2 0 0 0 Patent- och registerstyrelsen Årsberättelse Kreativiteten blomstrar i Finland. Vi uppskattar företagsamhet och kunskap.
Innehåll Innehållsförteckning... 2 Verksamhetsidé och vision... 3 Hänt under 2000... 4 Generaldirektörens översikt... 6 Patent- och registerstyrelsen... 7 Organisation... 8 Personalen... 9 PatRek-kundservice... 10 Bibliotek och informationstjänst... 11 Företags- och sammanslutningslinjen... 12 Patent- och innovationslinjen... 14 Varumärkes- och mönsterlinjen... 16 Enheten för föreningsärenden... 18 Besvärsnämnden... 19 Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten... 20 Samarbetet med TE-centralerna... 21 Kommunikation och samhällsärenden... 22 Projektet INNOFINLAND... 23 Internationellt samarbete... 24 Intäkts- och kostnadskalkyl... 26 Balansräkning... 27 Kommentarer till bokslutet... 28 Resultatöversikt... 29 Adresser och telefonnummer... 30 Layout: Bilder: Tryckeri: 2 Kari Eklund DM Oy Bildarkivet i PRH och Heikki Savolainen/ABC-Studio Painorauma Oy
Patent- och registerstyrelsens verksamhetsidé Patent- och registerstyrelsen (PRS) är sakkunnigorganisation när det gäller industriell äganderätt och företags- och samfundsverksamhet. PRS främjar och utvecklar företagsamheten, innovationsförmågan och samfundsverksamheten både i Finland och internationellt. PRS värnar om det intellektuella kapitalet och stöder den tekniska och ekonomiska utvecklingen genom att säkerställa att företag, föreningar och stiftelser har rättsliga förutsättningar att bedriva sin verksamhet i vårt land uppfinnare, forskare, produktutvecklare, tillverkare och marknadsförare kan erhålla patent, varumärke, mönsterrätt eller annat industriellt rättsskydd finländarnas intressen skyddas internationellt PRS-informationen och rådgivningen är tillförlitlig och snabbt tillgänglig. Vision 2007 Kreativitet, kunnande, företagsamhet och samarbete är nycklar till framgång för våra kunder och dessa utgör grunden för den tekniska, ekonomiska och andliga utvecklingen samt välståndet i vårt land. Våra kunder litar på att vår service är rättssäker, opartisk och internationellt sett konkurrenskraftig samtidigt som de via PRS fullödigt kan delta även i det internationella innovationssystemet och den internationella företagsverksamheten. Vår service är snabb, flexibel och lätt tillgänglig i PRS-Innohuset och på de regionala serviceställena och i datanäten. Vi har den kunnigaste och vänligaste personalen i hela Finland. Vi respekterar varandra, vi är öppna och vi följer med vår tid. 3
27.4. Estlands justitieminister Märt Rask (till vänster) bekantade sig med det finska handelsregistersystemet vid PRS 2.5. Företagsliv; Utställningen Handelsregistret är med i allt i Innogalleriet 27.4. 2.5. Hänt under 2000 16.-18.5. 16.-18.5. Internationellt patentinformationscentrens möte PATLIB 2000 The Next Generation 5.9. 5.9. Finlands Företagares Dag Den nationella Finlands Företagares Dag firades i Innohuset 16.11. 16.11. Nationell INNODAG Innofinlands tema: Innovationer och stadskultur. INNO-priserna utdelades av republikens president Tarja Halonen. Beväringarnas populära innovationstävling Innoint kommendören för försvarsmakten, general Gustav Hägglund, delade ut priserna. 4
18.5. Manufakturdagen, PRS:s årsdag firades och en skål höjdes för våren och för PRS 18.5. 18.5. Nya informationstjänster Föreningsnätet, KITInet samt varumärkesdatabas öppnades i Internet 4. 7.10. WIPO forum i Helsingfors Internationellt möte Forum on Creativity and Inventions A Better Future for Humanity in the 21st Century 4.-7.10. 16.11. 16.11. Utställningen Currus electricus, elsläden på räls i Innogalleriet 20.11. 20.11. Registren öppnas! Registerpoolens tillställning i Glaspalatset 5
Generaldirektörens översikt Kreativiteten blomstrar i Finland. Arbetets produktivitet steg med 4,1% Enhetskostnaderna sjönk 6 År 2000 var bra med tanke på Patent- och registerstyrelsens resultat och utvecklingen av kundservicen. I fråga om ökningen av arbetsproduktiviteten kunde vi helt enkelt inte nå förra årets (1999) resultat, som var 12,2 %. Under berättelseåret ökade arbetsproduktiviteten med 4,1 % och kostnader per enhet sjönk med 2,4 %. I fjol sjönk kost nader med 1,9 %. När man tar i beaktande att arbetsproduktiviteten vid PRS Det fjärde goda året i rad! allt som allt har ökat med nästan 100 % under de senaste tio åren, är det ur mänsklig synvinkel inte längre möjligt att nå samma siffror i framtiden. Resultatet under berättelse året måste anses vara mycket bra. Ett varmt tack till hela vår personal för det arbete som har gjorts för att nå detta resultat. Förnyelseprojekten för att förbättra kundservicen, att öka samarbetet med intressentgrupperna, att öka effektiviteten och att hålla kostnader per enhet i schack pågick. Dessa projekt kommer även i fortsättningen att pågå trots att det alltid finns de som gärna motarbetar en dylik utveckling. Under årens lopp har lyckligtvis inställningen en tjänsteman må inte göra snabba beslut, inte ens i fråga om de minsta ärendena eftersom det kan bli fel minskat. Med inställningen den som inte gör någonting kan vara säker på att aldrig misslyckas kommer man inte långt med tanke på utvecklingen. I auktoritativa undersökningar har det konstaterats att Finland för tillfället är det konkurrenskraftigaste landet i världen. Detta framgår bland annat av antalet inlämnade hightech-paten t- ansökningar i Finland. I förhållande till folkmängden är antalet hightech-ansökningar överlägset störst i hela världen. Om byråkratimaskineriet inte tillräckligt effektivt kan betjäna medborgare och organisationer, är det onödigt att tro att Finland i framtiden kommer att be vara denna goda position. Detta betyder naturligtvis inte att principerna för rättssäkerhet och god förvaltningssed skall frångås. Generaldirektör Kamil Idris för Världsorganisationen för intellektuell äganderätt, WIPO, konstaterade att Finland för tillfället är ett mönsterland i fråga om kunnande. Han ville att det första världsomfattande symposiet på temat Forum on Creativity and Inventions A Better Future for Humanity in the 21st Century skulle ordnas här. Detta symposium, som om två år ordnas i Asien, hölls i oktober 2000 i Helsingfors. Deltagare från över 50 länder deltog och ganska många utvecklingsländer var också representerade. Samtidigt som verksamheten effektiveras och kunskapsförråden växer och internationalisering blir allt mer aktuell, måste man också satsa på personalens välbefinnande. Vid Patent- och registerstyrelsen har man under berättelseåret särskilt strävat efter att utveckla tyky -verksamheten. Arbetet gällande utvecklande av det nya avlöningssystemet har också inletts. Tyvärr är statens resurser i detta hänseende mycket begränsade.
Under berättelseåret gick vi igenom resultatet av den evalueringsprocess som utfördes under år 1999 för att förbättra vår verksamhet. Både ledningen och de olika en het erna bekantade sig också med Balanced Score Card -systemet. Processen för en balanserad styrningsstrategi tillhandahåller de för den offentliga sektorn lämpliga verktygen med hjälp av vilka vi för vår del kan producera tillväxt, förbättra sysselsättningen och välbefinnandet. Det har rått och det råder fortfarande ett konkurrensläge mellan PRS och de andra ämbetsverken inom branschen. Detta märks i synnerhet i fråga om patent. Om vi inte kan betjäna våra kunder tillräckligt effektivt och bra, kan sökanden alltid vända sig till patentverket i något annat land eller till internationella granskningsmyndigheter för att få motsvarande eller bättre be tjäning där. För att vi skall klara oss måste vi utveckla samarbetet mellan såväl de nationella som de internationella intressentgrupperna. Båda grupperna är väldigt viktiga för PRS, eftersom vår kundkrets är mycket internationell. INNOFINLAND övergick under berättelseåret i president Tarja Halonens tid. Presidentens pris delades ut i november i vårt Innohus. Sam tidigt belönade kommendören för försvarsmakten Gustav Hägglund också de bästa uppfinningarna i beväringarnas uppfinningstävling Innoint. Responsen gällande dessa båda riksomfattande projekt har varit och var också den här gången bra. Det andliga kapitalets betydelse och på grund av det den industriella äganderättens betydelse växer ständigt både i hemlandet och inom den internationella verksamheten. Detta ställer självklart krav på oss alla, om vi vill trygga vårt välbefinnande även i framtiden. Och inte minst för PRS vars uppgift redan enligt lagen är att främja den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Patent- och registerstyrelsen Den nuvarande Patent- och registerstyrelsen (PRS) inrättades år 1942. Tidigare sköttes dess uppgifter bl.a. av ekonomiavdelningen vid Kejserliga Senaten för Finland, manufakturdirektionen, industristyrelsen och handels- och industriministeriet. Nu hör den till handels- och industriministeriets förvaltningsområde och är ett resultatstyrt och resultatbudgeterat ämbetsverk. Patent- och registerstyrelsens intäkter som motsvarar kostnaderna för verksamheten samlas in som serviceavgifter av dess kunder. Direktionen Statsrådet har tillsatt följande direktion för tiden 17.9.1998 16.9.2001: Rektor Paavo Uronen, ordförande, Tekniska högskolan Överdirektör Risto Paaermaa, vice ordförande, handels- och industriministeriet Generaldirektör Martti Enäjärvi, PRS Avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund TT Juridiska ombudet Anna Lundén, Företagarna i Finland rf Patentombudet Eva Grew, Finska Patentombudsföreningen rf Planerare Anna-Liisa Viinikka, PRS (representant för personalen) Ledningsgruppen år 2000 För Patent- och registerstyrelsens resultat ansvarar generaldirektören som biträds av en ledningsgrupp. Ledningsgruppens medlemmar är: Generaldirektör Martti Enäjärvi, ordförande Överdirektör Olli Koikkalainen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Linjedirektör Pekka Launis Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Planeringsdirektör Kari Summanen Föreningsregisterdirektör Kalevi Sadeluoto Dessa bildar samtidigt ledningsgruppens arbetsutskott, samt: Kreativiteten blomstrar i Finland. PRS år 2000 Rekordantal Inhemska patentansökningar Varumärkesansökningar Infoförfrågningar till handelsregistret Ekonomidirektör Törkän Arifulla Biträdande inspektör Merja Heinonen (representant för personalen) Direktör (internationella och juridiska ärenden) Eija Nuorlahti-Solarmo Marknadsföringschef Mika Waris Koordinatorn för internationella ärenden Marjo Aalto-Setälä, sekreterare Samarbetskommittén år 2000 Arbetsgivarens representanter: Generaldirektör Martti Enäjärvi, ordförande Överdirektör Olli Koikkalainen, vice ordförande Linjedirektör Pekka Launis Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Direktör (internationella och juridiska ärenden) Eija Nuorlahti-Solarmo Arbetstagarnas representanter, förtroendemän: Jurist Päivi Ollila, Akava rf Byråsekreterare Sari Laajaranta, Patenttija rekisterihallituksen henkilökunnan yhdistys ry Äldre prövningsingenjör Matti Santero, Patenttihallinnon Diplomi-insinöörit ry Inspektör Eeva Manninen, Statens och specialtjänsternas fackförbund VAL rf På bilden direktionen: Ewa Grew, Antti Maijala, Martti Enäjärvi, Paavo Uronen, Risto Paaermaa, Anna Lundén och Anna-Liisa Viinikka Martti Enäjärvi 7
Direktionen Stödenheten för ledningen Planeringsdirektör Kari Summanen Ekonomidirektör Törkan Arifulla Internationella och juridiska ärenden, direktör Eija Nuorlahti-Solarmo Personalchef Esko Inkinen Generaldirektören Martti Enäjärvi Företags- Företags- och och sammanslutningslinjen Överdirektör Olli Koikkalainen Överdirektör Olli Koikkalainen Handelsregistret Balanser och bokslut Företagsinteckningar Stiftelser Organisation Ledningsgruppen Kommunikations- och samhällsärenden Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Patent- och innovationslinjen Linjedirektör Pekka Launis Patent Nyttighetsmodeller Integrerade kretsar Varumärkes- och mönsterlinjen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Varumärken Mönsterrätt Generaldirektörens sekreteriat Generaldirektörens sekreterare Tuula Hirvonen Enheten för föreningsärenden Direktör Kalevi Sadeluoto Inre granskning Bibliotek och informationstjänster Chefen för biblioteks- och informationstjänster Ritva Sundquist Samarbetskommittén Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten Marknadsföringschef Mika Waris Besvärsnämnden PatRek-kundservice Chefen för kundservice Marja Sinkkonen Regionala tjänster TE-centraler (15 st.) Alla PRS-tjänster 8 Nyföretagarcentraler rådgivning Magistrater sammanslutningar Handelskamrar rådgivning
Antalet anställda i årsverken år 2000 Stödenheten för ledningen 60,4 Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten 4,26 Patent- och innovationslinjen 117,77 Bibliotek och informationstjänst 31,19 Varumärkes- och mönsterlinjen 59,04 Företags- och sammanslutningslinjen 155,64 Föreningsregistret 33,72 Sammanlagt 462,02 Personalen Fördelning av skolunderbyggnad vid PRS (situationen i december 2000) I slutet av 2000 var 464 personer an ställda vid Patent- och registerstyrelsen. Patent- och registerstyrelsens högsta ledning satte sig in i ämnet åldersrelaterat ledarskap, vars syfte är att öka chefernas kunskap om de resurser som de äldre arbetstagarna har, att främja användningen av den äldre arbetskraften, att befrämja livslångt lärande samt att befrämja samarbetet mellan arbetstagare i olika åldrar. Utvecklingen av det arbete som utförs av de närmaste cheferna fortsatte och två seminarier med tema interaktion och grupparbete ordnades. Tyngdpunkten för utvecklingen av ledarskapet är att främja tillägnade av ett lednings- och be lö ningssätt som uppmuntrar persona len. Personalens ba skun skaper förbättrades genom språk- och ADB-undervisning. 40 personer började arbetet med att avlägga ADB-körkort A. Arbetsorganisationernas förnyande i riktning mot teamarbete fortsattes. Utvecklingen av PAKE-projektet, av löningssystemet i PRS, fortsattes. Arbetet koncentrerade sig på att utreda hur krävande de olika arbetsuppgif terna vid PRS är samt att jämföra hur krävande arbetsuppgifterna i förhållande till de olika linjerna är. Verksamheten för upprätthållande av arbetsförmågan har varit aktivt under år 2000. Pausgymnastiken startades på nytt och man försökte etablera den som en daglig rutin bl.a. genom att ge ledarna bättre kunskap i ämnet. För personalen anordnades flere föreläsningar som bl.a. behandlade följande tema: varje arbetstagarens ansvar för att upprätthålla en bra stämning på arbetsplatsen, hälsosamma levnadsvanor och motionens betydelse för var och ens välbefinnande och livskvalitet. Personalen vid PRS hade möjlighet att varje vecka delta i stavgång och andra motionsgrupper. En del av personalen deltog också i några riksomfattande idrottsevenemang. Studentexamen 56 st. Diplomingenjörsexamen 79 st. Juridisk examen 78 st. Annan högskoleexamen 65 st. Mellanstadieexamen 93 st. Annan utbildning 99 st. Personalens åldersstruktur i december 2000 24 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 år 9
PatRek Kundservice Besök på PRS:s hemsida (den finskspråkiga huvudsidan) 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1996 1997 1998 1999 2000 Antalet blanketter som hämtades från PRS:s Internetsidor år 1999 år 2000 Handelsregistret 90 026 208 449 Föreningsregistret 11 276 30 793 Föreningsinteckning 3 788 7 240 Stiftelseregistret 1 291 2 399 Varumärken 2 683 7 657 Mönsterrätt 1 617 3 115 Patent 3 403 5 897 Nyttighetsmodell 939 1 959 I Innohusets gatuplan sköter PatRek Kundservice om kundernas behov. Här är PRS:s samtliga bastjänster tillgängliga för kunderna. I självbetjäningssalen kan kunderna på egen hand studera registren i databaserna och göra sökningar på CD-ROM-skivor samt bekanta sig med offentliga handlingar. Antalet kundbesök i PatRek kundservice var nästan 100 000. Detta betyder att antalet kunder som personligen besökte oss inte längre växte år 2000. Att ökningen av de personliga kundbesöken har stannat beror tydligen på att telekommunikationsförbindelserna och den elektriska kommunikationen har utvecklats. Trots detta kan man märka att kunderna vill ha allt personligare och mera individuell service. Kunderna tog själva ca 20 000 olika kopior. Självbetjäningssalen besöktes dagligen av ca 150 kunder. Från Pat- Rek avhämtade kunderna och däri från sändes ca 40 000 st. olika slags avgiftsbelagda informations tjänstprodukter, såsom registerutdrag, intyg och avskrifter av handlingar. Hösten 2000 ändrades arbetssättet i PatRek Kundservice så att antalet arbetsteam minskades till två och det ena av dessa delades till tre celler. Avsikten med denna förnyelse är att varje kund som kommer till PatRek skall få all betjäning över en disk. För kunden betyder detta en snabb och sakkunnig service och av arbetstagarna kräver detta kunskaper inom många olika områden. PRS:s hemsidor är allt populärare. Under berättelseåret registrerades 282 908 besök på PRS hemsida, www.prh.fi. Liksom under de föregående åren besöktes handelsregistrets sidor flitigast, 75 528 besök registrerades. Via hemsidan är alla PRS:s anmälnings- och ansökningsblanketter tillgängliga. Blanketterna finns lagrade i två olika i allmänt brukvarande filfor mat så att så många som möjligt skall kunna använda dessa. Blanketter laddades i ett nytt rekordantal från dessa sidor, nämligen i 267 509 exemplar. Under våren 2000 öppnades tre nya tjänster via Internet, nämligen föreningsregistrets Föreningsnät, bibliotekets KITInet och varumärkesdatabas. Till dessa tjänster kommer man avgiftsfritt via PRS:s hemsida. 10
Bibliotek och informationstjänst Patent- och registerstyrelsens bibliotek och informationstjänst är ett omfattande industrirättsligt och tekniskt specialbibliotek som upprätthåller en i Finland unik samling inhemska och utländska patentskrifter, ett vetenskapligt bibliotek och en informationstjänst. Biblioteks- och informationstjänstenheten betjänar ämbetsverket och allmänheten genom att anskaffa och förmedla information och litteratur i anslutning till det industriella rättskyddet. Bibliotekets samlingar omfattade i slutet av år 2000 närmare 28 miljoner patentskrifter från ca 40 olika länder. Samlingarna utökades under det gångna året med över en miljon nya publikationer. En del av samlingen är lagrade på CD-ROM-skivor. I slutet av året fanns det 9 500 CD-ROM-skivor, vilka innehöll nästan 10 miljoner publikationer. Läsesalen besöktes av 3 000 kunder. Under året kontaktade ca 30 000 kunder biblioteks- och informationstjänstenheten. Boksamlingsdata på nätet År 2000 blev bibliotekets hela bokdatabas tillgänglig för kunderna även via Internet. KITINET-databasen är tillgänglig via Patent- och registerstyrelsens hemsida. PATLIB 2000 i Helsingfors De europeiska patentinformationscentrens årliga kongress ordnades i maj i Helsingfors, Finlandiahuset. Europeiska patentverket (EPO) och Patent- och registerstyrelsen svarade för arrangemangen av kongressen PATLIB 2000 The Next Generation. Biblioteks- och informationstjänstenheten stod till största delen för arrangemangen för PRS:s del. 220 deltagare från över 30 länder deltog i kongressen. De många tack vi fick bevisade att kongressen och arrangemangen hade lyckats väl. Kreativiteten blomstrar i Finland. www.prh.fi: PatInfo, Kitinet, Föreningsnätet, Esp@cenet, Varumärken Alla dessa nu på nätet 11
