Riksintressen. Värmland. Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen:

Relevanta dokument
Riksintressen för kulturmiljövården Värmlands län (S)

Riksintressen för kulturmiljövården Västmanlands län (U)

Huseby-Skatelöv. Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse

RIKSINTRESSEN FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN

Värt att värna - Dannäs socken Karta över Dannäs socken, med urval av objekt och miljöer.

POST- LINJE ORT NUMMER

Samverkansrutin, kontaktvägar lokal del Barn och Unga

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

2018 bästa byggåret sedan 1992

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Inventering av kulturmiljöer i Rinkaby, Glanshammar och Lillkyrka 2009

KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

Företagsamheten 2017 Värmlands län

Uppföljning av Nationella riktlinjer för diabetes typ 1

Tillvarata historiska och estetiska värden samt årsringar i befintliga bebyggelsemiljöer

Sockencentrum i anslutning till en av de tätaste järnåldersbygderna norr om Medelpad. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö).

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Riksintresse för kulturmiljövården. Blackstaby (D39) KUNSKAPSUNDERLAG

Flytta en person i HSA Författare: smartkort@karlstad.se

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2012

Kilanda. Bebyggelsen:

UPPDRAGSLEDARE. Per Berglund UPPRÄTTAD AV. Clas Ternström

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Riksintressen för kulturmiljövården Gävleborgs län (X)

Riksintressen för kulturmiljövården Jönköpings län (F)

Lokalt företagsklimat Värmland 2016

Kulturmiljöutredning för Ladugården till Viks gård, Vik 1:81, Hammarby socken, Upplands Väsby kommun

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

FÖRFATTNINGAR OCH ALLMÄNNA RÅD

ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2

Företagsamheten 2018 Värmlands län

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av april 2012

Av de företagsamma i Värmland utgör kvinnorna 26,1 procent, vilket också är lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

18 hål på historisk mark

Bilaga. Östersund 2040 Kulturmiljö

Välkommen till dag 2! Riksantikvarieämbetets utbildning om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)

Företagsklimatet i Årjängs kommun 2017

Karlstad: Inre centrum söder om Stortorget Bostad. Karlstad: Inre centrum söder om Stortorget Kontor

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län januari 2015

AFT19. Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde. Värmlands län. Datum: / 20. Sida:

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Gävleborgs län (X) enligt 3 kap 6 miljöbalken

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av augusti 2014

Fornleden genom Fryksdalen

Registrera in en person i HSA-katalogen Författare: smartkort@karlstad.se

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av juli 2014

Platser och sökande Förändr. NYANMÄLDA PLATSER ,7% KVARSTÅENDE PLATSER ,2% SÖKANDE SOM HAR FÅTT ARBETE

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Ranking 2015 Värmland

1 Följande vägar som inte är enskilda i Värmlands län ska tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av mars 2013

Limå REGIONALT INTRESSE. Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick

Företagsklimatet i Storfors kommun 2017

Värdetexter avseende områden i Västmanlands län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 NRL.

SERIEFÖRSLAG UNGDOMSSERIER 7- OCH 5-MANNA P 12 7-manna Deje IK Forshaga IF Hertzöga BK grön IFK Skoghall Karlstad BK Nor/Edsvalla Ulvsby IF

För kommentarer: Presskontakt: Ytterligare information: Karina Wrobel. Informatör. Telefon:

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Gunsta. Peter Sillén. Gunsta 1:1, Funbo socken Uppsala kommun, Uppland. Särskild arkeologisk utredning steg 2 och förundersökning

Riksintressen. Östergötland. Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen:

Granheds skola, foto KBT

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kronobergs län (G) enligt 3 kap 6 miljöbalken

Inför jordvärme i Bona

Företagsamhetsmätning Värmlands län. Johan Kreicbergs

BMS Id Lokal Kommun Säffle Säffle Lurön Säffle Lurö skärgård Säffle Värmlandsnäs Säffle Eskilssäters skär.

