Vattenverksamhet/bevattning

Vattenverksamhet/bevattning Författare: Arne Joelsson. NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620- ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 200 Tryck: Omslag:, bild/illustration: Form:, bild/illustration: 3

Innehåll INNEHÅLL 4 BEVATTNINGENS OMFATTNING 5 BEVATTNINGSTEKNIK 7 TILLSTÅND TILL BEVATTNINGSUTTAG 8 BEVATTNINGSSAMFÄLLIGHET, TVÅNGSRÄTT OCH ERSÄTTNINGAR 9 MOTSTÅENDE INTRESSEN 10 TILLSTÅND OCH VILLKOR 11 TILLSYN 12 Kartläggning 12 Hur hittar tillsynsmyndigheten rätt adressater? 12 Information och rådgivning 13 Fältmässig tillsyn 13 När krävs tillstånd? 14 Förelägganden och förbud mot vattenuttag 15 Åtalsprövning 15 Tillsynsavgifter 16 Egenkontroll 16 UPPGIFTER TILL LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSREGISTER: 17 BEREDSKAPSPLAN FÖR BEVATTNING 19 Tillsyn enligt miljöbalken 20 Kontaktpersoner 20 Uppmaning 20 4

Bevattningens omfattning Bevattningen i Sverige omfattar jordbruksbevattning, bevattning av parker och grönytor, plantskolor och virkesbevattning. Jordbruksbevattningen svarar för de största vattenuttagen. Först under slutet av 1970-talet blev jordbruksbevattningen mer omfattande. Tillgången till moderna bevattningsmaskiner och de torra odlingssäsongerna under mitten av 1970-talet bidrog till en snabb ökning av den bevattnade arealen. Torka och vattenuttag väcker ofta starka känslor 5

Samhällets totala vattenuttag motsvarar ca 2 % av de totala sötvattentillgångarna eller ca 3 km 3 per år. Bevattningsuttagen motsvarar ca 5 % av den totala förbrukningen eller ca 0,1 % av vattentillgångarna i landet. Detta förhållande till trots kan vattenuttag för bevattning innebära störningar för människor och miljö. Vattentillgången under bevattningsperioden kan nämligen vara mycket begränsad i vissa områden. Under ett torrår bevattnas något mer än 100 000 hektar, därtill kommer bevattning av idrottsanläggningar, parker, kyrkogårdar m m. Det sammanlagda bevattningsuttaget uppgår under ett sådant år till ca 100 milj m 3. Jordbruksverket har beräknat bevattningens omfattning med utgångspunkt från de undersökningar som genomförts av SCB (tabell 1). Bevattningen har inte förändrats i någon större utsträckning sedan 1991. Bevattningsuttagen sker i sjöar och vattendrag (ca 65 %), från grundvattnet (ca 15 %) och från anlagda vattenmagasin (ca 20 %). Anläggningen av dammar och våtmarker i jordbrukslandskapet under senare år har inneburit att bevattningskapaciteten från magasin har ökat. Tabell 1. Bevattningens omfattning i Sverige 1976, 1985 och 1991. Verklig bevattning respektive bevattning om dessa år hade varit torrår. Bevattning vid torrår År Verklig bevattning Areal, ha Volym, milj m 3 Areal, ha Volym, milj m 3 1976 70 000 64 92 000 92 1985 48 000 28 99 000 100 1991 58 000 43 103 000 107 Bevattningens lönsamhet är självfallet beroende på nederbördsförhållandena och jordarnas torkkänslighet. Merintäkten är normalt högst för matpotatis (4000 10000 kronor/ha) och köksväxter. Bevattning av stråsäd och oljeväxter är däremot sällan företagsekonomiskt försvarbar för närvarande. Vall och sockerbetor bevattnas i begränsad omfattning. Jordbruksverket uppskattade 1992 1 att det fanns ca 5000 bevattningsföretag i landet varav ca hälften var tillståndspliktiga enligt dåvarande vattenlagen. Ca 10 % av bevattningsföretagen hade tillstånd. Några större förändringar i förhållandena har inte skett sedan dess. 1 Jordbruksverket.1992. Bevattning 2000 6

