Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008

RAPPORT Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 Antagen av Miljönämnden 2008-05-05 Rapportnr 05/2008 ISSN 1400-4690

Rapporter (ISSN 1400-4690) utgivna fr.o.m. 2004: 01/2004 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern 2003 02/2004 Livsmedelstillsyn av bagerier och konditorier i Malmö stad vintern 2003 03/2004 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2003 04/2004 Kartläggning av luftkvalitén vid Lundavägen och Östra Förstadsgatan 05/2004 Livsmedelstillsyn av skolor i Malmö stad vintern 2004 06/2004 Livsmedelstillsyn av gatukök i Malmö stad vintern 2003/2004 07/2004 Luftföroreningsmätningar i Malmö 2003 08/2004 Tillsyn av lokaler för tatuering, piercing och akupunktur i Malmö stad vintern 2003 - våren 2004 09/2004 Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren 2004 10/2004 Livsmedelstillsyn av butiker med manuell hantering med mer än 11 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 2004 11/2004 Kartläggning av luftkvalitén vid Södervärn 12/2004 Mikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren 2004 13/2004 Livsmedelstillsyn av restauranger med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 2004 01/2005 Inventering av tvätterier i Malmö stad 2004 02/2005 Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 2004-2005 03/2005 Kartläggning av luftkvalitén vid Triangeln 2004 01/2006 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005 02/2006 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad 2005 03/2006 Livsmedelstillsyn av skolor med tillagningskök i Malmö stad 2006 04/2006 Luften i Malmö. Årsrapport 2005 05/2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 2004/2005 06/2006 Rapport om resultat av Smileyprojektet i Malmö 2005-2006 07/2006 Livsmedelskontroll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 2005 och 2006 08/2006 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 2005/2006 09/2006 Rapport om tillsyn av grafiska och fotografiska branschen 2006 01/2007 Tillsyn inom Södra Sofielund. Förebyggande fastighetsinspektioner i samarbete mellan Miljöförvaltningen och Södra Sofielundsenheten under våren 2006. 02/2007 Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö 03/2007 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2006 04/2007 Luftkvaliteten i Malmö 2006 05/2007 Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 2005 06/2007 Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 2006 07/2007 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen 2007 08/2007 Livsmedelskontroll av caféer, salladsbarer och restauranger i Malmö 2007 01/2008 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007 02/2008 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö stad 2007 03/2008 Mätning av luftföroreningar vid Fosie under perioden 1994 till och med 2005 04/2008 Luftkvaliteten i Malmö 2007 05/2008 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö, telefon 040-34 10 00 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Miljökvalitetsnorm... 4 1.2 Mätplats... 5 1.2.1 Lokalisering... 5 1.2.2 Emissionskällor... 6 1.2.3 Meteorologi... 6 2 MÄTNING... 7 2.1 Kolmonoxid...7 2.1.1 Resultat kolmonoxidmätningen... 8 2.2 Stoft... 9 2.2.1 Resultat stoftmätningen... 9 2.3 Kolväten... 10 2.3.1 Resultat Bensen- och Toluen- mätningen... 10 2.3.2 Resultat Xylen- och Etylbensen- mätningen... 11 2.4 Kväveoxider... 12 2.4.1 Resultat kväveoxidmätningen... 13 3 SIMULERINGAR... 14 3.1 Spridningsberäkningar för kvävedioxid... 14 3.2 Metodik för gaturumsberäkningar... 15 3.2.1 Förutsättningar... 16 3.2.2 Beräknade halter av kväveoxider... 17 3.3 Spridningsberäkningar för Xylen... 18 3.3.1 Förutsättningar... 18 3.4 Beräkningar av lukt... 20 4 TERMER OCH UTTRYCK... 23