Bilaga 6. Kulturmiljöanalys inför planering av vindkraft. Torsby kommun, Värmlands län. Bilaga till Landskapsanalys inför planering av vindkraft

Selånger-Kungsnäs [Y 10]

Riksintressen för kulturmiljövården Östergötlands län (E)

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

MARATONTABELL HERRAR Samtliga spelade seriematcher förenings representationslag oavsett serie t o m säsongen 2015/2016

Riksintressen. Dalarna. Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen:

Bakgrund. Syfte och metod. Utredningsområdet.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Utredning av Raä 49 och Raä 133 Alnö socken, Sundsvall.

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Dalarnas län (W) enligt 3 kap 6 miljöbalken

HAVÄNG-VITEMÖLLA, DEL AV (L:K 8)

Inventering av kulturmiljöer i Vintrosa, Täby och västra Mosås

Riksintressen för kulturmiljövården Kronobergs län (G)

Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24

INLEDNING 7 Målsättningen med detta arbete 7 Rapportens uppläggning 7 Källor och metoder. 8

UPPTÄCK FORNTIDENS SÄFFLE Rundtursförslag

Välkommen! Riksantikvarieämbetets seminarium om kulturmiljövårdens riksintressen (Riksintressehandboken, del C)

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

Rapport 2012:26. Åby

Avropsberättigade parter - Beläggningsarbeten 2015 OMGÅNG 3

Värmlands befolkning 2035 VÄRMLANDS BEFOLKNING 2035

Revisionssamverkan i Värmland - Hennickehammarnätverket

Yttrande över delbetänkandet Regional indelning tre nya län (SOU 2016:48)

ALSTERN RUNT PÅ CYKEL

RAPPORT Arkeologisk besiktning inför utvidgning av dolomittäkt. Masugnsbyn Jukkasjärvi socken Norrbottens län, Lappland

ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÄRMLAND KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Lars-Gunnar Engström

Vad är värdefullt i kulturmiljöerna och för vilka är de värdefulla?

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Dnr DSN Dpl. Dpl sid 1 (5) T IT-enhetenn. Inledning. servicenämnden. ka kommuner. Till grund. utveckling. karlstad.se

Kulturmiljöutredning inför upprättande av detaljplan inom fastigheten Säffle 6:18. By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2017:9

BILAGA 6 KULTURINTRESSEN

Transkript:

Riksintressen Värmland Denna publikation ingår i en serie med de olika riksintressena som är publicerat på webbplatsen: www.raa.se 2009-09-09

S län 1996-08-27 1 Värdetexter avseende områden i Värmlands län med kulturmiljövärden av riksintresse enligt 2 kap 6 NRL. NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Arvika kommun 1 Västra Rud-Rävön-Sölje (Stavnäs sn) 2 Berg (Älgå sn) 3 Finnebäck-Tortan-Takene-Svartåna (Brunskogs sn) 4 Mölnerud (Brunskogs sn) Eda kommun 5 Eda skansar (Eda sn) Filipstads kommun 6 Brattfors (Brattfors sn) 7 Långban (Färnebo sn) 8 Persberg (Färnebo socken) 9 Saxåhyttan (Färnebo sn) 10 Storbrohyttan (Färnebo sn) 11 Motjärnshyttan (Nordmarks sn) 12 Nordmark-Taberg (Nordmarks sn) 13 Rämmen (Rämmens sn) 14 Hornkullen (Kroppa sn) 30 Bjurbäcken (delen i Färnebo sn) Grums kommun 15 Borgvik (Borgviks sn) Hagfors kommun 16 Uddeholm (Norra Råda sn) Hammarö kommun 17 Hammarö (Hammarö sn) Karlstad kommun 18 Alsterdalen (Alsters sn) 19 Segerstad (Segerstad sn) 20 Väse-Ve (Väse sn) 21 Karlstads stadskärna Kils kommun 22 Apertin-Illberg-Ekenäs (Stora Kils sn)

