LEKTIONSTIPS FRÅN SWEDBANK OCH SPARBANKERNA LYCK SLANTEN Tips och idéer till roliga och lärorika lektioner i samband med aktuellt tema i Lyckoslanten. Nr 1-2009 Familjens Ekonomi 1/9
Till dig som är lärare i år 3 till 6. Hej!! Vi på Lyckoslanten arbetar för att barn redan i unga år ska få inblick i ekonomi och hur vi själva kan påverka vad vi ska göra med våra pengar. För att underlätta än mer för dig som är lärare att lära barnen mer om de här frågorna har vi tagit fram några Lektionstips. Tipsen är i pdf-format som går att ladda ner för att sedan skriva ut. Hör gärna av dig och berätta vad du tycker om tipsen och om du haft någon nytta av dem. Maila till lyckoslanten@swedbank.se Glada hälsningar /Lyckoslanten PS. Vi har tidigare gjort Lektionstips i samband med temat Hållbar utveckling/ miljö från Lyckoslanten nr 1, 2008 och temat Sveriges ekonomi från Lyckoslanten nr 3, 2008. Även dessa, tillsammans med nedladdningsbara pdf-er på själva temasidorna, hittar du på Lyckoslantens hemsida, www.lyckoslanten.se. Production: Bee production Form: Edita Communication Illustration: Liv-Jenny 2/9
Tema: Familjens ekonomi Familjens Ekonomi är ett väldigt viktigt tema som ligger barnen mycket nära. Även om barnen inte har ansvar för sin familjs ekonomi så påverkas de av den. Just därför kan temat vara en pedagogisk inkörsport för att, inte minst, få barnen att förstå sambanden inkomster och utgifter. Det är många saker som familjens pengar ska räcka till varje månad: Bostad, bil, telefon, mat, nya regnkläder, klippning, biobesök och lördagsgodis. Ofta går inkomster och utgifter ihop, men inte alltid. Därför är det bra att barnen lär sig ungefär hur mycket en vanlig familj tjänar varje månad och hur stora utgifter de också har. Det är sällan man har stora överskott, marginaler, i sin ekonomi som barnfamilj. Alla kan inte köpa allt utan man måste oftast avstå från något idag för att till exempel kunna göra den där resan senare i sommar eller nästa sommar. Vi hoppas att du som lärare får konkret användning av våra tips i din undervisning. Förhoppningsvis kan de också inspirera till egna idéer om hur du bäst kan lära barnen om Familjens Ekonomi. Tipsen har vi valt att fördela på de fyra olika kärnämnena. Många tips tangerar dock flera ämnen. Förutom konkreta tips bjuder vi också på användbara länkar och annan matnyttig information. SVENSKA Miljonär för en dag Låt eleverna skriva en uppsats om vad de skulle göra om de var miljonärer för en dag. För enkelhetens skull är det bra att tidsbegränsa uppgiften till vad man skulle vilja göra med sina pengar under en dag. Här handlar det inte bara om att önska rakt ut i luften. Det gäller att vara konkret och ta reda på priser och andra kostnader. Om någon till exempel drömmer om att resa till Afrika så får de ta reda på vad flyget kostar. Och flygbussen till flygplatsen. Och vad kostar det att äta middag i Afrika jämfört med hemma i Sverige? Eller vill de ge bort fina presenter till sin familj. Vad kostar då bilen till mamma och kaffeapparaten till pappa? 3/9
Ekonomifakta Låt eleverna göra ett faktablad som förklarar svåra ord i samhällsekonomin som berör familjens ekonomi. Till exempel bruttolön, nettolön, disponibel inkomst, arbetslöshet, fastighetsavgift, lån, ränta och finanskris. På www.ekonomifakta.se finns en användbar ordlista. Att diskutera: Vilka saker påverkar familjens ekonomi och hur kan familjen påverka de här olika sakerna? Vilka utgifter är knutna till boendet? Vad är lättast att påverka? Är det värt att investera i en stor engångskostnad för att få ned de löpande kostnaderna, till exempel genom att installera bergvärme? Vilka faktorer behöver man då tänka på? När man lånar pengar till ett bilköp kan man inte låna till hela köpet. Hur kan man ta reda hur mycket man ska betala själv och hur länge är det vettigt att betala tillbaka lånet på? Olika sätt att låna pengar Det finns olika sätt att låna pengar. Man kan till exempel låna pengar på sitt