Bevattningsteknik Jordbruksbevattningen sker idag i allt väsentligt med bevattningsmaskin. Maskinerna har normalt en kapacitet av 2 5 ha per dygn vid 35 mm bevattningsgiva. Vattenförbrukningen beror av vattentryck (6-10 kp/cm2) och munstyckesdiameter (20-30 mm) och varierar under dessa förutsättningar mellan 30 och 80 m3/tim eller 8-20 l/s. Huvuddelen av bevattningen sker genom uttag från en sjö eller ett vattendrag. Om vattnet inte räcker kan det krävas en vattenreglering för att magasinera vatten för bevattning. Då kräver både uttaget av bevattningsvatten och vattenregleringen tillstånd av miljödomstolen eller anmälan till länsstyrelsen. Ett annat sätt att trygga vattenförsörjningen är att magasinera en del av vinterhalvårets vattenöverskott till bevattningssäsongen. Från 1990-talets början har ett stort antal bevattningsmagasin anlagts i områden där det är konkurrens om vattnet. Konflikter med andra vattenintressenter kan därigenom avvärjas. Magasin för bevattningsvatten kan anordnas genom att en damm anläggs i anslutning till ett vattendrag. Påfyllning sker under med perioder med höga flöden. Ett annat alternativ är att dräneringsvatten från omgivande jordbruksmark leds eller pumpas till en damm. Anläggning av bevattningsdammar kräver noggranna förstudier särskilt vad gäller lämplig placering och dimensionering samt utformning av vallar och utskov. Samråd bör ske med länsstyrelsen på ett tidigt stadium. Vid dimensioneringen måste man räkna med att avdunstningen under en torrsommar motsvarar 500 600 mm eller ca 5000 m 3 från en damm på ett ha. Ett tredje sätt är uttag från grundvattenmagasin, vilket förekommer i områden med goda grundvattentillgångar, när det är fråga om relativt begränsade uttag eller när det ställs särskilt stora krav på bevattningsvattnet kvalitet. Denna typ av vattenuttag är vanligtvis tillståndspliktigt, eftersom det i regel finns närliggande grannar med brunnar som kan påverkas. 7

Tillstånd till bevattningsuttag Grundregeln är att vattenuttag för jordbruksbevattning kräver tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Tillståndsprövningen sker hos miljödomstolen. Vattenuttag i mindre omfattning kan dock prövas av länsstyrelsen genom en anmälan. Miljöbalken lägger hela ansvaret på verksamhetsutövaren när det gäller att följa balkens hänsyns- och tillåtlighetsregler. I miljöbalkens regelverk för t. ex. miljöfarlig verksamhet och avfall och producentansvar är tillståndsplikten reglerad på ett sätt som ger tämligen litet tolkningsutrymme. Däremot har man inte på motsvarande sätt reglerat vattenverksamheterna och därigenom kan det vara svårt för det enskilda företaget att avgöra när tillståndsplikten inträder. Tillstånd krävs i princip för bevattningsuttag. Undantag från tillståndsplikten gäller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Verksamhetsutövaren har i sådant fall bevisbördan för att dessa villkor är uppfyllda. Beviskravet är mycket starkt enligt förarbetena till miljöbalken. Exempel på uttag som inte är tillstånds- eller anmälningspliktiga är t ex ett 3 uttag av 50 m per tim ur en större sjö eller större vattendrag där det torde vara uppenbart att vattenuttaget inte påverkar vattnets djup eller flöde på ett mätbart sätt och varken allmänna eller enskilda intressen lider skada. Vidare är uttag av vatten för husbehovsförbrukning inte tillståndpliktigt. I husbehovsförbrukning ingår hushållets behov men också vattenförbrukning för vattning av kreatur och bevattning av trädgården. En gemensam anläggning för bevattning av flera trädgårdar räknas däremot inte som husbehovsvatten och är således inte undantagen från tillståndsplikt. Innehållet i en ansökan En ansökan till miljödomstol om tillstånd för bevattningsuttag ska redovisa: - Yrkande ang. bevattningsuttagets storlek. - Miljökonsekvensbeskrivning (MKB). - Utredning om vattentillgång och övriga vattenförhållanden. - Teknisk beskrivning. - Förslag till vattenhushållningsbestämmelser och kontrollanordningar - Planförutsättningar. - Ekonomisk utredning. - Förteckning över berörda sakägare, samt uppgift om ev. ersättningar Den ekonomiska utredningen ovan skall ge underlag för domstolen att bedöma om fördelarna ur allmän och enskild synpunkt av vattenverksamheten överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den. Det betyder att det inte räcker att bevattningsuttaget är lönsamt enbart för företagaren. Vid bedömningen ska även skada för annan räknas, till exempel skada för ett kraftverk eller skada på naturmiljön. 8