S län 1996-08-27 2 23 Runnevål (Stora Kils sn) Kristinehamns kommun 24 Visnum (Visnums sn) 25 Värmlands Säby (Visnums sn) 26 Visnum-Kil (Visnums-Kils sn) Munkfors kommun 28 Munkfors 29 Ransäter (Ransäters sn) Storfors kommun 30 Bjurbäcken (Lungsunds sn) Sunne kommun 31 Rottneros (Sunne sn) 32 Mårbacka (Östra Ämtervik sn) 33 Östra Ämtervik (Östra Ämtervik sn) 34 Smedsby (Östra Ämterviks sn) 35 Askersby (Sunne sn) Säffle kommun 36 Västra Smedbyn (Kila sn) 37 Millesvik (Millesvik sn) Torsby kommun 38 Likenäs-Transtrand (Dalby sn) 39 Ritamäki-Kvarntorp (Lekvattnets sn) 40 Johola (Östmarks sn) 41 Kårebolsätern (Norra Ny sn) Årjängs kommun 42 Blomma-Gyltenäs (Blomskogs och Trankils sn)

MILJÖBESKRIVNINGAR - KOMMUNVIS S län 1996-08-27 3 ARVIKA KOMMUN Berg [S 2] (Älgå sn) Fornlämningsmiljö som ovanligt tydligt belyser sten- och bronsålderns kärnområden i Värmland. Rösen i företrädesvis strandnära lägen, stensättning med kal stenfyllning, hällskista. Majorsbostället Berg med 1700-talsbebyggelse, övergiven medeltida gårdsplats och omgivande småskaligt och välhävdat odlingslandskap. Finnebäck-Tortan-Takene-Svartåna [S 3] (Brunskogs sn) Småskaligt odlingslandskap i den värmländska skogsbygden där välbevarade byar med 1700- och 1800-talsbebyggelse ger en föreställning om äldre tiders odlingssystem, bebyggelsestruktur och byggnadssätt. (Bymiljö). By- och gårdsbebyggelse från 1700- och 1800-talen. Välhävdad inägomark med bevarad 1800-tals drag. Relationen mellan inägo- och utägomark. Ett fångstgropssystem. Mölnerud [S 4] (Brunskogs sn) Bymiljö med osedvanligt många välbevarade byggnader i regionalt präglat utförande från tiden före och efter 1700- och 1800-talens skiftesreformer. (Kvarnmiljö). Faluröda mangårdsbyggnader med skiffertak regelbundet utformade i två våningar, timrade bodar och ängslador, kvarnruin med hjulgrav och fördämningsvall. Västra Rud-Rävön-Sölje [S 1] (Stavnäs sn) Fornlämningsmiljö med karakteristiska minnen från senneolitikum, bronsålder och äldre järnålder som pedagogiskt belyser traktens äldsta bebyggelsehistoria. Rösen, varav ett osedvanligt stort (40 x 30 m), hällkista, fornborg. Sölje nedlagda järn- och glasbruk med nyklassicistisk herrgård. Västra Ruds löjtnantsboställe och militiebostället Näs åskådliggör boställesförordningarnas byggnadssätt. EDA KOMMUN Eda skansar [S 5] (Eda sn) Befästningar som är ett av landets bäst bevarade gränsbefästningssystem. (Skansmiljö). Fyra skansanläggningar med den 1657 uppförda, 1717 och 1808 förstärkta huvudskansen, samt tre vid det senare tillfället anlagda stödskansar. Renoverades och bemannades under andra världskriget.