kreditkort, hos bilhandlaren och man kan låna pengar på banken. Sms-lån väldigt dyrt Ett av de farligaste, dyraste och nyaste sätten att låna pengar på är att ta ett sms-lån. För att få ett sms-lån görs ingen kontroll av om man har råd med lånet eller inte. Samtidigt är räntan, det vill säga avgiften, på lånet väldigt högt. Ofta flera hundra gånger högre än räntan på banken. Det kan göra att man inte har råd att betala tillbaka sms-lånet och då tar man ett nytt sms-lån. Har man börjat låna pengar med sms-lån är det lätt att hamna i en skuldfälla, en fälla som gör att ens skulder bara växer och växer. Vilka lagar styr kreditgivningen i Sverige? Hur gör man reklam för sms-lån och av vilka orsaker väljer man ett lån som är väldigt dyrt? Finns det företag som tar avstånd från företeelser som sms-lån på olika sätt, till exempel att banker inte tar emot lånepengarna med automatiska insättningar? Samhällsorienterande ämnen Lär dig löneförhandla Tycker du att du borde få högre veckopeng? Varför det? Har du blivit bättre på att städa ditt rum, hjälpa till att passa småsyskon eller gör du helt enkelt flera saker som kostar pengar. 4/9
Övning: Lär dig förhandla. Förklara varför du borde ha 20 kronor mera i veckan genom att till exempel peka på att bio blivit dyrare. Dela in klassen i grupper på två och två. En är förälder som tycker att veckopengen duger bra och en är barn uppladdad med massor av argument varför veckopengen borde höjas. Samla ihop för och emot-argument på en lista. Diskutera sedan hur allt hänger ihop. Diskussionsgrupper Eleverna får diskutera i mindre grupper vad de skulle kunna gör för att tjäna lite egna pengar eller för att göra rätt för en höjd veckopeng. Kanske genom att hjälpa till hemma, plocka, bär eller samla tomflaskor? Finns det saker som de kan spara in på? Till exempel hoppa över lördagsgodis varannan vecka (vilket spar både tänder och pengar). Undersökande uppgift Varje vecka blir alltfler svenskar arbetslösa. Ta reda på hur många som är arbetslösa i din kommun? Hur många jobb finns det i kommunen? Hur många jobbar på de största arbetsplatserna? Jämför med hur det såg ut för ett år sedan. Vad har hänt sedan dess tror du? Vilka olika sektorer och företag är just din hemort beroende av? Vad händer om någon blir sjuk och inte kan arbeta? Förklara sjuklön/sjukpenning/ sjukersättning. Diskutera: Hur påverkas en familjs ekonomi om en vuxen blir arbetslös. Eller sjuk under en längre tid? Kanske behöver familjen flytta till ett billigare boende eller till en annan stad? Hur är det att flytta? Hur många elever i klassen har någon gång flyttat eller bytt skola? Vet de varför de har gjort det och hur har de tyckt att det har varit? MATEMATIK Budgetverktyg/ Ekonomikompassen Gå in på någon webbsida där du kan göra beräkningar och budget, till exempel www. ekonomikompassen.se Låt sedan eleverna testa hur länge de måste spara för att få ihop pengar till olika saker. Till exempel en cykel som kostar 4 000 kronor om man kan lägga undan 50 kronor i 5/9
månaden, eller en ipod för 800 kronor om man kan sparar 20 kronor i månaden. Här kan man också göra en budget för en tänkt familj genom att knappa in olika summor på boende, mat, kläder. Gå in och testa! Hur mycket sparar familjen? Ta fram exempel på hur en familj kan spara pengar. Kanske behöver man till exempel inte alltid ta bilen? Låt oss säga att en elev har en kilometer mellan hemmet och skolan och att eleven blir skjutsad och hämtad med bil varje skoldag. Det vill säga fem dagar i veckan. Bilen drar för enkelhetens skull en liter bensin per mil. Bensinen kostar ungefär 12 kronor per liter. Hur mycket pengar skulle familjen spara per vecka på att ställa bilen och istället cykla? Hur mycket skulle familjen spara på en månad (fyra veckor)? Hur mycket skulle familjen spara på ett år (52 veckor, men då måste barnen räkna bort alla lov)? Kommunalskatt Den kommunala inkomstskatten är proportionell (alla betalar lika stor andel av sin