1 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 SAMMANFATTNING Rapporten presenterar resultaten av den luftkvalitetsundersökning som utförts vid Stora Varvsgatan i Västra Hamnen, under perioden 071203 080228. Syftet med mätningen var att kartlägga luftkvaliteten samt utreda förekomsten av Xylen med anledning av klagomål på lukt i området. Området är ett av Malmös snabbast exploaterade och en rad planer finns redan i dag för mätplatsen. Mätvagnen var placerad vid Stora Varvsgatan ca 100 meter väster om Östra Varvsgatan. Partikel- och gasmätningen gjordes på 3 meters höjd på mätvagnens tak. Under mätperioden uppmättes luftföroreningarna i tabellen nedan. Vindriktning och vindhastighet uppmättes på 8 meters höjd, från en mast placerad på mätvagnens gavel. MKN Stora Varvsgatan NO Medelvärde µg/m 3-8 NO 2 Medelvärde µg/m 3 40 a 14 NO 2 98%-il (dygn) µg/m 3 60 a 27 NO 2 98%-il (tim) µg/m 3 90 a 37 CO Max 8h b mg/m 3 10 a 0,8 Bensen Medelvärde μg/m 3 5 c 0,8 Toluen Medelvärde μg/m 3-1,4 Xylen Medelvärde μg/m 3-25 Etylbensen Medelvärde μg/m 3-4 PM 1 Medelvärde μg/m 3-8 PM 10 Medelvärde μg/m 3 40 a 21 PM 10 90%-il (dygn) μg/m 3 50 a 28 a. Miljökvalitetsnorm skall vara uppfylld. b. Max glidande 8-timmarsmedelvärde. c. Miljökvalitetsnorm skall vara uppfylld senast 1 januari 2010. Mätningen visar att luftkvaliteten Västra Hamnen är god och avståndet till miljökvalitetsnormen är stor för samtliga av de uppmäta luftföroreningarna. Risken att MKN ska överskrids vid mätplatsen under rådande omständigheter bedöms som liten. Partiklar PM 10 låg på ungefär halva normvärdet. 40 % av PM 10 halten består av partiklar som är 1 µm eller mindre (PM 1). En anledning till att halterna är relativt låga beror på att mätplatsen är öppen med ett fåtal byggnationer runt omkring. En annan anledning är att det blåser mellan 5 10 % mer vid mätplatsen jämfört med vid den meteorologiska masten vid Heleneholm. En hög vindhastighet medför att luftföroreningarna snabbare blandas upp. Beräkningarna för helåret 2008 visar att halterna av kvävedioxid kan förväntas att vara 10 % högre, jämfört med situationen under mätperioden. Om förtätning av området sker med höga hus på båda sidor av Stora Varvsgatan, samtidigt som trafiken ökar och den höga andelen tunga fordon bibehålls kommer avståndet till MKN för kvävedioxid att minskas vid Stora Varvsgatan de närmaste åren.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 2 Xylenmätningen visar att IMM:s lågrisknivå underskreds med 35 % under den kallare mätperioden samt med 50 % jämfört med halten som beräknats för hela året. De förhöjda halterna härrör från EWP (Enercom Windtower Production AB) som tillverkar vindkraftverk. Vid målning av vindkraftverk emitteras en viss mängd VOC. Utsläppen domineras av Xylen men även etylbensen, butanol och n- Butylacetat emitteras. Produktionen har vind i ryggen och utnyttjar i dagsläget hela sitt tillstånd. Tillståndet enligt miljöbalken sträcker sig till och med 2013. Den absoluta lukttröskelsen definieras som den koncentration då 50 % känner lukt. Enligt IMM ligger den absoluta lukttröskelsen för Xylen på mellan 1400 3800 ug/m 3. I figuren nedan presenteras 99,8- percentil (99,8%-il) som är ett bra mått på vad som kan anses vara en frekvent luktstörning för Xylen dvs. en störning som uppträder 18 gånger per år eller 1 2 gånger i månaden. Halterna i figuren är det maximala 15 minutersvärdet som kan uppträda under en timme. Halterna kan kortvarigt vara högre dvs. luktolägenheter kan uppträda på längre avstånd från källan än vad som presenteras i figuren. Max 15 minutersvärde 99,8%-il Bakgrundbilden är hämtad från Google Earth atlas Henric Nilsson 040-342059

3 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 1 INLEDNING Syftet med mätningen var att kartlägga luftföroreningssituationen i Västra Hamnen samt utreda förekomsten av Xylenhalter med anledning av klagomål på lukt i området. Västra Hamnen är ett av Malmös snabbast exploaterade områden och en rad planer finns redan i dag för mätplatsen. Mätvagn 4, med tillhörande mätutrustning 1, användes vid mätningen. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm samt statistik från SMHI. Trafikdata är hämtade från mätningar utförda av Gatukontoret. Spridningsberäkningar samt simuleringar är gjorda i EnviMan, vilket är ett system för insamling och bearbetning av mätdata. Emissionsdatabasen i EnviMan är framtagen av Miljöförvaltningen i Malmö, OPSIS AB samt GIS-Centrum vid Lunds Universitet. 1 Instrumentens olika mätmetoder finns redovisade i rapporten Luftföroreningsmätning vid korsningen Fågelbacksgatan - Mariedalsvägen (Rapport 2/2000 ISSN 1400-4690), med undantag av kolmonoxidmätningen där mätmetoden finns beskriven i rapporten Luftföroreningsmätning vid Dalaplan oktober 1999 april 2000 (Rapport 18/2000 ISSN 1400-4690).

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 4 1.1 Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. Miljökvalitetsnormer Halt Träder i kraft Anteckningar Bensen 5 µg/m 3 1 januari 2010 Årsmedelvärde Kolmonoxid (CO) 10 mg/m 3 1 januari 2005 Max 8-timmars glidande medelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 40 µg/m 3 1 januari 2006 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 60 µg/m 3 1 januari 2006 98-percentil baserad på dygnsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 90 µg/m 3 1 januari 2006 98-percentil baserad på timmedelvärde Stoft (PM10) 40 µg/m 3 1 januari 2005 Årsmedelvärde Stoft (PM10) 50 µg/m 3 1 januari 2005 90-percentil baserad på dygnsmedelvärde Figur 1 Sammanställning över aktuella Miljökvalitetsnormer för luftkvalité. MKN för partiklar (PM 10) består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3 samt ett dygnsmedelvärde på 50 µg/m 3 som får överskridas 35 dygn per år. År 2003 beslutades om miljökvalitetsnorm för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 2005 respektive 2010. 1998 infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skall uppfyllas senast vid årsskiftet 2005/2006. Normen består av ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3, ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år.