S län 1996-08-27 4 FILIPSTADS KOMMUN Bjurbäcken [S 30] (delen i Färnebo sn) Bjurbäcks kanal från 1857 (f d Filipstad bergslags kanal) är en välbevarad transportled för malm, smide och personbefordran. (Kanalmiljö, Bruksmiljö). Slussar, f d kronobruket Asphyttan och Bjurbäckshyttan med bruksgård och tidig industriell bebyggelse. Miljön berör även Lungsunda sn i Storfors kommun. Brattfors [S 6] (Brattfors sn) Bruksmiljö med en av de äldsta och bäst bevarade tidigindustriella hyttorna i länet. Brukskyrka och andra lämningar från 1600-talets hammarbruksepok, 1800-talshytta, bruksherrgård och bruksbebyggelse från olika tidsperioder. Skogsarbetarbostäder från 1950-talet i enhetligt utförande. Hornkullen [S 14] (Kroppa sn) Länets intressantaste och bäst bibehållna gruva för brytning av silver- och kopparmalm. (Gruvmiljö). Miljön, med gruvhål, hästvandring, fördämningsvall, hjulgrav samt lämningar efter stånggång mellan Kroktjärn och Hornkullen, illustrerar en ålderdomlig brytningsteknik. Brytningen påbörjades på 1570-talet och nedlades på 1850-talet. Långban [S 7] (Färnebo sn) En av den mellansvenska bergslagsbygdens mest välbevarade och allsidiga industrimiljöer, i anslutning till en av världens mest artsammansatta mineralfyndigheter. (Gruvmiljö, Kognitiv miljö). Långbans gruvfält och Långbanshyttan med gruvhål, skarnhögar, linspel mm. Den sedan medeltiden brukade storgruvan har spår av äldre tillmakning. Lavarna vid Lokaschaktet och nya schaktet, hytta och rostugn från 1800-talet. En bergsmansgård från 1700-talet som är bröderna John Ericsson och Nils Ericssons födelsehem. Motjärnshyttan [S 11] (Nordmarks sn) En av länets mest representativa och välbevarade hyttmiljöer. Anlagd av finska invandrare på 1600- talet. Den äldsta hyttan på nuvarande plats från 1700. Dagens anläggning med masugn och rostugn som var i bruk åren 1805-1916. Dammanläggning. Bergsmansgård från 1800-talet och skogarbetarbostäder i enhetligt utförande. Nordmark-Taberg [S 12] (Nordmarks sn) Bergslagsmiljö som speglar gruvdrift och sociala förhållanden med många bevarade tidigindustriella anläggningar. (Bruksmiljö). Talrika gruvhål, lavar, gruvstugor, kruthus, spelhus, arrest, magasin och stånggång. Socialt skiktad

S län 1996-08-27 5 bostadsmiljö med herrgård och arbetarbebyggelse från 1700- och 1800-talen. Korsformig 1700- talskyrka i trä. Persberg [S 8] (Färnebo socken) Gruvmiljö och en av de äldsta gruvorterna i den mellansvenska bergslagsbygden och som genom sin storlek är av europeisk industrihistorisk betydelse. (Bruksmiljö). Storgruvan på Odalfältet och Högbergsfältet med 40-tal gruvhål. Tydliga spår efter den gamla tillmakningsprocessen i den 1762 upptagna s k Tilas stoll. Herrgård, kapell, skolhus, arbetarbebyggelse, industribyggnader samt utskeppningplats och småskaligt odlingslandskap. Rämmen [S 13] (Rämmens sn) Väl sammanhållen bruksmiljö och hyttmiljö, personhistoriskt förknippad med skalden Esaias Tegnér. (Kognitiv miljö). Bruksherrgård, kyrka, hytta, smedja, järnbod. Litterära bruks- och herrgårdstraditioner med Tegnérrummet på Rämmens herrgård. Saxåhyttan [S 9] (Färnebo sn) En av länets äldsta hyttplatser med rötter i senmedeltidens järnhantering. (Hyttmiljö, Bruksmiljö). Stenmasugn från 1854, malmkross, rostugn, slaggstamp och imponerande kolhus, klassicistisk herrgård från 1809, arbetarbostäder, smedja i ursprungligt skick och skolhus från 1870. Storbrohyttan [S 10] (Färnebo sn) En av den mellansvenska bruksbygdens bäst bevarade bergsmanshyttor, anlagd på 1500-talet, med byggnadsbestånd från 1800-talets mitt. (Bruksmiljö). Hytta, stenmasugn, rostugn och malmstamp. Herrgård från 1870-talet med ekonomibyggnader och lantarbetarbostäder samt en ditflyttad bergsmansgård från 1700-talet. GRUMS KOMMUN Borgvik [S 15] (Borgviks sn) Bruksmiljö och industrimiljö med för Västsverige typisk oregelbunden planform från 1600-1900. Karolinsk herrgård och kyrka med märkligt interiörmåleri. Arbetarbebyggelse, hyttruin, smedjor, magasin m m uppförda i trä och slaggsten, såg- och kvarnrester. HAGFORS KOMMUN Uddeholm [S 16] (Norra Råda sn) Bruksmiljö som tydligt speglar industrialismens samhällsomvandling under 1800-talets senare del.