Bevattningssamfällighet, tvångsrätt och ersättningar Om det är flera vattenuttag ur samma vattentillgång får Miljödomstolen kan besluta att bevattnarna ska utgöra en samfällighet. Deltagarna ska fördela vattnet mellan sig. Eventuella tvister angående fördelningen handläggs av miljödomstolen. Bevattningssamfälligheten förvaltas enligt lagen om förvaltning av samfälligheter (LFS). Den som avser att utföra ett bevattningsföretag kan ges rätt att utföra anläggningar på annans fastighet. Den som fått tillstånd att ta annans egendom i anspråk ska betala ersättning för vad som skadas eller avstås. Ett tillstånd till vattenuttag kan förknippas med villkor om ersättning för t ex förlorad vattenkraft nedströms i vattensystemet. Vid prövning av ett bevattningsuttag i övre delen av Lagans avrinningsområde beslutade dåvarande vattendomstolen att ersättning skulle utgå för förlorad kraft. Uttaget motsvarade ca 5 % av normal lågvattenföring. Vattenöverdomstolen gjorde ingen ändring av beslutet och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd. 9

Motstående intressen Kraftigt minskad vattenföring och avsänkning av sjöar till följd av bevattningsuttag inverkar negativt på vattenlevande organismer liksom på våtmarksbiotoper i anslutning till öppet vatten. Reglering för kraftändamål och utnyttjande av sjöar och vattendrag som vattentäkt eller recipient är andra funktioner som kan påverkas. I mindre sjöar och vattendrag är det oftast bevarandeintressena som står mot nyttjandeintresset. Allmän naturvård, fiske, biologisk mångfald, friluftsliv och vattnet som en del i kulturmiljön är motstående intressen som kommer till uttryck när vattenbrist uppstår till följd av regleringar eller uttag. I ansökningsmål avseende vattenuttag för bevattning företräds övriga vattenintressen av fiskeriverket, länsstyrelserna, kommunerna, ideella organisationer och kammarkollegiet. Fiskeriverket har till uppgift att tillvarata det allmänna fiskeintresset, länsstyrelserna bevakar naturvårdsaspekterna, såväl flora och fauna som fiskeintressena och kammarkollegiet företräder det allmänna, främst i mål av principiell vikt. Kommunerna kan uppträda både som sakägare och som företrädare för allmänna intressen. Olika organisationer kan företräda såväl allmänna som enskilda intressen. Endast en liten del av bevattningsföretagen har tillstånd enligt miljöbalken eller vattenlagen. En av orsakerna till att huvuddelen av bevattningsföretagen saknar tillstånd är förmodligen att tillståndsplikten inte är klart definierad. Därmed lämnas ett stort tolkningsutrymme för verksamhetsutövaren att tolka lagstiftningen till sin egen fördel. Det finns också en rad andra omständigheter av betydelse. Bl. a. upplevs prövningen som kostsam och byråkratisk. Den sökande skall ju stå för både sina egna och motparternas processkostnader. Vidare kan bevattningsföretagaren anse att risken för att tillståndet kan innebära betydande inskränkningar i rätten att ta ut vatten är för stor, och därför avstår han från att legalisera befintligt uttag. Till detta kommer att tillsynen hittills har varit ganska begränsad och verksamhetsutövaren har funnit att det är bättre att avvakta tillsynsmyndigheten ställningstagande i tillståndsfrågan. Det har uppenbarligen inte funnits tillräckligt starka incitament för att legalisera vattenuttagen om det främst har varit allmänna naturvården och fisket som varit motstående intressen. Antalet bevattningsföretag som kvartsår att pröva bedöms överskrida 1000 anläggningar varav det stora flertalet ligger i södra Sverige. Tillståndsprövningen i sig innebär emellertid inte automatiskt att konflikterna mellan bevattningsföretagen och motstående intressen skulle försvinna. För detta krävs att tillstånden är grundade i det allmänna rättsmedvetandet, att tillstånden följs och att efterlevnaden kontrolleras. 10

