Skolinspektionen Beslut 2013-05-08 Jönköpings kommun Rektorn vid Rosenlundsskolan F-6 Beslut för grundskola, grundsärskola och fritidshem efter tillsyn av Rosenlundsskolan F-6 i Jönköpings kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2(10) Tillsyn i Rosenlundsskolan F-6 Skolinspektionen genomför tillsyn i Jönköpings kommun under våren och hösten 2013. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Rosenlundsskolan F-6 besöktes av Skolinspektionen den 9-10 april 2013. Fakta om skolan Rosenlundsskolan F-6 är centralt belägen i Jönköpings kommun. Tidigare var Rosenlundsskolan en skolenhet som omfattade förskoleklass och årskurserna 1 till och med 9 men sedan drygt ett år tillbaka finns två skolenheter inom skolområdet, Rosenlundsskolan F-6 och Rosenlundsskolan 7-9.1 Rosenlundsskolan F-6 bedrivs verksamhet i förskoleklass, grundskola, grundsärskola samt fritidshem. Vid skolan finns även en mottagningsgrupp för nyanlända elever. I denna grupp placeras elever i årskurserna 1 till 6. Elevema slussas successivt vidare till sina så kallade hemskolor i Jönköpings kommun. Rektor med hjälp av en biträdande rektor leder verksamheten på Rosenlundsskolan F-6. Enligt Skolverkets statistik nådde 83 procent av elevema kravnivån i de nationella ämnesproven i årskurs 6 i matematik, 85 procent i engelska och 100 procent i svenska år 2012. Enligt Skolverkets statistik nådde samtliga elever kravnivån i ämnena svenska och matematik år 2012 i de nationella ämnesproven i årskurs 3. Enligt skolans uppgifter nådde 91 procent av eleverna i årskurs 3 kunskapskraven i svenska, 62 procent i svenska som andraspråk och 100 procent i matematik år 2012. Alla eller nästan alla elever i årskurs 6 kunskapskraven i samtliga ämnen år 2012. Enligt skolans uppgifter nådde samtliga elever i grundsärskolan kunskapskraven år 2012. Helhetsbedömning På Rosenlundsskolan F-6 finns det varje år elever som inte når kunskapskraven. Därför behöver skolan fortsätta att utveckla verksamheten. Tillsynen visar att kvalitetsarbetet i Rosenlundsskolan F-6 sällan bedrivs gemensamt för hela skolenhetens verksamhet. Rektorn måste ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom hela skolenheten, som innefattar en gemensam analys av uppnådda resultat, i syfte att utbildningen ska utvecklas, såväl i skolan som i fritidshemmet. Skolans systematiska kvalitetsarbete
3(10) måste ha ett större fokus på skolans egna utvecklingsområden som har identifierats i uppföljningar. Av tillsynen framgår att den verksamhet som bedrivs i fritidshemmet inte fullt ut planeras och genomförs med utgångspunkt i läroplanens mål. Det är angeläget att rektorn ser till att det är läroplanens mål som är styrande för verksamheten i fritidshemmet. Samverkan mellan förskoleklassens personal, fritidshemmets personal och skolan samt mellan personalen i de båda arbetslagen i skolan behöver också förbättras. Även de insatser som behövs för att eleverna ska nå mål och kunskapskrav måste bli tydligare i elevernas individuella utvecklingsplaner. Tillsynen visar inget annat än att skolan på ett bra sätt identifierar, utreder och vidtar åtgärder för elever i behov av särskilt stöd. Studiehandledning på modersmålet ges till de elever som har behov av ett sådant stöd. Tillsynen visar att verksamheten i grundsärskolan ger eleverna goda förutsättningar att nå de nationella målen. Utbildningen organiseras helt i linje med de intentioner som ligger till grund för de förändrade bestämmelserna att ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 28 augusti 2013 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Den pedagogiska personalen ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen och för att ge överblick och sammanhang. Rektorn ska besluta hur utbildningen ska läggas upp utifrån den enskilde elevens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen i grundsärskolan.