S län 1996-08-27 6 Enhetliga tjänstemannabostäder och kontorsbyggnader med tidstypiskt utseende från slutet av 1800- talet och 1900-talets början. Länets största herrgård med utrymme för brukskontor och bostäder för brukets högsta tjänstemän. Hitflyttad 1600-talskyrka. HAMMARÖ KOMMUN Hammarö [S 17] (Hammarö sn) Bygdecentrum vid Vänerstrandens slättbygder med lång kontinuitet, som särskilt väl speglar övergången vikingatid - medeltid. (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Boställsmiljö). Vikingatida gravfält med högar och övertorvade stensättningar, ensamliggande stensättningar, domarring, medeltida träkyrka och militärbostället Hammars gård, en f d kungsgård och klosterhemman under Varnhem. KARLSTAD KOMMUN Alsterdalen [S 18] (Alsters sn) Dalgångsbygd med bruksherrgårdar som levandegöres av Frödings diktning. (Herrgårdslandskap, Kyrkomiljö, Kognitiv miljö). Alsters, Gunneruds och Alstrums herrgårdar i nyklassicistisk arkitektur. Alsters träkyrka från 1696. Minnessten över Gustaf Fröding från 1921. Fornlämningsmiljö med ett 20-tal stensättningar med kal stenfyllning, röse, hög och hällkista. Karlstads stadskärna [S 21] Residensstad och stiftsstad som speglar stadsbyggandet kring 1800-talets mitt. Rutnätsstad med breda gator och stort torg präglad av den sista stora stadsplaneregleringen i 1600- talets stadsbyggnadstradition. Institutionsbyggnader och annan bebyggelse som hör samman med funktionen av förvaltningsstad runt de centrala stadsrummen och Klaraälvens västra gren. Trästadsbebyggelse utmed Älvdalen som överlevde branden 1865. Segerstad [S 19] (Segerstad sn) Centralbygd med en osedvanlig många och formmässigt varierade förhistoriska gravar. (Fornlämningsmiljö). Fullåkersbygd med runda, rektangulära, kvadratiska och oregelbundna rösen, stensättningar och högar, två treuddar, domarring, stenkrets, ensamliggande, i gravgrupper samt sex gravfält och två fornborgar och Segerstads gamla kyrkby av oskiftad radbykaraktär. Väse-Ve [S 20] (Väse sn) Bygdecentrum vid vänerstranden med lång kontinuitet. (Fornlämningsmiljö, Odlingslandskap med övervattnade slåttermarker, Boställsmiljö, Kommunikationsmiljö).

S län 1996-08-27 7 Rikt sockencentrum med nyklassicistisk kyrka, prästgård, klockargård, sockenstuga, skola och kyrkstallar. Kronofogdebostället i Ve och hembygdsgården Mölntorp. Översilningsängar, fyra gravfält av yngre järnålders typ med högar och övertorvade stensättningar, runsten, milstolpar och stenvalvsbro längs gammalt kommunikationsstråk och runsten. KILS KOMMUN Apertin-Illberg-Ekenäs [S 22] (Stora Kils sn) Herrgårdslandskap med karakteristiska uttryck för värmländsk bruks- och högrestånds kultur från 1700- och 1800-talen. (Järnvägsmiljö). Apertins herrgård med barockinteriör och f d biskopsgården Ekenäs med anlagda parker, alléer och stora sammanhängde odlingsytor. Bevarad sträcka av Sveriges första järnväg anlagd 1849. I området finns även: Tre gravfält av yngre järnålderstyp med högar och övertorvade stensättningar. Runnevål [S 23] (Stora Kils sn) Länets största järnåldersgravfält i sammanhängande jordbruksbygd vid nedre Fryken. (Fornlämningsmiljö). Ca hundra välbevarade gravhögar, övertorvade stensättningar, hålväg. KRISTINEHAMNS KOMMUN Visnum [S 24] (Visnums sn) Motiv för riksintresset: Odlingslandskap med ovanligt tätt bestånd av förhistoriska gravar vid medeltida kyrk-och begravningsplats, som visar tydlig kontinuitet mellan hednisk och kristen tid och framåt längs den gamla "Letstigen". (Fornlämningsmiljö, Kyrkomiljö, Boställsmiljö, Kommunikationsmiljö). Fyra gravfält med högar och övertorvade stensättningar av yngre järnålderstyp. Korsformig spånklädd träkyrka från 1700-talet, f d kloster- och militieboställen som Backa majorsboställe och Sommersta kronolänsmansboställe samt den ålderdomliga färdleden "Letstigen". Visnum-Kil [S 26] (Visnums-Kils sn) Odlingslandskap med kontinuerlig bosättning från järnåldern. (Fornlämningsmiljö, Herrgårdsmiljö). Herrgårdar med 1700- och 1800-talsbebyggelse, t ex Kilsby och Nynäs, vilka under medeltiden tillhört Riseberga kloster. Fyra gravfält och två gravgrupper med totalt ca 50 högar övertorvade stensättningar. Sockencentrum med 1700-talskyrka, prästgård och skola från 1800-talet. Värmlands Säby [S 25] (Visnums sn) Ovanligt komplett herrgårdsmiljö kring Värmlands-Säby 1700-talsherrgård.

S län 1996-08-27 8 Huvudbyggnad, brukningscentrum, torp, arbetarbebyggelse. Värmlands-Säby är säteri sedan 1596 och tillhörde under medeltiden Riseberga kloster. Fornlämningsmiljö med fyra gravfält bestående av högar, övertorvade stensättningar, treuddar och resta stenar. MUNKFORS KOMMUN Munkfors [S 28] Bruksmiljö med landets äldsta bevarade martinverk av stort industri- och socialhistoriskt värde. Centralt placerad herrgård och bruksgator med arbetarbostäder, martinverk från 1877 med välbevarad teknisk utrustning. Ransäter [S 29] (Ransäters sn) Odlingslandskap med bruksherrgårdar förknippad med Erik Gustav Geijer. (Bruksmiljö, Kognitiv miljö). Geijersgården och Geijersskolan. Klockaregården vid kyrkan har bevarats som minnesgård över Tage Erlander. Hembygdsgård med museibyggnader och friluftstetaer. STORFORS KOMMUN Bjurbäcken [S 30] (Lungsunds sn) Bjurbäcks kanal från 1857 (f d Filipstad bergslags kanal) är en välbevarad transportled för malm, smide och personbefordran. (Kanalmiljö, Bruksmiljö). Slussar, f d kronobruket Asphyttan och Bjurbäckshyttan med bruksgård och tidig industriell bebyggelse. Miljön berör även Färnebo sn i Filipstads kommun. SUNNE KOMMUN Askersby [S 35] (Sunne sn) Odlingslandskap med byar som innehåller ovanligt välbevarad bebyggelse från 1800-talet. (Bymiljö). Askersby radbybebyggelse med traditionellt utformade bostadshus och ekonomibyggnader från 1800-talets förra hälft. Mårbacka [S 32] (Östra Ämtervik sn) Selma Lagerlöfs födelsehem Mårbacka. Odlingslandskap med för länet stora identitets- och

