2. Kundvalssystemet i Nacka

2. Kundvalssystemet i Nacka

Nacka kommun har ett av Sveriges mest utvecklade kundvalssystem. Redan 1982 införde Nacka, som första kommun i landet, fotvårdscheckar. 1992 infördes checkar även inom hemtjänsten, och därefter har det utvidgats till andra verksamheter inom den så kallade mjuka servicen. Tack vare det nya checksystemet kan nu den enskilde själv bestämma om han/hon vill använda sig av den kommunala eller den privata serviceleverantören. Så tidigt som 1976 väcktes tanken hos några moderater i Nacka kommun, däribland kommunalrådet Erik Langby, på ett så kallat kundvalssystem. Det började med att två föräldragrupper önskade starta ett föräldrakooperativ. Med dåvarande system kunde de inte konkurrera på lika villkor med de befintliga, kommunala alternativen. Man tvingades betala ur egen plånbok, om man ville använda någon annan tjänst än den kommunala. Man arbetade därför stegvis fram ett system, som kom att bli dagens kundvalssystem. Inom den kommunala produktionen övergick man från att arbeta som en ren förvaltningsorganisation till att ha resultatenheter, som jämfördes inbördes med andra verksamheter, både kommunala och privata. Den privata produktionen vidareutvecklades, från att för 25 år sedan ha varit ett föräldrakooperativ till dagens vinstdrivande företag. Finansieringen sker dock fortfarande till största delen med offentliga medel. Det kommunala åtagandet har gått från hantering av budgetäskanden via enhetsbidrag till ett system med checkar. Produktion: Kommunal Privat 1. Förvaltningsform 1. Producentkooperativ 2. Resultatenheter 2. Konsumentkooperativ förening 3. Företag 11

KUNDVALSSYSTEMET I NACKA Finansiering: Kommunal 1. Anslag 2. Entreprenadupphandlig 3. Enhetsbidrag 4. Värdecheckar Vägen mot en kundvalsmodell har inte varit utan komplikationer, menar Erik Langby. Det är inte lätt att byta från ett planhushållningssystem med utbudsbegränsning till ett marknadssystem med många producenter och än fler självständiga kunder. Att beräkna den rådande genomsnittskostnaden medförde problem, som ledde till att många institutionella förändringar måste göras (bl a måste finansierings- och myndighetsfunktioner skiljas från verksamheten/produktionen), fokus måste ställas om från input till output, internpris- och internhyressystem måste marknadsanpassas; de kan inte, som i helt reglerade marknader, vara strikt självkostnadsbaserade för respektive lokal/fastighet. Arbetet med utformningen av modellen har ofta inneburit att man, då man tagit tre steg framåt, tvingats ta ett halvt tillbaka, men flexibilitet har blivit nyckelordet. Man har arbetat med ett idéunderlag som referenspunkt och man har löst uppkommande problem under arbetets gång. Systemet modifieras också kontinuerligt; det blir aldrig riktigt färdigt. Grundvärderingar för ett nytt system Principen bakom införandet av kundvalssystemet kan sammanfattas i fyra punkter: 1. Decentralisera ansvar och befogenheter 2. Särskilja finansiering och produktion 3. Utveckla delegerat ansvar på lägsta nivå i organisationen 4. Minska förvaltningsorganisatoriska hinder 12

Nacka arbetade också fram en förändringsplan, som kallades FÖRDEL NACKA, (FÖRändring, DEcentralisering, Ledning), som innehåller ett antal grundvärderingar: Grundläggande principer för politiker/tjänstemannaroller Marknadsstyrning internt: internpriser internhyror externt: avgifter (nya, marknadsanpassade och differentierade) Skilj på ledning och service Platt organisation få nivåer Chefsutveckling Symmetri hela ansvarsområden Kommuninvånar-/ kund -orientering genom: attitydundersökningar valfrihet/mångfald profilerade verksamheter Decentralisering, delegering MÅLSTYRNING, kombinerat med fortsatt RAMSTYRNING Ett nytt system som påverkar alla inblandade Genom kundvalssystemet har även producenterna fått ökad frihet och ökade befogenheter, eftersom de själva bestämmer hur de skall använda sina resurser. Vissa administrativa kostnader, för t ex del av växel och datasystem, är dock fortfarande centralstyrda, vilket gör att bl a förskolor måste betala tillbaka en viss procent av checkbeloppet. När kundvalsmodellen infördes kände en del politiker viss frustration över att de inte längre fick bestämma om detaljer, men genom fokusering på systemfunktion och målsättning har uppgiften ändrats till uppföljning och utvärdering. Att ändra nämndstruktur, liksom formen för nämndstöd (stödet till de förtroendevalda i rollen som politiker), har varit viktigt för att stär- 13

KUNDVALSSYSTEMET I NACKA ka ett förändrat arbetssätt. För Nacka kommun har privatisering inte varit ett självändamål. Drivkraften var i stället att medborgaren själv skulle kunna välja det alternativ som bäst passade henne/honom och familjen; valet är individens ensak vare sig det faller på det privata eller det kommunala alternativet. Ungefär tre fjärdedelar av kommuninvånarna väljer kommunen som utförare av hemtjänsten. Antalet företag samt privata utförares marknadsandel har dock successivt ökat efter införandet av kundvalssystemet. Det är de fristående och de enskilda alternativen som ökar, och inför höstterminen år 2000 finns elva ansökningar om att få starta fristående skolor i kommunen. Inom dagbarnvården är majoriteten av anordnarna numera privata, och inom förskolan går ungefär hälften av barnen hos privata anordnare. Andelen fristående eller privat driven verksamhet i Nacka: 42 % av förskolan 19 % av fritidshemmen för lågstadiet 18 % av fritidshemmen för sexåringarna 28 % av barnomsorgen som helhet 12 % av förskoleklasser för sexåringar 17 % av grundskolan (samt 2 % utanför kommunen) 16 % av gymnasieskolan (samt 18 % utanför kommunen och 12 % i landstinget) 20 % av hemtjänsten 30 % av platserna i särskilt boende Styrformer I en av Nacka kommuns skriftserier beskrivs kommunens fyra huvudtyper av styrformer: målstyrning, extern kundvalsstyrning, intern 14

kundvalsstyrning och centralstyrning. De tre första är främst avsedda att säkerställa en hög grad av medborgarinflytande. Den fjärde är inriktad på samordning och utnyttjande av stordriftsfördelar. Med målstyrning menas att det är kommunen som sätter upp mål för verksamheten, men det är inte kommunen som i detalj styr hur målen sedan kommer att uppfyllas. I praktiken är det omöjligt för kommunens nämnder att ta ställning till alla de dagliga frågor som uppkommer. Därför handlar den politiska styrningen främst om att utforma och tillämpa styrformer, som gör det möjligt för invånarna och de anställda att ta över beslutsfattandet. Valet av styrform avgör var och hur olika typer av beslut kommer att fattas. Extern kundvalsstyrning är ett checksystem för olika kommunala tjänster, och intern kundvalsstyrning rör kommunens interna upphandling av sådant som lokaler och utrustning. Centralstyrning innebär inriktning på samordning och utnyttjande av stordriftsfördelar.