Företags- och sammanslutningslinjen Kreativiteten blomstrar i Finland. Världens konkurrenskraftigaste företag finns i handelsregistret! World Economic Forum: Finlands konkurrenskraft världens bästa! Företags- och sammanslutningslinjens centrala uppgifter är att upprätthålla handels-, förenings-, stiftelse- och företagsinteckningsregistret och offent liggöra bokslutshandlingar samt att granska anmälningar i anslutning till dessa ärenden, av vilka många dess utom har en rättsskapande verkan. Utöver detta övervakar linjen stiftelsernas förvaltning och beslutens lagenlighet i samband med grundande av företag och stiftelser samt vid ändringar av dessa. Handelsregistret omfattar 483 864 företag, stiftelseregistret 2 594 stiftelser, och i företagsinteckningsregistret finns 88 627 gällande företagsinteckningar. Antalet anställda är 137, av vilka 29% är jurister. Handelsregistret År 2000 behandlade handelsregistret 25 456 nya anmälningar om registrering av firma och 71 849 ändringsanmälningar. Totalt granskades 64 268 bokslutshand lingar. Skattestyrelsen och Patentoch registerstyrelsen fortsatte samarbetet för att få till stånd ett nytt företags- och organisationsdatasystem. Som näringsidkarnas och stiftelsernas identifieringskod används ett företags- och organisationsnummer, som kommer att vara deras enda identifiering. På detta sätt förbättras kundservicen, samarbetet myndigheterna emellan och informationstjänsten. Företags- och organisationsdatasystemet kommer att tas i bruk under våren 2001. Under berättelseåret sysselsatte systemet linjens underhåll- och utvecklingsenhet, eftersom linjens ADB-system kommer att anslutas till det nya företags- och organisationsdatasystemet. Det mest omfattande testningsoch granskningsarbetet berörde handelsregistret. Några ändringar gjordes också i företagsintecknings- och stiftelseregistret samt i registret angående bokslutshandlingar. I handelsregistret fortsatte omarbetningen av arbetsmetoderna och organisation under år 2000. Ett utvecklingsteam och linjens ledning rationaliserade linjens processer. Detta arbete bidrog till att en teamorganisation bildades. Teamorganisationen kommer att införas under år 2001. Målet för omarbetningen är att utgående från kundernas behov förbättra registrets realtidssystem och att försnabba behandlingstiderna. I och med omarbetningen kan personalen påverka och utveckla sina egna arbetsuppgifter. År 2000 var vid bokslutsenheten det andra året under vilket alla aktiebolag i princip var skyldiga att tillställa handelsregistret sina bokslut. Nästan två tredjedel av de verksamma aktiebolagen uppfyllde denna plikt. KATKA-informationstjänsten blir mer och mer populär Under berättelseåret ökade antalet användare i KATKA till över 8 300. Systemet omfattar fullständiga uppgifter om 404 238 näringsidkare. I KATKA gjordes 1 256 875 förfrågningar. Mest användes KATKA av skattemyndigheter, polisen, justitieförvaltningen och försäkringsinrättningar. Också efterfrågan på uppgifterna på cd-skiva ökade betydligt. CD- KATKA såldes i 465 exemplar (388 st. år 1999). 12
Delegationen för företagsärenden på sitt möte den 13 december 2000. Handelsregisteruppgifterna är tillgängliga även via Internet. Både Tieto enator Oyj och Suomen Asiakastieto Oy tillhandahåller KATKA-tjänsten som en del av sina företagstjänster. År 2000 inbringade dessa förfrågningar 885 502 mk. Företagsinteckningsregistret Företag kan ställa sin lösa egendom som säkerhet för sina lån genom att söka företagsinteckning i den. År 2000 inlämnades 5 798 sådana an - sökningar. Utvecklingen av företagsinteckningsregistrets ADB-system pågick. Med hjälp av den effektiverade handläggningen har handläggningstiderna bibehållits på en lämplig nivå. Stiftelseregistret Tillstånd för att grunda stiftelser söks hos Patent- och registerstyrelsen, som även övervakar stiftelsernas verksamhet. Under berättelseåret ökade antalet stiftelser med 36 stycken. Registret mottog 2 333 årsredovisningar, vilket motsvarar antalet verksamma stiftelser. I början av berättelseåret tillsatte generaldirektören en arbetsgrupp för att utreda utvecklingen av stiftelseärendenas handläggning. Arbetsgruppens specialuppgift var att utreda om övervakningen av stiftelserna för tillfället är ändamålsenlig och tillräcklig och att vid behov göra ett förslag för omarbetning av övervakningssystemet. Arbetsguppens uppgift var också att utreda om stadgandena angående stiftelsernas verksamhet och verksamhetsförutsättningar är tidsenliga. Arbetsgruppens tidsfrist löpte ut i slutet av februari 2001. Delegationen för företagsärenden I anslutning till Patent- och registerstyrelsen grundades år 1997 en delegation för företagsärenden vars uppgift är att fungera som en förbindelselänk mellan intressentgrupper och PRS och som ett diskussionsforum i företagsverksamhetsfrågor. Medlemmarna i delegationen för företagsärenden år 2000 var: Generaldirektör Martti Enäjärvi Överdirektör Olli Koikkalainen Linjedirektör Sirkka-Liisa Lahtinen Biträdande direktör Ulla-Maija Sarkkinen Biträdande direktör Sakari Kauppinen Kommunikationsdirektör Leo Lehdistö Advokat Pekka Sirviö, Finlands Advokatförbund Direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland Verkställande direktör Markus Aaltonen, Veteator oy Avdelningschef Leena Linnainmaa, Centralhandelskammaren Avdelningschef Antti Maijala, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund Direktör Ursula Ranin, Nokiakoncernen Vicehäradshövding Olavi Leppänen, Pellervo-Samfundet rf Vice verkställande direktör Stig Henriksson, Handelns Centralförbund Verkställande direktör Ulla Partanen, Operaria Ulla Oy Vice verkställande direktör Erkki Kontkanen, Bankföreningen i Finland PD Juhana Vartiainen, Löntagarnas forskningsinstitut Kreativiteten blomstrar i Finland. Stiftelseenkäten 2000 85% av stiftelserna ger stiftelseregistret vitsordet god Behandlade handelsregisteranmälningar och medelbehandlingstiden 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Behandlade handelsregisteranmälningar Medelbehandlingstid (mån.) 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 13
Patent- och innovationslinjen 14 Statistik över patentansökningar 1999 2000 Patentansökningar 2 854 2 903 inhemska 2 511 2579 utländska 343 324 Beviljade patent 1 786 1 939 Europapatent som bringats i kraft 710 1 404 Statistik över nyttighetsmodellansökningar 1999 2000 Nyttighetsmodellansökningar 523 511 inhemska 507 495 utländska 19 16 Slutbehandlade ansökningar 593 550 av dessa registrerade nyttighetsmodeller 528 508 Anhängiga ansökningar vid årets slut 224 185 Nyttighetsmodeller i registret vid årets slut 3 019 3 019 Inhemska företag som år 2000 ingivit det största antalet patentansökningar Nokia Mobile Phones Ltd. 182 Valmet Corporation 169 Nokia Networks Oy 144 Sonera Oyj och Sonera Smarttrust Oy 66 Statens tekniska forskningscentral VTT 62 Outokumpu Oyj 48 Nokia Corporation 36 Kone Corporation 29 Orion-konsernen Oyj 25 Elisa Communications Oyj 18 Polar Electro Oy 15 UPM-Kymmene Corporation 13 Timberjack Oy 13 Neles Paper Automation Oy 13 Oy Langh Ship Ab 12 Neste Chemicals Oy 12 Fortum Oyj 12 Patent- och innovationslinjens huvuduppgift är att granska de i patentansökningarna beskrivna uppfinningarnas nyhet och patenterbarhet och att registrera nyttighetsmodeller och kretsmönster för integrerade kretsar. I egenskap av mottagande myndighet kontrollerar enheten att de inlämnade internationella ansökningarna är formellt riktigt uppställda. Linjen svarar också för registreringen av europapatent som skall bringas i kraft i Finland. Vid slutet av berättelseåret har 105 621 patent beviljats i Finland. Antalet registrerade nyttighetsmodeller är 4 794. Patent kan beviljas först, när det har granskats att uppfinningen är ny och uppvisar uppfinningshöjd. I första skedet av granskningen utreder man först ur global synvinkel vilken den gällande teknikens ståndpunkt är på det område som uppfinningen hänför sig till. Efter detta överväger man om uppfinningen är ny i jämförelse med de tidigare kända lösningarna enligt teknikens ståndpunkt och huruvida den väsentligen skiljer sig från dem. Om uppfinningen är ny, kan patent beviljas. Patentansökningar behandlas av 80 prövningsingenjörer. Sökande som har lämnat in sin första ansökan i Finland får granskningsresultatet inom 6 10 månader räknat från ansökningsdagen. Resultatet gör det lättare för sökanden att besluta om han eller hon vill inlämna ansökan om patent även utomlands inom det s.k. prioritetsåret. Ansökan om nyttighetsmodell granskas endast till den del att ansökningen är formellt rätt uppställd. PRS förutsätts inte ta reda på uppfinningens nyhet eller uppfinningshöjd i samband med registreringen. Igen ett rekordantal inhemska patentansökningar Finländare söker år för år allt flera patent, år 2000 inlämnades sammanlagt 2 579 ansökningar. Finlands starka och ständigt förbättrade konkurrensställning bl.a. inom telekommunikationsbranschen återspeglar sig på antalet patentansökningar inom dessa branscher. Finland är också tydligt en ledande nation, då antalet patentansökningar inom hightech-områden i förhållande till invånarantalet jämförs med andra länder. Visserligen håller också den traditionella teknikens företag sin ställning bland de största patentsökandena. För att kunna svara på den växande efterfrågan, har prövningsingenjörskåren utökats med nya forskare. Framställning om gemenskaps patentet På sommaren lade EU-kommissionen fram ett förslag till förordning om gemenskapspatentet. Angående detta arrangerade handels- och industriministeriet flera diskussionstillfällen, i samband med vilka Patent- och registerstyrelsen gav sitt utlåtande om förslaget. Mot slutet av hösten gav statsrådet ett utlåtande om ärendet till riksdagen, där det var under behandling i flera utskott. Stora utskottet förenade sig med statsrådets ståndpunkt och poängterade i sitt utlåtande att de nationella och språkliga
