BIOLOGISK UNDERSÖKNING AV 14 VATTENDRAG I ÖREBRO LÄN 2002

BIOLOGISK UNDERSÖKNING AV 14 VATTENDRAG I ÖREBRO LÄN 2002 Hundtjärnsbäcken [µ [µ Kyrkviksbäcken Marstrandsbäcken Hecklanbäcken [ [ Hälle fors Ljusnarsberg [ [ Bredsjöbäcken Kölsjöån Djupedalsbäcken Vasslabäcken Färvilsån Ringshyttebäcken [µ [µ [µ [µ Lindesberg Nora Karlskoga Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Hallsberg Laxå Igelbäcken Norrbäcken [ [ Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Askersund [ [ Forsaån Laxbäcken [µ Bottenfauna + Elfiske [ Elfiske Kommun Publ. nr 2003:23 POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST FAX INTERNET ORG NR 701 86 ÖREBRO Stortorget 22 019-19 30 00 lansstyrelsen@t.lst.se 019-19 30 10 http://www.t.lst.se 202100-2403

FÖRORD Denna rapport redovisar resultat från en biologisk undersökning av fiskfaunan i 14 vattendrag i Örebro län samt bottenfaunan i sex av dessa vattendrag. Projektet genomfördes under 2002. Syftet med undersökningen är att bedöma eventuell inverkan på fiskbestånd och bottenfauna på grund av försurning eller annan påverkan. Undersökningarna utgör också effektkontroll i de vatten som kalkats och där biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Flertalet av undersökningarna ingår i länets miljöövervakningsprogram, där respektive vattendrag generellt undersöks vart femte år. Undersökningen planeras ingå i uppföljningen av miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Undersökningen har finansierats via anslagen för miljöövervakning samt effektuppföljning i kalkade vatten. Analys och utvärdering av bottenfaunaproverna har främst utförts av limnolog Per Mossberg. Ansvariga för undersökningarnas genomförande har varit, Mikael Nyberg (fältarbete och dataregistrering), Martin Engström (fältarbete och utvärdering) och Pelle Grahn (utvärdering och sammanställning). Två av vattendragen har undersökts av Vattenbruksskolan, Hällefors kommun. Örebro i oktober 2003 Jan Johansson Miljöskyddsdirektör 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid FÖRORD... 1 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Andra undersökningar under 2002... 7 Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 2001 - september år 2002... 8 Bottenfauna... 9 Metoder... 9 Utvärdering... 9 Försurningskänslighet... 9 Elfiske... 11 Metoder... 11 Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna... 12 Bredsjöbäcken, 122-727... 12 Djupedalsbäcken, 138-598... 13 Forsaån, 67-188... 14 Färvilsån, 122-388... 16 Hecklanbäcken, 138-486... 17 Hundtjärnsbäcken, 122-897... 18 Igelbäcken, 67-2... 20 Kyrkviksbäcken, (122-896)... 21 Kölsjöån, 122-665... 23 Laxbäcken, 67-208... 24 Marstrandsbäcken, 138-379... 25 Norrbäcken, 67-55... 26 Ringshyttebäcken, 122-286... 27 Vasslabäcken, 122-406... 28 Redovisning... 30 Referenser... 30 Karta Provfiske och bottenfaunalokaler... 32 Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll... 33 Bredsjöbäcken (exkl. bottenfauna)... 33 Djupedalsbäcken (inkl. bottenfauna)... 36 Forsaån (exkl. bottenfauna)... 41 Färvilsån (inkl. bottenfauna)... 44 Hecklanbäcken (exkl. bottenfauna)... 49 Hundtjärnsbäcken (inkl. bottenfauna)... 52 Igelbäcken (exkl. bottenfauna)... 57 Kyrkviksbäcken (inkl. bottenfauna)... 60 Kölsjöån (exkl. bottenfauna)... 65 Laxbäcken (exkl. bottenfauna)... 68 Marstrandsbäcken (exkl. bottenfauna), station 1 a... 71 Marstrandsbäcken (exkl. bottenfauna), station 1 b... 74 2

Marstrandsbäcken (exkl. bottenfauna), station 2 a...77 Marstrandsbäcken (exkl. bottenfauna), station 2 b...80 Marstrandsbäcken (exkl. bottenfauna), station 3...83 Ringshyttebäcken (inkl. bottenfauna)...86 Vasslabäcken (inkl. bottenfauna), Station 1...91 Vasslabäcken (exkl. bottenfauna), Station 2...96 3

4

Sammanfattning Fisk utgör en väsentlig del av sötvattnens ekosystem, varför det är viktigt att bedöma fisksamhällenas status och eventuella förändringar i dessa. Kunskapen om de enskilda fiskarternas livshistoria och miljökrav är oftast god, vilket innebär att fisksamhällenas struktur och funktion också utgör ett viktigt instrument för att bedöma om förändringar i miljön föreligger. Bottenfaunan är en annan viktigt miljöindikator i sjöar och vattendrag. Utifrån bottenfaunan kan man bedöma t.ex. eventuell försurningspåverkan, påverkan av näringsämnen/organisk belastning. De biologiska undersökningarna innebär även att man skapar referensdata för framtida kontrollverksamhet. Syftet med undersökningen är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där eventuell biologisk återställning i kalkade vatten utförts. Undersökningen ingår i uppföljning av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Resultatet från de biologiska undersökningarna visar generellt inga tecken på försurningspåverkan eller påverkan av näringsämnen/ organisk belastning. 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Djupedalsbäcken Färvilsån Ringshyttebäcken Vasslabäcken 1 Shannon index (H') Hundtjärnsbäcken Kyrkviksbäcken Bottenfaunans diversitet, H, från de 6 stationerna. De horisontella linjerna motsvarar de för regionen förväntade värdet för opåverkade rinnande vatten (Naturvårdsv., 1999 - tabell 43). Vattendragen bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Ingen bedömning har utförts av de vattendrag där endast en 5

fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomförts. Fiskets syfte har varit vid kvalitativt elfiske att konstatera eventuell öringförekomst. Ingen bedömning har utförts av öringreproduktion i Kölsjöån. Orsaken till detta är att fisket utfördes på våren och att inga årsungar (0+) kan fångas den årstiden. Öringtäthet Öringreproduktion 0 1 2 3 4 5 Klass Avvikelse från jämförvärde, reproduktion och täthet (Naturvårdsverket, 1999 tabell 48). Klass Benämning 0 Ingen bedömning 1 Ingen eller obetydlig avvikelse 2 Liten avvikelse 3 Tydlig avvikelse 4 Stor avvikelse 5 Mycket stor avvikelse Inledning Denna rapport redovisar resultat från år 2002 om biologisk undersökning av fiskfaunan i 14 vattendrag samt bottenfaunan i sex vattendrag i Örebro län. Syftet med undersökningen är att bedöma eventuell negativ inverkan på fiskbestånd och bottenfauna med anledning av försurning eller annan påverkan. Dessutom utförs undersökningarna som effektkontroll i de vatten som kalkats och där eventuell biologisk återställning i kalkade vatten ut- 6