4(10) Motivering Enligt läroplanen ska den pedagogiska personalen samverka i arbetet för att eleverna ska nå utbildningsmålen. Enligt skollagen är det huvudmannen för utbildningen som avgör om en elev som tas emot i grimdsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Rektorn får besluta att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, om eleven har förutsättningar för det. Tillsynen visar att samverkan mellan förskoleklassens personal, fritidshemmets personal och skolan samt mellan personalen i de båda arbetslagen i skolan endast är begränsad. Rektorn menar att det är ett utvecklingsområde för skolan hur man samverkar kring elevgrupperna och att merparten av träffarna för personalen sker i det egna arbetslaget. Rektorn uppger även att den begränsade samverkan mellan förskoleklassens personal och skolans lärare till stor del beror på det fysiska avståndet. Lärarna uppger i intervjun att den bristande samverkan till stor del kan förklaras med svårigheter att finna tid till detta. Även fritidshemspersonalen menar att samverkan med skolan kan utvecklas. I grimdsärskolan på Rosenlundsskolan finns det elever där det har beslutats att förändra huvudmannabeslutet och där eleven läser en kombination av ämnen utifrån grundsärskolans och grundskolans kursplaner. Besluten är dock inte fattade av elevens rektor utan av kommunens särskolesamordnare vilket inte är förenligt med skollagens bestämmelser. Rektorn måste se till att den pedagogiska personalen på hela skolan samverkar i tillräcklig utsträckning i arbetet med att nå utbildningsmålen. Rektorn måste säkerställa att besluten i grundsärskolan att en elev ska läsa en kombination av ämnen och ämnesområden samt ämnen enligt grundskolans kursplaner, fattas av elevens rektor som lagen föreskriver. Författning I kap. 11 skollagen II kap. 8 skollagen Lgr 11 2.2 Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlinjer
5(10) Bedömning och betygssättning Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. Rektorn ska se till att lärarna är väl förtrogna med regelverket som gäller för betygsättning. I de individuella utvecklingsplanerna ska det framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Motivering Enligt skollagen ska rektorn se till att betyg sätts i enlighet med författningarna. Om undervisningen i samiiällsorienterande ämnen i huvudsak varit ämnesövergripande fram till och med slutet av årskurs 6, får rektorn dock besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för dessa respektive ämnen i årskurs 6. Enligt skollagen ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i de ämnen som eleven får undervisning i, och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. I Rosenlundsskolan F-6 får eleverna i årskurs 6 blockbetyg i samhällsorienterade respektive naturorienterande ämnen. I intervjuer med eleverna, lärarna och rektorn uppges att undervisningen i de samiiällsorienterande ämnena inte i huvudsak bedrivs ämnesövergripande utan mer ämnesspecifikt, det vill säga undervisningen sker i respektive ämne, medan däremot undervisningen i de naturorienterande ämnena sker ämnesövergripande. Då undervisningen i de samhällsorienterande ämnena inte sker på motsvarande sätt får heller skolan inte sätta blockbetyg i dessa ämnen. I de individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av saknas i en del fall en tydlig sammanfattning av vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven. I stället anges i den framåtsyftande planeringen vad eleven ska kunna, exempelvis "kunna fler engelska ord" eller "kunna skriva längre texter". Den framåtsyftande planeringen kan också innehålla uppmaningar till eleven, exempelvis "fortsätt vara aktiv" eller "behåll intresset och nyfikenheten". Enligt rektorn är de individuella utvecklingsplanerna ett utvecklingsområde.
6(10) Rektorn måste se till att betygen sätts i enlighet med författningarnas krav. Rektorn måste även se till att det finns en tydlig sammanfattning i de individuella utvecklingsplanerna vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utveckla så långt som möjligt. Författning 10 kap. 13-15 skollagen 3 kap. 14 skollagen Lgr 11, 2.7 Övergripande mål och riktlinjer, Bedömning och betyg Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Jönköpings kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering Enligt skollagen ska rektorn ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Enligt läroplanen måste skolans verksamhet utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Granskningen visar att kvalitetsarbetet sällan bedrivs gemensamt för hela skolenhetens verksamhet, utan snarare i de enskilda personalgrupperna i de olika delarna av verksamheten. Eftersom lärarna enbart följer upp sitt eget arbetslags arbete, saknar de en bild av hur måluppfyllelsen är på skolan som helhet. Vidare saknas gemensam syn på vilka utvecklingsbehov som finns i skolan. Rektorn uppger att skolan följer den modell för kvalitetsarbete som är framtagen av kommunen, som omfattar fyra uppföljnings tillfällen per år. Vid varje uppföljningstillfälle följs olika områden upp. Rektorn gör en sammanställning av skolans uppföljning av de områden som bestämts av kommunen. Dock har inte skolan ett systematiskt kvalitetsarbete där fokus ligger på skolans egna utvecklingsområden som har identifierats i uppföljningar av skolans resultat. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel
7(10) mellan skolans personal och elever. Rektorn måste ta ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete inom hela skolenheten, som innefattar en gemensam analys av uppnådda resultat, i syfte att utbildningen utvecklas. Det är även angeläget att rektorn systematiskt följer upp verksamheten i fritidshemmet och ser till att verksamheten är inriktad mot läroplanens mål. Författning 4 kap. 4 skollagen Lgr 11 punkt, 1 Skolans värdegrund och uppdrag Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Jönköpings kommun en anmärkning. Jönköpings kommun ska vidta åtgärder för att rätta till bristerna och redovisa de vidtagna åtgärderna till Skolinspektionen senast den 28 augusti 2013. Trygghet och studiero Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brister inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. Det finns inte för varje verksamhet en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. I arbetet ingår att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Av tillsynen framgår inget annat än att skolan bedriver ett målinriktat arbete för att skapa trygghet och studiero. Åtgärder har vidtagits på de områden som skolan har kunnat identifiera via trygghetsenkäter och samtal. I den plan som Roselimdsskolan F-6 benämner plan mot diskriminering och kränkande behandling saknas dock en tydlig uppdelning av vilka åtgärder som ska vidtas i de olika delarna av skolans verksamhet. I kartläggningen tydliggörs inte vilka resultat som gäller för grundsärskolan, mottagningsgruppen, fritidshemmet eller skolan. I planens inledande text uppges emellertid att den gäller för samtliga verksamheter inom skolan. Skolinspektionen har även tagit
8(10) del av en lättläst version som skolan utarbetat för att elever i grundsärskolan och mottagningsgruppen lättare ska förstå innehållet i planen. Rektorn måste säkerställa att planen tydligt beskriver kartläggning och åtgärder utifrån kartläggningen för vaije verksamhetsdel. Med anledning av att skolan har ett i övrigt väl fungerande arbete mot kränkande behandling som omprövas och utvecklas kontinuerligt bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och tilldelar därför Jönköpings kommun och Rosenlundsskolan F-6 en amnärkning. Författning 6 kap. 8 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Viveka Berglund. På Skolinspektionens vägnar Ebba Svartz Undervisningsråd Lennart Hansson * Undervisningsråd/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-05-08 9(10) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamlieten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamlieten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-05-08 10(10) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).