5 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 1.2 Mätplats 1.2.1 LOKALISERING Mätvagnen var placerad vid Stora Varvsgatan ca 100 meter väster om Östra Varvsgatan. Partikelmätningen och gasmätningen gjordes på mätvagnens tak, på 3 meters höjd. Under mätperioden uppmättes kolmonoxid, kväveoxider, bensen, toluen, Xylen, etylbensen samt partiklar PM 1 och PM 10. Vindriktning och vindhastighet mättes på 8 meters höjd, från mast placerad på mätvagnens gavel. N Mätvagn 4 Bilden är hämtad från Google Earth atlas Figur 2 Överst mätvagn 4:s placering vid Stora Varvsgatan. Ovan mätvagn 4:s placering i Västra Hamnen.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 6 1.2.2 EMISSIONSKÄLLOR Trafikflödet på Stora Varvsgatan öster om Östra Varvsgatan uppgick 2007 till13 000 motorfordon/ dygn (måndag fredag). Den tunga trafiken uppgår till 10 % bl.a. naturgasdrivna stadsbussar. Stadsbussarna som kör på naturgas har förnyat sin gasbussar och i dag är 70 % av stadsbussarna utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 % jämfört med situationen i början av 2006. 1.2.3 METEOROLOGI Temperaturen över mätperioden var i genomsnitt 3,9 C högre än normalt (Figur 3). Februari var den månad som var varmast jämfört med normalmånaden (5 C högre temperatur än normalt). Under perioden har det totalt fallit 4 % mindre nederbörd än normalt. Störst var skillnaden i januari då det föll 61 mm nederbörd, d.v.s. 12 mm mer än normalt. Nederbörd och Temperatur 150 100 50 0-50 Mängd (mm) 2007-2008 Normalår (1961-1990) Differens dec jan feb Temp. C 7 4 1-2 dec jan feb Månad Figur 3 Till vänster, månadsnederbörden jämfört med medelnederbörden för respektive normalmånad. Till höger, medelvärden av månadstemperaturen jämfört med normalmånadens medeltemperatur. Under mätperioden har de sydvästliga vindarna varit mer dominerande än normalt i Malmö. Vid mätplatsen var vindriktningen mer koncentrerad till sydväst jämfört mätningen vid Heleneholm. Det kan konstateras att det blåste mellan 5 10 % mer vid mätvagnen på 8 meters höjd jämfört med vid den meteorologiska masten vid Heleneholm på 10 m. Det bör poängteras att lokalt kring mätpunkterna kan vindriktningen påverkas av kringliggande byggnader. Nord 20% Heleneholm (24 m) Nord 20% Vindriktning 10% 10% Väst 0% Ost Väst 0% Ost Syd 91-07 dec 07 - feb 08 Syd Mätvagn 4 (8 m) Heleneholm (10 m) Figur 4 Till vänster, vindriktningens fördelning på 24 meter vid Heleneholm för åren 1991 2007 samt för mätperioden (dec feb). Till höger, vindriktningens fördelning över mätperioden vid mätvagnen på 8 m respektive vid Heleneholm på 10m.