Kreativiteten blomstrar i Finland. EU:s innovationskommitté: Bland världens alla Hi-tec-länder är Finland grundrättigheterna och den nationella expertisen skall tryggas på ett till räckligt sätt. Elektronisk kommunikation håller på att bli verklighet Sommaren 1999 tog Patent- och innovationslinjen i bruk ett nytt diariesystem för patentansökningar. Systemet baserar sig på programmet Common Software, som EPO har utvecklat. Under berättelseåret överfördes diariet över nyttighetsmodeller och europapatentdiariet till programmet. Projektet angående den elektroniska kommunikationen framskred under berättelseåret till en sådan fas att det under våren 2001 är möjligt att till en begränsad del emotta ansökningar elektronisk. Patentinformation lätt tillgänglig och närmare användarna Man strävar till att förbättra patentinformationens tillgänglighet genom att föra över information till Internet. Linjens diariesystem för patent och nyttighetsmodeller är nu tillgängligt för kunderna via PatInfo-databasen. Patentansökningarnas veckoförteckning och patenttidningen finns på Internet. Antalet finska patentpublikationer i Espacenet-databasen ökar. Under berättelseåret har Patent- och registerstyrelsen med Europeiska patent organisationen ingått ett nytt samarbetsavtal, vars syfte bl.a. är att alla finska patentpublikationer åt minstone från år 1976 och framåt skulle vara tillgängliga för våra kunder i Espacenet. De internationella patenteringssystemen är populära Berättelseåret var Finlands femte år som medlem i Europeiska patentorganisationen (EPO). Anslutningens verkningar gällande antalet patent börjar bli betydande. Under berättelseåret bringades 1 404 europapatent i kraft i Finland, vilket redan är en betydande del av de patent som träder i kraft i Finland. Användningen av det internationella patenteringssystemet ökade fortfarande. Under berättelseåret inlämnade finländarna 1 165 PCT-ansökningar, nästan alla var s.k. Euro- PCT- ansökningar, d.v.s. internationella ansökningar, som efter den internationella fasen fullföljs bl.a. i det europeiska patentverket. Nyttighetsmodellen skyddar inhemska uppfinningar Nyttighetsmodellen tycks fortfarande vara en skyddsform som främst används av de inhemska sökandena, endast några procent av ansökningarna kommer från utlandet. I början av år 2000 fortsattes debatten i EUministerrådet om förslaget angående nyttighetsmodelldirektivet. Man beslöt dock att tillsvidare avbryta arbetet i arbetsgruppen. Avsikten är att arbetet skall fort sätta så fort som möjligt. suverän etta Inhemska patentansökningar år 2000 (enligt klassificering) Människans basförnödenheter Arbetsmetoder och transport Kemi och metallurgi Textilier och papper Byggnadsteknik Maskinbyggnad, belysning, uppvärmning, vapen, sprängning Fysik Elektricitet Inhemska nyttighetsmodellansökningar år 2000 (enligt den internationella patentklassificeringen) Människans basförnödenheter Arbetsmetoder och transport Kemi och metallurgi Textilier och papper Byggnadsteknik Maskinbyggnad, belysning, uppvärmning, vapen, sprängning Fysik Elektricitet 15
Nationella varumärken 1999 2000 Varumärkesansökningar 4 197 4 397 inhemska 2 620 2 906 utländska 1 577 1 491 Slutbehandlade 4 965 4 428 Anhängiga ansökningar vid årets slut 5 081 5 062 Förhandsgranskningar 507 453 Handläggningstid ca 11 mån. ca 11 mån. Varumärkesansökningar gällande Finland landsvis 2000 (de 20 största) Land Nationell Inter- EU Tills. ansökan nationell ansökan ansökan USA 689 24 14 573 15 286 Tyskland 67 2 191 9 916 12 174 Storbritannien 84 80 7 922 8 086 Frankrike 67 994 3 399 4 460 Italien 44 69 4 213 4 326 Spanien 15 111 3 458 3 584 Finland 2 906 0 513 3 419 Nederländerna 41 530 1 515 2 086 Schweiz 42 840 1 000 1 882 Sverige 143 231 1 373 1 747 Japan 42 31 1 160 1 233 Danmark 55 108 810 973 Österrike 3 185 736 924 Belgien 7 141 767 915 Kanada 5 0 818 823 Irland 4 1 639 644 Australien 3 1 629 633 Portugal 5 18 348 371 Taiwan 3 0 345 348 Israel 5 0 323 328 Varumärkes- och mönsterlinjen Enheten för varumärkesärenden behandlar nationella ansökningar om registrering av varumärke samt avgör om internationella registreringar enligt Madridprotokollet av år 1996 angående internationell registrering av varumärken, i vilka Finland designerats, skall träda i kraft i Finland. Även förnyelseärenden och andra ärenden i anslutning till registrerade varumärken handläggs. Enheten ger också information om varumärkesregistret och svarar för rådgivningstjänster. Mönsterenhetens huvuduppgift är att behandla och avgöra ansökningar om registrering av mönster och ansökningar om förnyelse av mönster, och att betjäna kunder i mönsterrättsärenden. Varumärke Det nationella varumärkesregistret innehåller 164 661 registrerade varumärken av vilka 88 451 är i kraft. Registreringen skall förnyas vart tionde år, och skyddstiden är till skillnad från patent och mönster obegränsad. 16
Nationellt, internationellt och EU-varumärke Sedan år 1996 har det varit möjligt att registrera ett varumärke i Finland på tre olika sätt. 1) Den traditionella nationella registreringsansökan inlämnas till Patent- och registerstyrelsen. 2) En internationell registreringsansökan lämnas in till registermyndigheten i sökandens hemland och sänds därifrån vidare till WIPO:s internationella byrå i Genève. Därifrån sänds ansökan vidare till de länders registre rings myndighet som designerats i ansökan. 3) Varumärket registreras som ge men skapsvarumärke i EU:s harmoniseringsbyrå (OHIM) i Alicante, Spanien. Antalet varumärkesansökningar ökar ständigt Internationella varu märkes re gistrering ar som gäller Finland inlämnades under berättelseåret igen i rekordantal, dvs. 6 074 stycken (5 267 år 1999). Antalet nationella ansökningar var 4 397 och antalet ökade från föregående år, trots att man utgått ifrån att antalet ansökningar skulle minska litet (4 197 år 1999). Registreringstiden kunde ändå bevaras i genomsnitt vid 11 månader. Under året var en heten också sysselsatt med att granska ansökningar om gemenskaps varu märke för vårt nationella registers del. Under berättelseåret tog EU:s harmoniseringsbyrå OHIM emot 57 273 ansökningar om registrering av gemenskapsvarumärke. Ett nytt rekordantal, dvs. 47 162 granskningsresultat angående gemenskapsvarumärken sändes från PRS till OHIM (41 994 år 1999). Det sammanlagda antalet nationella och internationella ansökningar gällande Finland överskred för första gången gränsen för 10 000 ansökningar (10 471). Det tidigare rekordet från föregående år var 9 464 stycken. Enheten kunde igen en gång svara på den länge fortgående ökningen i efterfrågan, trots att omsättningen bland enhetens handläggare under berättelseåret var stor. I förhållande till ökningen i efterfrågan har det inte varit nödvändigt att öka personalantalet under de senaste åren, utan man har kunnat svara på utmaningen genom att rationalisera arbetet. Den effektivering i arbetet som ADB-sys temen har fört med sig, har också i någon mån minskat behovet av ny kontorspersonal. Varumärken på Internet Under berättelseåret förbättrades enhetens kundtjänst avsevärt, då möjligheten att göra sökningar i varumärkesdatabasen öppnades för allmänheten. Med hjälp av denna kund tilllämp ning via en webbläsare är grunduppgifterna i varumärkesregistret och an sökningarna fritt till gäng liga på PRS:s hemsidor. Tjänsten är avgiftsfri och kunderna har varit nöjda med den. Mönsterrätt Mönsterrättsregistret omfattade i slutet av året 20 634 mönster, av vilka 5 817 är i kraft. Mönsterrättens maximala giltighetstid är 15 år. Antalet mönsterrättsansökningar överstiger fortvarande medelvärdet Antalet ansökningar för registrering av mönster minskade något i förhållande till föregående år, men det ligger fortfarande över medelvärdet för en längre period, d.v.s. 962 ansökningar lämnades in (1 006 ansökningar år 1999). De inhemska ansökningarnas andel av alla inlämnade ansökningar var 44,3 %. Antalet förnyelseansökningar låg nästan på samma nivå som ifjol, nämligen 473 stycken (475 år 1999). Vid årets slut var 731 ansökningar anhängiga och vid föregående års slut var antalet 774. Handläggningstiden för registrerade mönster under berättelseåret förblev oförändrad, nämligen ca 9,5 månader. Däremot minskade antalet förhandsgranskningar tydligt från förra året (29 stycken i år och 51 granskningar år 1999). Revision av mönsterrättslagen inleddes Under berättelseåret inleddes den första fasen av revisionen av mönsterrättslagen d.v.s. verkställandet av de nödvändiga ändringarna som mönsterrättsdirektivet förutsätter. Den för ändamålet tillsatta arbetsgruppen fick sitt förslag färdigt i slutet av året. Under den andra fasen kommer arbetsgruppen att ta ställning till andra lagändringar, som förändringarna i omvärlden och systematiseringen av lagen närmast förutsätter. De mest betydande ändringarna i mönsterrättslagen som kan förväntas är att en s.k. grace-period m.a.o. en nyhetsfrist kommer att tas i bruk, skyddstiden kommer att förlängas från 15 år till 25 år och stadgarna angående samregistrering kommer att förtydligas. I framtiden kan också beståndsdelar av s.k. sammansatta produkter få skydd endast om be - ståndsdelarna i anslutning till den sammansatta produkten syns då produkten används. Beredningen av förordningen av gemenskapsmönster kom under berättelseåret in i slutskedet och för närvarande har man beräknat att den tidigast under våren 2002 kommer att träda i kraft. Betydande ADB-projekt Mönsterrättsenheten fortsatte verksamhet i huvudsak enligt tidigare praxis, men förberedde sig ändå för kommande förändringar. Sålunda inleddes två ADB-projekt i enheten, av vilka det ena projektet omarbetning av kungörelse- och registreringstillämpningar hann slutföras i slutet av berättelseåret. Målet för det andra projektet är igen att skapa en kundtillämpning på nätet. I anslutning till dessa projekt kommer mönsterrättsenheten att ta i bruk de internationella INID-koderna, som har en sär skild betydelse just för användbarheten av kundtillämpningen. Mönsterrätt 1999 2000 Registreringsansökningar 1 006 962 inhemska 459 426 utländska 547 536 Slutbehandlade registreringsansökningar 860 1005 av dessa registrerade mönster 737 765 Förnyelse- och ändringsansökningar 595 600 Anhängiga ansökningar vid årets slut 774 731 Förhandsnyhetsgranskningar 51 29 Handläggningstid 9,5 mån. 9,5 mån. 17
