Svar från Skyddsvärnet i Stockholm på remissutkast

Relevanta dokument
Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Samverkan i Laxå kommun

Idéburen sektor och Region Skåne i samverkan

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Regional överenskommelse

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

RIKTLINJER IDÉBURET OFFENTLIGT PARTNERSKAP IOP

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Yttrande över remiss av Riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Göteborgs stads samverkan med social ekonomi

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap. Skåneveckan för psykisk hälsa

Social ekonomins implementering av överenskommelsen om samverkan mellan sektorn social ekonomi och Göteborgs Stad

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

ÖK Idé. Överenskommelse om samverkan mellan den idéburna sektorn och Uddevalla kommun

Regional Överenskommelse i Östergötland mellan Region Östergötland och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor*

Mer än bara en idé. En lokal överenskommelse om gemensamt ansvar och samverkan mellan Sollentuna kommun och idéburna organisationer.

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid den 13 juli 2016

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Samverkansöverenskommelse

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Lättläst version av Överenskommelsen

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) för mottagande av ensamkommande barn och ungdomar i Göteborg

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap. Friskvårdsklubben Social resursnämnd

och civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur

Program ikväll Välkomna Bakgrund Grupp Expo Initiativ, fortsättning Slut

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

- en process för utvecklad samverkan

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Socialnämndens begäran till kommunfullmäktige om att få utföra delar av socialtjänstens verksamhet i alternativa driftsformer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Lokal överenskommelse för ökad samverkan med idéburna organisationer och föreningar i Värmdö kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Remissvar: Ordning och reda i välfärden, SOU 2016:78

Strategisk samverkan för ett hållbart samhälle

Överenskommelsen ur de idéburna organisationernas synvinkel. En uppföljning av Överenskommelsen

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Värmland. Workshop Utkast Överenskommelsen

Styrgruppsmöte Överenskommelsen

Anders Hjorth Malin Andersson

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap PSYKOSOCIAL ARBETSORIENTERAD REHABILITERING

201?-' O-1- (21ET. anta "Viljcinriktning för Sala kommuns samverkan med civilsaml1éillet"

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP)

Upphandlingar som verktyg för att skapa samhällsnytta. Louise Strand Inköpsdirektör Region Skåne

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Att främja arbetsintegrerande sociala företag. exemplet Östersunds kommun

RESULTAT - dialogmöte. Sammanförfattat på Vårsta diakonigård Härnösand den 26 mars 2014 av parterna i Länsöverenskommelsen

Idéburet offentligt partnerskap

Lokal överenskommelse med föreningslivet 2018

Ett diskussionsmaterial om Västerås Lokala Överenskommelse, LÖK:en.

Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting

Överenskommelse om Idéburet offentligt partnerskap

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Remissvar: Kvalitet i välfärden bättre upphandling och uppföljning, SOU 2017:38

Transkript:

Svar från Skyddsvärnet i Stockholm på remissutkast 2010-11-30 Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm har lång erfarenhet av sociala insatser för personer med missbruk, kriminalitet eller sociala/psykosociala problem. Vi har även erfarenhet av nyanlända, ensamkommande flyktingungdomar och personer som finns i hederskulturer. Vi vill gärna bidra med vår kunskap bland annat genom att vara aktiva i dialogen med staden samt genom att komma med ett yttrande på remissutkastet. Skyddsvärnet har varit aktiv i framtagandet av de nationella överenskommelserna, på det sociala området och på området nyanlända. Vi har även undertecknat dessa båda överenskommelser. Det känns därför väldigt intressant att få vara med i den, för oss, första lokala dialogen. Allmänt Vi välkomnar initiativet från staden, till dialog med idéburna organisationer inom socialtjänst och äldreomsorg. Dessvärre känns det, i jämförelse med de nationella dialogerna, som om dialogen har forcerats fram och ännu inte kommit till ett läge där det är en dialog mellan två jämbördiga parter. Vid första mötet under våren 2010 redogjorde representanter från staden för att man önskade att den lokala överenskommelsen skulle ge tydliga spelregler mellan staden och de idéburna organisationerna. Vidare talades det om stadens vision som bland annat är en stad i världsklass. En undran som infinner sig är om detta även gäller ideell sektor och sociala företag. Vi ser inga skrivningar om de sociala företagen i utkastet. Dessa företag blir fler och fler inom det sociala området och de är viktiga både ur ett arbetsmarknadsperspektiv och ett mångfaldsperspektiv. Vidare talades det om ett dynamiskt näringsliv. Vi menar att det måste in mångfald, olika former av aktörer och leverantörer, för att det ska kunna bli dynamiskt. Staden betonar vikten av kvalitet, valfrihet och mångfald. Vi skulle gärna vilja se konkreta skrivningar om hur staden i samarbete med idéburen sektor vill öka valfriheten för medborgarna. Vidare är staden inriktad på att lyfta fram innovationer och växande företag. Stora delar av idéburen sektor har både större tillväxt än övriga företag och är mer innovationsrika. Hur ska detta tas tillvara av staden? Samverkan och utbyte Utbyte av information och kunskap är bra, så även samarbete i gemensamma projekt och insatser. Vi saknar skrivningar och viljeinriktning till en mer djupgående samverkan och ett aktivare samarbete. Vår erfarenhet är att samverkan mellan olika parter ofta stannar på en för låg nivå. Samverkan blir formell och man tar inte vara på den förändringspotential som ligger i samverkan. Nedan är en skiss på en Samarbetstrappa som har fått sin inspiration från Maslow s behovstrappa.