7 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 2 MÄTNING Under mätperioden uppmättes kvävemonoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, toluen Xylen, etylbensen och partiklar i två storlekar, 10 µm och mindre (PM 10) samt 1 µm och mindre (PM 1). Partikelmätning sker på mätvagnens tak. Från mätpunkterna sugs luft via slangar in till analysatorerna i mätvagnen. Mätvärdena samlas in av mätprogrammet, där de lagras som minutmedelvärden. Värdena överförs till EnviMan, där de lagras i en databas. 2.1 Kolmonoxid Förekomsten av höga halter av kolmonoxid indikerar dålig förbränning. I stadsmiljö är biltrafiken en stor källa, där dålig förbränning förekommer flitigt. Utsläppen ger mest upphov till lokala miljöproblem. Kolmonoxiden försämrar bl.a. syreupptagningen, vilket gör att hjärtoch kärlsjuka personer blir extra utsatta. Att förbränningsmotorerna är den dominerande utsläppskällan beror bl.a. på motorernas dåliga verkningsgrad, vilket i sin tur beror på det ojämna körmönstret. Förbränningsmotorn måste även uppnå korrekt arbetstemperatur för en god förbränning, detsamma gäller för katalysatorn. Efter införandet av katalytisk avgasrening på förbränningsmotorer har kolmonoxidhalterna kraftigt minskat. Katalysatorn kan reducera de skadliga emissionerna CO, HC och NO x med 90-99,98 %. Vid kallstart är utsläppen de första 3-4 minuterna jämförbara med bilar utan katalysator. Kolmonoxidmätningen utfördes under perioden 071203 080228. Instrumentet som användes vid mätningen var en Unor 610 som arbetar efter NDIR 2 -tekniken. Vid mätningen användes en perma tube vars uppgift var att torka inkommande mätgas. Fuktproblematiken vid låga kolmonoxidkoncentrationer minskas således. 2 Non Dispersive Infra Red.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 8 2.1.1 RESULTAT KOLMONOXIDMÄTNINGEN Kolmonoxid (CO) Norm a Mätpunkt Medelvärde mg/m 3-0,5 Antal medelvärde (tim) % - 100 98%-il (tim) mg/m 3-0,8 Max glidande 8h medelvärde mg/m 3 10 0,8 a. Miljökvalitetsnormen trädde i kraft den 1 januari 2005. Figur 5 Resultaten av kolmonoxidmätningen. De fordon som passerar Stora Varvsgatan i dag ger upphov till mycket låga halter av kolmonoxid. Anledningen är att antalet kallstarter är få samt att antalet bilar utrustade med katalysator är högt. Vid mätningen överskreds inte miljökvalitetsnormen för kolmonoxid. Miljökvalitetsnormen är 10 mg/m 3 (max halt för glidande 8-timmars medelvärden). Sannolikheten för ett överskridande vid mätplatsen under rådande omständigheter anses som mycket liten. Vid mätningen låg kolmonoxidhalterna under 10 % av gällande miljökvalitetsnorm. 0,6 Halt (mg/m 3 ) CO Kolmonoxid Nord 0,4 Halt (mg/m 3 ) 0,4 Väs t 0,2 0 Ost 0,2 0 01:00 04:00 07:00 10:00 13:00 16:00 19:00 22:00 Syd Figur 6 Till vänster, kolmonoxidhaltens variationer under en genomsnittsdygn (mo sö). Till höger, vindriktningens inverkan på kolmonoxidhalten.

9 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 2.2 Stoft I stadsmiljö uppkommer de flesta stoftpartiklarna från biltrafiken, huvudsakligen från slitage av däck och vägbanor. Förbränning ger också upphov till partiklar i form av oförbränt bränsle och sot. Partiklar mindre än 4-5 μm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och vidare ut i blodet. De är utmärkta transportörer av bl.a. toxiska ämnen. Partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Den aktuella mätningen säger inget om vad stoftet består av utan endast mängden i respektive storleksintervall 10 µm och mindre (PM 10) och 1 µm och mindre (PM 1). Stoftmätningen (PM 10) utfördes under perioden 071203 080228. Instrumentet som användes vid mätningen var TEOM Series 1400a. Analystemperaturen för instrumentet är 50 C. Instrumentet har under parallelldrift mot referensmetoden uppvisat något för låga halter, felet är dock väldigt varierande. I Malmö multipliceras samtliga PM 10 halter med en faktor på 1,1. Denna korrigering görs utöver instrumentets inbyggda korrigeringsfaktorer. Stoftmätningen (PM 1) utfördes under perioden 071203 080228. Instrumentet som användes vid mätningen var TEOM/FDMS Series 1400a. Analystemperaturen för instrumentet är 30 C. Detta instrument kräver ingen korrigering. 2.2.1 RESULTAT STOFTMÄTNINGEN PM 10 Norm a PM 10 PM 1 Medelvärde μg/m 3 40 21 8 Antal medelvärde (tim) % - 99 96 98%-il (tim) μg/m 3-50 22 90%-il (dygn) b μg/m 3 50 28 13 Maxvärde (dygn) μg/m 3-43 21 a. Miljökvalitetsnormen trädde i kraft den 1 januari 2005. b. Dygnsmedelvärdet får överskridas 35 timmar per år vilket motsvarar 90%-percentil Figur 7 Resultat från mätningen av PM 10 och PM 1. Vid mätningen överskreds inte miljökvalitetsnormen för PM 10. Mätningen utfördes vid Stora Varvsgatan norra sida ca 100 meter väster om Östra Varvsgatan. Risken för att miljökvalitetsnormen för PM 10 under rådande omständigheter skall överskridas vid mätpunkten, anses som liten. 40 % av PM 10 halten består av partiklar som är 1 µm eller mindre (PM 1). För PM 1 finns de i dagsläget ingen miljökvalitetsnormen. Stoft Halt µg/m 3 30 25 PM 1 20 PM 10 Nord 30 Halt µg/m 3 Väst 0 Ost 15 10 5 0 01:00 04:00 07:00 10:00 13:00 16:00 19:00 22:00 Syd Figur 8 Till vänster, stoftvariationen under ett genomsnittsdygn (mo-sö). Till höger, vindriktningens inverkan på stofthalterna.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 10 När stofthalterna är höga är det oftast orsakat av stabilt väderläge eller intransport av förorenad luft från kontinenten. Vid vindstilla väder är luftomblandningen dålig och stoftpartiklarna får då gynnsamma förutsättningar för ackumulering i luftmassorna. 2.3 Kolväten VOC är ett samlingsnamn för en mängd flyktiga organiska ämnen med negativa miljö- och hälsoeffekter. Vid förbränning av bensin och dieselolja följer en del ofullständigt förbrända kolväten ut med avgaserna. Vid ofullständig förbränning bildas bl.a. polyaromatiska kolväten (PAH). Kolväten sprids till luft, men deponeras dessutom på åkermark och tillförs människor via födan. Kolväten kan ge irritation i ögon och hals. Vissa är direkt cancerframkallande, bl.a. PAH och bensen. Bensen och toluen som är två av de kolväten som ingår i VOC- begreppet mättes under perioden 071204 080228. Instrumentet som användes vid mätningen var en Syntech Spectras GC 955. 2.3.1 RESULTAT BENSEN- OCH TOLUEN- MÄTNINGEN VOC Norm a Bensen Toluen Medelvärde μg/m 3 5 0,8 1,4 Antal medelvärden (tim) % - 90 90 98%-il (tim) μg/m 3-1,9 5,6 98%-il (dygn) μg/m 3-1,6 4,5 a. Miljökvalitetsnorm för bensen skall vara uppfylld senast 1 januari 2010. Figur 9 Resultat från bensen- och toluen- mätningen vid Stora Varvsgatan. Den 1 juni 2003 infördes en miljökvalitetsnorm för bensen på 5 μg/m 3 som årsmedelvärde och som skall uppfyllas senast den 1 januari 2010. 2 Halt (µg/m 3 ) Bensen Toulen Bensen och Toluen Nord 1 Halt (µg/m 3 ) 1 Väst 0 Ost 0 01:00 04:00 07:00 10:00 13:00 16:00 19:00 22:00 Syd Figur 10 Till vänster, bensen- och toluenhalternas variation under ett genomsnittsdygn (mo-sö). Till höger, vindriktningens inverkan på halterna av bensen- och toluenhalterna. Uppmätta bensenhalter har legat under miljökvalitetsnormen under mätperioden. Utvecklingen för bensen ser gynnsam ut och miljökvalitetsnormen på 5 μg/m 3 kommer troligen underskridas den 1 januari 2010.

