Ar getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige?

Ar getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige? LARS J. JONSSON & PER WLANDER Jonsson, L. J., & Wilander, P.: Ar getingspindeln, Argiope bruennichi, etablerad i Sverige? [s the wasplike spider,argiope bruennichi, established in Sweden?] - Ent. Tidskr. 120: (l-2):17-21. Lund, Sweden 1999. SSN 0013-886x. Females of the wasplike spider Argiope bruennichi, have been found on several localities in 1995 and 1998 in Skine, southern Sweden. One female was also found in Skine in 1997, and one female was found on the island of Gotland as early as 1989. Most of the females found in 1995 where found in areas with human activities (disturbed areas). n contrast, the findings from 1997-7998 were mostly in natural habitats. krs J. Jonsson, MNA, Hi)gskolan i Kristianstad,29l 88 Kristianstad Per Wilander Avd. fdr Systematisk Zoologi, Lunds Universitet, 223 62 Lund Niir naturintresserade miinniskor kommer hem frin resor till medelhavsomrfldet berzittar de ibland att de sett en stor och vackert tviirrandig spindel som suttit uppochned i ett kraftigt niit. Det dr di oftast getingspindeln, Argiope bruennir'lzi (Scopoli), som de lagt meirke till. Under 1900-talet har arten spritt sig norrut och har nu eiven nfltt Sverige. Spridningen norrut Tyskland och Frankrike iir getingspindeln kdnd sedan liinge. Dess tidigare nordgrtins gick genom norra Frankrike (Simon 1926) och sydvzistra Tyskland, med en nordlig utpostpopulation i Berlin (Wiehle 1931). En ryckvis spridning har skett frin 30-talet frin bida dessa omriden (Martin f 978, Guttmann 1979, Sacher & Bliss 1990). scidra England etablerade sig A. bruennichi 1 kustndra omriden under andra vlirldskriget (Bristowe 1958). Under SO-talet nidde arten omr6den i norra Tyskland diir den tidigare inte var kiind, t.ex. de nordtyska ciarna Ri.igen och Hiddensee (Sacher & Bliss 990). Under 90-talet har getingspindeln fortsatt att spridas, bl.a. till de delar i nordviistra Tyskland ddr den tidigare saknades (Altmi.iller 1998) och ldngre nomrt i England (Harvey 1998). Danmark upptdcktes de forsta getingspindf arna i Dyrehaven i Kdpenhamn 1992. 1994 upptdcktes en individ pi Falster ndra en av de tidigare nordligaste klinda lokalerna i Tyskland. Under de senaste iren har getingspindeln pitraffats 6rligen i Danmark. 1997 hittades den pi minga lokaler pi Jylland, Lolland, Sjiilland och Bornholm (Scharff & Langemark 1997). Aven 1998 harden p6traffats i mycket stort antal, bl.a. med hundratals honor pi en lokal pi Jylland (Scharff 1999). Fynd i Sverige Det zildsta klinda fyndet giordes av den tyske spindelkeinnaren Giinter Schmidt (pers. medd.) sensommaren 1989. Han fann di en hona pi alvarmark vid ett kdrr med en liten sjti pi sydligaste Gotland. 1995 rapporterades getingspindeln frfln flera stiillen i Skine. nigra av dessa fall anser vi att det sdkefi rcir sig om getingspindeln. Stor uppmdrksamhet ronte en hona som i augusti bosatt t1

lttrs J. Jonsson & Per Wilander Ent. Tidskr. 120 (1999) Tabell l- Kcinda lokalerfdr de svenskafitnden av getingspindeln Argiope bruennichi (Scopoli). Table 1. The known localities of Argiope bruennichi (Scopoli) in Sweden. nr 2., 4 5 6 7 lokal Gotland. Sudret Skine, Trelleborg Skine, Dalby Skine, Beddingestrand Skine. Lomma Skine, Smygehuk Skine, Hunneriids mosse 8 Skflne, Smygehuk 9 Skine, Vomb 10 Sk6ne, Haviing 11 Skene, Staffanstorp antal 1 datum ca aug 1989 16 aug 1995 aug-sept 1995 14 aug 1997 15 aug 1998 3 28 aug 1998 6 sept 1998 5-7 sept 1998 kiilla Giinter Schmidt Svemark 1995 Britt Ahman Hikan Gunnarsson Aagaard & O. Hammarstedt Hikan Gunnarsson Allan Dufberg Anders Ohlsson Gert Pettersson & ngvar Svensson ovrigt (arachnolog) sedd av P. W. & fotografier, sedd av P. W sedd av