förts. Undersökningen ingår i uppföljning av det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Viss anknytning finns även till uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Av förteckningen nedan samt på rapportens framsida redovisas de vattendrag som ingår i undersökningen. Station Lst nr X-koord Y-koord El-fiske Bottenfauna Bredsjöbäcken 122-727 663292 145722 1 Djupedalsbäcken 138-598 659810 142820 1 1 Forsaån 67-188 651270 145250 1 Färvilsån 122-388 660985 145060 1 1 Hecklanbäcken 138-486 664075 142873 1 Hundtjärnsbäcken 122-897 666255 144510 1 1 Igelbäcken 67-2 650891 143581 1 Kyrkviksbäcken (122-896) 666240 145150 1 1 Kölsjöån 122-665 663540 146445 1 Laxbäcken 67-208 651233 145235 1 Marstrandsbäcken 1a 138-379 665010 142555 1 Marstrandsbäcken 1b 138-379 664929 142567 1 Marstrandsbäcken 2a 138-379 665055 142545 1 Marstrandsbäcken 2b 138-379 664984 142570 1 Marstrandsbäcken 3 138-379 665010 142555 1 Norrbäcken 67-55 651929 144257 1 Ringshyttebäcken 122-286 660161 145237 1 1 Vasslabäcken 1 122-406 661370 145080 1 1 Vasslabäcken 2 122-406 661695 144945 1 Summa 19 6 Anm. Lst nr som börjar med 67 = Vattendrag till N Vättern, 122 = Arbogaåns vattensystem och 138 =Gullspångsälvens vattensystem. Andra undersökningar under 2002 Under 2002 har även Långsjön (67-104) i Tiveden provfiskats. Nätfisket utfördes av Fiskeriverket (Dahlberg, M., 2002). Vid provfiske har det fångats fem arter; abborre, gers, gädda, mört och sarv. I bottennäten dominerades fångsten av abborre både i antal och vikt. Den pelagiska fångsten utgjordes också till största delen av abborre. Det fångades rikligt med små individer av mört och abborre vilket visar att rekryteringen är normal i sjön. Enligt åldersanalyser från provfisketillfällen åren 1995-1997 överensstämde medellängden vid given ålder hos abborre med den nationella databasens abborrsjöar de första sex åren. Långsjön provfiskades första gången 1989 och då hade sjön redan kalkats under två år. Fångsten av 7

abborre var högst vid de två första årens provfiske för att sedan minska och stabiliseras på en lägre nivå. Storleksfördelningen hos fångsten av abborre, med en relativt stor andel fiskätande fiskar, tyder på att beståndet styrs av fiskätande fiskar. Den goda rekryteringen av mört visar att beståndet inte är försurningspåverkat. Fiskbeståndet regleras snarare av biologiska parametrar som konkurrens och predation. Kalkningen har således haft en önskad effekt i sjön. Enligt bedömningsgrunderna är sjön inte påverkad av någon miljöstörning vilket väl stämmer överens med övriga analyser. Temperatur, nederbörd och vattenföring september år 2001 - september år 2002 (källa: SMHI). Temperatur och nederbörd: De avslutande septembernätterna 2001 var mycket kyliga. T.ex. i Örebro (med drygt 125-åriga mätningar av minimitemperatur) slogs det gamla septemberrekordet två nätter i rad! Lägsta temperaturen -5,7 grader avlästes natten till den 30. Ostadigt och milt väder kännetecknade första hälften av oktober. Ett högtryck gav sedan mest vackert men frostigt väder i drygt en vecka, innan ett par intensiva lågtryck satte punkt för månaden med stormvindar och kraftig nederbörd. Månaden blev mycket mild. November bjöd på flera höstoväder. Den 3 hade Örebro 13.2, den högsta novembertemperaturen där sedan 1899. Under de följande dagarna fördes betydligt kallare luft ner över hela landet. I Örebro, där det var så varmt den 3, hade man exempelvis 6 cm snö bara två dagar senare. December började med grått och milt väder och avslutades med snö och kyla. Efter en bister nyårsnatt började år 2002 med en omkring två veckor lång period med synnerligen milt väder. Februari hade övervägande mycket milt väder, avslutat med några korta framstötar av kalluft. De sju första månaderna under 2002 var varmare och hade generellt större nederbörd än normalt. Det varma vädret fortsatte i augusti. Månaden blev också rekordtorr. Lokalt förekom dock kraftiga skyfall. Första halvan av september var 4-5 grader varmare än normalt. I mitten av månaden blev det betydligt kallare, och det kyliga vädret dominerade sedan månaden ut. I större delen av länet fortsatte den mycket nederbördsfattiga vädertyp som inletts i augusti. Vattenföring: Vattenföringen i länets vattendrag under september 2001 var lägre än normalt för att övergå till mer normala förhållanden under oktober. November inleddes den första veckan med hög vattenföring för att sedan övergå till mer normala förhållanden, vilket fortsatte hela december. År 2002 började med låg vattenföring den första halvan av januari. Månaden avslutades med höga flöden. De höga flödena fortsatte under februari, mars och första delen av april. Fr.o.m. andra halvan av april t.o.m. september var flödena låga, med undantag av den andra halvan av juli då flödena var höga. 8

Bottenfauna Metoder Bottenfaunaundersökning utfördes i sex vattendrag. Proverna har insamlats av Länsstyrelsen. Utplockning av djuren har gjorts under lupp med 6 ggr. förstoring. Proverna sållades först genom ett såll med 10 mm maskvidd. Ur dessa sållrester plockades samtliga djur ut. Det material som passerade genom 10 mm s nätet sållades med nät med 0,5 mm maskor. Av dessa sållrester analyserades först ett subsampel. Subsamplingen utfördes genom vägning. Ur subsamplet plockades samtliga djur ut. Resten av provet genomsöktes efter djurarter som inte påträffats i större antal i subsamplet. Subsampelstorleken varierade mellan 15 till 20 % av totalprovet. Subsampelprocent samt djurantal för grovsållat, subsampel, provrest och det totala provet framgår av tabellen för resp. vattendrag. Om det står en siffra under rubriken rest, innebär det att hela provet är genomsökt efter arten ifråga, och totalvärdet är summan av subsampel plus rest. Om ingen siffra finns under rest, är totalsumman det uppmultiplicerade värdet för subsamplet. Ett frågetecken efter ett artnamn innebär att artbestämningen är osäker. Utvärdering Vid utvärderingen har djuren klassificerats med avseende på känslighet för försurning och organisk förorening. Dessutom har vid bedömningen av mångformigheten använts Shannons diversitetsindex, som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Försurningskänslighet BpHI (Lingdell och Engblom 2002), beskriver resp. taxas känslighet för surt vatten. Indexet varierar från 1 till 10. Värdet 1 innebär att taxat är mycket tålig mot surt vatten, och 10 att taxat är mycket känsligt. Påträffas taxa med BpHI 6 eller högre i tillräckligt antal har vattnets årslägsta ph-värde med stor sannolikhet inte understigit 5,5. Dessa taxa är understrukna i tabellerna (se avsnittet Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll). BpHI 0 innebär att taxats försurningskänslighet är okänd. Vid utvärderingen har dessutom studerats om bottenfaunaindikatorer (Naturvårdsverket, 2002) finns med i provet. Bottenfaunaindikatorerna som ingår är speciellt framtagna för att indikera måluppfyllelse efter kalkning. Föroreningskänslighetsindex: Indexet visar resp. taxas känslighet för organisk förorening. Klassificering och index är enligt Degerman, Fernholm och Lingdell 1994. 9