Enheten för föreningsärenden År 2000 var antalet registrerade förening ar 114 998. Till föreningsregistret inkom sammanlagt 18 635 anmälningar (anmälningar om grundande av förening, änd ring av stadgar, ändring av namntecknare eller upplösning). Antalet uppgjorda be slut var 17 921, och sammanlagt regist rerades 2 399 nya föreningar. Den genomsnittliga behandlingstiden för grundanmälningar var 3,5 måna der, för övriga anmälningar 4,4 månader. Ändringar av namntecknare, vars andel av anmälningarna uppgick till över 60 procent, be handlas dock i realtid. Föreningarna fungerar på alla sektorer i vårt samhälle, till exempel enligt följande uppdelning enligt verksamhetsområde: Partipolitiska föreningar (20,1 %) Föreningar som hänför sig till yrke eller näring (29,5 %) Föreningar inom socialsektorn (16,3 %) Föreningar inom kultursektorn (7,5 %) Föreningar inom motions-, ungdomsoch fritidsverksamhet (24,7 %) Religiösa och övriga livsåskådningsinriktade föreningar (2,1 %) Föreningar som hänför sig till försvaret och fredsarbete (1,9 %) Internationella organisationer och vänskapsföreningar (1,5 %) Övriga föreningar (2,6 %) En ny, mera beskrivande klassificering utarbetas som bäst tillsammans med Jyväskylä universitet. Föreningsregistrets grund- och ändringsanmälningarnas medelbehandlingstid 1995 2000 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Elektroniska tjänster tillgängliga via Internet Föreningsregistrets kund- och informationstjänst har förbättrats och utvecklats genom att ta i bruk realtidsförfrågningstjänsten YREKA. YREKA är föreningsregistrets direktanvändningstjänst som tillhandahåller föreningarnas gällande registeruppgifter och ger information om eventuella anhängiga anmälningar. Tjänsten är så gott som identisk med handelsregistrets KATKA-information s- tjänst. Vem som helst kan sluta avtal med PRS om att få åtkomst till KATKA- YREKA via den egna datorn. Alla nuvarande och framtida användare av KATKA får automatiskt rätten att använda även YREKA. Föreningsregistret har introducerat en CD-ROM skiva som innehåller uppgifter om samtliga i föreningsregistret införda föreningar. På skivan kan sökningar på följande uppgifter eller kombinationer av dessa göras: föreningens namn, föreningens hemort, föreningens registreringsnummer och den dag då föreningen har antecknats i registret (registreringsdag), samt dagen för registrering av den senaste ändringen i föreningens uppgifter. Uppgifterna i CD-YREKA uppdateras två gånger per år och skivan levereras till kunderna som engångsbeställning eller som årsprenumeration. I maj 2000 öppnade föreningsregistret FÖRENINGSNÄTET. Detta är en tjänst som finns på PRS:s hemsida i Internet via vilken kunderna avgiftsfritt via sin egen dator kan studera uppgifterna om föreningarna i föreningsregistret. Föreningsnätet omfattar följande basuppgifter om samtliga i föreningsregistret införda föreningar: registernummer, föreningens namn, föreningens hemort, första registreringsdag och senaste registreringsdag (fr.o.m. den 28 december 1998). Med hjälp av tjänsten kan man ta reda på om ett visst namn eller en viss del av ett namn redan har registrerats. Man kan även söka om det t.ex. finns föreningar som anknyter till något visst fritidsintresse på en viss ort. Det är också lätt att med hjälp av Föreningsnätet kontrollera om ändringar angående den egna föreningen har anmälts till och registrerats i föreningsregistret. Ifall man önskar kan resultaten av sökningen också skrivas ut på papper eller lagras i en fil för fortsatt behandling. Uppgifterna i Föreningsnätet uppdateras minst en gång per månad. Tjänsten är tillgänglig dygnet runt. Även samtliga blanketter för föreningsärenden finns på Internetsidan för att laddas hem. Delegationen för föreningsregisterärenden Delegationen för föreningsregisterärenden är en viktig länk mellan enheten för föreningsregisterärenden och dess intressentgrupper. Den sammanträder regelbundet för att bl.a. diskutera och överväga aktuella lagstiftningsärenden. Delegationen omfattar representanter för de sex största partierna i landet, de centrala arbetsmarknadsorganisationerna samt för handel, företagare och idrott. Medlemmarna i delegationen år 2000 var: Projektchef Kerstin Ekman, Finlands Idrott rf Fackföreningssekreterare Esko Grekelä, Vänsterförbundet rp Partisekreterare Peter Heinström, Svenska Folkpartiet i Finland rp Förbundsombudet Jarmo Juvonen, Palvelutyönantajat ry Partisekreterare Eero Lankia, Centern i Finland rp Ordförande Mikko Mäenpää, FTFC rf Ordförande Risto Piekka, AKAVA rf Specialmedarbetare Katariina Poskiparta, Gröna Förbundet rp Juridiska ombudet Hannu Rautiainen, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund rf Organisationssekreterare Pekka Sarkkinen, FFC rf Partisekreterare Matti Kankare, Samlingspartiet rp Organisationschef Jyrki Wallin, MTK ry Direktör Rauno Vanhanen, Företagarna i Finland rf Organisationssekreterare Vesa Mauriala, Finlands Socialdemokratiska Parti rp Verkställande direktör Guy Wires, Handelns Centralförbund rf Ordförande är generaldirektör Martti Enäjärvi, vice ordförande direktören för föreningsregistret Kalevi Sadeluoto och sekreterare biträdande direktör Kari-Pekka Helminen, samt övriga medlemmar överdirektör Olli Koikkalainen och kommunikationsdirektör Leo Lehdistö. Delegationens möten under år 2000: 1) 25.1.2000 Ordf. Mikko Mäenpää Inkomstpolitikens framtid 2) 20.3.2000, Prof. Kari-Pekka Tiitinen Kollektivavtalens allmänt bindande karaktär 3) 15.5.2000, Vicehäradshövding Astrid Thors Föreningsverksamheten inom EU 4) 4.9.2000, Direktör Heikki Pohja, byråchef Jukka Ahtela, ombudsman Pekka Pesonen Hur skall man söka kontakt med EU 5) 12.12.2000, Ordf. Per-Erik Lundh och vicehäradshövding Tapani Kahri Att påverka det finska samhället genom föreningsverksamhet 18
Delegationen för föreningsärenden på sitt möte den 12 december 2000. Besvärsnämnden Besvärsnämnden är ett i anslutning till Patent- och registerstyrelsen fungerande självständigt organ för förvaltningslagskipning, vars verksamhet styrs av lagen och förordningen om behandling av besvärsärenden vid Patent- och registerstyrelsen och av förvaltningsprocesslagen. Kreativiteten blomstrar i Finland. Finland är föreningarnas förlovade land; i registret finns 114 998 föreningar! Ändring i patent- och registerstyrelsens beslut kan sökas genom be svär hos besvärsnämnden, när genom beslutet har avgjorts ett ärende som gäller patent, nyttighetsmodell, kretsmönster för inte - gre rade kretsar, varumärke, mönster och anmälan till handels registret eller föreningsregistret. Besvärsnämnden består av en ordförande som utses av generaldirektören och två medlemmar som ordföranden kallar till sammanträde beroende på vad för slags besvärsärende nämnden skall behandla. Medlemmarna behöver inte vara anställda vid Patent- och registerstyrelsen. Nämnden sammanträder i genomsnitt en gång i veckan. De besvärsärenden som skall tas upp till behandling vid sammanträdet bereds som heltidsarbete av två överingenjörer, en byråchef och en jurist med bistånd av en avdelningssekreterare. Ändring i besvärsnämndens beslut kan sökas hos högsta förvaltningsdomstolen utan besvärstillstånd. Statistik över besvärsnämnden från åren 1999 och 2000 Patent Varu- Mönster- Handels- Nyttighets- Förenings- Sammanlagt märke rätt registret modell registret 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 1999 2000 Inkomna ärenden 33 44 97 159 8 22 3 5 5 1 143 234 Klagan 1 1 Avgjorda ärenden 46 61 158 123 19 1 5 3 210 206 Klagan 1 1 Ändringar i PRS:s beslut 17 15 26 27 1 2 45 43 Yttranden till HFD 14 23 30 45 4 5 1 49 73 Förelägganden Oavgjorda ärenden vid årets slut 57 39 166 202 25 28 3 2 4 1 2 251 278 19
Marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten Marknadsförings- och affärsverksamhetsenhetens centralaste uppgift är att marknadsföra och utveckla de företagsserviceformer vid Patent- och registerstyrelsen som genomförs på företagsekonomiska grunder. Utvecklingen av tjänsterna sker i nära samarbete med PRS:s kundservice-, rådgivnings- och linjeenheter. Tyngdpunkten i vår verksamhet är att allt mer effektivt ställa det informationskapital som PRS innehar till närings livets och andra intressentgruppers förfogande, att minska den regionala ojämlikheten mellan företagen och att befrämja utvecklingen och användningen av de elektroniska distributionskanalerna. Våra företagstjänster omfattar gransknings- och informationstjänster och kursverksamhet, och dessa genomförs i samråd med ämbetsverkets olika linjeenheter. Kursverksamheten Kursverksamhetens kärna bildas av industri- och bolagsrättsliga grundkurser och efterfrågan på dessa har hållit sig på samma nivå som tidigare. Kursutbudet har utvidgats genom att erbjuda specialkurser inom vissa områden, och dessas andel av kursut budet kommer att växa ytterligare. Kurserna riktas både till dem som svarar för företagens produktutveckling och till dem som svarar för företagens juridiska och ekonomiska frågor. Under år 2000 var antalet deltagare i våra för allmänheten avsedda kurser och för företag skräddarsydda kurser sammanlagt över 650. Vårt kursurval omfattar bl.a.: Grundkurs i patentärenden Patentinformation i produktutvecklingen Grundkurs i handelsregisterärenden Specialfrågor i lagen om aktiebolag Grundkurs i varumärkesärenden Grundkurs i mönsterrättsärenden Eftersom PCT-ansökningar blir allt mer populära har vi tillsammans med WIPO upprepade gånger anordnat kurser avsedda för experter inom området. Förutom experter i branschen når vår verksamhet allt oftare även studeranden. En ny produkt inom kursverksam heten var en till högskole- och yrkeshögskolestuderanden riktad Internetkurs Industriella rättigheter som resurs för företagsverksamhet kommersialisering av teknologi, produktutveckling, konkurrentuppföljning. Kursen genomfördes i samarbete med medietekniska linjen vid Espoon-Vantaan Ammattikorkeakoulu. Informationstjänster Våra informationstjänster är uppbyggda för att i synnerhet förmedla den information som PRS innehar till samhällets olika sektorer för forskning, innovationsverksamhet, produkt ut veckling och beslutsfattande. Under berättelseåret deltog enheten aktivt i utvecklandet av informationstjänsterna inom ramen för regionalt samarbete i den arbetsgrupp som handels- och industriministeriet har tillsatt. Utvecklingsarbetet var i första hand inriktat på att utveckla servicetjänster för SMI-företag i fråga om deras produktutvecklingsprojekt. Syftet var att utveckla ett servicekoncept som på ett naturligt sätt förenar å ena sidan utnyttjandet av patentinformation och å andra sidan metodiska skyddsstrategier med företagets produktutvecklingsprocess. Servicekonceptet genomfördes i samarbete med TE-centralerna och Patent- och registerstyrelsen. Tjänsten är ett välkommet tillskott till den totalservice som uppfinnings- och produktutvecklingsverksamheten behöver. Med de nya tjänsterna kompletteras utbudet att även omfatta produktutvecklingens och marknadsföringens behov. Evenemang Under årets lopp deltog PRS i fyra mässor, i en av dessa tillsammans med Europeiska patentverket. På våren organiserades i Finlandia-huset PatLib 2000, ett internationellt möte för patentinformationscentren, i samarbete med de övriga enheterna vid PRS och Europeiska patentverket. I sam band med mötet anordnade marknadsförings- och affärsverksamhetsenheten en speciell Patent Information in the Internet Age -dag. 20
Samarbetet med TE-centralerna Utvidgningen av PRS-tjänsterna till hela landet i samarbete med TE-centralerna har etablerats och visat sig fungera bra. Samarbetets centrala idé att centralisera verksamheten och minska byråkratin för medborgare, företagare och sammanslutningar har förverk ligats. Av kundresponsen att bedöma har också kunderna ställt sig positiva till denna idé och de tycker att den är viktig. Samarbetet tjänstemännen emellan har fortsatt entusiastiskt och i nyskapande anda, vilket också torde vara grunden för samarbetet, som har visat sig vara framgångsrikt i alla avseenden. Arbetet med att utveckla samarbetet och att göra det mångsidigare fortsätter. Den största organisatoriska förändringen under år 2000 var att samtliga uppfinningsombud nu arbetar i TE-centralerna. I syfte att utvidga uppfinningsombudens yrkesbild och att även utveckla videorådgivningen, som utnyttjar PRS:s patentinformation, har HIM utsatt en arbetsgrupp Utveckling av uppfinningsverksamheten vid TE-centralerna. Arbetsgruppen rekommenderar att en expertgrupp för produktutveckling bildas i TE-centralerna. Gruppen skulle bestå av ett uppfinningsombud, en företagsforskare och en teknologiexpert. Arbetsgruppen föreslår också att en produktifierad service för produktutveckling skulle skapas som skulle omfatta planering av skydd för en given idé genom att använda patentinformation redan när idén evalueras. Utbildningen i PRS-tjänsterna fick en ny tyngdpunkt, nämligen rådgivning i varumärkesärenden. I och med att varumärken och brands har blivit populära har rådgivningstjänsterna på detta område haft en stor efterfrågan i TE-centralerna. Grundutbildningen i PRStjänsterna har fortsatt regelbundet och nu har redan hundra tjänstemän i TE-centralerna deltagit i den. Praktikperioderna i Innohusets Pat- Rek-kundservice har också fortsatt enligt planerna. Under berättelseåret färdigställdes en ny plan på hur personalen i framtiden kommer att utbildas, hur dess fackkunskaper kan bibehållas och utvecklas, och hurdan handledningen i PRSarbetsuppgifterna skall vara. Planen siktar på att samtliga PRS-tjänster i framtiden kommer att vara snabbt, säkert och enhetligt tillgängliga i alla TE-centraler enligt principen alla tjänster över en disk. PRS:s tjänster runt om i Finland Utöver TE-centralerna samarbetar PRS också med nyföretagarcentralerna, magistraterna och handelskamrarna. 21
Kommunikation och samhällsärenden Personaltidningen Ikiliikkuja utkom med ett tjugotal nummer under år 2000. Tidningen är väl redigerad och den har motsvarat personalens förväntningar och behov. Kundtidningen PRHtieto, som lanserades året innan har etablerat sig och utkommer nu regelbundet för en stor läsekrets. De två numren av tidningen gjordes och redigerades helt av den egna personalen, vilket givetvis garanterar att artiklarna är sakkunnigt skrivna och innehåller tillförlitliga uppgifter och har hög kunskapsnivå. Att skriva artiklar vid sidan av det egna arbetet tar dock på krafterna, och detta kan utgöra ett hot med tanke på tidningens framtid. Bägge numren av PRHtieto 2000 gjordes även med tanke på att tillgodose de.utländska seminariedeltagarnas be - hov. PRS organiserade under berättel seåret två stora internationella konferenser. Det i samarbete med WIPO anordnade forumet Forum on Creativity and Inventions: a Better Future for Humanity in the 21st Century organiserades till en stor del av kommunikationsenheten. PRS är en av utgivarna av den nya kundtidningen Johtoporras som representerar företag och samfund inom tio olika branscher. Tidningen representerar en ny redaktionspolitik för kundtidningar som poängterar samarbete och lönsamhet. För PRS innebär Johtoporras en möjlighet att snabbt sprida information till vissa speciella målgrupper. Följande artiklar publicerades i Johtoporras under år 2000: Granskningsingenjörernas arbete försvåras i och med att tekniken blir mera komplicerad Företagsinteckning ger ekonomiskt spelrum Ändringarna i aktiebolagslagen och handelsregistret för företagarens bästa Patentinformation används mer och mer Presentationer av vinnarna i INNO- FINLAND 2000 och Innoint 2000 Tre utställningar anordnades i Innogalleriet: Suomi osaa Finland kan Utvecklingen inom den finländska industrin och tekniken Yrityselämää Företagsliv Handelsregistret, grunden för verksamheten för finländska företag Currus Electricus, elsläden på räls/ INNOFINLAND 2000 Helsingfors spårvägstrafik i historiskt perspektiv samt presentation av vinnarna i tävlingen INNOFINLAND 2000. Galleriet i Innohusets gatuplan är öppet vardagar under tjänstetid och det är fritt inträde. 22
INNOFINLAND 2000 Innofinland 2000 utgjorde en om - fattande och resultatrik serie evenemang. Republikens president Tarja Halonen gav sitt samtycke till att vara projektets ordinarie beskyddare kort efter att hon hade tillträtt sitt ämbete. Detta innebär att projektets innovationsverksamhet uppskattas och uppmuntras från auktoritativt håll de följande sex åren. På olika håll i Finland anordnades 22 regionala Innofinland-evenemang. Igen en gång bevisades det att Innofinland har en stor regional betydelse. Evenemanget är ett av de få tillfällen genom vilka innovationerna och innovatörerna i landskapen fås fram så att deras kunskap gagnar hela landet utan att dessa duktiga människor är tvingade att flytta till de stora centren. Det av kulturhuvudstadsåret inspirerade temat för Innofinland var Innovationer och stadskultur. Temat berörde varje finländares livsmiljö och livskvalitet, och tävlingen lyfte också fram viktiga initiativ i anslutning till bl.a. boende, kommunikationer, arbete och trafikförbindelser. Cirka 300 tävlingsförslag tävlade om Innofinland-priset. Republikens president delade ut prisen i årets tävling på basis av tävligsjuryns förslag enligt följande: 1. pris: Exel Oyj, Mäntyharju, utvecklande av stavar för stavgång delat 2. pris: MetaCase Consulting Oy, Jyväskylä, MetaEdit+ modelleringsprogram delat 2. pris: FT Jussi Halleen och prof. Kalervo Väänänen, Åbo, diagnostiskt förfarande för att ur blod prov kunna bestämma benets nedbrytningshastighet delat 3. pris: hantverksföretagare Päivi Laukkanen, Hytti, Vackra träsmycken från Karelen delat 3. pris: Visy Oy, Varkaus, avbildnings- och identifieringssystem för containrar Hedersomnämnande: CT Centre, Kotka, kunskapsnätverk för saneringsbyggande. Innoint, innovationstävlingen för beväringar, vann stor popularitet. Tävlingen, som ansluter sig till Innofinland, anordnades nu för andra gången och antalet tävlingsförslag var rekordhögt. Särskilt positivt var att beväringarnas uppfinningar var av så hög kvalitet att de bästa redan har tagits i bruk av försvarsmakten och för vissa har intresse visats på de utländska marknaderna. Kommendören för försvarsmakten, general Gustav Hägglund och generaldirektör Martti Enäjärvi utdelade Innoint-prisen enligt följande: 1. pris: fänrik Juho Kontio, Kuopio, SiRad-Morse övningsprogram i telegrafering 2. pris: fänrik Vesa Rauhala, Esbo, övningsemulsion HE-99(T) Hederspris: fänrik Markus Ebeling, Uleåborg, utrymmen för brigadstaben 2005 korpral Eero Kumanto, Kiikka, hoprullbara solglasögon fänrik Jari Kuusisto, Harjavalta, förbättringsförslag till kanonsignalering sergeant Reima Linnavirta, Helsingfors, kamuflageskydd fänrik Kim Åström, Helsingfors, Krh-räknare v.2.21 Kreativiteten blomstrar i Finland. Innofinland övergick i president Halonens tid! Enorm nivåhöjning i Innoint-tävlingen 23
