(Framsida Adlibris, redigerad i paint)
Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar Fjärrvärme Sida 10-11 Energiomvandlingar Fjärrkyla Sida 12-13 Närvärme och Frikyla Sida 14-15 Kompressorkylmaskin/värmepump Sida 16-17 Användning av energiformerna Sida 18-19 Miljöpåverkan Sida 20-21 Framtid för energiformerna Sida 22-23 Samarbetstänk Sida 24-25 Källförteckning bilder Sida 26-28
Historik Fredriksen och Werner skriver på Wikipedia att fjärrvärme började utvecklas på allvar på 1940-talet i Sverige då kommunala pionjärer (nytänkare) och energiingenjörer började satsa på något nytt. Fjärrvärmen bygger på att man ska ta vara på värme från industrier osv och använda den där den behövs. Fjärrvärmen har sedan dess stadigt utvecklats fram till idag enligt Fredriksen och Werners energibok. Fjärrkylan har kommit på senare tid då man insåg att man även behöver kyla från en nyttig källa och ta vara på den kyla som finns istället för att producera ny förklarar Fredriksen och Werner. (BILD 1 Mindleap)
(Bild 2 Växjö energi AB)
Idé På Veabs hemsida kan man läsa att principen som fjärrvärme bygger på är att vatten cirkulerar i ett slutet rörsystem. Vattnet värms enligt Veab upp och leds till byggnader och olika fastigheter för att sedan ledas tillbaka och återigen värmas upp. Veab beskriver processen såsom att vattnet värms upp vid värmekällan (kraftvärmeverket), och leds ut till fastigheter där värmen avges till kundernas uppvärmnings- och varmvattensystem. Det avsvalnade vattnet leds därefter tillbaka till värmekällan (kraftvärmeverket) för att åter värmas upp och ledas ut igen. Allt går i ett kretslopp.
(Bild 3 Sundsvalls Energi)
Veab säger att fjärrkylan bygger på samma idé som fjärrvärmen fast tvärtom, man vill bevara och använda kyla. Precis som värme kan även kyla produceras centralt och levereras till konsumenter i isolerade rörledningar och utnyttja den, detta är fjärrkylans princip. Kylan sänds ut i form av kallt vatten och används till exempel för luftkonditionering. Veab menar att kylan kan produceras i en vanlig kylanläggning eller hämtas från så kallad frikyla, till exempel från kalla vattendrag. Man kan även i en värmepump ta vara på kylan som den avger för att leda vidare till hushåll och fastigheter.
(Bild 4 Strängnäs Energi)
Utvinning På energimyndighetens hemsida fann jag att värmen produceras i ett värmeverk som tillverkar el. Värmen som blir över från processen värmer upp vatten och distribueras/skickas vidare genom ett rörnät till stadens byggnader. När det gäller fjärrkylan så "snor" man kallt vatten från frikylor (kalla vattendrag) eller tar vara på kylan som en värmepump avger. Man tar helt enkelt reda på spillvärme/kyla från källor som annars tillverkar/lagrar energin, och transporterar den via rör till hushåll och fastigheter där de gör nytta. Jag framhäva att fjärrvärme/kyla är en stor, bra, smidig, miljövänlig och bred metod för produktion och fördelning av
Energiomvandlingar Svensk energi säger att inom fjärrvärme så värms vatten upp i ett kraftvärmeverk (Den kemiska energin i brasan omvandlas till värmeenergi), vattnet i pannan blir till ånga som driver en turbin och generator (rörelseenergi). På Svensk energis hemsida står det tydligt att Ångan kyls ned av luften och blir till varmvatten. Detta vatten transporteras till hemmen via rör (rörelseenergi) för att värma upp husen via en ångpanna eller värmeväxlare, vattnet blir igen till ånga som värmer huset (värmeenergi). När ångan värmt upp huset leds den tillbaka via nya ledningar i form av svalt vatten (rörelseenergi) till kraftvärmeverket för att repetera processen.
(Bild 12 Svensk Energi)
Energiomvandlingar På Fortums hemsida visar de pedagogiskt att inom fjärrkylan tar man den redan existerande kylan från t.ex frikyla (eller kylan som en värmepump avger) (alltid i form av vatten) och transporterar den vidare via rör (lägesenergin övergår till rörelseenergi). När det kalla vattnet nått byggnaden/fastigheten så används den t.ex för att kyla ner den cirkulerande luften i ett luftkonditioneringssystem, denna nu svala luft rör sig runt i byggnaden för att kyla ned (rörelseenergi). När den svala luften har värmts upp av den (rimligtvis) högre rumstemperaturen leds den via nya ledningar i form av ljummet vatten tillbaks till den ursprungliga källan (rörelseenergi). Detta är enligt Fortums demonstration hur fjärrkyla fungerar.
(Bild 13 Fortum)
Energimyndigheten informerar om att ibland används också begreppet närvärme, om småskaliga fjärrvärmenät med ett mindre antal småhus anslutna.
Man kan även ta vara på kylan som redan finns på t.ex havsbotten (frikyla), detta vatten är oftast kring 4 grader kallt och därför lämpligt för att kyla ned, vattnet transporteras även det med rör till fastigheter och byggnader. (Källa: Energimyndigheten och Sundsvalls Energi) (Bild 6 Sundsvalls Energi)
Sundsvalls Energi visar att en kompressorkylmaskin (eller värmepump) kan används så fjärrvärme och fjärrkyla produceras samtidigt. Man låter förångaren kyla fjärrkylereturen och kondensorn värma upp fjärrvärmevattnet. Energimyndigheten menar att Om absorptionsteknik används så kan värme från ett kraftvärmeverk användas för att driva processen, vilket betyder att produktionen på kraftvärmeverket kan hållas uppe även under sommaren, då behovet av fjärrvärme sjunker (men behovet av fjärrkyla ökar). Man tar vara på både värmen och kylan med denna smidiga metod.
