arbetsförmedlingen publicerar varje halvår rapporter i serien Var finns jobben?, där efterfrågan på ett års sikt för närmare tvåhundra yrken 5 redovisas i form av ett bristindex på en femgradig skala 6. Den senaste tar sikte på arbetsmarknadsläget våren 2014. För det korta perspektivet skriver Arbetsförmedlingen övergripande: Ingenjörer kommer att ha fortsatt lätt att hitta arbete och arbetslösheten kommer att förbli mycket låg. Detta förklaras av att den svaga konjunkturen inom industrin i första hand berör yrken inom området tillverkningsarbete, det vill säga främst produktion. Ingenjörer har även många andra karriärvägar såsom arbetsledande befattningar eller mer tjänsteinriktade delar av arbetsmarknaden. I diagrammet nedan återges Arbetsförmedlingens bedömning av utsikterna för ingenjörsyrken våren 2014, tillsammans med den tidigare för hösten 2013. 5 Notera att bedömningarna således avser yrken, inte utbildning (se även föregående avsnitt). 6 Index baseras på intervjuer av arbetsgivare på lokala förmedlingskontor, ekonomiska och branschmässiga bedömningar av Arbetsförmedlingens analysavdelning, samt en viktning mot antalet förvärvsarbetande inom respektive yrke inom motsvarande kommun.
6 (12) Bristindex ingenjörsyrken (enligt bedömning ett år före angiven tidpunkt) Källa: Arbetsförmedlingen 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 Ing. och tekniker gruv, metallurgi, elkraft, elektronik och teleteknik, bygg och anläggning, gruv och metallurgi Byggnadsing. och -tekniker VVS-ingenjör Maskining. och -tekniker, maskin Ing. och tekniker elektronik, tele Eling. och -tekniker Lantmätare GIS-ingenjörer Laboratorieing. Kemiing. och -tekniker, kemi vår 2014 höst 2013 Konkurrensen om jobben blir: Mycket stor Stor Balans Liten Mycket liten Bristindex för ingenjörer och civilingenjörer inom gruv- och metallurgi ligger båda högt, men yrkesgrupperna är små och inverkan på den samlade ingenjörsarbetsmarknaden därför liten. Den totala bristyrkeslistan toppades av tre datayrken testare och testledare, mjukvaruoch systemutvecklare samt IT-arkitekter. Enligt Arbetsförmedlingen försvagades däremot arbetsmarknaden i början av 2013 för datayrken med lägre utbildningskrav, som till exempel drifttekniker och supporttekniker. För de flesta ingenjörs- och datayrken gör Arbetsförmedlingen bedömningen, nu liksom de senaste åren, att det på både fem och tio års sikt generellt kommer att råda liten eller mycket liten konkurrens om jobben. Bland datayrken gäller detta framför allt dataspecialister. På ingenjörssidan är utsikterna svagare för laboratorieingenjörer och civilingenjörer kemi, vilkas arbetsmarknad förväntas vara i balans, samt för kemiingenjörer och kemitekniker, för vilka konkurrensen om jobben bedöms bestå även på längre sikt. Om efterfrågeläget generellt skriver Arbetsförmedlingen i sin inledande kommentar: Det är inte ovanligt att arbetsgivarna upplever att det är brist på utbildad och erfaren arbetskraft samtidigt som det råder överskott på nyexaminerade. Data- och ingenjörsyrken är inte helt förskonade från detta fenomen, vilket tas upp vidare i nästa avsnitt. Arbetskraftsbarometern Arbetsgivarnas bedömning av rekryteringsläget under det gångna året för en rad utbildningar 7 publiceras i SCB:s Arbetskraftsbarometer. Det bör noteras att det rör sig om subjektiva uppfattningar snarare än om objektiva mått på tillgången. I tabellen nedan återges i stark förenkling rekryteringsläget för nyexaminerade respektive yrkeserfarna civil- och högskoleingenjörer inom vissa grupper av inriktningar. Utbildningarna har 7 Till skillnad från Arbetsförmedlingens yrkesbedömningar, avses här alltså utbildningar.