2 osv 4. Utveckla gemensamma Utvecklingsstrategier 3. Utveckla gemensamma bestående nya arbetsformer 2. kunskapsöverföring, gemensam utbildning, låter sig utbildas av varandra 1. Gemensamma möten, utbyte av skrifter och information, upptäcker varandra Det är först när vi utvecklar kvaliteten i samverkan (t.ex. mellan idéburen verksamhet och myndigheter) som vi utnyttjar vår möjlighet att delta i förändringsarbete. Vi ökar också vår omvärldskunskap och har därmed något att bidra med i förändringsarbete. Vi bör skaffa oss ett redskap med vilket man kan bedöma kvaliteten i samverkan. Samarbetstrappan är ett sådant redskap. Staden betonar vikten av idéburen sektor som remissinstans i stadens beslutsfattande. Idag finns handikappråd och pensionärsråd där staden inhämtar synpunkter. Vi anser att det borde finnas råd även på de områden som denna remiss gäller. Det kan vara ett råd för social omsorg eller uppdelat på flera mer specifika råd t.ex. missbruksråd, ungdomsråd, kvinnofridsråd, råd för ensamkommande flyktingbarn osv. Vi ser positivt på att staden ser behov av att tydliggöra gränsen mellan upphandling och bidrag. Det är viktigt med tydlighet och struktur, detta minskar antalet missuppfattningar och dubbelarbete. Principerna När det gäller principerna som togs fram på nationell nivå så har dessa knappt nämnts i den lokala dialogen utan bara tagits för självklara. Ingen diskussion har heller förekommit. Vi står bakom principerna men det hade kunnat komma fram ytterligare viktiga områden som skulle kunna leda till att en lokal överenskommelse får fler principer än den nationella. Självständighet och oberoende Det står att idéburna organisationer har en viktig roll som röstbärare. Vi anser det viktigt att även betona rollen som utförare och leverantör som många idéburna organisationer har. Flera organisationer, t.ex. Skyddsvärnet i Stockholm, har den dubbla rollen som både röstbärare och utförare. Känns professionellt med en tydlig markering i texten att eventuell kritik mot stadens verksamhet inte ska påverka stadens ställningstagande om samverkan med, eller ekonomiskt stöd till, en idéburen organisation. Kan även tilläggas något om att det inte heller ska påverka valet av leverantör i en upphandling.

3 Långsiktighet Vi förstår att staden har en årlig budget och att stödet till organisationerna följer samma arbetssätt. Det kan dock finnas andra områden än ekonomiska stöd, som kan utvecklas mer långsiktigt. Mångfald Vi uppskattar skrivningen om att underlätta för nya verksamheter och organisationer att etablera sig. Vi saknar skrivningar om utförare och leverantörer och hur staden ska underlätta för dessa att etablera sig. Kvalitet Det låter intressant att kunna få kunskap och statistik från staden som de idéburna organisationerna kan använda för att förbättra sin verksamhet. Det vore bra om även staden är öppen för att ta in kunskap, kompetens och statistik från de idéburna organisationer som kan komma att förändra och utveckla stadens verksamheter. Det saknas en skrivning om att de FoU-medel staden kan söka eller får för utveckling av socialt arbete också ska användas för idéburna organisationers verksamheter. Öppenhet och insyn En öppen informationskanal för att utbyta information mellan staden och de idéburna organisationerna är välkommen. För att få detta att fungera behövs tydliga uppgifter om vem eller vilka som ska ta emot samt sända denna information mellan parterna. Dialog Ett förslag är att förstärka vikten av dialog i form av att uttrycka det i att vi (staden och de idéburna organisationerna) strävar efter att ha en kvalitativ god dialog. Att staden och organisationerna utvecklar en struktur för regelmässiga överläggningar om sådana frågor som beslutas om i dialogens rapport eller andra angelägna frågor. Detta blir ett sätt att få slut på ad hoc möten. Åtaganden Ett grundläggande arbetssätt måste vara att varje part skriver sina egna åtaganden. I remissförslaget har staden ensidigt skrivit åtaganden både för sin egen del och för de idéburna organisationerna. Vissa oklarheter finns i skrivningarna under åtaganden. När det står att staden åtar sig att ta initiativ till gemensamma samverkansprojekt/ -insatser så undrar vi vilka som kommer att bjudas in. Blir det de som skrivit under överenskommelsen eller alla idéburna organisationer eller bara vissa och hur utses de i så fall? Staden åtar sig att initiera kunskapsutbyte i syfte att förbättra kvalitetssäkringen av organisationernas verksamheter. Det borde väl även i hög grad gälla stadens egna verksamheter? Staden åtar sig att på olika sätt sprida information om den verksamhet som organisationerna tillhandahåller. Gäller detta även för organisationer som inte får ekonomiskt stöd av staden?

