Mål. Datorteknik. Introduktion. Innehåll. Verklig situation - pappaledighet. Introduktion (forts)

Relevanta dokument
Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 4. Polling och avbrott. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Polling (cyklisk avfrågning) Avbrott

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 5. Realtidssystem och realtidsprogrammering. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH.

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Mål. Datorteknik. Repetition av avbrott. Innehåll. Mätning och styrning. Datorer för mätning och styrning. timer. Datorsystem A/D. Analog insignal D/A

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Digital- och datorteknik

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.

F8: Undantagshantering

LABORATION. Datorteknik Y

Övningsuppgifter STYRNING - i Mikrodatorteknik för U2 2010

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

3. Mikroprogrammering II

LABORATION. Datorteknik Y

Fö 5+6 TSEA81. Real-time kernel + Real-time OS

Datorteknik. Föreläsning 3. Assembler, stack och subrutiner, programmeringskonventionen. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Mål. Datorteknik. Innehåll. Innehåll (forts) Hur ser ett program ut? Hur skapas maskinkoden?

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering

AVR 3 - datorteknik. Avbrott. Digitala system 15 hp. Förberedelser

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 5

Laboration 2 i Datorteknik- Assemblerprogrammering II

A-del motsvarande KS1

Svar till Övning3 Datorteknik, HH vt12 Avbrott och timers

Assemblerprogrammering del 3

Maskinorienterad programmering

Maskinorienterad programmering

Datorsystem Laboration 2: Minnesmappade bussar

I DAG fo 4. Printerport v3 med READY o DAV. Avbrott. Hur bra blev det egentligen????

CE_O3. Nios II. Inför lab nios2time

Ansvarig lärare: Olof Andersson, Telefon (besöker skrivsalen)

Maskinorienterad programmering

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

IT för personligt arbete F5

General Purpose registers ALU I T H S V N Z C SREG. Antag att vi behöver skriva in talet 25 till register R18

0.1. INTRODUKTION Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Digital- och datorteknik

Övningsuppgifter i Datorteknik, EIT070

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen TE111B El3. Namn: Personnummer: Tentamensdatum: Tid: 14:00-18:00.

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Outline. Datorsystemtekni. Kravspecifikation. Kravspecifikation (forts.)

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.

Digital- och datorteknik

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 6. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Digital- och datorteknik

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Datakommunikation med IR-ljus.

Programräknaren visar alltid på nästa instruktion som skall utföras. Så fort en instruktion har hämtats så visar programräknaren på nästa instruktion.

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorsystemteknik DAVA14 Föreläsning 10

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Avbrottshantering. Övningsuppgifter

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

LEU240 Mikrodatorsystem

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Pipelining i Intel Pentium II

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Programallokering. Programtyper. Att placera program i flashrespektive. Program i FLASH-minne. Program i RAM-minne

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

Instruktioner för uppdatering av enheter med ISP

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

Avbrottshantering. Övningsuppgifter Lösningsförslag Uppgift (Reservation för diverse fel!)

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 7 Avbrott. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

Övningsuppgifter i Mikrodatorteknik 4p/5p

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Övningsuppgifterna i kapitel F avser FLIS-processorn, vars instruktioner och motsvarande koder definieras i INSTRUKTIONSLISTA FÖR FLISP.

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Generell säkerhet. Loggning - Hur mycket ska man logga? Inloggningsrutinerna i Unix. Loggning fortsättning

Processprogrammering och operativsystem Introduktion. Kursinformation. Varför operativsystem?

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Operativsystem ID2200 Tentamen TEN1 3.8 hp :00-18:00

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorteknik. Föreläsning 2. Programmering i C och assembler MIPS instruktionsarkitektur. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Transkript:

Mål Datorteknik Föreläsning 4 Att känna till begreppet polling (cyklisk avfrågning) och hur det implementeras Att förstå varför avbrottstyrd exekvering är överlägset polling Att veta vilken information som krävs för att kunna implementera avbrott Att veta hur avbrottsrutiner programmeras i MIPS Polling och avbrott Innehåll Exempel på polling och avbrott ur verkliga livet Hur implementeras polling som flödesschema? Vad kan avbrott användas till? Vad krävs för att implementera avbrott? Vilka strukturer finns i MIPS för avbrott? Hur skriver vi en avbrottsrutin i MIPS-systemet? Introduktion Ibland måste datorsystemet utföra operationer som beror på saker som händer i omgivningen. Exempel: Läsning av data från yttre enheter Datainsamling med jämna tidsintervall Oväntade situationer som måste tas om hand Introduktion (forts) Det finns två fundamentalt olika tekniker för att respondera på omgivningen: - Polling (cyklisk avfrågning) - Avbrott Båda två har sitt berättigande. Ett exempel, taget ur en helt annan situation än datorvärlden: Verklig situation - pappaledighet Det var en gång en man som var pappaledig. Hans uppgifter var då att: Passa och leka med barnet Laga mat Städa Diska etc,etc,... 1