P. W. & (spindelkunnig) fotografier (entomologer) (entomolog) fotografier sig i familjen Tillys soliga uterum i Trelleborg. Spindeln blev bflde omskriven och fotograferad i dagstidningar och TV. Fdrst var Trelleborgs Allehanda (Svemark 1995). Enstaka honor pitrdffades iiven pi fyra andra stiillen i Skflne (se Tab. och Fig. 1). Dalby hittades getingspindeln pi igenvrixande mark inom ett industriomrflde, i Smygehuk bland griis pa havsstranden, i Beddingestrand pe ett hus och i Lomma i ett h6gt buskage i ett bostadsomrede. mitten av augusti 1997 upptiicktes en hona bland smalbladig kaveldun och hciga cirter i Hunnerrids mosse (Lemmestrci kdrr), 9 km cister om Svedala. Under 1998 upptzicktes getingspindeln pi etminstone fyra olika lokaler i Skine. En hona pitraffades 6ster om Smygehuk 15 sept., pa samma lokal som honan frin 1995. 5-7 honor upptdcktes pfl en grdsbevuxen vagren sydviist om Staffanstorp (Fig.2).Tre honor inf6ngades vid hflvning pfl sandig grasmark i ett skogsbryn soder om Vombs by. En hona pitr2iffades nzira marken pi en sandig torrhed med sandstarr och fiiltmalcirt vid Havdng. Dessa fynd dr de vi kdnner oss sakra pa da vi antingen sett getingspindlarna, fotografier av dem eller fitt informationen av personer som keinner till arten sen tidigare. M6nga rapporterade fynd har vi tyvzirr inte kunnat ta med eftersom vi inte krinner oss helt sdkra pi dessa. Fynden frirn 1995 var frin miljder kraftigt F i g. 1. Kci nda fyndlo kale r fd r g e t i n g s p i nde ln ( Argiope bruennichi) i Skdne 1995-1998. Known localities for the wasplike spider (Argiope bruennichi) in Skdne 1995-1998. 18

Ent. Tidskr. 120 (1999) Getingspindeln (Argiope bruennichi) i Sverige Fig.2. Hona av getingspindel (Argiope bruennichi) pit vcigbank sydvtist om Staffanstorp i Skdne. Foto: Gert Pettersson. Adult female of (Argiope bruennichi) from southernmost Sweden, Skdne, southwest of Staffanstorp, piverkade av manniskan, till skillnad fr6n fynden frin 1997 och 1998 som i de flesta fall iir frin naturligare miljder. Ekologi Getingspindeln pitriiffas i en miingd olika miljder, bflde ganska torra och mer eller mindre fuktiga (Sacher & Bliss 1990, Merrett 1990, Manin 1991). Biotoperna domineras oftast av griis. Vegetationen 6r frir det mesta gles och vzil genomluftig, normalt med cippna partier. Alla miljoer diir getingspindeln lever har det gemensamt att de blir ordentligt uppviirmda (H6ser 1992).Yan- Fig. 3. Hona av getingspindel (Argiope bruennichi) med artens karakte rist i ska s ic k- sackformi ga stabiliment. Denna getingspindel drfotograferad i Spanien i september 1986. Foto: Torbjdrn Kronestedt. Adult female of Argiope bruennichi with stabilimentum. This photo was taken i Spain. ligt iir att getingspindlar pitraffas ndra floder eller kusten, si en viss luftfuktighet verkar ocksfl behcivas. Vuxna honor pitrdffas under sensommaren och bdrjan av h6sten, i Tyskland frin slutet av juli till bcirjan av oktober. Hanarna blir vuxna nigot frire honorna, i juli (K0hler & Schiiller 1987). Detta rir inte frirvflnande eftersom hanarna iir betydligt mindre 6n honorna. Hanarna beh6ver alltsfl betydligt fdrre huddmsningar innan de dr vuxna. England blir honorna 1l-15 mm och hanarna 4-4,5 mm (Roberts 1995). De fi svenska getingspindlar vi sett har varit 12-74 19