4 Staden åtar sig att upprätthålla ett webbtillgängligt föreningsregister över de organisationer som får ekonomiskt bidrag från de båda förvaltningarna. Det är totalt sett få organisationer som får ekonomiskt stöd av staden och vi anser att det borde vara ett föreningsregister över alla idéburna organisationer. Utan detta riskerar det att enbart bli en samverkan med de organisationer som får ekonomiskt stöd av staden. Sammanfattningsvis kan vi se att de flesta texterna och åtgärderna handlar om föreningar som får bidrag. Vissa föreningar har helt tappats bort t.ex. de som inte har bidrag från staden men som har uppdrag eller utför tjänster som har upphandlats. Ett sätt att få ökad mångfald, flera olika utförare, är genom LOV. Denna lag nämns inte i remissutkastet. Övriga förslag och synpunkter Att dialogen i Stockholm får en bred politisk uppslutning. Att överenskommelsen bör gälla hela staden och inte bara två förvaltningar samt ligga på en högre, och mer övergripande nivå. Att staden bör utarbeta en policy för hantering av de utvecklingsmedel man får/kan söka från staten så att dessa regelmässigt blir nåbara för idéburna organisationer. En sådan policy bör tas fram i samråd med företrädare för de idéburna organisationerna. Att stadens strategi för e-hälsa utarbetas i samverkan med idéburna organisationer och att vi kan söka ekonomiskt stöd för investeringar i nya IT lösningar/anpassningar. Att den lokala näringspolitiken, ska omfatta även idéburet företagande. Alltså vikten av att det sociala området inom staden samt de idéburna organisationerna har en nära och god relation och samverkan med bland andra Stockholm Business Region Development. Att de idéburna organisationer kan stödja staden med kunskap och kompetens när det gäller att arbeta med, rätt utformade, upphandlingar, LOV/kundval, bidragsfinansiering och partnerskap. Ibland sägs det att lagar och EU sätter hinder i vägen men detta stämmer inte. Varken lagen eller EU utgör något hinder. Att några representanter från de idéburna organisationerna ska vara med i skrivningen av överenskommelsen. Gärna en form med redaktionsgrupp som fanns då den nationella överenskommelsen togs fram. Stockholm den 27 januari 2011 Styrelsen i Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm gm/ Nilla Helgesson direktor

5 Fakta om Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm Föreningen Skyddsvärnet i Stockholm grundades 1910 och är en ideell förening. Vi startade som en enskild hjälporganisation för frigivna fångar och deras familjer med huvudsyftet att förbättra integreringen i samhället av dem som avtjänat sitt straff. Skyddsvärnet bedriver idag olika former av socialt utvecklingsarbete för klienter i Mälardalsregionen. Vi stödjer individer så att de utökar sin förmåga och förmår att utnyttja sina egna resurser så att de kan bli fungerande samhällsmedborgare. Skyddsvärnets vision är att förebygga brott och social utslagning i samhället samt att vara opinionsbildande och utveckla socialt arbete. Skyddsvärnets verksamhetsidé är att vi ska bedriva verksamhet som syftar till social rehabilitering och habilitering. Vi har tilltro till människors förmåga att ta ansvar för sina liv med hjälp av individuella stödinsatser. Vårt motto är Hjälp till självhjälp. Skyddsvärnet har som mål att varje klient som berörs av Skyddsvärnets verksamhet ska bli en fungerande samhällsmedborgare. Målgrupper är främst klienter från socialtjänsten, Kriminalvården och privatpersoner som valt tjänster inom Skyddsvärnet via kommunens valfrihetssystem. Föreningen ska företrädesvis verka i stor-stockholmsområdet.