Pappaledig - Strategi 1 De första veckorna använde pappan följande strategi: Strategi 1 Barnet kräver uppmärksamhet Lek med barnet Vill barnet sova? Ja Lägg barnet Laga mat, städa, diska Kolla om barnet sover Har det vaknat? Nej Ja Strategi 1 Problem: Mycket tid går åt till att leka med barnet Barnet måste somna först innan mat, städning etc kan göras Resultat i verkligheten: rörigt, odiskat. Situationen blev snart ohållbar utvecklades: Pappan håller på med husliga sysslor När barnet kallar på uppmärksamhet, släpper pappan det han har för händer och ser till barnet När barnet lugnat sig och leker självt, återupptar han det han höll på med Pappans verksamhet Gör så barnet kan leka Skala potatis Stek pannbiff Häll av potatisvatten * Duka Barnets rop på pappa Trösta Trösta Kan ej nu! Trösta OBS att pappan inte kan gå ifrån till barnet när det heta potatisvattnet hälls av! visade sig vara mycket effektivare än strategi 1. Barnet fick uppmärksamhet så snart det begärde det Sedan återupptogs bakgrundssysslorna 2

Pappaledig (forts) Ett par år senare upprepades det hela, nu med 2 barn Strategi 1 hade varit omöjlig I strategi 2 måste prioriteter införas, tex: Det mindre barnet måste ses till före det stora barnet, normalt sett, om båda gråter. Strategi 1 Ett exempel på polling Vi väntar på att en händelse ska inträffa (här: barnet somnar) innan vi går vidare Exempel på ett system med avbrottshantering Yttre händelser (gråtande barn) avbryter den normala exekveringen (matlagning) och något förutbestämt, en avbrottsrutin, (tröstning) utförs. Strategi 1 kontra Allvarlig brist i strategi 1 - tar för mycket tid är mer effektivt - vi kan ägna oss åt det viktiga när det verkligen behövs. Vissa problem kan uppstå, t ex: Ibland går det bra att bli avbruten, men inte vid vissa tillfällen Vi måste veta vilket barn som påkallar uppmärksamhet Kallar båda barnen samtidigt, måste vi veta i vilken ordning vi ska hjälpa dem Vi måste veta var vi blev avbrutna, så att vi kan fortsätta Strategierna i ett datorsystem Strategi 1: Polling. Ex: tangentbord med statusport och dataport. Läs statusport S-port=1? Ja Läs dataport Nej Returnera tecken 3

: Avbrott Hårdvarustöd för avbrott För att kunna använda oss av avbrott måste vi veta följande: När är det tillåtet att bli avbruten och av vad? Vad har orsakat avbrottet? Vad gjorde vi när vi blev avbrutna? Vilken prioritet har avbrotten relativt varandra? I MIPS finns specialregister för detta Status styr funktionen hos avbrottshanteringen Cause talar om för programmet vilken typ av avbrott som inträffat EPC Exception Program Counter, återhoppsadress Avbrott i MIPS Användardefinierade avbrott MIPS understödjer elva maskinvarudefinierade avbrott åtta användardefinierade avbrott En del avbrott är interna (exceptions) andra externa (interrupts) Exempel på maskinvarudefinierade avbrott: Reset omstart av datorn. Processorn startar på en fördefinierad adress. Externt. Aritmetiskt fel internt avbrott Systemanrop exekvering av instruktionen syscall. Internt. Odefinierad instruktion Internt avbrott. Det finns sex externa och två interna användardefinierade avbrott Externa avbrott: Avbrottsingångar: int0, int1, int5 Interna avbrott: Två bitar i ett register som programmeraren kan använda för att generera ett avbrott Varje användardefinierat avbrott kan stängas av individuellt Vad händer vid ett avbrott? Hur använder man avbrott? 1. Programmet avbryts mitt i eller efter den instruktion som för närvarande exekverar 2. Om avbrottet inte får betjänas ska exekveringen fortsätta (gäller användardefinierade avbrott) 3. Stäng av avbrott och sätt processorn i privilegierat systemtillstånd 4. Cause-registret uppdateras med information om avbrottet 5. Lägg adressen till nästa instruktion i det avbrutna programmet i EPCregistret 6. Börja exekvera avbrottsrutin på adress 0x80000080 Koppla en enhet till någon av de sex avbrottsingångarna (t.ex en knapp, eller en klocksignal för tidstillämpningar) Skriv en subrutin som ska köras när det blir avbrott lägg den på adress 0x80000080 i minnet använd EPC som återhoppsadress Tänk på att spara undan register! Initiera avbrottet i huvudprogrammet med hjälp av statusregistret (tillåt detta avbrott) Starta programmet När du t.ex. trycker på knappen körs subrutinen 4

