INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro
I N F O R M A T I O N OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 2005:1 Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete Arbetsmiljöförhållanden, besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån 2005
Information on education and the labour market 2005:1 Heavy lifting and other physically heavy work Work environment, work-related disorders, sick leave due to work-related disorders, working despite sickness Swedish Work Environment Authority Statistics Sweden, 2005 Producent Producer Statistiska centralbyrån (SCB) Avdelningen för arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Box 24 300 104 51 Stockholm Arbetsmiljöverket (AV) Statistikenheten 171 84 Solna Förfrågningar SCB: Kerstin Fredriksson tfn: 08-5069 40 41 Inquiries e.post:kerstin.fredriksson2@scb.se Madeleine Bastin tfn: 08-5069 46 54 e.post:madeleine.bastin@scb.se Alf Andersson tfn: 08-5069 48 46 e.post:alf.andersson@scb.se AV: Ruth Carlsson tfn: 08-730 90 00 e.post:ruth.carlsson@av.se Jan Weiner tfn: 08-730 90 00 e.post:jan.weiner.@av.se Eva Thorén tfn: 08-730 90 00 e.post:eva.thoren@av.se Foto Photo Denny Lorentzen, e-post: fotograf@dennylorentzen.com Fotograf Jyrki Siikanen, e-post: jyrkif@voff.se Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete 2005, Arbetsmiljöverket och Statistiska centralbyrån Enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk är det förbjudet att helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna publikation utan medgivande från Arbetsmiljöverket. ISSN: 1400-3996 ISBN: 91-618-1266-8 Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2005.02
3 Förord I Arbetsmiljöverkets verksamhetsprogram för 2004-2006 är belastningsergonomi ett prioriterat insatsområde. Belastningsbesvär står för nästan två tredjedelar av samtliga anmälda arbetssjukdomar för såväl kvinnor som män. Skador i muskler, senor och leder är en av de vanligaste orsakerna till att människor är sjukskrivna. Denna rapport, som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av och i nära samarbete med Arbetsmiljöverket, syftar till att ge ett fördjupat underlag för de fortsatta insatserna mot ohälsa till följd av tunga lyft och annat kroppsligt tungt arbete. Rapporten bygger på data från Arbetsmiljöundersökningarna 1989-2003 och Undersökningarna om Arbetsorsakade besvär 2000-2004. Båda dessa urvalsundersökningar görs i anslutning till SCB:s arbetskraftsundersökningar. Rapporten har utarbetats inom Statistiska Centralbyrån av Kerstin Fredriksson (uppdragsansvarig), Madeleine Bastin och Alf Andersson tillsammans med Ruth Carlsson, Eva Thorén och Jan Weiner från Arbetsmiljöverket. Stockholm i mars 2005 Elisabet Broberg Arbetsmiljöverket Anders Sundström Statistiska centralbyrån
4 Innehåll Arbetsmiljöverket inleder 6 Sammanfattning 7 1 Bakgrund och syfte 11 2 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöindex. 13 Utveckling 1989-2003 2.1 Presentation av arbetsmiljöfrågor och index 13 2.2 Arbetsmiljöns förändring 1989-2003 17 2.3 Tungt arbete: tunga lyft och annat kroppsligt tungt 21 3 Yrken där tungt arbete är vanligt 23 3.1 Presentation av de valda yrkena där tungt arbete är vanligt 23 3.1.1 Kvinnor 23 3.1.2 Män 27 3.1.3 Tungt lyftarbete i de valda yrkena 31 3.2 Mycket tungt arbete 32 3.3 Tungt arbete efter näringsgren 33 3.4 Utvecklingen av tungt arbete inom de valda yrkena 35 4 Arbetsmiljöförhållanden inom de valda yrkena 36 4.1 Fysiska påfrestningar 38 4.2 Buller, vibrationer, kyla 42 4.3 Stress och bundenhet i arbetet 45 4.4 Prioritering av arbetsuppgifter, uppskattning i arbetet 49 4.5 Krav, inflytande och socialt stöd 52 4.6 Ändrad arbetsmiljö för dem som haft samma yrke de 56 senaste fem åren 4.7 Kompetenskrav för jobbet. Kompetensutveckling 61 4.8 Kroppsligt ont, uttröttning 64 4.9 Otillräcklig återhämtning, olust 68