Internationellt samarbete Internationellt samarbete Patent- och registerstyrelsen deltar aktivt i den internationella verksamheten inom sitt ämnesområde och följer aktivt med dess utveckling. Finland har anslutit sig till flera internationella konventioner och organisationer inom industriell äganderätt. Även i fråga om handelsregisterärenden har i synnerhet det europeiska samarbetet ökat avsevärt under de senaste åren. Samarbete med Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten (WIPO) är en specialorganisation inom FN som omfattar 21 unioner. Den har i dag 175 medlemsstater och dessutom nästan 100 internationella organisationer som fungerar som observatörer. WIPO:s uppgift är att globalt främja skyddet för den intellektuella äganderätten. Finland har varit medlem i WIPO sedan 1970. I organisationens generalförsamling som hölls i september leddes den finska delegationen av generaldirektör Enäjärvi. Representanter från PRS deltog också i flera sakkunnigsammanträden inom de industriella äganderätternas olika områden inom WIPO. Diplomatkonferensen angående Patentlagkonventionen (Patent Law Treaty, PLT) hölls i Genève 11.5 2.6.2000. Detta var en fortsättning på en lång rad strävanden att harmonisera Pariskonventionens be stämmelser i fråga om patent. Den finska delegationen leddes av generaldirektör Enäjärvi. Diplomatkonferensen godkände konventionen om harmonisering av patentlagstiftningarna i formellt hänseende. Slutresultatet var en kompromiss, eftersom alla beslut gjordes i samförstånd, d.v.s. helt utan omröstningar. Konventionen träder i kraft så fort som tio stater har ratificerat den. Efter långa förhandlingar fick Finland igenom tillägget om tvåspråkighet i konventionen. Finlandiahuset i Helsingfors var 5 7.10.2000 scen för WIPO:s första internationella seminarium för kreativitet och uppfinningar (Forum on Creativity and Inventions. A better Future for Humanity in the 21st Century). Huvudarrangörerna var WIPO och PRS, samarbetspartner var handels- och industriministeriet, utbildningsministeriet, Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund (TT), Internationella Centralhandelskammaren (ICC), Internationella Uppfinnarassociationen (IFIA) och Finska Uppfinnarnas Centralförbund rf. Nästan 200 deltagare från 51 olika länder deltog i seminariet. Finska statens hälsning framfördes av handels- och industriminster Sinikka Mönkäre och kulturminister Suvi Lindén. Europeiska samarbetsformer Europeisk handelsregisterservice, EBR Varje europeiskt land har ett eget handelsregister som tillhandahåller information om företagen nationellt. Det har varit svårt att erhålla information om företag i andra länder. Därför har de europeiska handelsregistermyndigheterna fört samman sina krafter och grundat en gemensam europeisk handelsregisterservice European Business Register (EBR), i vilken Finland också är med. EBR tillhandahåller registerinformation om företag för direktanvändning i hela Europa oberoende av språkliga, tekniska eller lagstiftningsmässiga hinder. Den tredje europeiska handelsregisterkonferensen hölls 4-5.10.2000 i Cardiff, där huvudkontoret för det brittiska handelsregistret (Companies House) är beläget. I konferensen deltog ca 70 gäster från drygt 30 länder. Konferensens teman omfattade bl.a. projekten för utveckling av den europeiska och den brittiska bolagsrätten, samarbetet mellan registermyndigheterna i syfte att motverka brottsligheten, och den elektroniska kommunikationen. 24
Under konferensen undertecknades stiftelseurkunden för ett europeiskt diskussionsforum beträffande handelsregistren (European Commerce Registers Forum, ECRF). Forumet har som syfte att organisera samarbetet mellan de europeiska handelsregistermyndigheterna. Även Patent- och registerstyrelsen undertecknade urkunden. Europeiska patentkonventionen reviderades för första gången Finland har sedan 1996 varit medlem i Europeiska Patentorganisationen (EPO). Patentverkets representanter deltog under berättelseåret i arbetet i EPOs förvaltningsråd och arbetsgrupperna under det. Ett diplomatmöte sammanträdde i München 20 29.11.2000. Under mötet reviderades den europeiska patentkonventionen (EPC) i själva verket för första gången under hela dess existens. Revisionsförslagen hade varit under förberedning i Europeiska patentverkets patent lags utskott allt sedan 1998. Största delen av ändrigarna berör sådana frågor som tidigare reglerats på artikelnivå. Dessa förflyttades nu till tillämpningsföreskrifterna. Härmed är det enklare och snabbare att i framtiden göra ändringar i dem. Förvaltningsrådets bestämmanderätt utvidgades så att det i fortsättningen är behörigt att ändra på vissa delar av konventionen om dessa skall förenhetligas med något av de internationella avtalen rörande patent, eller med Europeiska gemenskapens lagstiftning. Ett sådant beslut förutsätter dock att samtliga fördragsslutande stater är närvarande och att beslutet är en häl ligt. Dessutom kan en fördragsslutande stat inom ett år från beslutet meddela att den återtar beslutet, av vilket följer att saken överförs till diplomatkonferensen för avgörande. En betydande ändring i EPC är att de artiklar som möjliggör ett s.k. begränsningsförfarande togs med. Detta kommer också att påverka den finska patentlagstiftningen. OHIM startade ett utbildnings- och samarbetsprogram EU:s harmoniseringsbyrå på den inre marknaden (varumärken och mönster), eller OHIM, fick en ny general direktör: Wubbo de Boer från Holland. Han tillträdde sin tjänst den 1 oktober 2000. OHIM med säte i Alicante, Spanien, har hand om registrering av gemenskapsvarumärken. PRS deltar aktivt i dess verksamhet. Generaldirektör Enäjärvi har varit vice ordförande för OHIM:s direktion allt sedan 1998 och linjedirektör Lahtinen är medlem i budgetkommittén. Verkets representanter deltar dessutom i andra möten som OHIM organiserar. Under berättelseåret inledde OHIM, såsom dess namn förpliktar, ett utbildnings- och samarbetsprogram som syftar på att harmonisera registreringspraxisen vid OHIM och varumärkesmyndigheterna i EU:s medlemsländer. Ett första seminarium för medlemsländernas varumärkesmyndigheter beträffande gemenskapens varumärkessystem organiserades i Helsingfors den 14 november 2000. Allt mer nordisk koordination När det internationella samarbetet ökar synes också behovet av nordisk koordination öka. Sålunda ordnades det under berättelseåret två möten angående varumärken, det ena i Oslo och det andra i Söderhamn. Under mötena diskuterades problem i an - slutning till ansökningsbehandlingen och man förberedde sig för vissa möten som organiserades av WIPO. Ett möte angående mönsterrätt anordnades i Oslo. Därtill höll arbets grupperna som förbereder revisionen av mönsterrättslagstiftningen två möten. Lagändringarna med anledning av bioteknologidirektivet har väckt behov av att harmonisera de nordiska patentlagstiftningarna. En s.k. ad hoc -arbets grupp har bildats för att förbereda lagändringarna. De ändringar som direktivet förutsätter trädde i kraft i Finland den 15 juli 2000. Den bestående nordiska arbetsgruppen för patentfrågor (NAP), har samanträtt två gånger under 2000. Vid mötena behandlades bl.a. frågor som berör elektronisk mottagning av handlingar, gemenskapspatentet, revisionen av Europeiska patentkonventionen, harmoniseringen av formaliteter i patentlagarna för WIPOs medlemsländers del, och ett gemensamt benchmarkingprojekt i fråga om behand ling av patentansökningar. Även cheferna för de nordiska handelsregistren träffas årligen. År 2000 anordnades mötet i Sverige. Inom ramen för det nordiska samarbetet har benchmarking-undersökningen fortsatt också i fråga om handelsregister ärenden. Samarbetet mellan de nordiska och de baltiska länderna I synnerhet samarbetet med Estland har varit intensivt. Det grundar sig på nordiska ministerrådets rekommendation och på samarbetet mellan Finland och Estland. Ett första nordisktbaltiskt generaldirektörsmöte anordnades på Finlands initiativ vid Patentoch registerstyrelsen. Avsikten är att mötet skall bli en bestående praxis. 25