S län 1996-08-27 9 traditionsvärden förknippade med hennes författarskap. (Kognitiv miljö). Byn Södra Ås bymiljö med välbevarade man- och ekonomibyggnader. Selma Lagerlöfs hem, Mårbacka, ritat av arkitekten IG Clason 1923, men med 1700-tals stomme. Mårbackas tidigare huvudgård "Där Ner" (Ingemarsgårdens förlaga) ansluter till minnesgården. Äldre järnåldersgravfält, fossilåker, område med röjningsrösen. Rottneros [S 31] (Sunne sn) Rottneros herrgårdsmiljö vid sjön Fryken förknippad med Selma Lagerlöfs författarskap och de värmländska brukstraditionerna. (Kognitiv miljö, Park). Herrgård ritad av G. von Dardel från 1930-talet, den fjärde huvudbyggnaden på platsen sedan 1700- talet. Skulpturpark med strövstigar, broar och vattenfall. Gravfält och gravgrupper med högar och övertorvade stensättningar. Smedsby [S 34] (Östra Ämterviks sn) Fornlämningsmiljö från brons-och järnåldern delvis monumentalt anlagda i förhållande till gammal vattenled. Ca 20 rösen och stensättningar med kal stenfyllning. Östra Ämtervik [S 33] (Östra Ämtervik sn) A. Odlingslandskap med fornlämningar från brons- och järnåldern. (Fornlämningsmiljö). B. Sockencentrum med bebyggelse från 1800-talets början förknippad med Selma Lagerlöfs författarskap. (Kognitiv miljö). A. Två höggravfält, grupper med rösen och stensättningen med kal stenfyllning. B. Nuvarande kyrkan från slutet av 1700-talet och prästgården Herresta, känd som gården "Borg" i Gösta Berlings saga. SÄFFLE KOMMUN Millesvik [S 37] (Millesvik sn) Ovanligt tät och formsammansatt fornlämningsmiljö från sten-, brons- och järnåldern. Mer än 200 gravar i flera gravfält och ensamläger. Rösen, bl.a. ett av Sveriges största långrösen. Stensättningar med kal stenfyllning, högar, övertorvade stensättningar, klumpstenar, domarringar, hällkista. Ca 100 odlingsrösen. Millesviks 1100-talskyrka, pilgrimsled och medeltida gårdslägen. Hjällesgate herrgård med nuvarande byggnader från 1800-talets förra hälft. Västra Smedbyn [S 36] (Kila sn) Herrgårdsmiljön von Echstedska gården är en av den svenska profanarkitekturens bäst bevarade

S län 1996-08-27 10 karoliner- och rokokoanläggningar. Herrgård uppförd 1762-64, flyglar, lusthus, avträde. Interiörmålningar i manbyggnad och avträde. Park, omgivande odlingslandskap. TORSBY KOMMUN Johola [S 40] (Östmarks sn) En av landets bäst bevarade finngårdar med 1700-och 1800-talsbyggnader, med omgivande odlingslandskap. Karakteristiskt terrängläge på backkrön i öppet odlingslandskap. Väl bevarad bebyggelse med boningshus med rök- och svenskstuga. Bodar, ladugårdar, smedja, ria m.m. Kårebolsätern [S 41] (Norra Ny sn) En av de bäst bevarade sätrarna i det svenska fäbodsområdets södra del. (Fäbodmiljö). Trettiotalet fähus, lador och säterstugor kring en öppen vall. Likenäs-Transtrand [S 38] (Dalby sn) Ett av landets största fångstgropssystem, sydvästlig utlöpare till det norrländska fångstgropsområdet. (Fångstmiljö). Mer än hundra enskilda gropar i system. Enstaka kolningsgropar. Ritamäki-Kvarntorp [S 39] (Lekvattnets sn) Två av landets bäst bevarade finngårdar som minner om invandringen av svedjefinnar under 1500- och 1600-talen. Ursprungliga bosättningslägen och småskaligt odlingslandskap. Ritamäkis månghussystem med timrade ekonomibyggnader och rökstuga. ÅRJÄNGS KOMMUN Blomma-Gyltenäs [S 42] (Blomskogs och Trankils sn) Fornlämningsmiljö i skogsbygd från senneolitikum, brons- och järnålder som är den nordligaste utlöparen av det västsvenska hällkisteområdet. Hällkistor, rösen stensättningar, stenåldersboplats. Relationen till forntida vattenled.