Index 0 Okänd känslighet. 1 Extremt tåliga. 2 Mycket tåliga. 3 Normalt tåliga. 4 Känsliga. 5 Mycket känsliga. En utförligare redovisning av indexvärdenas betydelse finns i Lingdell och Engblom (1990). För organisk förorening har ett sammanfattande index beräknats. Detta är definierat som: summa (N * I) / summa N, där N är antalet av ett taxa, och I taxats indexvärde enligt ovan. Vid beräkning av detta index har enbart de taxa använts som är bestämda till art eller släkte, och är känslighetsbedömda som art eller släkte. Indexet varierar mellan 1 (extremt förorenat) till 5 (extremt rent). Organisk förorening omfattar i detta sammanhang även ämnen som leder till ökad organisk produktion i vattnet. Mångformighet: Vid bedömningen av mångformigheten har använts Shannons diversitetsindex (H ) (Shannon, 1948), som redovisas endast under avsnittet Sammanfattning. Indexet tar hänsyn till både antalet arter (S) samt abundansen av dessa (N). Indexet tar inte hänsyn till vilka arter som förekommer på en viss station. Användandet av indexet bygger på att ett mera stabilt samhälle har ett större artantal och att arterna är mera jämt fördelade än i ett samhälle som är utsatt för någon form av stress. Shannons diversitetsindex har räknats fram med: H = - sum [ (n i / N) x ln (n i / N) ] där n i = antalet individer av arten S i N = totala antalet individer av alla arter Bottenfauna, Shannons diversitetsindex (H') för olika naturgeografiska regioner (Naturvårdsverket, 1999 - tabell 42 och 43). Klass Benämning H', Mellanboreal H', Sydlig boreal H', Boreonemoral 1 Ingen eller obetydlig avvikelse > 2,11 > 1,90 > 1,77 2 Liten avvikelse 1,87-2,11 1,69-1,90 1,58-1,77 3 Tydlig avvikelse 1,40-1,87 1,27-1,69 1,18-1,58 4 Stor avvikelse 0,70-1,40 0,63-1,27 0,58-1,18 5 Mycket stor avvikelse 0,70 0,63 0,59 JÄMFÖRVÄRDEN (vattendrag) för olika naturgeografiska regioner. Jämförvärden utgörs av 25:e percentilen i data från så långt möjligt opåverkade vattendrag (Naturvårdsverket, 1999 tabell 43). 10

Naturgeografisk region Shannons diversitets index Mellanboreal 2,34 Sydlig boreal 2,11 Boreonemoral 1,97 Figuren till höger visar Naturgeografiska regioner för beräkning av jämförvärden (Nordiska ministerrådet, 1984) Elfiske Metoder Huvudsyftet med elfiskeundersökningen var att i de 14 utvalda vattendragen konstatera eventuell förekomst av öring och dess reproduktion. Undersökningsmetodiken har anpassats till detta. Det elfiskeaggregat som använts har varit motordrivet elfiskedon av firmamärket LUGAB (L-1000) samt batteridrivet elfiskedon av firmamärket Geomega (Vattenbruksskolan). Elfiskeundersökningarna genomfördes under hösten, med undantag av Kölsjöån, vilken utgör den lämpligaste tiden för den här typen av undersökningar. Årsungar av öring har då nått fångstbar storlek och dessutom är det normalt lågvattensperioder som ger bästa möjligheten att fånga fisk av olika storleksklasser i vattendragen. Avfiskning inom lokalerna har normalt utförts 3 gånger, s.k. kvantitativt elfiske. Den fångade fisken har protokollförts med avseende på art och antal. Varje individ har längdmätts av öring till närmaste 0,5 cm medan för övriga arter vanligtvis storleksintervallet har noterats. Den fångade fisken har efter avslutat fiske återutsatts i vattendraget. I samband med elfisket har förutom fångsten, även uppgifter om lokalens läge, biotop, vattenföring m.m. protokollförts. Dessa uppgifter tillsammans 11

med fångstdata framgår av respektive elfiskeprotokoll. Nya lokaler, eller de som inte tidigare avbildats, fotograferades. Vid elfiskena har en successiv utfiskning av ett bestämt område utförts. Metoden bygger på att fångsterna, efter hand sjunker. Fångsteffektiviteten varierar härvid med en rad faktorer såsom fiskart, fiskens storlek, fiskesträckans karaktär (djup, strömhastighet, grumlighet m.m.) samt fiskarens skicklighet. Vid upprepat fiske (>2 avfiskningar) kan fångsteffektiviteten och därmed populationsstorleken inom det avfiskade området beräknas. För skattning av öringtätheten på de olika elfiskelokalerna, har beräkning enligt Zippin använts. De avfiskade provytorna har varierat mellan 48 m 2 294 m 2. Vid beräkning av öringtätheten på de undersökta ytorna har en uppdelning gjorts på årsungar (0+) samt två-somriga och äldre fiskar (>1+). Längdfördelningen av öringfångsten redovisas i tabell samt i diagramform. Elfiskestationernas läge framgår av de koordinat- och övriga lägesangivelser som återfinns i redovisade elfiskeprotokoll. Bedömning av resultatet har utförts enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 1999). Sammanfattande bedömning, elfiske och bottenfauna Bredsjöbäcken, 122-727 Bäcken har inte elfiskats tidigare. Vid elfisket fångades 4 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 4 öringar per 100 m 2 (3 st 0+/100 m 2 och 1 st >0+/100 m 2 ). Vid fisket fångades även ca 40 elritsor och ca 15 stensimpor. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång, s.k. kvalitativt elfiske, genomfördes p.g.a. att fiskets syfte var att konstatera eventuell öringförekomst vid lokalen. Fångst öring per 100 m 2 i Bredsjöbäcken 0+öring >0+öring Antal 5 4 3 2 1 0 2002 Resultat från elfisket 2002. 12

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Bredsjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Bredsjöns våtmarker har kalkats 1987 och Bredsjön kalkades 1990. Ljusnaren Bredsjöbäcken [ Bredsjön Rällen med Rällsjön Elfiskelokalen i Bredsjöbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Djupedalsbäcken, 138-598 Bottenfauna: Artrik fauna. Riklig förekomst av BpHI 10 arten Alainites muticus tyder på att årslägsta ph bör ligga en bit över 5,5. Vid undersökningar 1987, 1993, 1997 och 2002 påträffades vid samtliga tillfällen bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani och Baetis exkl. B. Rhodani.10 taxa inom föroreningsklass 4 5 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, Hydropsyche saxonica påträffades. Arten var tidigare rödlistad i klass 4. Fisk: Vid elfisket fångades 123 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 92 öringar per 100 m 2. Bäcken bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Djupedalstjärnarna, som ingår i länets kalkningsprogram. Tjärnarna uppström har kalkats 1983, 1988, 1991, 1994, 1997 och 2000. Kalkdoserare finns uppströms tjärnarna sedan 1983. 13