Intäkts- och kostnadskalkyl 1.1.2000 31.12.2000 1.1.1999 31.12.1999 INTÄKTER AV VERKSAMHET Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 171 398 505,90 161 144 451,44 Hyror och serviceintäkter 143 531,60 153 950,00 Övriga intäkter av verksamheten 969 071,72 172 511 109,22 665 381,40 161 963 782,84 KOSTNADER AV VERKSAMHET Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 4 022 041,97 3 410 839,73 Personalkonstnader 94 405 161,14 90 514 091,91 Hyror 19 010 655,74 18 579 233,52 Inköp av tjänster 29 154 129,10 27 527 384,97 Övriga kostnader 2 479 945,24 2 385 968,40 Tillverkning för eget bruk ( ) 1 304 835,64 1 390 577,21 Avskrivningar 17 045 241,39 164 812 338,94 16 583 672,75 157 610 614,07 ÅTERSTOD I 7 698 770,28 4 353 168,77 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella kostnader 67,95 0,00 Finansiella intäkter -531,20 463,25 43,50 43,50 Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter 49 510,90 8 512,10 Extraordinära kostnader 54 460,00 4 949,10 64 249,00 55 736,90 ÅTERSTOD II 7 693 357,93 4 297 388,37 Intäkter och kostnader av skatter och obligatoriska avgifter Uppburna mervärdesskatter 1 117 403,83 1 088 566,60 Betalda mervärdesskatter 13 445 489,13 12 328 085,30 13 160 765,53 12 072 198,93 RÄKENSKAPSPERIODENS KOSTNADSÅTERSTOD -4 634 727,37 7 774 810,56 26
Balansräkning 31.12.2000 31.12.1999 AKTIVA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Immateriella tillgångar Forsknings- och utvecklingsutgifter 24 339 676,00 30 798 141,00 Immateriella rättigheter 3 140 430,00 1 492 696,00 Övriga utgifter med lång verkningstid 4 673 954,00 6 409 943,00 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 18 318 224,84 50 472 284,84 5 183 510,93 43 884 290,93 Materiella tillgångar Maskiner och anordningar 11 533 180,00 12 648 861,00 Inventarier 4 684 414,00 5 477 038,00 Övriga materiella tillgångar 809 167,00 17 026 761,00 809 167,00 18 935 066,00 Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna och övriga långfristiga placeringar Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 500,00 8 000,00 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Försäljningsfordringar 2 806 909,07 2 288 774,87 Resultatregleringar 135 501,14 138 590,96 Övriga kortfristiga fordringar 891 389,83 576 737,11 Förskottsbetalningar 1 700,00 3 835 500,04 5 800,00 3 009 902,94 Kassa, banktillgodohavanden och andra finansieringsmedel Kassakonton 35 681,60 16 476,70 AKTIVA SAMMANLAGT 71 370 727,48 65 853 736,57 PASSIVA EGET KAPITAL Statens kapital Statens kapital 1.1.1998 20 073 976,49 20 073 976,49 Förändring i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder 11 300 804,00 5 803 071,59 Kapitalöverföringar 12 039 811,97 13 272 542,97 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod 4 634 727,37 38 779 865,09 7 774 810,56 31 374 780,49 FRÄMMANDE KAPITAL Kortfristigt Erhållna förskott 345 147,06 438 740,25 Leverantörskulder 9 671 903,03 10 929 503,65 Avräkningar mellan räkenskapsverken 2 117 656,54 2 017 150,79 Poster som skall redovisas vidare 7 406 604,47 7 463 407,21 Resultatregleringar 12 970 360,29 13 629 243,58 Övriga kortfristiga skulder 79 191,00 32 590 862,39 910,60 34 478 956,08 PASSIVA SAMMANLAGT 71 370 727,48 65 853 736,57 27
Kommentarer till bokslutet Intäkts- och kostnadskalkyl 1.1. 31.12.2000 Intäkterna i intäkts- och kostnadskalkylen var sammanlagt 172,5 Mmk. Intäkterna omfattar 171,4 Mmk intäkter av egentlig verksamhet, 0,1 Mmk hyres- och serviceintäkter och 1,0 Mmk intäkter av övrig verksamhet. Intäkterna ökade från förra året med 10,5 Mmk, d.v.s. 6,5%. Totalkostnaderna för verksamheten i intäkts- och kostnadskalkylen var under berättelseåret 164,8 Mmk. Personalkostnaderna utgjorde den största utgiftsposten med 94,4 Mmk och de var 57,3% av alla kostnader. Per so nalkostnader inom ADB-utvecklingsprojekt för eget bruk aktiverades 1,3 Mmk, vilket i intäkts- och kostnadskalkylen syns som en egen ut giftspost. För inköp av tjänster an vändes 29,1 Mmk och för hyror 19,0 Mmk. Avskrivningar av aktiverade anläggningstillgångar och utvecklingsprojekt bokfördes under berättelseåret sammanlagt 17,0 Mmk. en var 4,6%. Ökningen var störst för personalkostnader 3,9 Mmk, för in - köpta tjänster 1,7 Mmk och hyrorna steg med 1,4 Mmk. De övriga utgiftsposterna höll sig ungefär på samma nivå jämfört med förra året. Återstod I var positiv 7,7 Mmk. Intäkter av och kostnader för skatter och obligatoriska avgifter bestod av uppburna och betalda mervärdesskatter för sammanlagt 12,3 Mmk. Kostnadsåterstoden under räken skapsperioden var negativ 4 634 737,37 mk Balansräkningen 31.12.2000 Balansomslutningen den 31 december 2000 var 71,4 Mmk. Restvärdet av anläggningstillgångar och andra långfristiga placeringar på den aktiva sidan av balansräkningen var totalt 67,5 Mmk. Anläggningstillgångarna består till största delen av immateriella tillgångar 50,5 Mmk, som omfattar tjänster från externa experter för utveckling av ADB-systemen och den egna personalens arbetsinsats, sammanlagt 24,3 Mmk. Andra delposter var pågående utvecklingsprojekt Totalkostnaderna ökade jämfört med föregående år med 7,2 Mmk, ökningsammanlagt 18,3 Mmk, utgifter med lång verkningstid (renoveringar m.m.) 4,7 Mmk och immateriella rättigheter (ADB-program) 3,1 Mmk. De immateriella tillgångarna utgjorde 67,6 % av balansomslutningen. Till de materiella tillgångarna hör maskiner och anordningar 11,5 Mmk, inventarier 4,7 Mmk samt övriga materiella tillgångar 0,8 Mmk. Investeringarna i anläggningstillgångar var under det gångna året totalt 20,5 Mmk. Till omsättnings- och finansierings tillgångarna hör kortfristiga fordringar och kassareserv, vilka är sammanlagt 3,9 Mmk. Till den passiva delen av balans räkning en hör statens eget kapital för PRS:s del sammanlagt 38,8 Mmk och kortfristiga skulder sammanlagt 32,6 Mmk. Patent- och registerstyrelsen är ett av de få ämbetsverk vars eget kapital är positivt i balansräkningen. 28
Resultatöversikt 2000 Utveckling av PRS:s produktivitet och uppställda mål (1988 = 100) 200 180 Det totala antalet ansökningar och anmälningar av olika slag steg något från föregående år. Antalet inlämnade bokslutsanmälningar var större än under de föregående åren, eftersom anmälningsplikten har utvidgats att gälla alla aktiebolag. Antalet ansökningar angående både nationella och internationella varumärken samt utlåtanden i anslutning till EU-varumärkessystemet ökade också tydligt. Antalet inlämnade handelsregisteranmälningar minskade med ca 5% jämfört med år 1999. Produktivitetsmålsättningen överskreds Arbetsproduktiviteten vid Patent- och registerstyrelsens resultatenheter steg med 4,1%, vilket överskred det i stats budgeten uppsatta målet på 1% för produktivitetsökningen. Detta var fjärde året i följd med ökad produktivitet. Till den goda produktivitetstrenden bidrog framför allt den gynn- samma utvecklingen i efterfrågan i boksluts- och varumärkesärenden. Produktivitetsutvecklingen vid PRS ligger på längre sikt tydligt ovanför målsättningskurvan. Sedan år 1988 har PRS:s produktivitet ökat med över 84%. Handläggningstiderna till största delen oförändrade I handelsregisterärendena förkortades handläggningstiderna till 0,6 månader och i företagsinteckningsärendena till 0,4 månader. Vid föreningsregistret handläggs ändringar av namntecknare praktiskt taget i realtid. Vid de övriga enheterna bibehölls handläggningstiderna så gott som oförändrade. Lönsamhet PRS:n enhetskostnader sjönk i genomsnitt med 2,4 %. I budgeten hade målet ställts på en ökning på högst 2,3 %. Realt sjönk enhetskostnaderna med 6,2 %. 160 140 120 100-88 -89-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 Utfall Mål Handläggningstiderna från år 1988 (= 100) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0-88 -89-90 -91-92 -93-94 -95-96 -97-98 -99-00 Inhemska patentansökningar Varumärkesansökningar Handelsregisteranmälningar Anmälningar till föreningsregistret 29
Patent- och registerstyrelsen Innohuset: Arkadiagatan 6 A, Helsingfors Postadress: Centralförvaltningen PB 1140 00101 Helsingfors Företags- och sammanslutningslinjen PB 1150 00101 Helsingfors Patent- och innovationslinjen PB 1160 00101 Helsingfors Varumärkes- och mönsterlinjen PB 1170 00101 Helsingfors Marknadsföring PB 1180 00101 Helsingfors Besvärsnämnden PB 1140 00101 Helsingfors Telefon: (09) 6939 500 Fax: (09) 6939 5328 E-post: förnamn.släktnamn@prh.fi patrek@prh.fi Nyttighetsmodell Sektionschef tfn (09) 6939 5621 Prövningsingenjör tfn (09) 6939 5484 Informationsingenjörerna tfn (09) 6939 5858 fax (09) 6939 5316 Bibliotek och informationstjänst Läsesal och kopieringstjänst tfn (09) 6939 5492 (09) 6939 5864 fax (09) 6939 5601 Litteraturtjänstingenjör tfn (09) 6939 5213 Handelsregistret Förfrågningar i handelsregisterärenden tfn (09) 6939 5939 Förfrågningar i anhängiga ärenden tfn (09) 6939 5929 Handelsregisterutdrag och -kopior tfn (09) 6939 5959 Rådgivande jurist tfn (09) 6939 5900 Bokslutsärenden tfn (09) 6939 5919 Stiftelseregistret Beställningar av registerutdrag, förfrågningar tfn (09) 6939 5622 fax (09) 6939 5533 Jurist tfn (09) 6939 5580 Föreningsregistret Beställningar av registerutdrag, förfrågningar tfn (09) 6939 5274 Jurist tfn (09) 6939 5861 fax (09) 6939 5271 Varumärken Kundservice tfn (09) 6939 5855 Rådgivande jurist tfn (09) 6939 5398 fax (09) 6939 5585 Mönster Kundservice tfn (09) 6939 5532 fax (09) 6939 5330 Jurist tfn (09) 6939 5257 Patent Informationsingenjörerna tfn (09) 6939 5858 Sekreterare tfn (09) 6939 5725 fax (09) 6939 5316 Företagsinteckningar Kundservice tfn (09) 6939 5909 fax (09) 6939 5840 Internationella ärenden Koordinatorn för internationella ärenden tfn (09) 6939 5485 fax (09) 6939 5556 Marknadsföring tfn (09) 6939 5600 (09) 6939 5236 fax (09) 6939 5322 Kommunikation tfn (09) 6939 5800 (09) 6939 5595 fax (09) 6939 5802 Besvärsnämnden Förfrågningar tfn (09) 6939 5564