l,ars J. Jonsson & Per Wilander mm langa. medelhavsomridet dr honorna betydligt stcirre, ofta ca 20 mm linga. Parningen sker under sensommaren. Den mycket mindre hanen letar di upp en hona. Honorna l[gger iigg i en eller flera kokonger som hdngs upp mellan griisstrin. Storleken pfi en kokong varierar frin under cm3 till mer iin l0 cm3 (Kdhler & Schiiller 1987). Livscykeln dr endast 1-6rig (Ktihler & Schiiller 1987), vilket zir anmdrkningsvdrt fcir en sa stor spindel. Det innebiir att tillvdxten under den enda sommaren iir oerhort kraftig. Favoritfodan ar stora insekter, framfcir allt griishoppor och bin (Malt 1996). Honorna 96r ett stort hjulformat nat. Placeringen iir ofta ganska ndra marken, sdllan mer zin 50 cm over markytan. Ndtet ar latt att kenna igen, di det ofta har ett brett vitt sicksackformat band, kallat stabiliment, som gir frin den nedre och ibland iinda upp till den ovre kanten (Fig. 3. fdregiende sida). Att konstruera detta band kostar naturligtvis en del extra energi ftir honan, och det dr inte heller alla honor som tillverkar ett sicksackband. Vilken fcirdel honan har av bandet iir inte helt klargiort. De vita sicksackbanden reflekterar iiven UVJjus och lockar till sig insekter som bin (Craig & Bernard 1990). Malt (1996) har funnit att nat med liingre stabiliment i genomsnitt fingar fler bin. Hur har getingspindeln spridit sig? De flesta unga getingspindlar rivervintrar i den kokong som honan gjort i augusti-september. Pd senviren, oftast i maj, tar sig de smi getingspindlarna ut. En vacker virdag flyger de iviig pi smi tridar som de sdnder iviig frin spinnvirtorna och som uppvindar tar tag i (Follner & Klarenberg 1995). De kldttrar d6 hdgst upp pe griisstrin och rirter och skickar ut nigra spinntrfldar. Fcir att spindlarna ska kunna lyfta fir det inte vara blisigt, si att de enda vindar som bildas dr den termik som uppvdrmningen genom solljuset ger. Enligt Follner & Klarenberg (1995) seglar alla unga getingspindlar, utan undantag, ivdg. Deras underscikning zir frin en nyetablerad population i Bayern, och om det iir likadant pi andra stdllen kan endast visas genom nya underscikningar. Att getingspindeln har en ovanligt ef- Ent. Tidskr. l2o (1999) fektiv frirmiga att kolonisera nya liimpliga lokaler har uppmdrksammats i minga ldnder (t.ex. Menett 1990). Spridningen sker alltsfl troligen under maj och bcirjan av juni. De finns spekulationer om att ungama kan segla iviig upp till 100 km (Guttmann 1979), dven om det normala nog iir endast pi sin hdjd nflgon kilometer. Niir de ger sig iviig pi sina flygande tridar har ungarna einnu inte iitit nigot sen de kldcktes i kokongen pi hcisten. En del kokonger civerges redan pi hdsten (Kdhler & Schiiller 1987). Om all spridning norrut skett genom dessa "flygande" getingspindlar iir viil osikert. Man kan iiven tiinka sig att transport med olika fordon kan ske. Fcir det senare talar att minga av fynden rir frin omriden som dr kraftigt pflverkade av mdnniskor och med mycket trafik. Den lingsamma spridningen norrut talar dock fdr att spridningen framfor allt skett pi naturlig viig. Framtiden Getingspindeln iir en ursprungligen mediterran art (Wiehle 193 l) som har spritt sig nomrt. En delfcirklaring kan vara att getingspindeln har gynnats av att klimatet blivt varmare (Follner & Klarenberg 1995). Men detta iir szikert inte den enda frirklaringen. Vad som kommer att htinda framtjver, om getingspindeln kommer att fortsatta att sprida sig, om fririindringen i utbredningen kommer att stanna av eller om arten kommer att fcirsvinna frin Sverige, iterstir att se. Att Stminstone vissa getingspindlar klarar ett kallare klimat iin Skines zir sdkert. Arten har under 9O-talet peraffats iharz, i mellersta Tyskland, pe upp till 870 m. rj. h., och med reproducerande honor pfl upp till 500 m.6.h. (Sacher & Seifert 1996). Med tanke pi det krirva klimatet pi htigre hdjder i Harz borde getingspindeln kunna klara sig itminstone upp till Mdlardalen. Aret efter en varm sommar har antalet getingspindlar iikat (Malt 1996) och mtijligheterna ftir spridning till nya omriden varit stora. F6rhoppningsvis kommer denna vackra och intressanta spindelart att finnas kvar i landet och foftsiitta att sprida sig. Vi tar tacksamt emot alla rapporter om fynd. 20