Fångst öring per 100 m 2 i Djupedalsbäcken 0+öring >0+öring Antal 100 80 60 40 20 0 1987 1993 1997 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. ]^ ]^ ]^ ]^ V Djupedalstjärnen Ö Djupedalstjärnen [µ Teckenförklaring Bottenfauna & Elfiske ]^ Doserare [µ [µ Djupedalsbäcken Elfiske- och Bottenfaunalokalen i Djupedalsbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Forsaån, 67-188 Från mynningen i Forsaviken (Vättern) upp till riksväg 50 är ån rak och lugnflytande på en sträcka av ca 30 m. Mynningsområdet är kraftigt bevuxet av vass. Ca 5 m uppströms Rv 50 ligger i ån resterna av grunden från en kvarn. Raset inträffade enligt markägaren 1991. Vid dessa stora stenblock bråtar träd, grenar och ris vilket hindrar fiskens uppvandring. Ca 10 m uppström bildas en ny bråte av stenblock, träd och ris. Från den raserade kvarngrunden och 200 m uppströms till raserad damm är fallhöjden stor (ca 17 m). Uppströms resterna av dammen rinner bäcken lugn genom ett ca 300 m 14

långt och 100 m brett kärr (tidigare damm). Ovanför detta finns enligt uppgift flera vandringshinder i form av dammar. Vid elfisket (60 m 2 ) fångades 40 öringar mellan 6,2 och 36,4 cm, 5 lakar och en mört. Ån bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Många signalkräftor sågs på den fiskade sträckan. Vid kvalitativt elfiske, d.v.s. 1 fiskeomgång, 1988 (96 m 2 ) fångades 82 öringar mellan 3,5 och 21,5 cm, 2 gäddor, 1 lake samt 1 bergsimpa. Fångst öring per 100 m 2 i Forsaån 0+öring >0+öring Antal 100 80 60 40 20 0 1988 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. Övra-Forsasjön Forsaån [ [ Laxbäcken Vättern Elfiskelokalen i Forsaån. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T 15

Under hösten bekostade Länsstyrelsen undanröjning av den del av kvarngrunden som låg i ån. Markägaren har renast den nedre delen av ån från annan fiskvandringshindrande bråte. Åns vatten kommer huvudsakligen från Övra Forsasjön. Vattenkvaliteten i avrinningsområdet medför att ytvattnet inte behöver kalkas Färvilsån, 122-388 Bottenfauna: Artrik fauna. Förekomst av BpHI 10 arten Ephemera vulgata tyder på att årslägsta ph bör ligga något över 5,5. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, Baetis exkl. B. Rhodani, Centroptilum, Gastropoda och Paraleptophlebia påträffades 1997 (4) i Färvilsån. Samma bottenfaunaindikatorer, exkl. Centroptilum och Paraleptophlebia påträffades 2002 10 taxa inom föroreningsklass 4 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, Hydropsyche saxonica påträffades. Arten var tidigare rödlistad i klass 4. Elfiske har utförts 1988, 1991, 1992, 1993, 1997 och 2002. Vid elfisket 1988 konstaterades att öringbeståndet i det närmaste saknades i ån. Utsättning av Brunnshytteöring (yngel) utfördes varje år 1991-1995 från odling. Elfiskena 1991-93 samt 1997 konstaterades att överlevnaden av de utsatta öringungarna var god. Vid kontroll under hösten 1998 observerades, ca 30 meter uppströms åns utlopp i Fåsjön, två öringar vars styckvikt uppskattades till ca 1,5 kg. Det kan ej uteslutas att dessa öringar utgörs av utsatt Brunnshytteöring som återvänt för lek. Vid elfisket 1997 fångades bl.a. 1 signalkräfta. En god fångst erhölls även vid fisket 2002 med 62 öringar per 100 m 2 (54 st 0+). Ån bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Vid fisket erhölls även bl.a. en mängd signalkräftor, stensimpor och en bäckröding. Åns vatten kommer huvudsakligen från Färvilen, som ingår i länets kalkningsprogram. Färvilen har kalkats 1986 och 1995. 16

Fångst öring per 100 m 2 i Färvilsån 0+öring >0+öring Antal 100 80 60 40 20 0 1988 1991 1992 1993 1997 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. Färvilen Fåsjön Färvilsån [µ Elfiske- och bottenfaunalokalen i Färvilsån. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Hecklanbäcken, 138-486 Elfiskeundersökning har utförts i Hecklanbäcken 1993, 1995, 1998, och 2002. 1993 fångades 10 öringar (ingen 0+) på ej angiven fiskeyta. 1995 fångades 145 öringar (35 st 0+) på 100 m 2. 1998 fångades 42 öringar (3 st 0+) på 100 m 2. I förhållande till 1995 års fiske erhölls under 1998 års fiske ett dåligt resultat. Orsaken härtill torde vara en effekt av vattenbrist under sommarhalvåret 1997 vilket var en vanlig företeelse i länets vattendrag. 2002 fångades 38 öringar (21 st 0+) på 100 m 2. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång genomfördes. 17

Fångst öring per 100 m 2 i Hecklanbäcken 0+öring >0+öring Antal 120 100 80 60 40 20 0 1993 1995 1998 2002 Resultat från elfisket år 2001 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Hecklan, som ingår i länets kalkningsprogram. Hecklan har kalkats 1983 och 1990. Hecklan Sävenforsdammen Hecklanbäcken [ Norr-Älgen Elfiskelokalen i Hecklanbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Hundtjärnsbäcken, 122-897 Bottenfaunaundersökning har utförts 1994, 1998 och 2002. I Hundtjärnsbäcken påträffades bottenfaunaindikatorerna Centroptilum 1994, Baetis rhodani och Baetis exkl. B. Rhodani påträffades 1998 och 2002. Senaste undersökningen erhölls relativt artfattig fauna. BpHI 10 arter saknas, vilket tyder på att årslägsta ph bör ligga i närheten av 5,5. 7 taxa inom förore- 18

ningsklass 4-5 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Mycket manganutfällningar i sållresterna. Elfiske har utförts 1994, 1998 och 2002. Vid det senaste fisket fångades 37 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 31 öringar per 100 m 2. Bäcken bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Under år 1993 utfördes biotopförbättrande åtgärder genom borttagande av mindre vandringshinder i bäcken. Utsättning av 17 500 st yngel av Brunnshytteöring har utförts under åren 1994-98. Utsättningen har finansierats med bidrag från anslaget Biologisk återställning av kalkade vatten. Fångst öring per 100 m 2 i Hundtjärnsbäcken 0+öring >0+öring Antal 25 20 15 10 5 0 1994 1998 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. Lammitjärnen N Hörken Hundtjärnen [µ Hundtjärnsbäcken Elfiske- och Bottenfaunalokalen i Hundtjärnsbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T 19

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Hundtjärnen, som ingår i länets kalkningsprogram. Hundtjärnen har kalkats 1985, 1992 och 2001. Igelbäcken, 67-2 Från mynningen i Igelbäcksviken (Vättern) upp till vägtrumman vid riksväg (Rv) 49 saknar bäcken i stort lutning och Vätterns vattennivå når upp till trumman. Ca 20 meter uppströms mynningen finns en bäverhydda. Bäckens botten i detta avsnitt är mjuk och dyig. Trumman vid Rv 49 bedöms inte utgöra vandringshinder för fisk. Ovan trumman upp till Hyttedammen ökar fallhöjden med flera strömmande partier. Botten består an sten, grus, sand, tegel samt slagg. Dammen har en dämningshöjd på ca 1,3 m och utgör definitivt vandringshinder för öring. Sträckan från Hyttedammen till mynningen är ca 400 m. Dammens vattenyta är ca 30 x 100 m och ca 500 m uppströms ligger nästa vandringshinder i form av en 3,5 m hög, nästan lodrät berghäll som bäcken rinner över. Ovan ligger Sågardammen. Sannolikt har den ursprungliga bäckfåran här ändrats för att utvinna vattenkraft. Bäcken nedströms berghällen till Hyttedammen är lugnflytande och sedan gammalt kanaliserad vilket visas av rester från träspontning på bägge sidor om bäcken. Sträckan mellan Rv 49 och först mötande slagghög (ca 30 m nedströms masugnsdammen) elfiskades kvalitativt. Vattenföringen bedömdes som extremt låg och vissa partier var torrlagda. Vid det första elfisket 2002 (i början av september) fångades 26 öringar mellan 5 och 30 cm, 2 gäddor samt 3 lakar. Signalkräftor finns på hela den fiskade sträckan. Någon bedömning av reproduktion respektive öringtäthet har inte gjorts därför att endast en fiskeomgång genomfördes. Det andra elfisket 2002 (i slutet av september) utfördes av konsult på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Vid elfiskena 1988 och 1994 fångades ingen öring. Uttorkningskänsligheten hos vattendraget påverkar fångstresultaten. 20