Tillstånd och villkor Vanligtvis omfattar tillståndsbesluten rätt att bortleda en bestämd mängd vatten under viss tid liksom att utföra fördämningar och reglera vattenståndet. Som villkor har ofta föreskrivits att uttagen vattenmängd skall mätas och journalföras. Bevattnare åläggs som regel att upprätta mätanordningar och kontrollprogram. Vidare får vattenuttagen inte innebära att en fastställd nivå eller ett bestämt flöde underskrids. Det är sedan bevattnarens skyldighet att i en journal anteckna vattenstånd eller flöde. Hittills har domstolarna sällan föreskrivit några lättkontrollerbara villkor avseende dokumentation av vattenföringen, t. ex. att flödet skall registreras kontinuerligt, genom en självregisterande flottörpegel eller liknande utrustning. 11

Tillsyn Kartläggning Tillsynen avseende vattenverksamhet är länsstyrelsens ansvar. Det hindrar självfallet inte att tillsynsmyndigheterna samarbetar med varandra. Kommunen som har tillsynsansvaret avseende miljöhänsyn i jordbruket kan t.ex. också inhämta information om bevattningsverksamheten i samband med sina tillsynsbesök. I de flesta län saknas ett heltäckande register över denna typ av vattenverksamhet. Bevattningen är ju som regel inte någon regelbunden verksamhet, utan omfattningen kan variera inom vida gränser mellan åren. Kartläggning av bevattningen inom varje delavrinningsområde är en viktig uppgift för tillsynsmyndigheten. Följande uppgifter bör ingå i kartläggningen: Avrinningsområde: Namn Bevattningskapacitet: Areal ha/ antal bevattningar/ giva i mm Bevattning år..: - - - - - - Pumpkapacitet: m 3 /h Typ av vattentäkt: Sjö/ vattendrag/ grundvatten/ bevattningsdamm utan direktförbindelse med vattendrag Uttagspunkt: Fastighet/ koordinater Tillstånd: Ja/nej (tillståndspliktig?) Exempel på blankett som använts för att kartlägga bevattningsanläggningar, se bilaga 1. Hur hittar tillsynsmyndigheten rätt adressater? Eftersom det inte finns någon generell skyldighet att förpröva ett bevattningsuttag för jordbruksbevattning eller motsvarande utan endast när det innebär risk för att allmänna eller enskilda intressen skadas av uttaget saknas ofta en fullständig kartläggning av bevattningsuttagen. I vissa fall utnyttjas bevattningskapaciteten endast enstaka år vid långvarig torka. Under sådana vädersituationer kan emellertid varje bevattningsföretag öka sitt uttag samtidigt som antalet bevattningsanläggningar i drift blir fler. Ett register över bevattningsanläggningar med tillhörande kartskikt är en bra grund för den operativa tillsynen. Jordbruksverket för ett register över jordbruk med potatisareal över 2 ha som är skyldiga att betala en växtförädlingsavgift till staten. Huvuddelen av dessa potatisodlingar bevattnas. Potatisodling kompletteras ibland med odling av köksväxter och bär som liksom potatis är kulturer som kräver en jämn vattentillförsel och ofta bevattnas. Jordbruksverkets register över potatisodlare är därför bra som underlag för upprättande av ett register över bevattningsuttag och har utnyttjats för detta ändamål. I Hallands län upprättades ett register över 171 bevattningsföretag efter ett utskick enligt Jordbruksverkets register. 12