Ent. Tidskr. 120 (1999) Ta en bild (eller samla in, helst i sprit) fdr sdkerhets skull. Lokal, biotop, datum, antal, k6n och eventuell [ggkokong iir viktiga fakta som vi helst vill ha. Tack Valdigt minga m?inniskor har visat intresse och varit till stor hjalp. Vi tackar dem alla. Litteratur Altmiiller, R. 1998. Ausbreitung der Wespenspinne Arg i ope b r ue nnichi in Niedersachsen (Arachnida: Araneae). - nform. d. Naturschutz Niedersachs. 6:178-181. Bristowe, W. S. 1958. The world of spiders. Collins. London. Craig, C.L. & Bernard, G.D. 1990. nsect attraction to ultraviolet-reflecting spider webs and web decorations. - Ecology 7l:616-623. Follner, K. & Karenberg, A. 1995. Aeronautic behaviour in the wasp-like spider, Argiope bruennichi (Scopoli) (Araneae, Argiopidae). - Proceedings of the l5th European Colloqium of Arachnology 66-72. Ceske Budojovice. Guttmann, R. 1979. Zur Arealenentwicklung und Okologie der Wespenspimte (Argiope bruennichi) in der Bundesrepublik Deutschland und den angrenzenden Llndern. - Bonner zool. Beitr. 30:454-486. Harvey, P. 1998. Some nteresting Essex Records 1996-97. - Newsl. Br. arachn. Soc. 83: 7-9. H6ser, N. 1992. Befunde zur Habitatpriiferenz der Wespenspinne, Arg iope bruennichi. - Arachnol. Mitt. 3: 54-56. Getingspindeln (Argiope bruennichi) i Sverige Krihler, G & Schlller, G. 1987. Untersuchungen zur Phflnologier und Dormanz der Wespenspinne Argiope bruennicfti (Scopoli) ) (Araneae, Argiopidae). - Zool. Jb. Syst. l4: 65-82. Malt, S. 1996. Untersuchungen zur Rolle ausgewiihlter netzbauender Spinnen (Araneae) im trophischen Beziehungsgeftige von Halbtrockenrasen. Dissertation, Friedrich-Schiller-Universitiit Jena. Martin, D. 1978. Zur Verbreitung der Zebraspinne in der DDR. - Faun. Abh. Mus. Tierkd. Dresden. 7: l-5. Martin, D. 1991. Zur Autdkologie der Spinnen (Arachnida: Araneae).. Charakteristik der Habitatausstattung und Priiferenzverhalten epigziischer Spinnenarten. - Arachnol. Mitt l: 5-26. Merrett, P. 1990. A Review of the Nationally Notable Spiders of Great Britain. N. C. C., Peterborough. Roberts, M. J. 1995. Spiders of Britain & Northern Europe. HarperCollins Publishers. Sacheq P. & Bliss, P. 1990. Ausbreitung und Bestandssituation der Wespenspinne (Argiope bruennichi) in der DDR - ein Aufruf zur Mitarbeit. - Entomol. Nachr. Ber. 34: l0l-107. Sacher, P & Seifert, S. 1996. Zur Hcihenverbreitung der Wespenspinne Argiope bruennichi im Harz (Araneida: Araneidae). - Abh. Ber. Mus. Heineanum 3: 67-77 Scharff, N. 1999. Hvepseedderkoppen en ny dyrearl i Danmark. - Naturens Verden 1: 34-37. Scharff, N. & Langemark, S. 1997. Hvepseedderkoppen Argiope bruennichi (Scopoli) i Danmark (Araneae; Araneidae). - Ent. Medd. 65: 179-182. Simon, E. 926. Les Arachnides de Fran ce 6 (2): 309-532. Svemark, M. 1995. Unik getingspindel funnen i Trelleborg. - Trelleborgs Allehanda 17 arg, 1995. Wiehle, H. 1931. Araneidae. - Tierwelt Deutschlands 23: l-136. Fiirgstarkt om trollsliindor Ole Fogh Nielsen. 1998. De danske guldsmede. Danmarks Dyreliv, bind 8. Apollo Books, Stenstrup. 219 sidor. SBN 8l-88151-21-8. Pris DKK 300,00 plus porto. serien Danmarks Fauna har nu bandet om trollsliindor kommit ut. Med sina279 sidor och 6ver 230 ftirgfotografier utgdr boken en milstolpe i nordisk trollsliindelitteratur. Ole Fogh Nielsen har lagt ner eftjatrcarbete pi verket, och han har all anledning att kdnna sig nrijd. Boken iir en bra representant fdr den "nya generationens" bestiimningsbdcker som dr mer iin bara en bestdmningsnyckel. De danske guldsmede dr mycket mer! Boken lir traditionellt uppstiilld - nigra inledande kapitel om trollsldndornas livscykler med sivdl morfologiska som ekologiska aspekter fciljs av artbeskrivningar som iir bide fylliga och detaljerade. slutet av boken finns en bestdmningsnyckel till alla arter, bide till fullbildade 2t