Fångst öring per 100 m 2 i Igelbäcken 0+öring >0+öring 150 Antal 100 50 0 1988 1991 1994 2000 2002 2002 Resultat från elfisken 2002 jämfört med tidigare år. Sjöarna uppströms Igelbäcken ingår i Västra Götaland läns kalkningsprogram. Flertalet av sjöarna har kalkats 1992, 1995, 1997, 1999, 2000/01. Bäckasjön St Illersön [ [ Igelbäcken Vättern Elfiskelokalen i Igelbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Kyrkviksbäcken, (122-896) Bottenfaunaundersökning har utförts 1998 och 2002. I Kyrkviksbäcken påträffades bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, Baetis exkl. B. Rhodani, Gastropoda, Hirudinea både 1998 och 2002. Dessutom påträffades Semblis 1998. Vid den senaste undersökningen erhölls artrik fauna. Avsaknad av BpHI 10 arter, samt måttliga mängder av 8 och 6 arter tyder på att årslägsta ph bör i närheten av 5,5. 9 taxa inom föroreningsklass 4 5 21

indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. Mycket manganutfällningar i sållresterna. Elfiske har utförts 1994, 1998 och 2002. Vid det senaste fisket fångades 37 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 79 öringar per 100 m 2. Bäcken bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Under år 1993 utfördes biotopförbättrande åtgärder genom borttagande av mindre vandringshinder i bäcken. Utsättning av 17 500 st yngel av Brunnshytteöring har utförts under åren 1994-98. Utsättningen har finansierats med bidrag från anslaget Biologisk återställning av kalkade vatten. Fångst öring per 100 m 2 i Kyrkviksbäcken 0+öring >0+öring Antal 50 40 30 20 10 0 1994 1998 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. Bäckens vatten kommer bl.a. från Örtjärnen. Uppströms Örtjärnen finns sedan flera år tillbaka en kalkdoserare, som ingår i Dalarna läns kalkningsprogram. 22

Ötjärnen Svarttjärn [µ Kyrkviksbäcken N Hörken Elfiske-och bottenfaunalokalen i Kyrkviksbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Kölsjöån, 122-665 Vid elfisket fångades 35 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 22 öringar per 100 m 2. Ån bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet jämfört med andra jämförbara öringförande vattendrag. Fisket utfördes i slutet av maj. Ingen bedömning har utförts av öringreproduktion i Kölsjöån. Orsaken till detta är att fisket utfördes på våren och att inga årsungar (0+) kan fångas den årstiden. Syftet med undersökningen var att mäta öringbeståndet inför en dammrenovering uppströms. Fångst öring per 100 m 2 i Kölsjöån 0+öring >0+öring 40 30 Antal 20 10 0 1989 1994 1997 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. OBS! Fisket utfördes i slutet av maj. 23

Utplantering av öring (yngel) har utförts i Kölsjöån 1995, 1997 och 1998. Åns vatten kommer främst från Kölsjön, vilken ingår i länets kalkningsprogram. Kölsjön har kalkats 1980, 1985, 1989, 1994 och 1998. Kölsjön Kölsjöån [ Vr eken [ Norrsjön Sörsjön Elfiskelokalen i Kölsjöån. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Laxbäcken, 67-208 Bäcken som tillsammans med omgivande mark är biotopskyddad, mynnar i Forsaviken (Vättern). Den är smal och djupt skärande i sin nedre del med en botten av sand grus och få stora stenblock. Mynningen är ren och utan vegetation. Bäcken är öringförande på en sträcka av ca 700 m. Öringens vandring stoppas av en brant berghäll med ca 4 m nivåskillnad på 8 m bäcksträcka. Ovan fallet finns inga uppgifter om förekomst av öring. Skogsvårdsstyrelsen gjorde på uppmaning av Länsstyrelsens fiskeenhet, under hösten en försiktig rensning av de grenar på kullfallna träd som samlade skräp, dämde och hindrade vandring av fisk. Sträckan från mynningen och 50 m uppströms elfiskades kvantitativt. Vid elfisket fångades 183 öringar mellan 4,0 och 19,5 cm och 2 lakar. Ett fåtal signalkräftor observerades i bäcken. Bäcken bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Kvalitativt elfiske, d.v.s. 1 fiskeomgång, utfördes 1988 (66 m2) då fångades 34 öringar mellan 10-16 cm. Ett kvantitativt elfiske, d.v.s. 3 fiskeomgångar, gjordes på samma lokal 1996. Då fångades 162 öringar mellan 3,5 och 20,5 cm. 24

Fångst öring per 100 m 2 i Laxbäcken 0+öring >0+öring Antal 250 200 150 100 50 0 1988 1996 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. Övra-Forsasjön Forsaån [ [ Laxbäcken Vättern Elfiskelokalen i Laxbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Marstrandsbäcken, 138-379 Elfiske har utförts på fyra olika lokaler i bäcken. Totalt fångades 162 bäckrödingar. Undersökningar har även utförts i bäcken 1993 och 1995. En kalkdoserare finns sedan 1980 ca 1,2 km uppströms bäckens utflöde i L Tomsjön. 25

Antal 50 40 30 20 10 0 Fångst bäckröding per 100 m 2 år 2002 i Marstrandsbäcken 0+bäckröding >0+bäckröding Stn 1a Stn 1b Stn 2a Stn 2b Stn 3 Resultat från elfisket år 2002. Observera att Stn 1a och Stn 3 är samma lokal som fiskats olika dagar, 2002-10-09 respektive 2002-10-03. Teckenförklaring [ Elfiske ]^ Doserare [ Marstrandsbäcken 1b Bastutjärnen Marstrandsbäcken 2a ]^ [ Marstrandsbäcken 1a & 3 Marstrandsbäcken 2b [ [ St Tomsjön L Tomsjön Elfiskelokalerna i Marstrandsbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Norrbäcken, 67-55 Bäcken mynnar i Aspafjärden (Vättern). Nedre delen, ca 1 km rinner genom åkermark och bäcken är i denna del rätad. Uppström åkermarken rinner bäcken genom en skogsklädd ravin. Bottnen i denna del är sand och något grus. Bäcken elfiskades kvalitativt. Vid fisket fångades 25 elritsor och en gädda. 26

Kolsjön [ [ Norrbäcken Vättern Elfiskelokalen i Norrbäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Ringshyttebäcken, 122-286 Bottenfaunaundersökning har utförts 1994, 1997 och 2002. Bottenfaunaindikatorerna Baetis exkl. B. Rhodani, Baetis rhodani, Centroptilum, Gastropoda och Hirudinea påträffades 1994. Samma bottenfaunaindikatorer som 1994, exkl. Hirudine, påträffades 1997. Samma bottenfaunaindikatorer som 1994, exkl. Centroptilum, påträffades 2002. Vid den senaste undersökningen erhölls mycket artrik fauna. Förekomst av BpHI 10 arterna Alainites muticus och Ephemera danica tyder på att årslägsta ph bör ligga en bit över 5,5. 11 taxa inom föroreningsklass 4 5 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, snäckan Gyraulus crista påträffad. Arten var tidigare rödlistad i klass 4. Elfiske har utförts 1990, 1994, 1997 och 2002. Vid det senaste fisket fångades 81 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 30 öringar per 100 m 2. Bäcken bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Vid fisket erhölls även 10 abborrar, 3 gäddor, 2 mörtar och 1 signalkräfta. Under 1993 utfördes omfattande bottenrensningar samt stenutläggning inom området i Ringshyttan. Dessa åtgärder finansierades genom bidrag från Nora kommun. Utsättning av flodkräftyngel år 1994 från odling Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Bälgsjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Bälgsjön och eller sjöarna uppströms Bälgsjön har kalkats 1978, 1983, 1989, 1994, 1997 och 2001. 27

Fångst öring per 100 m 2 i Ringshyttebäcken 0+öring >0+öring Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 1992 1994 1997 2002 Resultat från elfisket år 2002 jämfört med tidigare år. Bälgsjön Ringshyttebäcken [µ Åsbosjön Elfiske-och bottenfaunalokalen i Ringshyttebäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Vasslabäcken, 122-406 Bottenfaunaundersökning på station 1 har utförts 1993, 1997 och 2002. Bottenfaunaindikatorerna Baetis rhodani, Baetis exkl. B. Rhodani och Gastropoda påträffades 1993, 1997 och 2002. 1993 påträffades även Hirudinea. 2002 påträffades även Centroptilum. Vid den senaste undersökningen erhölls mycket art och individrik fauna. Riklig förekomst av BpHI 10 arten Ephemera vulgata, samt ett stort antal klass 8 arter, tyder på att årslägsta ph bör ligga en bit över 5,5. 14 taxa inom föroreningsklass 4 5 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt 28

ovanlig art, Hydropsyche saxonica påträffades. Arten var tidigare rödlistad i klass 4. Dessutom påträffades en stensimpa (Cottus gobio) i provet. Elfiske på stationerna 1 och 2 har utförts 1993, 1997 och 2002. Dessutom har elfiskeutförts 1988 på station 1. Vid det senaste fisket vid station 1 fångades 96 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 102 öringar per 100 m 2. Vid fisket erhölls även 102 stensimpor och 2 signalkräftor. Vid station 2 fångades 81 öringar, vilket utgör en besättningstäthet av 32 öringar per 100 m 2. Vid fisket erhölls även 42 stensimpor och 5 gäddor. Bäcken bedöms ha ingen eller obetydlig avvikelse av öringtäthet samt reproduktion jämfört med andra jämförbara öringförande bäckar. Fångst öring per 100 m 2 i Vasslabäcken, stn 1 0+öring >0+öring Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 1988 1993 1997 2002 Resultat från elfisket vid station 1 år 2002 jämfört med tidigare år. Fångst öring per 100 m 2 i Vasslabäcken, stn 2 0+öring >0+öring Antal 35 30 25 20 15 10 5 0 1993 1997 2002 Resultat från elfisket vid station 2 år 2002 jämfört med tidigare år. 29

Bäckens vatten kommer huvudsakligen från Håkansbodasjön, som ingår i länets kalkningsprogram. Håkansbodasjön och sjöarna uppströms har kalkats 1983, 1988, 1993 och 1998. Håkansbodasjön [ [ Vasslabäcken 2 Teckenförklaring [ Elfiske [µ Bottenfauna & Elfiske Rastälven [µ Vasslabäcken 1 Färvilen Fåsjön Få jö Elfiskelokalerna och bottenfaunalokalen i Vasslabäcken. Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Redovisning Efter Referenser nedan redovisas resultatet från undersökningarna i de 14 vattendragen på efterföljande blanketter. Vattendragen har ordnats i bokstavsordning. Referenser Dahlberg, M., 2002. Vad finns under ytan? Resultat från Sötvattenslaboratoriets provfiskesjöar år 2002. Finfo 2003:4. Fiskeriverket.. Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Rapport 4345. -Naturvårdsverket. Lingdell, P-E. och Engblom, E. 1990. Försurningssituationen i några sjöar och vattendrag i Kopparbergs län. -Limnodata HB. Lingdell, Per Erik och Engblom, Eva. 2002. Bottendjur som indikatorer på kalkningseffekter. Rapport 5235. Naturvårdsverket. 30

Naturvårdsverket, 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket, 2002. Kalkning av sjöar och vattendrag. Bilaga 3: Bottenfaunaindikatorer. Handbok 2002:1. Nordiska ministerrådet, 1984. Naturgeografisk regionindelning av Norden. - Berlings, Arlöv. Shannon, D E, 1948. A mathematical theory of communication. Bell System Technological Journal 37:379 423. 31

Karta Provfiske och bottenfaunalokaler Hundtjärnsbäcken [µ [µ Kyrkviksbäcken Marstrandsbäcken Hecklanbäcken [ [ Hälle fors Ljusnarsberg [ [ Bredsjöbäcken Kölsjöån Djupedalsbäcken Vasslabäcken Färvilsån Ringshyttebäcken [µ [µ [µ [µ Lindesberg Nora Karlskoga Örebro Degerfors Lekeberg Kumla Hallsberg Laxå Igelbäcken Norrbäcken [ [ Lantmäteriet, 2000, L2000/2620-T Askersund [ [ Forsaån Laxbäcken [µ Bottenfauna + Elfiske [ Elfiske Kommun 32

Elfiske- samt ev. bottenfaunaprotokoll Bredsjöbäcken (exkl. bottenfauna) ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Eskilstunaån 122 Län Örebro Kommun Ljusnarsberg Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Bredsjöbäcken 122-727 2002-09-17 M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Grumlighet Straxt uppströms Rällsälven 6632920 145722 +12 grader Klart AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 100 1 100 Grus, Sten Måttlig Vattenföring 7.0 l/s Vattendjup 0-30 cm Anmärkning Batteriaggregat, Endast ett fiske FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 4 8.9-20.0 1 Elritsa C:a 40 1 Stensimpa C:a 15 33

LÄNGDMÄTNINGSPROTOKOLL ÖRING Vattendrag Bredsjöbäcken Lokal Straxt uppströms Rällsälven Datum 2002-09-17 Längd cm Omg. 1 antal Omg. 2 antal Omg.3 antal Summa 3 0 3,5 0 4 0 4,5 0 5 0 5,5 0 6 0 6,5 0 7 0 7,5 0 8 0 8,5 0 9 2 2 9,5 1 1 10 0 10,5 0 11 0 11,5 0 12 0 12,5 0 13 0 13,5 0 14 0 14,5 0 15 0 15,5 0 16 0 16,5 0 17 0 17,5 0 18 0 18,5 0 19 0 19,5 0 20 1 1 20,5 0 21 0 21,5 0 22 0 22,5 0 23 0 23,5 0 24 0 24,5 0 25 0 25,5 0 26 0 26,5 0 27 0 27,5 0 28 0 28,5 0 29 0 29,5 0 30 0 >30 0 4 0 0 4 34

ELFISKEUNDERSÖKNING Bredsjöbäcken 122-727 2002-09-17 Vattensystem Eskilstunaån 122 Kommun Ljusnarsberg Lokal Straxt uppströms Rällsälven Koordinater 6632920 145722 Avfiskad yta m 2 100 Antal avfiskn. 1 Fångst Öring Antal Medellängd cm 0+ 3 9,2 > 0+ 1 20,0 Totalt 4 11,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 4 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 4 0+ öring 3 >0+ öring 1 Antal per 100 m 2 4 0+ öring 3 >0+ öring 1 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 3 Antal öring 2 1 0 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 Längd cm 35

Djupedalsbäcken (inkl. bottenfauna) ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Gullsbångsälven 138 Län Örebro Kommun Karlskoga Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Djupedalsbäcken 138-598 2002-09-25 M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Grumlighet 400 m uppströms vägskäl. 659810 142820 +7 grader Brunfärgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 80 2 160 Sten, grus, sand Saknas Vattenföring 8.0 l/ssk Vattendjup 0-100 cm Anmärkning FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 öring 74 4-21 2 öring 32 4.5-13 3 öring 17 4.5-11 36

LÄNGDMÄTNINGSPROTOKOLL ÖRING Vattendrag Djupedalsbäcken Lokal 400 m uppströms vägskäl. Datum 2002-09-25 Längd cm Omg. 1 antal Omg. 2 antal Omg.3 antal Summa 3 0 3,5 0 4 1 1 4,5 7 6 3 16 5 7 7 3 17 5,5 15 9 4 28 6 10 3 3 16 6,5 2 1 2 5 7 0 7,5 0 8 2 2 8,5 0 9 4 2 6 9,5 4 2 6 10 2 2 10,5 1 1 11 1 1 2 11,5 2 2 12 1 1 2 12,5 3 3 13 2 1 3 13,5 0 14 2 2 14,5 2 2 15 0 15,5 0 16 0 16,5 0 17 0 17,5 3 3 18 0 18,5 1 1 19 1 1 19,5 0 20 1 1 20,5 0 21 1 1 21,5 0 22 0 22,5 0 23 0 23,5 0 24 0 24,5 0 25 0 25,5 0 26 0 26,5 0 27 0 27,5 0 28 0 28,5 0 29 0 29,5 0 30 0 >30 0 74 32 17 123 37

ELFISKEUNDERSÖKNING Djupedalsbäcken 138-598 2002-09-25 Vattensystem Gullsbångsälven 138 Kommun Karlskoga Lokal 400 m uppströms vägskäl. Koordinater 659810 142820 Avfiskad yta m 2 160 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm 0+ 83 5,3 > 0+ 40 12,3 Totalt 123 7,6 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 77 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 146 0+ öring 106 >0+ öring 40 Antal per 100 m 2 92 0+ öring 66 >0+ öring 25 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 30 25 Antal öring 20 15 10 5 0 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 Längd cm 38

Bottenfauna, Djupedalsbäcken. 2002-09-25. Försurningskänslighetsindex. BpHI Antal påträffade taxa BpHI Antal påträffade taxa 0 5 1 10 6 1 2 10 8 3 3 16 10 1 4 3 Fyra indikatortaxa för ph över 5,5 påträffades, varför årslägsta ph ej bör underskrida detta värde. Föroreningskänslighetsindex Index Antal påträffade taxa Antal individer bestämda till art / släkte 0 1 1 4 2 12 215 3 17 1326 4 9 115 5 1 135 Artmässig dominans av normalt tåliga arter. Antalsmässig dominans av normalt tåliga arter. Sammanfattande index 3,09. Artrik fauna. Riklig förekomst av BpHI 10 arten Alainites muticus tyder på att årslägsta ph bör ligga en bit över 5,5. 10 taxa inom föroreningsklass 4 5 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, Hydropsyche saxonica påträffades. Arten var tidigare rödlistad i klass 4. 39

Antal individer av bottenfauna som påträffats i håvprov. Djupedalsbäcken. 2002-09-25. Grovsållat Subsampel Rest Totalt BpHI FOI 20% 80% Oligochaeta Eiseniella tetraeda 3 3 3 10 13 Enchytraidae 3 2 2 10 Stylodrilus heringianus 3 2 1 2 3 Crustacea Asellus aquaticus 3 2 1 3 4 Ephemeroptera Alainites muticus 10 3 87 435 Baetis rhodani 8 2 18 90 Leptophlebia marginata 2 2 3 3 Nigrobaetis niger 8 3 1 37 186 Plecoptera Amphinemura borealis 2 4 4 20 Diura nanseni 2 4 1 1 2 Isoperla difformis 2 4 1 8 41 Leuctra digitata 2 3 8 97 493 Leuctra nigra 2 4 4 20 Protonemura meyeri 2 4 3 11 14 Siphlonoperla burmeisteri 4 5 27 135 Odonata Cordulegaster boltoni 3 4 1 0 1 Coleoptera Elmis aenea 3 4 2 10 12 Elodes sp. 1 2 1 3 4 Hydraena gracilis 3 3 20 100 Limnius volckmari 3 4 1 0 1 Oulimnius tuberculatus 3 3 1 1 Trichoptera Adicella reducta 6 3 1 1 Hydropsyche pellucidula 3 3 1 1 Hydropsyche saxonica 3 3 12 12 Hydropsyche siltalai 3 2 1 18 91 Hydroptila sp. 8 3 1 1 Limnephilidae 1 2 3 5 8 Oxyethira sp. 4 3 2 2 Plectrocnemia sp. 1 3 3 15 Polycentropus flavomaculatus 1 3 2 6 8 Rhyacophila nubila 3 4 4 4 Sericostoma personatum 4 3 11 55 Diptera Ceratopogonidae 1 1 6 30 Chironomini 1 1 1 0 1 Dicranota sp. 2 2 4 20 Dixa sp. 1 3 2 0 2 Hexatominae 3 0 1 1 2 Orthocladinae 1 2 2 10 Simulidae 2 2 2 14 16 Tanypodinae 1 1 11 55 Tanytarsini 1 1 23 115 Tipula sp. 3 3 1 1 Wiedemannia sp. 3 3 3 15 Hydracarina 2 2 26 130 Totalt 12 435 92 2183 Antal taxa 44 40

Forsaån (exkl. bottenfauna) ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Mindre vattendrag till Vättern 6Län Örebro Kommun Askersund Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Forsaån 67-188 2002-09-02 M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Riksväg 50 651270 145250 +14 grader Kraftigt färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 40 1,5 60 Block, grus, sten Mossa Vattenföring 15 l/sek Vattendjup 0-40 cm Anmärkning Det observerades många små och stora signalkräftor FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 öring 21 6-36.5 lake 1 17,9 mört 1 12,30 2 öring 17 6.5-25.5 lake 3 7.2-20.6 3 öring 2 7.5-18 lake 1 7,7 41

LÄNGDMÄTNINGSPROTOKOLL ÖRING Vattendrag Forsaån Lokal Riksväg 50 Datum 2002-09-02 Längd cm Omg. 1 antal Omg. 2 antal Omg.3 antal Summa 3 0 3,5 0 4 0 4,5 0 5 0 5,5 0 6 1 1 6,5 1 1 7 1 1 7,5 1 1 2 8 1 3 4 8,5 4 1 5 9 2 6 8 9,5 1 1 2 10 1 1 10,5 0 11 0 11,5 0 12 0 12,5 0 13 0 13,5 0 14 1 1 14,5 1 1 15 0 15,5 1 1 16 1 1 16,5 0 17 1 1 17,5 0 18 1 1 2 18,5 0 19 2 1 3 19,5 0 20 0 20,5 0 21 0 21,5 0 22 0 22,5 1 1 23 0 23,5 0 24 1 1 24,5 0 25 0 25,5 1 1 26 0 26,5 0 27 0 27,5 0 28 0 28,5 1 1 29 0 29,5 0 30 0 >30 1 1 21 17 2 40 42