2013-11-22 Olle Dahlberg sorterats fallande efter efterfrågan på nyexaminerade 2012 utifrån detaljerade uppgifter per grupp. 8 Nyexaminerade god tillgång balans brist - på arbetskraft Arbetskraftsbarometern 12. Källa: SCB Yrkeserfarna /HI Utbildningsgrupp '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 '03 '04 '05 '06 '07 '08 '09 '10 '11 '12 HI HI HI HI Maskin, fordons- och farkostteknik Lantmäteri Energi- och elektroteknik Byggnadsteknik El/elektronik/datateknik Elektronik/datateknik/automation Material- och geoteknik Maskin, fordons- och farkostteknik Teknisk fysik Byggnadsteknik Kemi-, bio- och materialteknik Industriell ekonomi, organisation Kemi- och bioteknik Uppenbart är att företagen har upplevt en betydligt större brist på yrkeserfaren arbetskraft, i en trend som stått sig över en följd av år. Detta framgår tydligare i följande diagram, där andelen företag som uppgivit brist på yrkeserfarna respektive nyexaminerade ingenjörer redovisas 9. 100 90 80 Andel företag som anger brist på ingenjörer samt HI - Totalt Yrkeserfarna respektive nyexaminerade Källa: SCB, Ingenjörerna (2013) Yrkeserfarna civilingenjörer Nyexaminerade civilingenjörer Nyexaminerade högskoleingenjörer Yrkeserfarna högskoleingenjörer 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Fram till och med 2006 var den upplevda bristen större för högskoleingenjörer än för civilingenjörer, för att därefter först och tydligast för nyexaminerade slå över till en större upplevd brist på civilingenjörer. Både det totala antalet examinerade och förhållandet mellan antal examina från de båda utbildningarna förändrades visserligen under perioden, men det går inte att urskilja något klart samband med variationerna i efterfrågan på nyexaminerade vare sig totalt eller för de två examina var för sig. De stora 8 2012 års utgåva. Arbetskraftsbarometern 13 publiceras 9 december på www.scb.se. 9 Detta avser endast den andel företag som signalerat brist, till skillnad från det formella barometerutslaget i föregående tabell, som beräknas genom att andelen företag som uppgivit brist ställs mot andelen som uppgivit att tillgången på sökande varit god.
Andel etablerade (%) 8 (12) förändringarna följer samma mönster för både erfarna och nyexaminerade, liksom för utbildningsgrupperna i barometern totalt, vilket tyder på att konjunkturen är den avgörande förklaringsfaktorn. En jämförelse med samtliga utbildningsgrupper visar också att andelen företag som uppger brist på yrkeserfaren personal genomgående är höga, liksom att skillnaden i efterfrågan mellan nyexaminerade och yrkeserfarna inte är unik för ingenjörsutbildningarna. 100 90 80 Andel företag som anger brist på ingenjörer Civil- och högskoleingenjörer jämfört med alla utbildningar i Arbetskraftsbarometern Yrkeserfarna respektive nyexaminerade Källa: SCB, Ingenjörerna (2013) Yrkeserf civil- och högskoleing Nyexam civil- och högskoleing Nyexam alla utb i barometern Yrkeserf alla utb i barometern 70 60 50 40 30 20 10 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Etableringen på arbetsmarknaden Mot bakgrund av den ovan nämnda skillnaden mellan yrkeserfarna och nyexaminerade är det ändå värt att framhålla att etableringsgraden för nyexaminerade ingenjörer som regel har varit högre än genomsnittet för examinerade från andra utbildningar. 100 Andel etablerade på arbetsmarknaden ett år efter examen Källa: SCB, Ingenjörerna (2013) 90 80 70 60 50 40 30 20 Civilingenjörer totalt Högskoleingenjörer totalt Samtliga examensgrupper 10 0 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 Läsår för examen
2013-11-22 Olle Dahlberg För såväl civil- som högskoleingenjörer inom bygg och maskin, har etableringsgraden under hela perioden varit högre än genomsnittet för samtliga examensgrupper. Civilingenjörer har haft en högre etableringsgrad 10 än högskoleingenjörer, och bara vid några få tillfällen har en enskild inriktning till högskoleingenjör legat högre än motsvarande till civilingenjör. Detta var fallet även 2002 och 2003, då bristen (se ovan) på nyexaminerade högskoleingenjörer upplevdes vara något större än på civilingenjörer. Det kan tilläggas att det här är fråga om etablering på arbetsmarknaden generellt oavsett typ av arbete. Andelen etablerade varierar också betydligt mindre än den i Arbetskraftsbarometern redovisade bristen, men följer utvecklingen av denna. På längre sikt enligt SCBs prognoser SCB publicerar vart tredje år en prognos över tillgång och efterfrågan för ett femtiotal utbildningsgrupper. Den senaste, som sträcker fram till 2030, togs fram 2011. SCB är noga med att poängtera att beräkningarna bygger på en serie antaganden vid prognostidpunkten, och att utvecklingen måste betraktas som ett scenario givet att dessa antaganden om t.ex. antagning, examination och branschutveckling inte rubbas. En tillbakablick visar också på förhållandevis stora förändringar från en prognos till en annan. För stora växlar bör således inte dras av resultaten, framför allt mot prognostidpunktens slut. Uppgifterna förkommer dock ofta i debatten, varför det finns skäl att ägna visst utrymme åt dem här. Civilingenjörer (inklusive master- och forskarexamina inom teknik) redovisas i prognoserna för fem större utbildningsgrupper samt totalt, enligt diagrammet nedan. Civilingenjörsutbildning totalt. Källa: SCB Högskoleingenjörer (inklusive teknologie kandidater) ingår i den större gruppen Gymnasie- och högskoleingenjörer, av vilken de idag bara utgör c:a en fjärdedel. Gymna- 10 Etableringsgraden mäts ett till ett och ett halvt år efter examen, och för att anses etablerad krävs bland annat att personen har haft en viss minsta inkomst och inte varit arbetslös eller deltagit i någon arbetsmarknadsåtgärd.