Information och rådgivning Det är lämpligt att bilda någon form av bevattningsgrupp bestående av t.ex. LRF, TRF och andra företrädare för bevattningsanspråken 2. Det är mycket viktigt att klargöra rättsläget och tillsynsmyndighetens och verksamhetsutövarnas ansvar så att t. ex. ett föreläggande om att upphöra med vattenuttagen inte upplevs som ett idiotstopp medan odlingarna snabbt vissnar ner i torkan. Acceptansen för ett bevattningsförbud är ganska låg om förlusterna uppgår till flera tusen kronor per dag till följd av avbruten bevattning. Fältmässig tillsyn Inom detta område som inom många andra gäller regeln att det är bättre med kvalitet än kvantitet. Ett fåtal tillsynsinsatser med noggrann genomgång, god dokumentation, föreläggande om rättelse vid behov och åtalsanmälan vid misstanke om t. ex. brott mot tillståndsplikten ger bättre allmänpreventiv effekt än spridda halvhjärtade insatser som snarare kan skapa oklarhet om vilka regler som gäller. En väsentlig faktor att ta hänsyn till vid tillsynsplaneringen är att resursbehovet kan variera mycket mellan olika år. Eftersom de ordinarie bevattningsuttagen vid längre torkperioder ökar och nya, tillfälliga kommer till samtidigt som flödena av naturliga orsaker avtar utvecklas situationen tämligen snabbt till en kritisk nivå då vattentillgången inte kan tillgodose alla behov. Tillsynsmyndigheten måste därför för sommarmånaderna kunna avdela tillräckligt med personal för dessa uppgifter om det blir en torrsommar med omfattande bevattning. 2 I Hallands län samlas gruppen normalt en gång per år i maj månad för att informera varandra om vilka ansvariga personer som är i tjänst under sommarveckorna, samråda om behov revidering av beredskapsplanen för bevattning och träffa överenskommelser om hur information mm skall gå ut. 13

För den operativa tillsynen behövs en databas med de väsentligaste uppgifterna om bevattningsanläggningarna. Ett exempel på uppläggningen av ett register i Access redovisas nedan: När krävs tillstånd? En fråga som både verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten kan ha svårt att ta ställning till är om ett visst vattenuttag kan ske utan risk för att andra intressen kan skadas av företaget, d.v.s. om det krävs tillstånd eller ej. Enligt Jordbruksverket är hälften av bevattningsuttagen tillståndspliktiga medan det endast är en liten del som har tillstånd enligt vattenlagen/miljöbalken. Några länsstyrelsen har i samband med torkperioder gått ut med kungörelser om att vattenuttag inte får ske utan tillstånd. I vissa län tillämpas sedan lång tid en beredskapsplan (se bilaga 2) för bevattning vid vattenbrist, främst riktad till bevattnare som saknar tillstånd 3. Peglar 3 Stegvisa begränsningar för uttag av vatten ur vattendrag Bevattning bör 1. Ej ske dagtid kl 10 20. Gäller ej rampspridare och droppbevattning. 2.Endast ske varannan natt, jämnt datum södra sida om vattendraget, udda datum norra sidan. 3. Ej alls förekomma när vattenföringen understiger ca 25 liter per sekund och meter åbredd 14

med avbördningskurvor har anordnats i de vattendrag i länet där vattenuttag för bevattning är vanligt förekommande. En minimivattenföring (l s -1 ) har beräknats för vattendragen med utgångspunkt från den minimivattenföring som har fastställts av vattendomstolen i liknande fall. Som regel är det risken för skador på fisket och fiskreproduktionen som först gör sig påmint. De tidigare vattendomstolarna i Vänersborg och Växjö har i ett antal vattendomar fastställt minimiflöden för att motverka risken för skada på fisket. Minimiflödena, under vilka uttag inte får ske har varierat mellan 12 och 25 % av medelvattenföringen. Risken för skador på fisket är emellertid normalt betydligt större i breda och grunda vattendrag än i smala och djupa. De grunda stenbottnar som riskerar att nästintill torrläggas vid låga flöden är samtidigt viktiga reproduktionsområden för lax och havsöring. Länsstyrelsen i Hallands län har därför i räknat om värdena från de villkor om minimiflöden som fastställts i ett antal tillståndsbeslut till liter per sekund och meter åbredd. De fastställda minimiflödena har varierat mellan 25 och 30 l s -1 meter åbredd -1 Förelägganden och förbud mot vattenuttag Ett antal förelägganden och förbud mot vattenuttag har meddelats av tillsynsmyndigheterna i samband med långvariga torkperioder under senare år. Besluten måste gälla även under överklagandetiden för att ha effekt i annat fall kan vattenuttagen fortsätta hela bevattningssäsongen ut. Vidare bör beslutet gälla intill dess att tillstånd meddelats till vattenuttaget 4 5. Åtalsprövning Tillsynsmyndigheten har i ett fåtal fall anmält vattenuttag för bevattning till åtal. I ett fall 1997 dömdes till 40 dagsböter för brott mot tillståndsplikten 6. Två lantbrukare hade tagit ut vatten från ett mindre vattendrag med 10 resp. 6 l/s. Flödet i ån beräknades till 20-25 l/s, och vattenuttaget bedömdes påverka lax- och havsöringbestånden negativt. Tingsrätten fann att de båda vattenuttagen inte var kortvariga och motsvarade en betydande del av vattenflödet i ån. Vattenuttagen var således varit tillståndspliktiga och brott mot 4 kap 1 och 21 kap 1 1 p vattenlagen hade skett. I ett annat fall 1993 dömdes tre lantbrukare till 40 respektive 60 dagsböter för att ha pumpat vatten ur en mindre bäck. Vattennivån vid uttagsplatsen sänktes så att bäcken nedströms blev torrlagd och öringsbeståndet tog skada av åtgärden. Lantbrukarna överklagade och hävdade genom sin advokat att det var någon annan 4 I en dom 1994-09-12 fastställde Kammarrätten ett föreläggande från Länsstyrelsen i Kronobergs län att omedelbart och intill dess tillstånd meddelats av vattendomstolen upphöra med uttaget av ytvatten ur Prästebodaåns vattenområde för bevattning på egen eller arrenderad åkermark. Beslutet överklagades på nytt men Regeringsrätten meddelade inte prövningstillstånd. 5 I ett liknande ärende i Hallands län 1997-03-25 yrkade den klagande att ett förbud mot vattenuttag ur Vessingeån endast skulle gälla under perioder med låg vattenföring 25 sekundliter. Länsrätten och Kammarrätten gjorde ingen annan bedömning än länsstyrelsen och avslog överklagandet. 6 Halmstads tingsrätt dom 1997-11-18, Mål 1182-97 15

som utnyttjat deras bevattningsanläggning under natten och att bäcken därigenom tömts på vatten. Hovrätten friade från ansvar. Efter miljöbalkens ikraftträdande finns såvitt känt inga prejudicerande domar som belyser hur domstolarnas bedömning av denna typ av ärenden. Länsstyrelsen i Skåne län har sommaren 2006 har ifrågasatt ett antal brott mot tillståndsplikten avseende jordbruksbevattning. Vid utgången av 2006 hade inget ärende behandlats av domstol. Tillsynsavgifter Enligt 11 Förordningen (1998:940) om avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken skall en tillsynsavgift avseende tillsyn över vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken utgå med 800 kronor per timma för varje hel timmas handläggningstid av länsstyrelsen. Miljöbalkens definition av tillsyn är förhållandevis bred. Enligt 26 kap. 1 MB skall tillsynsmyndigheten genom kontroll, rådgivning och information säkerställa efterlevnaden av MB och beslut enligt MB. Om det finns misstanke om brott skall tillsynsmyndigheten anmäla detta till polis- eller åklagarmyndigheten. I praktiken torde det vara svårt att finna någon entydig adressat att fakturera när det t. ex. gäller tillsynsaktiviteter som omfattar flera uttag från samma vattendrag och det är oklart om verksamheten är tillståndspliktig eller ej. Ifråga om tillsynsaktiviteter som föranleds av misstanke om brott och åtalsanmälan är det också tveksamt om det är förenligt med rättsuppfattningen att tillsynsavgift skall debiteras. Egenkontroll För tillståndspliktiga bevattningsföretag gäller förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Egenkontrollens uppläggning och omfattning avseende bevattningsföretagen måste anpassas till omständigheterna. Rutiner för åtgärder vid driftsstörningar och flödes- och vattenståndsobservationer bör särskilt uppmärksammas. Checklista! Även egenkontrollen för bevattningsföretag utan tillstånd bör uppmärksammas. Om tillstånd saknas är det verksamhetsutövarens ansvar att genom egenkontroll förvissa sig om att det inte sker större uttag än vad som kan medges utan tillstånd d.v.s. att det är uppenbart att varken enskilda eller allmänna intressen skadas genom vattenföretagets inverkan på vattenförhållandena. För detta krävs i många fall någon form av flödesregistrering och samverkan mellan bevattnarna. Det finns ett flertal exempel på sådana informella samarbetsgrupper i bevattningsfrågor 7 7. Dessa grupper har utsett en samordnare som fortlöpande läser av vattenstånd och flöden och underrättar bevattnarna om tillgången på vatten i ån. Bevattnarna har gjort upp en fördelningsplan som tillämpas vid vattenbrist. När vattentillgången närmar sig den överenskomna miniminivån minskas uttagen steg för steg för att upphöra helt vid låga flöden. Bevattningsgrupperna bygger på frivillig samverkan och någon tillsyns- eller kontrollfunktion i övrigt förekommer inte. 16

Uppgifter till Länsstyrelsens verksamhetsregister: Uttagsplats: Vattendrag Fastighet: Fastighetsägare: Namn Adress E-post Brukare om annan än ägaren: Namn Adress E-post Drifts- och tillsynsansvarig: om annan än brukaren Namn Adress E-post Vattenuttag: Max kapacitet m 3 /dygn Medeluttag m 3 /dygn Finns vattendom eller motsvarande? Ja Nej Om ja, domens nummer och beslutsdatum: Dnr : Datum: Finns andra åtaganden eller överenskommelser Ja Nej för vattenhushållningen? 17

Ovanstående uppgifter bekräftas Underskrift 18

Beredskapsplan för bevattning Det finns ett stort antal bevattningsanläggningar i Hallands län. Även om många vattenmagasin har anlagts utnyttjar flertalet bevattnare vatten från vattendragen. Det är typiskt för vårt län att bäckar och mindre åar har små utjämningsmagasin och följaktligen låg vattenföring i samband med ihållande torka. I vissa situationer kan uttag av vatten medföra skadlig inverkan på t ex reproduktionen av lax och havsöring, vattning av kreatur och utspädning av avloppsvattenutsläpp. Om länet drabbas av torka och låga flöden i vattendragen kan begränsningar av bevattningen behöva införas. Länsstyrelsen och företrädare för jordbruket (LRF) har enats om denna beredskapsplan för stegvisa begränsningar av uttagen när behov föreligger. ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER Planera vattenuttagen inbördes grannar emellan Bevattning bör ej ske när vindstyrkan överstiger 5 meter per sekund ( avser inte rampspridare och droppbevattning) Bevattning av stråsäd, trindsäd och oljeväxter bör inte ske STEGVISA BEGRÄNSNINGAR FÖR UTTAG AV VATTEN UR VATTENDRAG Bevattning bör 1) Ej ske dagtid kl 10 20. Gäller ej rampspridare och droppbevattning. 2) Endast ske varannan natt, jämnt datum södra sida om vattendraget, udda datum norra sidan. 3) Ej alls förekomma när vattenföringen understiger ca 25 liter per sekund och meter åbredd. Information om steg 1 och 2 sker genom pressmeddelande eller motsvarande. Beslut om steg 3 kungörs i ortstidning och sänds till kommunerna, Hushållningssällskapet, LRF och TRF. Undantag Företag med vattendom Bevattningsmagasin utan direkt tillflöde från vattendrag De större vattendragen För Menlösabäcken, Smedjeån, Törlan och Tvååkersån tillämpas särskilda beredskapsplaner. Grönytor Länsstyrelsen underrättar företrädare för golfbanor och andra större grönytor som bevattnas från vattendrag om behovet av begränsningar av vattenuttagen. 19

Tillsyn enligt miljöbalken Länsstyrelsen har i egenskap av tillsynsmyndighet enligt miljöbalken upprättat flödesstationer i vissa bäckar och åar i länet. Några har kontinuerlig flödesregistrering och andra har fasta pegelskalor som läses av regelbundet under sommaren. Mätningarna ligger till grund för bedömningen av vattensituationen och behovet av generella begränsningar. I enskilda fall kan Länsstyrelsen meddela begränsningar eller förbud mot fortsatt vattenuttag. Kontaktpersoner Vid behov kan ytterligare information angående denna beredskapsplan lämnas av följande personer: Länsstyrelsen Arne Joelsson, 035-13 22 04 LRF Henrik Andersson, 0346-71 69 60 Uppmaning Det är av största vikt för bevattningens framtid att vi kan klara den nödvändiga vattenhushållningen även under en torkperiod. Vi vädjar därför om solidarisk respekt för de begränsningar som eventuellt kan bli nödvändiga. För Länsstyrelsen För LRF Erik Österberg Henrik Andersson 20