11 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 2.3.2 RESULTAT XYLEN- OCH ETYLBENSEN- MÄTNINGEN Xylen och etylbensen ingår också i VOC- begreppet mättes under perioden 071204 080228, med samma instrument som för bensen och toluen. m,p- Xylen mättes under hela perioden medan o- Xylen endast mättes under 080128 080228 beroende på försening av kalibreringsgasen. Mätperioden för etylbensen blev avkortad beroende på tekniska problem med instrumentet. VOC Norm a Xylen m,p-xylen o-xylen Etylbensen Medelvärde μg/m 3 37 25 b 23 2 (2) b 4 (4) b Antal medelvärden (tim) % - 90 b 90 31 (90 ) b 21 (92) b Maxvärde (tim) μg/m 3-789 b 717 48 (72) b 82 (129) b 99,9%-il (tim) μg/m 3-762 b 692 41 (69) b 80 (125) b 99,8%-il (tim) μg/m 3-587 b 533 36 (53) b 79 (96) b 99%-il (tim) μg/m 3-411 b 374 25 (37) b 61 (70) b 98%-il (tim) μg/m 3-339 b 308 17 (30) b 45 (55) b a, Lågrisknivå. b, Framräknad halt för hela perioden. Figur 11 Resultat från Xylen och etylbensen- mätningen, vid Stora Varvsgatan, inom parentes det farmräknade periodmedelvärdena (dec feb). o- Xylen och etylbensen mätningarna har pågått under en kortare del av mätperioden. Av Xylen halterna står m,p- Xylen för 90% av halten och o- Xylen för 10 %. Etylbensen är ca 15 % av den totala Xylenhalten. Etylbensen och Xylen Halt (µg/m 3 ) 70 60 50 Etylbensen Xylen 40 30 20 10 0 01:00 04:00 07:00 10:00 13:00 16:00 19:00 22:00 Väst Nord 70 35 0 Syd Halt (µg/m 3 ) Ost Figur 12 Till vänster, Xylen- och etylbensenhalternas variation under ett genomsnittsdygn (mosö). Till höger, vindriktningens inverkan på halterna av Xylen- och etylbensenhalterna. IMM:s lågrisknivå överskreds inte under mätperioden. Vid sydsydostliga vindar är Xylenoch etylbensenhalterna som högst, enligt figur 12. De förhöjda halterna härrör från EWP (Enercom Windtower Production AB) som tillverkar vindkraftverk. Vid målning av vindkraftverk emitteras en viss mängd VOC. Utsläppen domineras av Xylen men även etylbensen, butanol och n- Butylacetat emitteras. Produktionen har vind i ryggen och utnyttjar i dagsläget hela sitt tillstånd. Tillståndet enligt miljöbalken sträcker sig till och med 2013.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 12 2.4 Kväveoxider Kväveoxiderna orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors hälsa. Kväveoxider påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. Kvävemonoxid (NO), kvävedioxid (NO 2 ) brukar benämnas kväveoxider 3 (NO X ). Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant, enligt ekvation 2.1. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. NO + O + (2.1) 3 NO 2 O 2 Kvävedioxidhalterna har i Malmö varit ungefär oförändrade de senaste åren. Halterna av kväveoxider (NO X ) har under de senaste åren kraftigt minskat vid Malmös hårt trafikerade gaturum, bl.a. tack vare införandet av den katalytiska avgasreningen samt en förbättrad fordonsflotta och en ökad satsning på alternativa bränslen, t ex. naturgas. Kväveoxidmätningen utfördes under perioden 071203 080228. Instrumentet som användes vid mätningen är ett kemiluminiscensinstrument av typen CLD 700 AL med hög känslighet, vilket gör den väl anpassad för mätning av kväveoxider i den yttre miljön. 3 I kväveoxiderna, NO x, ingår förutom NO och NO 2 ytterligare kväveoxider men de är försumbara i det aktuella mätsammanhanget. Lustgas (N 2 O) inkluderas inte i NO x -begreppet beroende på sina avvikande egenskaper.