10 (12) sieingenjörer fördelar sig i sin tur på idag två ungefär lika stora grupper: gymnasieingenjör (4 år) och tekniskt gymnasium (2-3 år). Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning. Källa: SCB Totalt beräknades ett underskott på c:a 57 000 vid prognosperiodens slut, varav 50 000 inom gruppen gymnasie- och högskoleingenjörer och 7 000 inom civilingenjörsgruppen. Våren 2013 publicerade SCB även den tidigare nämnda temarapporten Ingenjörerna, i vilken ingenjörsutbildningar och personer i ingenjörsyrken behandlas i större detalj. Där reviderades återigen tillgångssiffrorna för båda grupperna, främst på grund av förändrade nybörjartal och examensfrekvenser. Totalt beräknades nu ett litet överskott till 2030 för civilingenjörer (+3 000), medan bristen på gymnasie- och högskoleingenjörer omvänt beräknades öka ytterligare något (-54 000). Tillgång och efterfrågan på de två grupperna 2030 enligt den justerade prognosen illustreras i diagrammet nedan 11. 250000 Ingenjörer: Tillgång och efterfrågan 2030 Källa: SCB, Trender och Prognoser 2011; Ingenjörerna (2013) 200000 150000 100000 50000 0 15300 26500 144200 147100 191500 96000 Efterfrågan Tillgång Efterfrågan Tillgång Civilingenjörer Gymnasie- och högskoleingenjörer Tekniskt gymnasium 2-3 år Gymnasieingenjör 4 år Högskoleingenjörer Civilingenjörer Som den enskilt viktigaste förklaringen till det framtida underskottet framträder de stora pensionsavgångarna bland gymnasieingenjörer och personer med 2-3 års tekniskt gym- 11 Observera att efterfrågan på gymnasie- och högskoleingenjörer 2030 inte beräknas separat för de ingående utbildningsgrupperna.
2013-11-22 Olle Dahlberg nasium, vilket i sin tur beror på att utbildningarna inte längre bedrivs 12. Andelen högskoleutbildade ingenjörer ökar däremot i snabb takt. 350000 Tillgång på ingenjörer 1990-2009 - 2030 Källa: SCB - Trender och prognoser (flera utgåvor) samt Ingenjörerna (2013) 300000 250000 200000 150000 100000 50000 Tekniskt gymnasium 2-3 år Gymnasieingenjör Högskoleingenjör (m.fl.) Civilingenjör 0 1990 2009 2030 (prognos) Men behovet av tekniker på gymnasienivå avklingar rimligen inte i takt med pensionsavgångarna bara av det skälet att utbildningarna inte längre finns. Om civil- och högskoleingenjörsutbildningarna expanderas ytterligare, kommer de därför sannolikt till del fylla luckan efter tekniker med gymnasieutbildning, i yrken som inte fullt ut motsvarar deras kompetensnivå. Angelägnare är därför att förbättra genomströmningen på ingenjörsutbildningarna utan att tumma på kvaliteten vilket snarare kan innebära att färre bör antas, och att finna nya vägar att möta behovet av tekniker med andra profiler. Som framgår av avsnittet om yrkes- och utbildningsspridning, bidrar även en rad andra utbildningsgrupper till en stor andel av de yrkesverksamma i ingenjörs- och datayrken. Dessa ingår dock inte i beräkningarna ovan. Två sådana grupper är dels personer med ospecificerad eftergymnasial utbildning inom teknik (främst utrikes födda med utbildning från annat land), dels personer med teknisk högskoleutbildning utan examen. Gruppen högskoleutbildade inom teknik utan examen är stor redan idag, och den förväntas fortsätta öka till följd av den måttliga genomströmningen på högskolans ingenjörsutbildningar. I Ingenjörerna visar SCB också att personer med minst två års oavslutade högskolestudier i teknik arbetar i ingenjörs- och datayrken i ungefär samma utsträckning som examinerade ingenjörer. När SCB tar hänsyn till detta, och samtidigt räknar med delar av överskottet av de med ospecificerad examen, reduceras den prognosticerade framtida bristen till totalt 29 000. Skillnaderna mellan ingenjörsgrupperna i prognoserna (nu och tidigare) avspeglar sig inte i några stora skillnader i utsikterna till jobb. Arbetslösheten är och har varit låg för båda ingenjörsgrupperna ofta till och med något lägre för civilingenjörer, trots att de beräknade underskotten egentligen främst borde gynna högskoleingenjörer. Det kan till del förklaras av att de båda ingenjörsutbildningarna överlappar varandra på arbetsmarknaden, liksom möjligen även det faktum att civilingenjörerna är, och under överskådlig tid också förblir väsentligt fler än högskoleingenjörerna. 12 En försöksverksamhet med ett nytt fjärde tekniskt år på gymnasiet pågår sedan 2011. Regeringen har ambitionen att permanenta verksamheten, men det är alltså för tidigt att säga vilket eventuellt tillskott utbildningen kan komma att ge.
Box 1419, 111 84 Stockholm, Besöksadress Malmskillnadsgatan 48, Tel 08-613 80 00 www.sverigesingenjorer.se