Cause-registret Status-registret BD 0 CE 0 IP[5..0] SW 0 ExcCode 0 CU 0 BEV div IntMask 0 Kuo IEo KUp Iep Kuc IEc IP [5..0] Interrupt pending. En bit för vardera int0, int1,, int5 SW [1..0] Software interrupt pending. Två bitar. ExcCode En kod som talar om vilken typ av avbrott som är aktuell. T.ex. 0 vid anv.def. avbrott. CE Co-processor error IE Interrupt enable (current/previous/old) KU Kernel/User mode (current/previous/old) IntMask [7..0] individuell styrning av användardefinierade avbrott CU [3..0] Co-processor nr 0, 1, 2, 3 användbar? Statusregistret När ett avbrott inträffar och accepteras sker följande: Ieo <- Iep, KUo <- Kup Iep <- Iec, Kup<- KUc Iec <- 0 (Hindra anv. def. avbrott), Kuc <- 0 (Priv. mode) Det gamla tillståndet sparas alltså EPC-registret EPC När ett avbrott sker sparar processorn adressen på den instruktion som ska exekveras efter avbrottet Vissa avbrott kräver att instruktionen ska exekveras om och då är EPC adressen till den instruktionen Läsning och skrivning Programmering av avbrott Status, Cause och EPC kan läsas med: mfc0 t0,c0_status mfc0 t1,c0_cause mfc0 t3,c0_epc OBS! Det tar en instruktionscykel innan värdet finns tillgängligt Status, Cause och EPC kan skrivas med: mtc0 t0,c0_status mtc0 t1,c0_cause mtc0 t3,c0_epc int_routine: subu sp,sp,x # Allokera plats på stacken # spara register på stacken mfc0 k0,c0_cause # Läs Cause # Kolla vilket avbrott # Hoppa till rätt rutin # Återställ register addu sp,sp,x # återställ stack mfc0 k0,c0_epc.set noreorder jr k0 rfe # återställ statusregistret # rfe i hoppluckan efter jr.set reorder 5

Initiering av avbrott Initiering av avbrott Kopiera avbrottsrutinen till adress 0x80000080 Sätt Interrupt mask i statusregistret som motsvarar de avbrott som ska användas Sätt Interrupt enable (IEc) i statusregistret till 1.set noreorder int_stub: j int_routine nop.set reorder Denna lilla rutin kopieras till 0x80000080 Den enda funktionen är att anropa den riktiga avbrottsrutinen (int_routine) Kopiering av rutinen till rätt plats Initiera statusregistret start: la t0,int_stub # int_stub s adress la t1,0x80000080 # avbrottsadress lw t2,0(t0) # Läs instr 1 sw t2,0(t1) # Skriv instr 1 lw t2,4(t0) # Läs instr 2 sw t2,4(t1) # Skriv instr 2 mfc0 k0,c0_sr # hämta statusregister ori k0,k0,1 # sätt IEc-biten # sätt int3 och int4-bitarna ori k0,k0,ext_int3 EXT_INT4 mtc0 k0,c0_sr # uppdatera statusreg k0 och k1 får användas fritt i avbr-rutin. Sammanfattning Vi har sett två strategier för hantering av yttre händelser, polling och avbrott Vi vet vad man måste känna till för att kunna implementera avbrottshantering Vi har sett hur avbrottsmekanismen implementeras i MIPS Vi har sett tre nya register, EPC, Status och Cause Vi kan initiera avbrottshantering i MIPS-assembler 6