13 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 2.4.1 RESULTAT KVÄVEOXIDMÄTNINGEN Kväveoxider NO2 Norm a NO NO2 Medelvärde µg/m 3 40 8 14 98%-il (dygn) µg/m 3 60 21 27 98%-il (tim) µg/m 3 90 42 37 Antal medelvärden (tim) % - 100 100 a. Miljökvalitetsnormen trädde i kraft den uppfyllas den 1 januari 2006 Figur 13 Resultaten av kväveoxidmätningen. Halterna som uppmättes vid Stora Varvsgatan ligger i dagsläget på betryggande avstånd från MKN. Halterna är som högst vid rusningstrafiken på morgonen och eftermiddagen, enligt figur 14. 25 20 15 10 Halt (µg/m 3 ) NO NO2 Kväveoxider Väs t Nord 30 0 Halt (µg/m 3 ) Ost 5 0 01:00 04:00 07:00 10:00 13:00 16:00 19:00 22:00 Syd Figur 14 Till vänster, variationen av NO och NO2, under ett genomsnittsdygn (mo-sö). Till höger, vindriktningens inverkan på kväveoxidhalterna.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 14 3 SIMULERINGAR I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från 2002 men uppdaterad och kompletterad under 2007/2008. Gatukontoret har kartlagt relevanta trafikflöden under mätperioden och Vägverket har tagit fram de emissionsfaktorer (EVA2) som använts vid beräkningarna. OSPM- modellen används för simuleringar i gaturum. 3.1 Spridningsberäkningar för kvävedioxid En spridningsberäkning har gjorts för Malmö i gatunivå. Vid simuleringen vägdes emissionsdata från Malmö in. Beräkningen gjordes för statistiskt väderår baserat på meteorologiska data från åtta år (1996-2003). Den lokala bakgrundshalten av kväveoxider uppskattades för området till 6 µg/m 3. Malmös hårt trafikerade gator utmärker sig tydligt, enligt figur 15. Mätplats Figur 15 Beräknade kvävedioxidhalter (NO 2 ) i Malmö. Halterna i figuren motsvarar årsmedelvärden för år 2006/2007 i µg/m 3 i gatunivå dvs. på 3 meters höjd.

15 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 3.2 Metodik för gaturumsberäkningar I simuleringarna har EnviMan 3.0 använts, vilket är en ny uppdaterad version. Nested grid metodiken med beräkning till receptorpunkter har använts, vilket är en delvis ny beräkningsmetodik som förfinar beräkningarna av bakgrundshalter. Bakgrundshalter av kväveoxider från Malmö samt från Öresundsregionen har simulerats fram för mätpunkterna på timbasis för 2007/2008 i två nivåer. För Malmö har ett finmaskigt rutnät på 70 x 70 meter använts, för Öresundsregionen har ett rutnät på 560 x 560 meter använts. Bakgrundshalten av kväveoxid från områdena utanför Öresundsregionen samt saknade källor uppskattades till en konstant på 3 ug/m 3. Gatans egna bidrag av kväveoxider beräknas separat fram med OSPM- modellen. 70 x 70 560x560 70x70 Figur 16 Bakgrundshalter av kväveoxider härrörande från källor från hela Öresundsregionen, har simulerats fram på timbasis för 2007/2008 i två nivåer, till mätpunkten vid Stora Varvsgatan.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 16 3.2.1 FÖRUTSÄTTNINGAR Emissionerna av kväveoxider från genomsnittsfordonet kommer att minska enligt emissionsstatistik från Vägverket (EVA2). Minskningen har dock börjat avta och kommer generellt inte att vara lika kraftig de kommande åren som den varit i början på 2000-talet, till stor del orsakat av urfasningen av bilar utan katalysisk avgasrening. Det senaste åren har andelen dieselbilar kraftigt ökat av personbilsförsäljningen. Emissionerna av kväveoxider från dieselbilar är större än från en bensindriven bil. För att kompensera för ökningen använde Vägverkets personbilsemissioner för 2007/2008 för övriga fordonsslag används Vägverkets prognos. Stadsbussarna, som kör på naturgas har förnyat sin gasbussar och i dag är 70 % av stadsbussarna utbytta, vilket medför en kväveoxidreduktion med ca 35 % jämfört med situationen i början av 2006. 8,0 g/km Emissionsfaktorer (NOx) Lastbli/Buss (EVA2) Stadsbussar Regionbussar Personbilar (EVA2) 6,0 4,0 2,0 0,0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 17 Prognostiserade emissionsfaktorer (EVA2) för NOx samt genomsnittliga emissionsfaktorer för Malmös stadsbussar och regionbussar. I beräkningarna av halterna behövs meteorologisk data. Informationen kommer från den meteorologiska masten vid Heleneholm som uppfyller alla krav för att kunna göra spridningsberäkningar av luftföroreningar.

