Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Sörmland, Uppsala, Västerbotten, Västmanland, Örebro 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag Gjesteby Olof Larsson E-post: olof.larsson@ltblekinge.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Peter Molin E-post: peter.molin@ltvastmanland.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Lena Kirkegaard E-post: lena.kirkegaard@lthalland.se Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se
Nyckeltal 2002 Hälso- och sjukvård Delrapport kvinnosjukvård 0. Inledande text sida 2 1. Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård sida 3 2. Landstingsprofiler sida 18 Tabellbilaga i separat Excel-fil : * Kvinnosjukvård länsnivå * Kvinnosjukvård kliniknivå Sida 1
Nyckeltalssamverkan 2002 För nionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Materialet kan användas inom olika delar av organisationen som ett hjälpmedel i uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt accepterat system för kontinuerlig uppföljning av den egna verksamheten. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter från år 2002. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2002 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin m m, onkologi, hud, barn, kirurgi m m, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna välkomnas. För Styrgruppen i juni 2003 Sven-inge Carlson, ordf. Peter Molin Sven Nilsson Olof Larsson Lena Kirkegaard Dag Gjesteby, operatör Helseplan Sida 2
1. Somatisk sjukvård - kvinnosjukvård Nysam Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. För alla specialiteter finns ett faktaark med de uppgifter klinikerna har lämnat in. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under totalt ingår alla, inkl. AT- om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök/drg-poäng) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Sida 3
Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2002-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2001 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Utvecklingsgruppen för kvinnosjukvård har medsänt följande kommentarer om speciella faktorer som påvekar nyckeltal på kvinnokliniker: Flera faktorer finns som märkbart påverkar nyckeltalen på kvinnoklinikerna. Vad gäller vissa nyckeltal ger detta kraftigt utslag vid jämförelse med t ex andra kirurgiska specialiteter. Andra nyckeltal ger kraftiga skillnader mellan olika kvinnokliniker utan att det i sig betyder skillnader i praxis eller produktivitet. Det är viktigt att alla som tar del av siffrorna har klart för sig vilka nyckeltal som kan kräva ytterligare information för att tolkas rätt: Kvinnoklinikerna med förlossningsavdelning och/eller BB har nyfödda barn på avdelningen. Vanligtvis är dessa barn ej registrerade i de patientadministrativa systemen men väl i klinikernas DRG-system. Olika uppgifter om antal vårdtillfällen och antal vårddagar föreligger alltså beroende på vilket system uppgifterna hämtas. Barnen är resurskrävande både vad gäller utrustning och personal. En BB-avdelning har personal anställd speciellt för att ta hand om barnen men barnens sängar räknas ej som vårdplatser. Detta innebär att en BB-avdelning har till synes mer personal/vårdplats än exempelvis en vanlig kirurgavdelning. Vid ev. jämförelse av kostnader mellan enheter av olika specialitet är detta mycket viktigt att notera. Sida 4
Operationsenhetens tillhörighet skiljer sig mellan de olika kvinnoklinikerna vilket kan ha betydelse för vissa nyckeltal. Rätt fördelning av kostnaderna inom klinik med egen operationsenhet och mellan klinikerna vid centraloperation är mycket viktig. Öppenvårdens organisation skiljer sig mycket mellan de olika länen. Specialistmottagningar utanför sjukhusen kan finnas organiserade under klinik eller primärvård. Det är viktigt att all specialistvård tas med och att kostnaderna följer prestationerna. Vi önskar i detta sammanhang också påpeka att det finns intresse av att få fram hur många besök med gynekologisk diagnos som huvuddiagnos som utförs i primärvården (utom specialistbesök). De olika kvinnoklinikerna har mycket olika organisation. Gemensamma BB och gynavdelningar, delade avdelningar (med andra kliniker). Svårigheter kan här föreligga i att renodla prestationstal och kostnader. Dagkirurgi är i nyckeltalsprojektet klart definierat. Dock föreligger skillnader i om patienterna registreras som mottagningsbesök eller med vårddag. Detta påverkar i sin tur medelvårdtid m m. Det är också mycket olika vilket ingrepp som utförs direkt på mottagningen och vad som görs på operationsenhet. Nyckeltal som berör dagkirurgi bör i de allra flesta fall kommenteras av respektive klinik. Onkologisk vård förekommer i mycket varierande grad på de olika klinikerna Detta har stor betydelse för bl a vårdtid och medicinkostnader. Bör kommenteras vid jämförelse. Mödravårdens organisation skiljer mellan de olika länen. Varierar mellan att helt organiseras i primärvården med specialistmödravård knuten till kliniken till att vara helt införlivad med kliniken. Detta påverkar självklart vissa nyckeltal. Bör kommenteras vid jämförelse. Kvinnoklinikerna är mestadels undantagna från remisstvång, vilket gör att mottagningsverksamheten skiljer sig från andra klinikers. Bör observeras vid jämförelse med andra specialiteter. Sida 5
Kvinnosjukvård, länsnivå tabell se bilaga Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal VTF exkl barn egna lt / 1000 kvinnor >15 år Örebro 45 Halland 44 Västmanland 42 Södermanland 41 Dalarna 41 Blekinge 41 Västerbotten 38 Uppsala 37 Gävleborg 37 Gotland 37 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Antal VTF per 1000 kvinnor >15 år 60 55 50 45 40 35 30 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 6
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal VDG exkl barn egna lt / 1000 kvinnor >15 år Västerbotten Gotland Västmanland 197 Blekinge 175 Halland 172 Örebro 165 Dalarna 143 Södermanland 140 Gävleborg 139 Uppsala 112 0 50 100 150 200 250 Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Antal VDG (exkl barn) egna lt / 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 7
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 kvinnor >15 år Uppsala 446 Gotland 434 Södermanland 399 Halland 386 Örebro 336 Västmanland 294 Blekinge 281 Gävleborg 256 Dalarna 199 Västerbotten 193 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Nyckeltal Kvinnosjukvård 1998-2002 Antal läkarbesök per 1000 kvinnor >15 år 500 450 400 350 300 250 200 150 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 8