5 5 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Tillgång till 71 företagshälsovård 6 Arbetsrelaterade besvär, vidtagna åtgärder, arbets- 74 skadeanmälan, sjukfrånvaro och sjuknärvaro 6.1 Arbetsrelaterade besvär 75 6.2 Uppgiven orsak till besvären 80 6.3 Kroppsliga besvär som är vanligt förekommande 83 i de valda yrkena 6.4 Vidtagna åtgärder. Arbetsskadeanmälan 85 6.5 Arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Sjuknärvaro 87 7 Upplevt behov av förändringar för att klara hälsan 90 eller orka jobba fram till pension 7.1 Övervägt ändra arbetssituationen av hälsoskäl 91 7.2 Att orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder 95 8 Arbetsmiljöprofiler för de utsatta yrkena 97 9 Samband mellan tungt arbete och sjukfrånvaro 113 till följd av arbetsrelaterade besvär 9.1 Utfall 113 9.2 Exponeringar 114 9.3 Resultat av analyserna 116 9.3.1 Samband mellan olika exponeringar och lång arbets- 117 relaterad sjukfrånvaro på grund av ryggbesvär 10 Resultatdiskussion 120 Arbetsmiljöverket avslutar 123
6 Arbetsmiljöverket inleder Manuell hantering och annan kraftutövning Med manuell hantering avses förflyttningar av bördor där arbetstagare med muskelkraft lyfter, sätter ned, skjuter, drar, rullar, bär, håller eller stödjer ett föremål eller en levande varelse. Ett arbete kan upplevas som tungt när kroppen ansträngs så att cirkulationen påverkas. Det är framförallt syreupptagningsförmågan som begränsar förmågan att utföra ett fysiskt påfrestande arbete, men även muskelstyrka och arbetsteknik inverkar. Tungt arbete kännetecknas ofta av manuella lyft, men kan också innebära annat arbete som är fysiskt påfrestande och där hela kroppen engageras under en längre tid. Det kan vara arbetsuppgifter som medför att arbetstagaren måste anbringa avsevärd fysisk kraft, t.ex. att använda handhållna maskiner eller redskap. Även faktorer som långvarigt påfrestande arbetsställningar, kyla och värme påverkar upplevelsen av att ett arbete är kroppsligt tungt och ansträngande. Tung manuell hantering innebär risk för överbelastning av framförallt ryggen men även skuldra och arm, särskilt när arbetet är förenat med påfrestande arbetsställningar. Vid lyft med kraftigt böjda knän och bärande i trappor eller sneda, hårda underlag finns också risk för knäskador.
7 Sammanfattning Denna rapport behandlar arbetsmiljön för kvinnor och män i yrken där tungt arbete är vanligt. Dessa yrken beskrivs med avseende på en rad arbetsmiljöförhållanden, såväl fysisk som psykosocial arbetsmiljö. Dessutom visas hur vanligt det är att man uppger olika former av arbetsrelaterade besvär samt sjukfrånvaro till följd av dessa besvär. Rapportens första, mest omfattande del, är beskrivande. Den andra delen består av en multivariat analys där sambanden mellan olika arbetsmiljöfaktorer och lång sjukfrånvaro till följd av besvär i ryggen analyseras. Dataunderlaget för den deskriptiva delen har hämtats från Arbetsmiljöundersökningarna 1989-2003 och undersökningarna om Arbetsorsakade besvär 2000-2004. I analysavsnittet har data hämtas från det sammanlagda datamaterialet Arbetsmiljö/Arbetsorsakade besvär 1997/2002. Undersökningarna kan parvis kopplas samman genom att det i stor utsträckning är samma individer som deltagit först i Arbetsmiljöundersökningen (okt-nov) och sedan i undersökningen om Arbetsorsakade besvär första kvartalet året därpå. Ett antal yrken där tungt arbete är vanligt bland kvinnor och män har valts ut för närmare analyser. De yrken som ingår har valts ut efter hur vanligt förekommande det är att man dagligen flera gånger måste lyfta minst 15 kg och/eller att man helt eller delvis instämmer att arbetet är påfrestande tungt. Kriteriet för att ett yrke skall ingå är att minst 40 procent av de svarande kvinnorna och minst 55 procent av männen har angett att de har tungt arbete enligt definitionen. Detta gav 12 yrken för kvinnor och 15 för män. Kvinnor i de valda yrkena utgör nästan en tredjedel av alla sysselsatta kvinnor och motsvarande andel för män är nästan en fjärdedel.
8 Valda kvinnoyrken enligt Standard för svensk yrkesindelning (SSYK) 5132 Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 5133 Vårdbiträden, personliga assistenter m.fl. 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 913 Köks- och restaurangbiträden 5221 Försäljare, dagligvaror 5122 Kockar och kokerskor 9122 Hotell- och kontorsstädare m.fl. 4131 Lagerassistenter m.fl. 5131 Barnskötare m.fl. 82 Maskinoperatörs- o monteringsarbete 3231 Sjuksköterskor, medicin/kirurgi 7 Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning Valda mansyrken enligt Standard för svensk yrkesindelning (SSYK) 613 Växtodlare o djuruppfödare, blandad drift 7123 Byggnadsträarbetare, inredningssnickare m.fl. 7135 VVS-montörer m.fl. 7124 Anläggningsarbetare 415 Brevbärare m.fl. 74 Annat hantverksarbete 721 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 714 Målare, lackerare, skorstensfejare o d 4131 Lagerassistenter m.fl. 8323 Lastbils- och långtradarförare 7231 Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård 8281, 8238 Fordonsmontörer, montörer, metall-, gummi/plastprodukter 722 Smeder, verktygsmakare m.fl. 9 Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning Som ett komplement beskrivs ytterligare en kategori med mycket tungt arbete. Här har man uppgett att man dagligen flera gånger måste lyfta minst 15 kg och att man helt instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. En del av dem som ingår i denna kategori återfinns i de yrken som valts för undersökningen medan andra finns i andra yrken. Komprimerade beskrivningar av resultaten yrkesvis återfinns i kapitel 8, Arbetsmiljöprofiler för de valda yrkena. Under den aktuella tidsperioden 1995-2003 har andelen tungt arbete enligt ovanstående definition varit i stort sett oförändrad bland männen men minskat något bland kvinnorna. Dock anser många
9 inom enskilda yrkesgrupper som brevbärare, sjukvårdspersonal och köks- och restauranganställda att de tunga momenten ökat under de senaste fem åren. I flera avseenden är de som arbetar i de valda yrkena med tungt arbete i större utsträckning utsatta för andra exponeringar i arbetsmiljön än vad som gäller för sysselsatta män och kvinnor totalt. Detsamma gäller också dem som har mycket tungt arbete. I flertalet yrken med tungt arbete är det vanligare än bland sysselsatta kvinnor och män totalt att......böja och vrida sig många gånger dagligen...ha påfrestande ensidiga arbetsrörelser och arbetsställningar...arbetet upplevs som enformigt (främst männen)...vara utsatt för buller, kyla och vibrationer...ha små möjligheter att utvecklas och lära nytt. Däremot upplevs arbetet sällan som psykiskt påfrestande och höga arbetskrav förekommer inte så ofta. Bland kvinnorna med tungt arbete intar sjukvårdsanställda en särställning. Deras arbete är sällan enformigt eller bullrigt men det är psykiskt påfrestande och arbetet innebär höga krav och litet inflytande. Sjuksköterskorna är den enda grupp bland de valda yrkena som har goda möjligheter till utveckling och vidareutbildning. Bland männen har lastbils- och långtradarförare ofta höga arbetskrav. Denna grupp har också liksom brevbärarna litet inflytande i arbetet. I flertalet yrken med tungt arbete är fysiska besvär på grund av arbetet vanligare än bland sysselsatta kvinnor och män totalt. Man har besvär från både rygg, axlar, armar och ben. Däremot är andra besvär än fysiska mindre vanliga. Enda undantaget är sjuksköterskor som har mindre fysiska besvär men mer besvär av annan art såsom stress och andra psykiska påfrestningar.
10 Den arbetsrelaterade sjukfrånvaron är också vanligare inom i stort sett alla de valda yrkena, för såväl kvinnor som män. Enda undantaget är sjuksköterskor, där den långa sjukfrånvaron är mindre vanlig än bland sysselsatta kvinnor totalt. Bland kvinnor och män i gruppen med mycket tungt arbete är såväl fysiska som psykiska påfrestningar är vanliga. I denna grupp är det också vanligt att arbetet upplevs både som enformigt, bundet och ofritt. Arbetskraven är höga, inflytandet litet och inom denna grupp upplever många att de har bristande socialt stöd från såväl chefer som arbetskamrater. De har också mycket besvär, både av fysisk och annan art och är mer sjukfrånvarande än någon av de valda yrkena. I de multivariata analyserna visas vilka faktorer som främst förklarar lång sjukfrånvaro till följd av arbetsrelaterade ryggbesvär. Enligt analysen utgör tungt arbete, så som det definierats i denna rapport, en riskökning med 1,5 för både kvinnor och män. Mycket tungt arbete innebär en riskökning på 2,7 för både kvinnor och män. Liksom för kvinnor finns för män en ökad risk för allvarliga ryggbesvär med stigande ålder men riskökningen är inte så markant för männen. För både kvinnor och män innebär påfrestande arbetsställningar och arbetsrörelser i flera fall en fördubbling av risken. Att inte kunna påverka arbetstakten ökar också risken i nästan lika hög grad som de fysiska faktorerna. Arbete i kyla innebär en ökad risk för kvinnor. Att inte få stöd och uppmuntran från sin närmaste chef när det känns besvärligt ökar också risken bland män. Detta gäller dock inte företagare och medhjälpare utan främst manliga anställda. Rapporten avslutas med att olika tänkbara förklaringar till resultaten diskuteras tillsammans med förslag på åtgärder på arbetsplatserna för att förhindra långvariga sjukskrivningar på grund av ryggbesvär.
11 1 Bakgrund och syfte Bakgrund och syfte Syftet med rapporten är dels att beskriva arbetsmiljön i de arbeten där tungt arbete är vanligt, dels att analysera samband mellan arbetsmiljön, arbetsorsakade besvär och sjukskrivning inom dessa yrken. De näringsgrenar där tungt arbete är vanligt skall också identifieras. Data från Arbetsmiljöundersökningarna samt från undersökningarna om Arbetsorsakade besvär utgör grunden för analyserna. Flertalet som besvarat Arbetsmiljöundersökningen har även deltagit i undersökningen om Arbetsorsakade besvär kvartalet efter. Därigenom möjliggörs analyser om samband mellan olika exponeringsfaktorer i arbetsmiljön och uppkomna besvär av arbetet och arbetsrelaterad sjukfrånvaro. För flertalet beskrivningar används ett sammanslaget datamaterial där Arbetsmiljöundersökningarna för 1999-2003 lagts samman med Besvärsundersökningarna för respektive 2000-2004. Det innebär att beskrivningar som gäller yrken avser situationen i tidsintervallet 1999-2004. Sammanläggningen har gjorts för att få ett större och därmed ett mer tillförlitligt material så att flera yrken kan beskrivas. Bokens uppläggning I kapitel 2 ges en allmän bild av hur vissa arbetsmiljöförhållanden har utvecklats från 1989 till 2003, den period som Arbetsmiljöundersökningarna har genomförts. Därefter redovisas i kapitel 3 yrken där tungt arbete är vanligt förkommande. De yrken där 40 procent kvinnor och 55 procent män eller fler svarat att de arbetar under dessa omständigheter definieras som yrken med tungt arbete. Tolv sådana yrken för kvinnor och femton för män uppfyller dessa kriterier. Utvecklingen av tungt arbete i dessa yrken beskrivs.
12 I kapitel 4 beskrivs för de valda yrkena ett antal andra arbetsmiljöförhållanden - såväl fysiska påfrestningar som psykosociala. Kapitel 5 belyser för de valda yrkena huruvida man uppger att systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs på arbetsplatsen och om man har tillgång till företagshälsovård. I kapitel 6 beskrivs för de valda yrkena förekomsten av arbetsrelaterade besvär, deras angivna orsak och om besvären lett till sjukfrånvaro. Dessutom redovisas uppgifter om sjuknärvaro, dvs. att man gått till arbetet trots att man varit sjuk och om åtgärder har vidtagits på arbetsplatsen samt om arbetsskadeanmälan har gjorts. I kapitel 7 redovisas det upplevda behovet av förändringar i arbetssituationen för att man skall klara hälsan. Vidare beskrivs hur de som är 50 år och äldre ser på möjligheterna att fortsätta fram till ordinarie pensionsålder och vilka förhållanden i arbetsmiljön som eventuellt borde ändras för att underlätta detta. Kapitel 8 ger sammanfattande arbetsmiljöprofiler - yrke för yrke - av för yrket typiska ergonomiska och psykosociala förhållanden, arbetsrelaterade besvär, sjukfrånvaro och sjuknärvaro. Kapitel 9 innehåller en sambandsanalys av vilka arbetsmiljöförhållanden som inverkar på den långa (minst fem veckor) arbetsrelaterade sjukfrånvaron till följd av ryggbesvär. Analysen görs separat för kvinnor och män. Som förklarande variabler prövas ålder och en rad arbetsmiljövariabler, huvudsakligen sådana som använts i den beskrivande delen av rapporten. I kapitel 10 förs en avslutande resultatdiskussion. Arbetsmiljöverket avslutar rapporten med en diskussion om vilka möjliga åtgärder som behövs för att minska belastningar i arbetslivet samt hur ett bra handlingsutrymme skulle kunna inverka på människors välbefinnande i arbetslivet.
13 2 Arbetsmiljöfrågor och arbetsmiljöindex. Utveckling 1989-2003 I detta kapitel presenteras först de frågor och frågeindex som används i rapporten. Flera av dem är olika mått på tungt arbete och andra fysiskt krävande arbetsförhållanden, men här ingår också frågor om grundläggande psykosociala förhållanden som krav, kontroll och stöd. Därefter beskrivs översiktligt för kvinnor och män hur dessa förhållanden har utvecklats under den period arbetsmiljöstatistiken täcker, d.v.s. från 1989. Sist visas för år 2003 tungt arbete bland kvinnor och män med specificering av lyftarbete och allmän upplevelse av att arbetet är påfrestande tungt. 2.1 Presentation av arbetsmiljöfrågor och index Följande frågor och frågeindex ur Arbetsmiljöundersökningen används. Vissa frågor finns inte för alla år. Tungt arbete Svaren på två frågor om lyftarbete och upplevelse av arbetstyngd kombineras: Arbetet kräver att man flera gånger dagligen lyfter 1995-2003 minst 15 kg och/eller om man instämmer helt eller delvis i att arbetet upplevs som påfrestande tungt. I rapporten benämns detta genomgående som tungt arbete. Mycket tungt arbete Man väljer ut dem som både lyfter minst 15 kg flera gånger dagligen och som helt instämmer i att arbetet upplevs som påfrestande tungt. I rapporten benämns detta genomgående som mycket tungt arbete Frågor som beskriver kroppsligt tungt arbete Måste flera gånger dagligen lyfta minst 15 kg Instämmer helt/delvis att arbetet är påfrestande tungt Arbetar minst ¼ av tiden kroppsligt Tar minst ¼ av tiden i så att andningen blir snabbare 1995-2003 1995-2003 1989-2003 1989-2001 1989-2001
14 Andra frågor som beskriver en påfrestande arbetsmiljöförhållanden Upplever påfrestande arbetsställningar, 1989-2003 instämmer helt/delvis Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, 1989-2003 instämmer helt/delvis Böjer och vrider sig många gånger varje dag 1989-2003 Arbetar minst ¼ av tiden i framåtlutad arbetsställning 1989-2001 utan stöd för händer eller armar Arbetar minst ¼ av tiden i vriden ställning 1989-2001 Arbetar minst ¼ av tiden med upplyfta händer 1989-2001 i axelhöjd Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment 1989-2001 många gånger i timmen Utsatt för buller minst en fjärdel av tiden som är så högt 1989-2003 att man inte kan samtala i normal samtalston Utsatt för vibrationer minst en fjärdel av tiden som får 1989-2003 hela kroppen att skaka och vibrera Utsatt för kyla minst en fjärdel av tiden (utomhusarbete 1989-2003 vintertid, arbete i nedkylda rum eller liknande) Index för socialt stöd krav, inflytande Bristande socialt stöd Ett index för socialt stöd har bildats med hjälp av följande frågor: Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran från 1989-2003 chefer, när arbetet känns besvärligt Får för det mesta inte/aldrig stöd och uppmuntran 1989-2003 från arbetskamrater, när arbetet känns besvärligt De som besvarat minst en av de två frågorna med för det mesta inte eller aldrig betecknas här som personer med bristande socialt stöd. Gott stöd har de som svarat att de alltid eller för det mesta har stöd från både chefer och arbetskamrater
15 Höga krav Ett index för krav i arbetet har bildats med hjälp av följande fyra frågor: Tvungen att varje vecka dra in på luncher, arbeta över 1989-2003 eller ta med jobb hem Så stressigt att man minst halva tiden inte hinner prata 1989-2003 om eller ens tänka på något annat än arbetet Arbetet kräver nästan hela tiden uppmärksamhet och 1989-2003 koncentration Alldeles för mycket att göra, instämmer helt/delvis 1989-2003 De som besvarat minst två av ovanstående fyra frågor med de kursiverade svarsalternativen anses här totalt sett vara utsatta för höga arbetskrav. Liten egenkontroll Ett index för egenkontroll/inflytande i arbetet har bildats med hjälp av följande fyra frågor: Är för det mesta inte/aldrig med och beslutar om 1989-2003 uppläggningen av det egna arbetet Kan för det mesta inte/aldrig själv bestämma när olika 1989-2003 arbetsuppgifter skall göras Har som mest halva tiden möjlighet att själv bestämma 1989-2003 sin arbetstakt Upplever att man har för lite inflytande, instämmer 1989-2003 helt/delvis De som besvarat minst två av ovanstående fyra frågor med de kursiverade svarsalternativen anses här totalt sett ha liten egenkontroll i arbetet.
16 Kombinationen av krav och kontroll De ovan presenterade indexen för krav respektive kontroll har kombinerats så att höga eller låga krav kombineras med hög eller låg egenkontroll. På detta sätt har ett krav/kontrollindex* bildats. Det ger följande fyra kategorier enligt nedan: Låga KRAV Höga Hög KONTROLL Låg Arbete med låg anspänning Passivt arbete Aktivt arbete Arbete med hög anspänning *) I denna rapport används Arbetsmiljöundersökningens frågor för att belysa i huvudsak samma förhållanden som först analyserats av Karasek, Theorell m.fl. i deras krav/kontrollmodell. Allmänt kan sägas att de här använda måtten är vidare på så sätt att fler personer anges vara utsatta för höga krav och fler att ha lågt inflytande. En större andel anges utsatta för hög anspänning i arbetet. Det mest väsentliga är dock att vi får ett mått som möjliggör jämförelser mellan grupper och över tiden.
2.2 Arbetsmiljöns förändring 1989-2003 I detta avsnitt visas för kvinnor och män utvecklingen av vissa fysiska och psykosociala exponeringar under åren 1989-2003. Avsikten är att belysa hur vanligt det är med tungt arbete och om detta minskar eller ökar. I detta sammanhang är det också viktigt att visa utvecklingen av andra fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden som kan ha betydelse för det tunga arbetets effekt på hälsan. Arbetsmiljöförhållanden 1989-2003. Procent av sysselsatta kvinnor 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Tungt arbete Lyft minst 15 kg och/eller instämmer helt/ delvis att arbetet är påfrestande tungt... 31,4 31,3 31,2 30,4 29,3 Kroppsligt tungt arbete Lyfter minst 15 kg flera ggr/dag... 15,6 13,8 13,5 12,1 10,9 Upplever arbetet som påfrestande tungt, instämmer helt/delvis 25,6 25,2 26,1 27,6 28,6 28,4 28,1 27,3 Arbetar kroppsligt minst 1/4 av tiden 35,7 33,3 34,5 33,9 33,6 33,3 34,8. Andas snabbare minst 1/4 av tiden 9,1 8,5 9,0 9,6 10,1 10,8 12,2. Påfrestande arbetsställningar, upprept, enkel arbete Böjer och vrider sig varje dag många gånger. 30,7 28,4 29,1 28,8 27,4 29,0 30,7 Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis 39,7 37,5 37,5 38,6 39,3 39,8 38,2 37,7 Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis 30,8 28,4 27,6 29,5 32,0 31,5 32,1 30,7 Arbetar i vriden ställning minst 1/4 av tiden 25,2 26,3 25,8 27,5 27,7 29,3 27,7. Arbetar framåtböjd utan stöd minst 1/4 av tiden 29,2 27,3 27,5 27,7 26,9 28,2 27,5. Jobbar med upplyfta händer minst 1/4 av tiden 15,4 17,7 16,4 15,5 14,7 16,9 15,9. Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många ggr/timme 42,3 38,7 39,7 43,5 44,8 44,4 44,9. Krav, kontroll, stöd Höga krav 48,1 45,7 49,5 52,7 56,6 58,5 54,2 53,3 Liten kontroll 47,8 47,7 48,7 49,9 53,0 53,9 53,1 49,7 Bristande stöd 32,0 30,0 30,6 34,2 34,8 36,0 35,7 34,2 Hög anspänning 25,8 24,5 26,5 29,3 33,5 35,1 32,4 30,8 Aktivt arbete 22,3 21,2 23,0 23,4 23,1 23,4 21,8 22,5 Passivt arbete 22,0 23,3 22,1 20,6 19,5 18,7 20,8 18,9 Låg anspänning 29,9 31,1 28,4 26,7 23,9 22,8 25,0 27,8 Mycket tungt arbete Lyft minst 15 kg och instämmer helt att arbetet är påfrestande tungt... 5,2 5,0 5,4 4,7 4,4 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2003. De kursiva siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001. Källa: SCB och AV 17
18 Av kvinnorna har knappt 30 procent tungt arbete så som det har definierats för denna rapport. Det sker inga snabba eller omfattande förändringar av tungt arbete, och även flera andra förhållanden i arbetsmiljön är ganska stabila. En del förändringar är dock statistiskt signifikanta under de senare åren ofta utan att vara stora. Utgångspunkten för jämförelserna är 2003 års resultat, om inte annat sägs. Bland kvinnor har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen med tungt arbete är lägre än 1995-1999 * andelen med mycket tungt arbete är lägre än 1999 * andelen som dagligen lyfter minst 15 kg är lägre än 1995-1999 * andelen som upplever påfrestande arbetsställningar är lägre än 1999 * andelen som är utsatta för höga krav är lägre än 1997-1999 * andelen som har liten kontroll, litet inflytande, är lägre än 1997-2001 * andelen som har arbete med hög anspänning är lägre än 1997-1999 Vissa förhållanden för kvinnor har utvecklats negativt: * andelen som tar i så att de andas snabbare är högre 2001 än 1995-1999 (ingen uppgift 2003) * andelen som böjer och vrider sig mycket är högre än 1997-1999
19 Arbetsmiljöförhållanden 1989-2003. Procent av sysselsatta män 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 Tungt arbete Lyft minst 15 kg och /eller instämmer helt/ delvis att arbetet är påfrestande tungt... 31,9 32,6 32,9 33,3 33,1 Kroppsligt tungt arbete Lyfter minst 15 kg flera ggr/dag... 21,8 20,7 20,2 22,4 21,4 Upplever arbetet som påfrestande tungt, instämmer helt/delvis 26,8 25,8 25,3 24,5 26,3 26,5 26,3 26,9 Arbetar kroppsligt minst 1/4 av tiden 43,7 42,7 43,0 40,6 41,1 39,5 41,2. Andas snabbare minst 1/4 av tiden 20,8 19,8 21,0 19,4 19,2 20,6 21,2. Påfrestande arbetsställningar, upprept, enkel arbete Böjer och vrider sig varje dag många gånger. 24,0 22,3 21,7 22,4 21,1 24,4 25,6 Upplever påfrestande arbetsställningar, instämmer helt/delvis 33,1 33,2 32,8 30,8 33,2 33,1 31,6 33,8 Upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser, instämmer helt/delvis 24,5 23,1 24,2 23,3 25,7 26,1 26,3 28,8 Arbetar i vriden ställning minst 1/4 av tiden 26,6 26,5 26,8 26,5 26,5 26,6 26,8. Arbetar framåtböjd utan stöd minst 1/4 av tiden 28,8 28,6 28,4 27,4 26,8 26,6 27,4. Jobbar med upplyfta händer minst 1/4 av tiden 21,9 23,8 22,3 21,8 20,7 21,6 22,0. Upprepar minst ½ tiden enbart samma arbetsmoment många ggr/timme 33,6 32,5 33,1 34,9 36,5 37,4 36,5. Krav, kontroll, stöd Höga krav 48,3 44,4 49,5 51,2 53,6 54,0 49,5 47,4 Liten kontroll 35,9 34,9 35,8 36,6 40,4 40,5 38,8 37,1 Bristande stöd 41,2 40,9 43,6 44,1 42,3 42,8 45,3 42,0 Hög anspänning 17,6 15,0 18,0 18,6 22,0 22,8 20,3 18,4 Aktivt arbete 30,7 29,4 31,5 32,5 31,6 31,2 29,2 29,0 Passivt arbete 18,3 19,8 17,8 18,0 18,4 17,7 18,4 18,7 Låg anspänning 33,4 35,7 32,7 30,9 28,0 28,3 32,1 33,9 Mycket tungt arbete Lyft minst 15 kg och instämmer helt att arbetet är påfrestande tungt... 6,1 5,4 6,4 5,7 5,8 De fetmarkerade siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2003. De kursiva siffrorna i tabellerna anger att uppgiften är signifikant skild mot 2001. Källa: SCB och AV Var tredje man har tungt arbete så som det har definierats för denna rapport. Det sker inga snabba eller omfattande förändringar av tungt arbete, och även flera andra förhållanden i arbetsmiljön är ganska stabila. En del förändringar är dock statistiskt signifikanta under de senare åren ofta utan att vara stora. Utgångspunkten för jämförelserna är 2003 års resultat, om inte annat sägs.
20 Bland män har vissa förhållanden utvecklats positivt: * andelen som är utsatta för höga krav är lägre än 1993-2001 * andelen som har liten kontroll, litet inflytande, är lägre än 1997-1999 * andelen som har arbete med hög anspänning är lägre än 1997-2001 * andelen som har arbete med låg anspänning är högre än 1995-1999 Vissa förhållanden för män har utvecklats negativt: * andelen som tar i så de andas snabbare är högre 2001 än 1995-1997 (ingen uppgift 2003) * andelen som böjer och vrider sig mycket är högre än 1993-1999 * andelen som upplever påfrestande ensidiga arbetsrörelser är högre 2003 än något tidigare år * andelen med aktivt arbete är lägre än 1997-1999
2.3 Tungt arbete: tunga lyft och annat kroppsligt tungt I diagrammet nedan visas andelen kvinnor och män med tungt respektive ej tungt arbete enligt Arbetsmiljöundersökningen 2003. Tungt arbete avser arbete som innebär att man flera gånger dagligen måste lyfta minst 15 kg och/eller att man helt eller delvis instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. Diagrammet visar med hela den fyllda ytan andelen som har tungt arbete. De olika rastreringarna illustrerar hur vanligt det är att man uppfyller endast det ena kriteriet för tungt arbete eller endast det andra eller båda. 21 Tungt respektive ej tungt arbete Upplever arbetet som påfrestande tungt men har inte dagliga tunga lyft Dagliga tunga lyft och upplever arbetet som påfrestande tungt Dagliga tunga lyft men upplever inte arbetet som påfrestande tungt Ej tungt arbete Totalt sett har var tredje sysselsatt man tungt arbete (33,1 procent), och andelen är nästan lika hög bland kvinnor (29,3 procent). Kvinnor och män har dock olika slags tungt arbete i den meningen att fördelningen av lyftarbete och annat tungt arbete är olika. Bland kvinnorna utgörs den största delen av dem som har uppgett att arbetet är påfrestande fysiskt tungt men som inte lyfter minst 15
22 kg flera gånger varje dag. De kvinnor som har så tunga lyft uppger i allmänhet även att arbetet är påfrestande tungt. Bland männen är den största gruppen med tungt arbete de som har tunga lyft och som även har angett att arbetet är påfrestande tungt. Därnäst i storlek kommer de som inte har tunga lyft men ändå upplever arbetet påfrestande tungt. Jämfört med kvinnorna är det betydligt vanligare att män kan ha så tunga lyft som 15 kg flera gånger dagligen utan att de fördenskull angett arbetet som påfrestande tungt. Om tungt arbete här hade definierats enbart genom lyft av minst 15 kg skulle de studerade kvinnorna ha varit en mindre men mer utsatt grupp än männen genom kvinnornas mindre kroppsstyrka. Kombinationen med den andra friare frågan om arbetet är påfrestande tungt gör att kvinnors påfrestning av tungt arbete mäts på ett mer relevant sätt. De personer som uppfyller båda villkoren representeras i diagrammet av den svarta sektorn. I denna sektor ingår både de som helt och de som delvis instämmer i att arbetet är påfrestande tungt. De som dagligen lyfter tungt och som helt instämmer i att arbetet är påfrestande tungt uppfyller kraven för mycket tungt arbete. De utgör alltså en delmängd av den svarta sektorn. Av kvinnorna har 4,4 procent mycket tungt arbete och av männen 5,8. Att andelarna blir ganska lika hänger samman med att många män med tunga lyft inte helt har instämt i att arbetet upplevs som påfrestande tungt.