inkomst i skatt) och betalas endast av fysiska personer, det vill säga inte företag. Riksgenomsnittet ligger på 31,52 procent i kommunal skatt per hundralapp. Låt barnen räkna ut hur mycket kommunalskatt man måste betala just i er kommun. Hur mycket blir den om man tjänar 25 000 kronor? Använd Skatteverkets skattesnurra. Hur stor är just er kommuns kommunalskatt jämfört med andra kommuner? Vilken kommun i Sverige har minst kommunalskatt, respektive högst skatt? Vad blir skillnaden i kronor varje månad på exempelvis en lön på 25 000 kronor? Gör din egen budget Låt eleverna själva göra sin egen budget. Hur mycket får de i veckopeng. Har de några andra inkomster för att de till exempel hjälper till hemma eller passar småsyskon. Låt dem sedan fundera över hur mycket de gör av med varje vecka på till exempel bio, glass, godis, kläder, mobiltelefon, spel, tidningar eller annat. Går budgeten ihop? Om inte vad kan de göra för att få den att gå ihop. (se även diskussionsgrupperna under svenska för vidare diskussion) Använd gärna vår budget på www.lyckoslanten.se som utgångspunkt. 6/9
Naturorienterande ämnen Skogens rikedomar Gå ut i skogen och titta på alla rikedomar, det vill säga allt som man kan tjäna pengar på, som finns i skogen. Svampar, bär, djur, mark och inte minst träd. Vem äger allt de här? Vad får vi göra i skogen? Prata om allemansrätten. Vad kostar en burk lingon eller en burk kantareller? Vad kan det kosta att plocka själv? Vilka fördelar och nackdelar finns med det? Uppfinnarjockar Många företag som startar har en uppfinning i botten. Det vill säga någonting som de kom på att man kunde producera eller göra. Be eleverna hitta tre företag som startat på grund av att de kommit på en uppfinning. (Till exempel en gång i tiden LM Ericsson). Hur många anställda finns det på de företagen idag? Vad är en uppfinning egentligen? Ikea har inte skapat en egen pryl utan skapat ett sätt att distribuera saker. Styling av ett hem inför en försäljning är en ny företagsidé som inte fanns för ett antal år sedan. 7/9
Länkar www.scb.se Statistiska centralbyråns hemsida. Här finns bland annat prisomräknaren som till exempel kan berätta vad 1 000 kronor 1940 är värt i dagens penningvärde. www.amv.se Arbetsförmedlingens hemsida. Här finns till exempel arbetsmarknadsstatistik för varje månad uppdelat på Sveriges olika län. www.skatteverket.se Skatteverkets hemsida. Här hittar du all tänkbar information om olika skatter, kommunala skattesatser med mera samt en räknesnurra för skatt på förvärvsinkomst. www.ekonomifakta.se Svenskt Näringslivs informationssajt om fakta kring Sveriges ekonomi. Här finns bland annat fakta om olika skatter som moms, fastighetsskatt och kommunalskatt. Här kan man också läsa om finanskrisen. Varför den uppstått och hur den påverkar oss. www.starta-eget.se 40 bra tips för den som vill starta eget. Här finns också länkar till andra sidor. www.nutek.se Under företagsguiden hittar du nyttig information, smarta tips och idéer för den som vill starta eget. www.nyttforetag.com mötesplats för alla som vill starta eget företag. www.bildabostad.se Om hyresrätter respektive bostadsrätter. www.swedbank.se Här kan du bland annat läsa om bolån. www.ekonomikompassen.se Här finns ett budgetverktyg där du kan räkna ut din egen budget och du kan också få hjälp att räkna ut hur mycket och hur länge du behöver spara för att komma upp i olika summor. Sajten är egentligen för lite större barn men är väl så nyttig även för de yngre. www.skogsvardstyrelsen.se 8/9
Skogsstyrelsens hemsida med fakta och statistik om våra skogar. www.bilkalkylen.konsumentverket.se Här kan du se vad en bil kan kosta. www.swedbank.se Under rubriken Privatlån och Låna till bil kan du se hur stor kontantinsatsen och återbetalningstiden behöver vara. Under rubriken Mer om privatekonomi finns vardagsekonomi med levnadskostnader som du kan ha som underlag. Fråga dessutom efter Fickekonomen på Swedbank och Sparbankernas kontor. 9/9