(Bild 7 Värmepumpsfakta)
Användning Energimyndigheten visar att fjärrvärme leder rörsystem till konsumenterna, flerbostadshus, lokaler eller småhus, där den används för uppvärmning genom radiatorer, ångpannor eller värmeväxlare, och/eller för tappvarmvattenproduktion (varmvatten). Energimyndigheten visar hur fjärrvärme bygger på skalekonomi, det vill säga att ett stort system levererar till många användare inom ett visst område (t.ex tätort). Fjärrvärmen används till att värma upp hushåll och anläggningar. Fjärrkyla Kan användas till luftkonditionering och för att kyla ner anläggningar på sommaren t.ex. Egentligen samma användning som fjärrvärme fast tvärt om, kyla istället för värme.
(Bild 8 Göteborgs Stad)
Bild 9 & 10 Necessity)
Miljövänlig När jag läst på många olika hemsidor kom jag fram till att fjärrvärme/kyla är mycket miljövänliga energialterntiv eftersom man tar vara på spillenergin från andra processer eller lagrad energi som annars inte gör någon nytta, detta har ekonomiska och miljömässiga fördelar. Denna energi används i hushåll och fastigheter på precis samma sätt som många andra energikällor, skillnaden är att den inte har en egen tillverkningsprocess som tär på miljön, utan man använder den energi som man annars bara låter vara, men som finns där redo att användas, vilket jag anser som otroligt praktiskt. Den stora nackdelen tror jag, med dessa metoder är den stora mängd rör som måste produceras och installeras under mark, behovet av rör gör att fjärrvärme/kyla blir något mindre bra för miljön. Ändå är fjärrvärmen och fjärrkylan i toppen av miljövänlighetsmarknaden på grund av återanvändningen av spillenergi.
(Bild 11 oxtorgetshc)
Efter att ha forskat kring området har jag kommit fram till att framtiden för dessa energikällor är ljus, eftersom man vill satsa på att använda förnybara energikällor i framtiden. Med dessa metoder tar man vara på spillvärmen/kylan som annars bara släpps ut/lämnas och använder den till något nödvändigt. Eftersom man återanvänder samma material inom fjärrvärme/kyla (samma vatten) så behöver man inte producera ny, mycket miljösmart ur min och många andras synpunkt. Man utnyttjar spillenergin eller energi som annars är värdelös, till att värma upp/kyla ner, vilket sparar otroligt mycket på miljön och kommer vara ett bra framtidsval då man vill skona miljön. Jag tror därför att fjärrvärmen och fjärrkylan fortsättningsvis kommer att växa.
(Bild 14 Komkropp)
Samarbete Jag fick en tanke och idé när jag forskade om området, och dess transportmetod. I världens olika delar råder olika förhållanden, säg att i t.ex Kina kan det vara svårt att få tag på frikyla, och att i Finland finns få kraftvärmeverk. Här ser jag en möjlighet till ett "byte" Finland ("de tusen sjöarnas land") har gott om frikyla som de själva inte behöver allt utan, denna kyla kan de skicka till Kina och i gengäld får de värme från Kinas många kraftvärmeverk. Detta är inte baserat på verkliga byten, men min poäng finns där, ett nordligt land med "för mycket" frikyla och för lite värme från kraftvärmeverk kan samarbeta med ett sydligare land för att båda parter ska få det de behöver, det borde inte vara omöjligt, och kan vara ett alternativ. Jag ser denna stora fördel och möjlighet med fjärrvärme/fjärrkyla, man kan med de massiva rörnäten transportera värmen/kylan nästan varsomhelst och därigenom öppna upp nya fönster av möjligheter.
Framsida: http://www.adlibris.com/se/bok/fjarrvarme-ochfjarrkyla-9789144085296 Baksida:http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.313372/ teknikporr---arlanda-och-fjarrkylan Bild 1: http://www.mindleap.se/losningar/utvecklingsstod Bild 2: http://www.veab.se/fjaerrkyla/saa-fungerarfjaerrkyla.aspx Bild 3: http://www.sundsvallenergi.se/default.aspx?id=169 4&ptid=0 Bild 4: http://www.sevab.com/foretag/fjarrvarme/om-
Bild 8: http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-opolitik/internationellt-samarbete/europeisktsamarbete/euprojekt/smart-cities-- projekt/!ut/p/b1/04_sjzq0mtaztda0nnep0i_ksyz LTE8syczPS8wB8aPM4kMNDQItnAwdDdwNPF0 NHP29zMy8AjyN_b2MgAoigQoMcABHA0L6_Tzy c1p1c6nylacsrpyh/dl4/d5/l2dbisevz0fbis9n QSEh/ Bild 5: http://www.hedemoranarvarme.se/getpage.asp?do= %7B072FD4AD-9CEE-4EBA-BDA7-925281232732%7D Bild 6: http://www.sundsvallenergi.se/default.aspx?id=169 4&ptid=0 Bild 7: http://www.varmepumpsfakta.se/funktion
Bild 9: http://www.necessity.se/ Bild 10: http://www.necessity.se/sopsortering/ Bild 11: http://oxtorgetshc.se/vi-bygger-forframtiden-pa-soderhamnsfjarden Bild 12: http://www.svenskenergi.se/elfakta/elproduktion/k raftvarme/ Bild 13: http://www.fortum.com/countries/se/foretag/fjarrky la/sa-fungerar-fjarrkyla/pages/default.aspx Bild 14: http://komkropp.blogspot.se/2012/11/kroppssprakoch-halsningar-i-andra.html
(Baksida Miljöaktuellt)