17 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 3.2.2 BERÄKNADE HALTER AV KVÄVEOXIDER Uppmätta halter mätperioden Simulerade halter mätperioden Simulerade halter helåret 2008 Mätpunkten NO 2 NOx NO 2 NOx NO 2 NOx Medelvärde µg/m 3 14 27 18 24 20 29 98%-il (tim) µg/m 3 37 101 43 88 49 108 98%-il (dygn) µg/m 3 - - - - 37 76 Figur 18 Jämförelse mellan simulerade och uppmätta kväveoxidhalter för mätperioden 071203 080228 samt simulerade halter för helåret 2008. Avvikelsen mellan uppmätta och simulerade halter av kväveoxid (NOx) var för mätperioden i genomsnittliga 10 % för låga samt 20 % för höga för kvävedioxid (NO 2 ). Uppmätta och beräknade halter stämde väl överens för mätpunkten. Beräkningarna för helåret 2008 visar att halterna av kvävedioxid kommer att vara 10 % högre och kväveoxider 20 %, jämfört med situationen under mätperioden. Kväveoxidbidraget i proent vid Stora Varvsgatan Bidrag från trafiken på Stora Varvsgatan Bidrag från Europa Bidrag från Öresundsregionen Bidrag från Malmö eklusive sjöfart Bidrag från Malmös Hamn/sjöfart Figur 19 Kväveoxid (NOx) bidraget i procent vid Stora Varvsgatan. I dagsläget ligger halterna av kvävedioxid på betryggande avstånd från MKN mycket tack vara att mätplatsen är öppen med ett fåtal byggnationer runt om kring. Om förtätning av området sker med höga hus på båda sidor av Stora Varvsgatan, samtidigt som trafiken ökar och den höga andelen tunga fordon bibehålls kommer avståndet till MKN för kvävedioxid att minskas vid Stora Varvsgatan de närmaste åren.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 18 3.3 Spridningsberäkningar för Xylen Det har inkommigt klagomål på lukt av Xylen från Västra Hamnen. Mätningen visar att IMM:s lågrisknivå underskreds med 35 % vid mätpunkten. Kortvarigt kan det dock förekomma höga halter som orsakar luktstörningar i området. Beräkningarna syftar till att utreda luktproblematiken samt dess omfattning för området. 3.3.1 FÖRUTSÄTTNINGAR I beräkningarna har EWP:s miljörapport från 2006 använts där bl.a utsläppsmängder per månad finns presenterade. Relevant data har lagts in i beräkningssystemet. Under januari månad (2008) var produktionen ovanligt hög beroende på en lägre intensitet under december 2007, detta har också vägts in i beräkningarna. Målningsintensiteten under dagen har räknats fram med hjälp av mätresultaten för Xylen. För hamnområdet har ett finmaskigt rutnät på 15 x 15 meter använts. Xylenhalterna har simulerats fram på timbasis dels för den aktuella mätperioden dels för ett helt år. För helårsberäkningen användes meteorologiska data från mars 2007 februari 2008. Bakgrundshalten av Xylen uppskattades för området till en konstant på 2 ug/m 3. I beräkningarna har endast utsläppen beräknats från EWP, övriga källor har exkluderats. Xylen Uppmätt Period (1 h) Uppmätt Period (15 min) Beräknat Period (1 h) Beräknat År (1 h) Medelvärde μg/m 3 25 a 25 31 19 Antal medelvärden % 90 a 94 90 100 Xylen Uppmätt Period (1 h) Uppmätt Period (max - min) b Beräknat Period (1 h) Beräknat År (1 h) 99,9%-il μg/m 3 762 a 801-738 634 551 99,8%-il μg/m 3 587 a 702-365 605 474 99%-il μg/m 3 411 a 541-232 442 289 98%-il μg/m 3 339 a 706-120 314 227 a, Framräknat värde för hela perioden. b, Variationen mellan högsta och lägsta 15-minutersvärde som använts för att medelvärdesbilda det aktuellt timmedelvärdet. Figur 20 Uppmätta Xylenhalter jämfört med beräknade halter för perioden och för ett år (mars 07 feb 08). Överstämmelsen mellan beräknade och uppmätta värde för perioden överensstämde väl, medelvärdet var något högt och 99,9- percentilen var något låg. För 99,8-98- percentilen var felet mindre än 10 % något som måste anses som mycket bra. Under mätperioden var medelhalterna 60 % högre jämfört med halten som beräkningen för hela året. Under mätperioden inträffade också den högsta halten som uppmätts/beräknats för året, vilket var väntat eftersom det går åt mer lösningsmedel under den kallare delen av året. Minst lösningsmedel används under sommarmånaderna då produktionen generellt är lägre.

