Rätt klädd i vården
Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso- och sjukvård. Det har alltid varit en utmaning för vården att genom ett professionellt arbete med en hög hygienisk standard minimera smittspridningen till en sådan nivå att vårdtagare och personal inte blir infekterade. I takt med bland annat en global ökning av antibiotikaresistens samt uppkomsten av nya smittämnen, så ökar risken för spridning inom vården, och därmed även kraven på oss att ytterligare förbättra våra rutiner. Detta gäller såväl öppen- som slutenvård samt tandvården. Det vanligaste sättet som smitta sprids på inom vården är via händer och kläder. Fri från klockor och ringar rät klädda och med rena händer I denna broschyr finns information om nu fastställda rutiner för hygien och klädsel inom Landstinget Västernorrland samlade, som ett stöd i arbetet för en hälso- och sjukvård av god kvalitet. I Landstinget Västernorrland finns en Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygien och klädregler (BHK) framtagen. Inger Bergström Regiondirektör 3
Arbetskläder Vid allt patientarbete och allt arbete på laboratorium gäller arbetskläder. Vid administrativt arbete kan man antingen vara privat klädd eller bära arbetskläder. Att vara arbetsklädd innebär att man följer föreskrifter gällande klädsel, smycken, hår och skägg. Arbetskläder: Tillhandahålls av Landstinget Västernorrland och får bara användas i arbetet. Arbetsgivaren ansvarar för tvätt av arbetskläder. Tvättning sker i maskin med kontrollerad tvättprocess. Byts dagligen samt då de blivit våta eller synligt förorenade. Privata kläder i kombination med arbetskläder är inte tillåtet. Kortärmad ren tröja får användas under arbetsdräkten. Om huvudduk används, tillhandahålls den av arbetsgivaren. Huvudduken ska fästas upp eller stoppas innanför arbetsdräkten och tvättas dagligen. Kort ärm nära patienten Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. För att minska smittspridning via kläder samt möjliggöra en effektiv desinfektion av händer och underarmar används kortärmade arbetskläder i allt patientnära vårdarbete. Uppkavlade ärmar på rock eller jacka betraktas inte som kortärmad klädsel. Det innebär att rock och jacka inte är godkända klädesplagg vid undersökning, vård och behandling. 4 5
Smycken, naglar och förband Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. De samlar bakterier och förhindrar god handhygien. Naglar ska vara korta och fria från konstgjorda material. Ett oläkt eller irriterat piercat hål är en smittrisk för patienten och dig själv. Infekterade sår, nagelbandsinfektioner eller dylikt rapporteras alltid till arbetsledare. Halsband, örhängen eller andra smycken i läkta piercade hål kan bäras om de inte hänger ned i arbetsfältet. Hår och skägg Långt hår och skägg ska fästas upp. På vissa arbetsplatser krävs hårskydd. 6
Basala hygienrutiner Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning i vården är att konsekvent tillämpa basala hygienrutiner. Basala hygienrutiner innebär: God handhygien. Handskar vid behov. Skyddskläder vid behov. Ibland stänkskydd. 9
Rena händer Kontaktsmitta via händerna är den vanligaste smittvägen inom sjukvården. Desinfektera händer och underarmar med handsprit före patientkontakt, före rent arbete och före användning av handskar. Desinfektera händer och underarmar efter patientkontakt, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. Händerna tvättas med tvål och vatten om de är synligt smutsiga, samt efter kontakt med eller besök hos patient som kräks eller har diarré (enbart sprit är ej 100 % effektivt mot norovirus och clostridium difficile). Händerna torkas torra med engångshandduk. Därefter görs handdesinfektion. Handkräm används vid raster och efter arbetspassets slut för att förebygga torra och nariga händer. 10
Handskar Handskar är ett komplement till och inte en ersättning för handdesinfektion. Handskar används: Vid risk för kontakt med kroppsvätskor som till exempel kräkning, blod, sekret, avföring, urin eller material som förorenats av dessa. Vid smutsigt arbete. Handskar kasseras direkt efter användning och händerna desinfekteras därefter. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och sprider då smitta på samma sätt som den ospritade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om du har handskar på händerna. Handskar byts mellan olika vårdmoment hos samma patient och mellan patienter. 13
Skyddskläder Engångsplastförkläde ska användas För att skydda arbetsdräkten vid risk för stänk och kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Vid kontakt med patienten eller patientens säng. Vid hantering av förorenade föremål. Är patientbundet och kasseras direkt efter användning. Visir eller skyddsglasögon och munskydd ska användas då risk för stänk mot ansikte finns. 14
Mer information och referenser Har du frågor, kontakta gärna hygiensjuksköterska. Du kan även läsa mer i Vårdhandboken (www.vardhandboken.se) Folkhälsomyndighetens informationsmaterial Rena händer räddar liv (www.folkhalsomyndigheten.se) Hälso- och sjukvårdslagen SFS 1982:763 Basal hygien i vård och omsorg SOSFS 2015:10 Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2005:1 Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 På intranätet kan du läsa mer om Vårdhygien under fliken Hälsa och vård. Ytterligare exemplar kan beställas från hygiensjuksköterska på respektive ort. 16-09. Producerad av Landstinget Västernorrland. Upplaga: 1 000 ex. Tryckeri: DanagårdLiTHO. Ed 3 www.lvn.se