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 kvinnor >15 år Dalarna 32 Örebro 31 Gävleborg 28 Blekinge 27 Västmanland 25 Halland 25 Uppsala 24 Södermanland 23 Västerbotten 21 Gotland 20 0 5 10 15 20 25 30 35 Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Antal operationstillfällen (sv+öv) egna lt / 50 45 40 35 30 25 20 15 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 9
Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Andel op.tillfällen dagkirurgi / op.tillfällen totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Antal dagsjukvård / 1000 kvinnor <15 år 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 10
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnad per kvinna >15 år Gotland 1041 Uppsala 876 Västerbotten 840 Örebro 1) 826 Exkl Läkargruppen AB Södermanland 812 Blekinge 812 Dalarna 801 Halland 762 Gävleborg 756 Västmanland 704 0 200 400 600 800 1000 1200 Nyckeltal Kvinnosjukvård 1998-2002 Personalkostnad / inv 1 100 1 000 900 800 700 600 500 1 998 1 999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 11
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Personalkostnader BB/förlossning per förlossning Gotland Blekinge 16 732 Dalarna 14 712 Uppsala 14 373 Gävleborg 13 573 Västmanland 13 527 Örebro 13 012 Västerbotten 12 804 Halland 12 288 Södermanland 11 754 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Personalkostnad per invånare -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Blekinge 0% Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland 0% Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 12
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal årsarb per 100 000 kvinnor >15 år Gotland 44 Halland 31 Uppsala 29 Örebro 1) 28 Exkl Läkargruppen AB Gävleborg 25 Västerbotten 24 Södermanland 24 Blekinge 24 Västmanland 23 Dalarna 21 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 45 Nyckeltal Kvinnosjukvård 1999-2002 Antal årsarb totalt / 100 000 inv 40 35 30 25 20 15 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 13
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Andel ST- av årsarb totalt Uppsala 31% Västerbotten 28% Dalarna 24% Södermanland 21% Örebro 1) 19% Västmanland 17% Gävleborg 17% Halland 13% Gotland 13% Blekinge 13% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Fördelning specialister på åldersgrupper Örebro Västmanland Västerbotten Uppsala Södermanland Halland Gävleborg Gotland Dalarna Blekinge 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel specialister <50år Andel specialister 50-55 år Andel specialister 55-60 år Andel specialister 60-65 år Sida 14
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal årsarb övrig personal per 100 000 kvinnor >15 år Gotland 179 Uppsala 156 Blekinge 146 Halland 145 Västerbotten 140 Dalarna 138 Södermanland 137 Örebro 1) 128 Exkl Läkargruppen AB Gävleborg 127 Västmanland 113 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Nyckeltal Kvinnokliniker 1999-2002 Antal årsarb övrig personal / 100 000 inv 200 175 150 125 100 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 15
Nyckeltal 2002 - Kvinnosjukvård länsnivå Antal disp VPL / 100 000 kvinnor >15 år Västerbotten Södermanland Gotland 66 Halland 53 Dalarna 52 Blekinge 52 Örebro 46 Västmanland 45 Gävleborg 42 Uppsala 34 0 10 20 30 40 50 60 70 Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Antal disp vårdplatser / 100 000 inv 70 65 60 55 50 45 40 35 30 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 16
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland US Uppsala Västerbotten US Västmanland Örebro Nyckeltal Kvinnokliniker 1998-2002 Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb 100 90 80 70 60 50 40 30 20 1998 1999 2000 2001 2002 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Södermanland Uppsala Västerbotten Västmanland Örebro Sida 17
Landstingsprofiler Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Blekinge %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / 0 % Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv 0 % Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 18
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Dalarna %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / 0 % Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb 0 % MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 19
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Gotland %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / US Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv US 80 % PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb US MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 20
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Gävleborg %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning 0 % Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 21
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Halland %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 0 % RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 22
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Södermanland %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / 0 % Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv 0 % Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv US PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård US Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 23
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Uppsala %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 24
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Västerbotten %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / US Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv US PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård US Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 25
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Västmanland %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 0 % RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning 0 % Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 26
Nyckeltal 2002 Kvinnosjukvård länsnivå Profil : Örebro %-avvik från Nysam-medianvärde KK: inv länet=kvinnor>15 år -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn egna lt / Antal VDG exkl barn egna lt / Antal läkarbesök egna lt / Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / Läkargruppen AB ingår endast i Aktivitetsdata RESURSDATA Personalkostnad / inv Personalkostnader BB/förlossning / förlossning Antal årsarb. totalt /100 000 inv Antal övrig personal / årsarb. Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF exkl barn / disp VPL slutenvård Antal VTF exkl barn / årsarb. Antal förlossningar per barnmorska förlossning/bb 0 % MEDICINSK PRAXIS Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 27