ELFISKEUNDERSÖKNING Forsaån 67-188 2002-09-02 Vattensystem Mindre vattendrag till Vättern 67 Kommun Askersund Lokal Riksväg 50 Koordinater 651270 145250 Avfiskad yta m 2 60 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm 0+ 22 9,5 > 0+ 18 16,7 Totalt 40 12,8 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 67 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 44 0+ öring 28 >0+ öring 16 Antal per 100 m 2 74 0+ öring 47 >0+ öring 27 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING Antal öring 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 Längd cm 43

Färvilsån (inkl. bottenfauna) ELFISKEPROTOKOLL Vattensystem Arbogaån 122 Län Örebro Kommun Nora Vattendrag Nr Datum Fisketid kl. Fiskare Färvilsån 122-388 2002-09-05 M. Nyberg Lokal Koordinater Temp. vatten Vattenfärg Nedan landsvägen 660985 145060 +17grader Färgat AVFISKAD YTA Längd Bredd Yta m2 Bottenstruktur Bottenvegetation 80 2 160 Sten, block,grus Mossa Vattenföring 5 l/sek Vattendjup 0-50 cm Anmärkning Observerades c:a 20 småkräftor FÅNGST Omgång Fisketid min. Fiskart Antal Längd cm 1 Öring 6-26.5 1 Bäckröding 25 1 Lake 20.0-32.5 1 Stensimpa 2.6-8.8 1 Signalkräfta 5.0-11.8 2 Öring 6.5-22.0 2 Lake 25.6-26.8 2 Stensimpa 2.9-7.7 2 Signalkräfta 2.3-10.0 3 Öring 6.5-15.5 3 Lake 9,3 3 Stensimpa 2.5-8.7 3 Signalkräfta 2.7-13.0 44

LÄNGDMÄTNINGSPROTOKOLL ÖRING Vattendrag Färvilsån Lokal Nedan landsvägen Datum 2002-09-05 Längd cm Omg. 1 antal Omg. 2 antal Omg.3 antal Summa 3 0 3,5 0 4 0 4,5 0 5 0 5,5 0 6 1 1 6,5 3 8 2 13 7 12 2 5 19 7,5 13 4 2 19 8 9 5 2 16 8,5 3 1 4 9 1 1 9,5 0 10 0 10,5 0 11 0 11,5 0 12 0 12,5 0 13 2 2 13,5 0 14 0 14,5 0 15 1 1 15,5 1 1 16 0 16,5 0 17 1 1 17,5 1 1 2 18 0 18,5 1 1 19 0 19,5 0 20 0 20,5 2 2 21 0 21,5 0 22 1 1 22,5 0 23 0 23,5 0 24 0 24,5 0 25 0 25,5 0 26 0 26,5 1 1 27 0 27,5 0 28 0 28,5 0 29 0 29,5 0 30 0 >30 0 50 21 14 85 45

ELFISKEUNDERSÖKNING Färvilsån 122-388 2002-09-05 Vattensystem Arbogaån 122 Kommun Nora Lokal Nedan landsvägen Koordinater 660985 145060 Avfiskad yta m 2 160 Antal avfiskn. 3 Fångst Öring Antal Medellängd cm 0+ 73 7,4 > 0+ 12 18,0 Totalt 85 8,9 ÖRING Fångst antal öring / 100 m 2 53 Beräkning enl. Zippin s Skattad population antal 99 0+ öring 87 >0+ öring 12 Antal per 100 m 2 62 0+ öring 54 >0+ öring 8 LÄNGDFÖRDELNING ÖRING 20 18 16 Antal öring 14 12 10 8 6 4 2 0 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 Längd cm 46

Bottenfauna, Färvilsån. 2002-09-05. Försurningskänslighetsindex. BpHI Antal påträffade taxa BpHI Antal påträffade taxa 0 5 1 1 9 6 2 8 8 6 3 17 10 1 4 4 Sju indikatortaxa för ph över 5,5 påträffades, varför årslägsta ph ej bör underskrida detta värde. Föroreningskänslighetsindex Index Antal påträffade taxa Antal individer bestämda till art / släkte 0 2 1 5 2 12 289 3 17 619 4 10 443 5 Artmässig dominans av normalt tåliga arter. Antalsmässig dominans av normalt tåliga arter. Sammanfattande index 3,11 Artrik fauna. Förekomst av BpHI 10 arten Ephemera vulgata tyder på att årslägsta ph bör ligga något över 5,5. 10 taxa inom föroreningsklass 4 indikerar liten påverkan av näringsämnen/organisk förorening. En relativt ovanlig art, Hydropsyche saxonica påträffades. Arten var tidigare rödlistad i klass 4. 47

Antal individer av bottenfauna som påträffats i håvprov. Färvilsån. 2002-09-05. Grovsållat Subsampel Rest Totalt BpHI FOI 20% 80% Nematoda 2 1 3 15 Oligochaeta Eiseniella tetraeda 3 3 2 8 10 Enchytraidae 3 2 1 23 116 Lumbriculidae 3 2 6 30 Spirosperma ferox 3 2 1 2 3 Tubificidae 3 2 4 20 Ephemeroptera Baetis rhodani 8 2 13 65 Ephemera vulgata 10 3 3 3 Heptagenia sulphurea 4 4 1 0 1 Nigrobaetis niger 8 3 4 13 17 Plecoptera Amphinemura borealis 2 4 1 5 Isoperla difformis 2 4 6 6 Leuctra digitata 2 3 10 50 Protonemura meyeri 2 4 12 60 Odonata Cordulegaster boltoni 3 4 1 1 Coleoptera Elmis aenea 3 4 29 145 Hydraena gracilis 3 3 2 6 8 Limnius volckmari 3 4 35 175 Oulimnius tuberculatus 3 3 1 2 3 Trichoptera Agapetus fuscipes? 8 3 26 130 Hydropsyche pellucidula 3 3 12 60 Hydropsyche saxonica 3 3 1 1 2 Hydropsyche siltalai 3 2 39 195 Hydroptila sp. 8 3 2 4 10 Ithytrichia sp. 8 4 4 20 Lepidostoma hirtum 5 3 21 105 Limnephilidae 1 2 3 3 Oecetis testacea 4 4 4 20 Polycentropus flavomaculatus 1 3 10 50 Rhyacophila nubila 3 4 2 10 Sericostoma personatum 4 3 21 105 Silo pallipes 4 3 2 10 Diptera Ceratopogonidae 1 1 2 10 Chironomini 1 1 1 1 2 Dicranota sp. 2 2 3 13 16 Dixa sp. 1 3 1 0 1 Hexatominae 3 0 2 2 Orthocladinae 1 2 68 340 Potthastia longimana 1 0 1 3 4 Simulidae 2 2 18 90 Tanypodinae 1 1 8 40 Tanytarsini 1 1 26 130 Wiedemannia sp. 3 3 12 60 Hydracarina 2 2 22 110 Gastropoda Ancylus fluviatilis 8 3 11 55 Bivalvia Pisidium sp. 3 2 2 10 Totalt 1 466 68 2323 Antal taxa 46 48