19 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 Mätplatsen Årsmedelvärde Figur 21 Beräknade årsmedelvärden i µg/m 3 för Xylen för Hamnområdet för 2007/2008. Halterna i figuren är beräknade på 3 meters höjd. En konstant bakgrundshalt på 2 ug/m 3 har lagts till för området. I vänstra hörnet finns en förstorad bild inflikad över mätplatsen.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 20 3.4 Beräkningar av lukt Simulerade halter är för hela timmar, under en timme kan halterna variera kraftigt och luktstörningar han förekomma under långa perioder trots att timmedelvärdet är ganska lågt. Differensen mellan max 15 minuters värde och timmedelvärde varierade under mätperioden mellan 0 260 % procent. Vilket medför att under ett timmedelvärde på 400 ug/m 3 kan halten under en 15 minutersperiod vara så hög som 1400 ug/m 3. Det högsta 15 minutvärdet som uppmätes under perioden var 1100 ug/m 3 från den 28:e januari 2008. 600 450 300 150 Halt (µg/m 3 ) Xylen 26 februari 2008 Medelvärde 1h Max 15 min (%) Xylen ( dec 07 - feb 08 ) 300% Xylen (Max 15 min värde - Medelvärde 1h) 200% 100% 0 01:00 05:00 09:00 13:00 17:00 21:00 0% 1 501 1001 1501 Figur 22 Till vänster, differensen mellan uppmätta 15-minutersvärde (max) och timmedelvärde den 26 februari 2008, skillnaden varierar mellan 10 160 %. Till höger, differensen mellan max 15-minutersvärde och timmedelvärde för hela perioden, differensen varierar mellan 0 260 % Lukttröskeln 4 dvs. den lägsta koncentration då en individ kan känna lukt skiljer sig mellan olika individer, för Xylen ligger denna halt mellan 250 300 ug/m 3. Detta innebär att man kan känna en sötaktig godislukt. Xylen är inte cancerogent, men ger istället neurologiska och psykologiska effekter, t ex huvudvärk, trötthet och yrsel. Symptomen börjar dock uppträda först vid halter betydligt högre än det som uppmätts. Arbetsmiljöverket nivåvärde för Xylen ligger på 220 000 ug/m 3. Den absoluta lukttröskelsen definieras som den koncentration då 50 % känner lukt. Enligt IMM 5 ligger den absoluta lukttröskelsen för Xylenhalter mellan 1400 3800 ug/m 3. Faktorn 3.6 används för att räkna fram max kvarten under timmen. Under max kvarten kan halterna kortvarigt vara högre dvs. luktolägenheter kan uppträda på längre avstånd från källan än vad som presenteras i rapporten. 4 Kemiska ämnen i inomhusmiljö, Socialstyrelsen, september 2006. Referens Standardiserade lukttrösklar givna som minimumkoncentrationer (Davos. Rt al. 1990). 5 Katarina Victorin 070117. Referens lukttrösklar: Devos, M., Patte, F., Rouault, J., Laffort, P., & Van Gemert, L. J. (1990). Standardized humen olfactory thresholds. New York. Oxford University Press.

21 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 Max 15 minutersvärde för ett Max 15 minutersvärde 99,9%-il Figur 23 Till vänster, beräknade max 15 minutersvärde för ett kalender år. Luktstörning kan förekomma i området under en 15 min period årligen. Till höger beräknade 99,9%-il dvs. luktstörningen kan förekomma under nio 15-minutersperioder årligen.

Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 22 Max 15 minutersvärde 99,8%-il Bakgrundbilden är hämtad från Google Earth atlas Figur 24 Beräknade 99,8%-il dvs. Luktstörningen kan förekomma i området under 18 15 minuters perioder årligen. 99,8- percentil (99,8%-il) är ett bra mått på vad som kan anses vara en frekvent luktstörning dvs. en störning som uppträder 18 gånger på ett år eller 1 2 gånger i månaden.

23 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/2008 4 TERMER OCH UTTRYCK Emission F/åmvd IMM IVL Immission MKN mg/m 3 Normalvecka Normalår NV ppb ppm μg/m 3 Sommarsäsong Vintersäsong X-Percentil Utsläpp Fordon per årsmedelvardagsdygn Institutet för miljömedicin Svenska Miljöinstitutet Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären Miljökvalitetsnorm Milligram per kubikmeter luft Genomsnittlig vecka Genomsnittligt år Naturvårdsverket Miljarddel Miljondel Mikrogram per kubikmeter luft 1 april t.o.m. 30 september 1 oktober t.o.m. 31 mars Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden