Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012 Västra Götalands län Prognos för arbetsmarknaden 2012-2013

Text Jens Sandahl, Analysavdelningen

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 3 Innehåll Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 3 Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län... 4 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling... 6 Näringsgrenar och yrken... 16 Utbudet av arbetskraft i Västra Götalands län... 30 Arbetslösheten i Västra Götalands län... 37 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar... 50 Yrkesbarometer... 60 Om prognosen... 61 Källor i urval... 61 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2012 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 2013. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen! De slutsatser som presenteras är Arbetsförmedlingens egna. Prognosmaterialet är fritt att användas och citeras med källhänvisning. Ansvarig författare för prognosrapporten: Jens Sandahl, (jens.sandahl@arbetsformedlingen.se), 010-486 92 70. Nästa arbetsmarknadsprognos presenteras i juni 2013.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 4 Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län Utsikterna för 2013 på arbetsmarknaden i Västra Götalands län påverkas starkt av den stora osäkerheten i omvärlden som har sin grund i det dystra internationella konjunkturläget. Den europeiska utvecklingen under 2013 präglas av att Euroområdet kommer att uppleva en ekonomisk nedgång under både 2012 och 2013, vilket kommer att påverka hela den globala konjunkturen under året. Sverige kommer som ett exportberoende land att påverkas negativt av detta, vilket kommer att få återverkningar inte minst för industrisektorn. Detta kommer givetvis att påverka även arbetsmarknaden i Västra Götalands län. Denna prognos över länets arbetsmarknad bygger i huvudsak på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, där regionens arbetsgivare har lämnat sin bedömning över konjunkturläget i närtid och den närmaste framtiden. Den optimism som kunde skönjas för ett halvår sedan har nu bytts mot en betydligt dystrare framtidsbild. Arbetsgivarna inom det privata näringslivet tror över lag på minskad efterfrågan på sina varor och tjänster det kommande året. Den bild av länets tudelade arbetsmarknad som Arbetsförmedlingen tidigare har presenterat är fortsatt aktuell. Till följd av försvagningen i konjunkturen har den dessutom förstärkts ytterligare. Samtidigt som det finns en fortsatt efterfrågan på personer med vissa yrkeskompetenser från länets arbetsgivare, växer arbetslösheten i rask takt. Inbromsningen i konjunkturen och en tuffare arbetsmarknad minskar jobböppningarna och grupper med svagare position på arbetsmarknaden får än svårare att konkurrera om ett arbete. Arbetslösheten i länet ökar under 2013 Redan från sensommaren 2011 märktes en inbromsning i arbetslöshetsutvecklingen i Västra Götalands län. Under 2010 och början av 2011 minskade arbetslösheten i länet med god fart, men den positiva utvecklingen vände redan på hösten 2011, och under hösten 2012 har en märkbar ökning av arbetslösheten skett. Arbetslösheten bedöms vara betydligt högre under sista kvartalet 2012 än motsvarande period i fjol. 2011 var knappt 62 300 personer arbetslösa i länet som ett månadsgenomsnitt sista kvartalet. Motsvarande siffra i år bedöms bli 66 000, alltså en ökning med drygt 3 700 personer. Eftersom någon ljusning i konjunkturen inte förväntas under år 2013 väntas arbetslösheten öka ytterligare. Till fjärde kvartalet 2013 beräknas arbetslösheten i länet öka med ytterligare 5 000 personer och landar då på 71 000 som månadsgenomsnitt. Tidigast under 2014 väntas konjunkturen vända uppåt igen. Först då kommer också arbetslösheten att minska. Minskad sysselsättning under 2013 Den kontinuerliga ökningen i sysselsättning i länet som skett sedan finanskrisen har vänt till en förväntad nedgång. Det relativt stora inflödet av arbetslösa under hösten 2012 påvisar en kraftig inbromsning i sysselsättningsutvecklingen. Summeras 2012 kommer dock sysselsättningen i antalet personer att ha ökat något på årsbasis, beroende på en relativt stark inledning på året. I praktiken innebär dock en så svag ökning att sysselsättningsgraden minskar då arbetskraften bedöms ha vuxit snabbare. Prognosen för 2013 är dock att sysselsättningen kommer att minska och då även i absoluta tal. Det är en nedgång på bred front som förväntas och särskilt hårt drabbas den exportinriktade industrin. Även byggbranschen kommer att märka av en minskad sysselsättning under 2013, medan den privata tjänstesektorn i princip bedöms behålla nivån under året. Den offentliga sektorn och jord- och skogsbruket bedöms ha en oförändrad sysselsättning.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 5 Utmaningarna på länets arbetsmarknad Trots höga nivåer på arbetslösheten och en konjunktursvacka som väntas bestå även under 2013, har länets arbetsgivare i många fall svårt att hitta den yrkeskompetens som de efterfrågar. Brist på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens gör att rekryteringar försvåras eller uteblir, vilket ger negativa effekter på sysselsättningsutvecklingen. I förlängningen hindrar en sådan situation också ekonomisk tillväxt och välfärdens finansiering. Bristsituationer finns även under nuvarande arbetsmarknadssituation inom en rad yrkesområden som exempelvis teknik och data, bygg- och anläggningsbranscherna och de offentliga verksamheterna. I en konjunkturnedgång saktar rekryteringstakten in, men när konjunkturen åter vänder uppåt kommer bristsituationerna på arbetsmarknaden på nytt att aktualiseras. Den pågående generationsväxlingen på arbetsmarknaden kommer också att leda till ett omfattande behov av ersättningsrekryteringar inom många yrkesområden. De närmaste åren kommer behoven av personer att vara stora inom många byggyrken, teknikyrken, datayrken, läkaryrken, vidareutbildade sjuksköterskor och kvalificerade yrkesarbetare inom tillverkningsindustrin. Personer med gångbara utbildningar och kvalificerade yrkeserfarenheter inom dessa områden kommer att vara fortsatt eftertraktade på arbetsmarknaden och ha goda möjligheter till arbete. Det övergripande målet med arbetsmarknadspolitiken är att öka sysselsättningen. Inte minst är detta viktigt ur ett välfärdsperspektiv. Misslyckas rekryteringar av personer med strategiska nyckelkompetenser kommer enskilda företags utveckling att hämmas, vilket ger negativa effekter för sysselsättning och samhällsekonomin. Den kommande försörjningen av arbetskraft och kompetens i länet är beroende av att fler personer väljer utbildningar som är gångbara på arbetsmarknaden, och att utbildningsinsatser görs inom områden där de potentiella bristerna finns. Det är också viktigt att öka kunskaperna i samhället om var det framtida arbetskraftsbehovet kommer att finnas. Utmaningarna för att bekämpa arbetslösheten är fortsatt stora. I nedgången ökar konkurrensen om de lediga jobben och då kommer grupper som har svårare att komma ut i arbete att få en än tuffare situation. Arbetsförmedlingen har identifierat de grupper som har svårare att hitta arbete och riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet: personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldern 55-64 år, samt utomeuropeiskt födda personer. En viktig uppgift är att stärka individer inom dessa grupper på arbetsmarknaden för att öka deras möjligheter att komma ut i arbete. I tider med sjunkande aktivitet på arbetsmarknaden är det viktigt att ha fortsatt fokus på de utsatta grupperna för att deras möjligheter att komma närmare ett arbete. När arbetslösheten ökar kommer personer med färska kunskaper från arbetslivet att konkurrera med personer med längre arbetslöshetstider. Då kommer personer från de utsatta grupperna att hamna längre från jobben. Det är då viktigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna används fullt ut för att stärka dessa personers möjlighet att komma ut i arbete.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 6 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Svag internationell konjunktur även under 2013 Under hösten 2012 har den svenska ekonomin visat tydliga tecken på avmattning vilket inte minst har satt sin prägel på arbetsmarknaden med ökad arbetslöshet som följd. Orsaken till den sviktande svenska ekonomin får sökas internationellt och det är påverkan inte minst från den besvärliga situationen inom Euroområdet som ligger bakom även den dystra utvecklingen i Sverige. När den internationella ekonomin går sämre och världshandeln krymper påverkas i hög grad även den svenska exportindustrin, vilket får återverkningar på hela den svenska samhällsekonomin. Sverige är en starkt exportberoende nation och en stor del av exporten går till Europa. Nu när flera av de traditionella exportländerna går knackigt försvagas också viktiga marknader. Problemen på den europeiska arenan ser inte ut att kunna vara lösta inom överskådlig tid och Euroområdets problem kommer att vara en negativ bromsande kraft på världsekonomin en längre tid. Det finns dock starka ekonomier i Europa som fungerar som motkraft mot den depressiva utvecklingen i Sydeuropa. Norge, och Tyskland uppvisar på många sätt ekonomisk styrka och dessa länder är viktiga handelspartners med Sverige. Den internationella ekonomin kommer självklart även fortsättningsvis att vara beroende av utvecklingen i USA. En positiv utveckling i Nordamerika påverkar hela världsekonomin och tidvis kommer positiva rapporter om den amerikanska ekonomin. Även tillväxtekonomierna Kina och Indien är viktiga för världsekonomin och kommer i likhet med de senaste åren att hålla uppe den globala BNPtillväxten. Svensk och västsvensk ekonomi och arbetsmarknad Under andra halvan av 2011 bromsade tillväxten in i den svenska ekonomin och den starka återhämtning som avlöste finanskrisen visade sig vara relativt kortvarig. 2012 inleddes med relativt starka rapporter för den svenska ekonomin och de tidiga BNP-siffrorna för första halvåret var goda. Efter hand under året reviderades dock nationalräkenskaperna ned. Bilden av den svenska ekonomin blev allt dystrare i takt med att främst situationen inom Euroområdet fortsatte att utvecklas negativt. Detta drabbade den internationella ekonomin och världshandeln bromsade in. Den svenska exporten minskade och många industriföretag påverkades. Tidningsrubrikerna om en svensk varselvåg har varit många under hösten, och har föranlett både extrainsatta riksdagsdebatter och TV-sända partiledardebatter. De positiva motvikterna som brukar nämnas till den mörka bilden av den svenska ekonomin, är de goda offentliga finanserna, den starka hemmamarknaden, de relativt höga disponibla inkomsterna och de låga räntorna. Ju längre året gått, desto mer pessimistiska är de ekonomiska indikatorerna, och de visar på en snabb försvagning av den svenska ekonomin. Tillväxtsiffrorna faller och BNP-siffrorna för sista halvåret 2012 förväntas av flera bedömare att bli mycket svaga. Dessutom har både hushållens och företagens framtidsoptimism minskat kraftigt i Konjunkturinstitutets mätningar under hösten, och vad gäller företagen är det en bred nedgång som berör alla branscher. Arbetsförmedlingens bedömning är att den ekonomiska tillväxten i den svenska ekonomin kommer att bli svag även under år 2013, och att uppgången kan väntas först under år 2014.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 7 Arbetsmarknaden påverkas starkt av konjunkturutvecklingen, men även produktivitetsutveckling och företagens kapacitetsutnyttjande får stark påverkan på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som har genomförts under hösten visar tydligt att länets arbetsgivare har haft ett dåligt halvår bakom sig och att det finns heller ingen optimism inför det närmast kommande halvåret. I nedanstående tabell (tabell 1) framgår att länets arbetsgivare inom den privata sektorn överlag upplevde en försämrad efterfrågan under våren och sommaren 2012, särskilt tydligt märks detta inom industrin. Siffrorna i tabellen kan ses som ett slags konjunkturindex och visar skillnaden mellan andelen arbetsställen som anger ökad respektive minskad marknadsefterfrågan. De senaste 6 månaderna har arbetsgivarna sammantaget upplevt en tydlig inbromsning i efterfrågan jämfört med tidigare perioder. Det senaste halvåret är det enbart inom den privata tjänstesektorn som en majoritet av företagen har märkt av en ökande efterfrågan på sina tjänster. Även där har dock siffran fallit märkbart, inte minst på ett års sikt. Företagens bedömning av de senaste 6 månadernas marknadsutveckling kan anses vara ett utfallsvärde och sättas i relation till undersökningen för ett halvår sedan där arbetsgivarna i länet förutspådde en ökad efterfrågan kommande halvår. I våras bedömde en majoritet av arbetsgivarna att efterfrågan på deras varor och tjänster skulle öka både det närmaste halvåret och på 6-12 månaders sikt. Stämningsbilden under hösten har dock försämrats rejält. Man har inte bara ett halvår av nedgång bakom sig, utan man förväntar sig också en svag utveckling det närmaste halvåret. Halvåret därefter tror dock arbetsgivarna inom industrin kommer att innebära en svag uppgång, och inom privata tjänstesektorn finns en inte obetydlig optimism inför senare delen av år 2013. Tabell 1: Marknadsefterfrågan i den privata sektorn Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (konjunkturindex/nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månaderna 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2011 2012 2012 2011 2012 2012 2011 2012 2012 Jord- och skogsbruk 24 9-3 7 22 0 31 34 25 Byggnadsverksamhet 36-1 -1 0 29-17 13 23-3 Industri 29 3-8 12 24-8 24 34 14 Privata tjänster 29 17 14 21 43 13 33 43 30 Totalt 30 12 7 16 36 6 29 38 23 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Till diskussionen om länets företags framtidsförväntningar måste tilläggas att intervjuerna med dem gjordes under september och oktober. Därefter har många ekonomiska indikatorer påvisat en ytterligare inbromsning i konjunkturen och det är tänkbart att svaren skulle ha påverkats av det försämrade stämningsläget om de gjorts något senare. Sammanfattningsvis kan sägas att den privata sektorns positiva framtidsförväntningar från i våras har förändrats till en betydligt mer avvaktande hållning och sämre förväntningar om den framtida utvecklingen. s intervjuundersökning visar en mindre optimism än i våras, men stämningsbilden som länets arbetsförmedlare har fått vid prognosintervjuerna med de lokala företagen är mer av karaktären att läget är avvaktande och präglat av försiktighet och osäkerhet från

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 8 kunder och motsvarande grupper, än att det skulle vara minskad potentiell efterfrågan. Mer om de förväntade efterfrågeförväntningarna utifrån intervjuundersökningen kommer i avsnitten om de olika näringsgrenarna. Ytterligare en indikator på företagens framtidsförväntningar återfinns i Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. I normalfallet presenteras deras konfidensindikator för branscher på riksnivå, men i nedanstående tabell (tabell 2) är den nedbruten på regional nivå och då på länsgrupper. 1 Den västsvenska länsgruppen består av Hallands och Västra Götalands län. Första kvartalet 2012 uppvisade en viss uppgång i indikatorsiffrorna. Detta var dock en tillfällig uppgång och de båda kvartalen därefter föll den på nytt. Konfidensindikatorn har dock inte fallit lika djupt i Stockholm och Västsverige som övriga landet. Även om skillnaderna inte är stora är den sannolika orsaken till detta de regionala näringsstrukturerna där tjänstenäringarna har stor andel i storstadsregionerna. Regioner med hög andel exportinriktad industri påverkas desto mer av effekterna av den internationella konjunkturinbromsningen vilket också leder till lägre värden på konfidensindikatorerna. Tabell 2: Konjunkturinstitutets konfidensindikator, totala näringslivet, länsgrupper Konfidensindikatorer för länsgrupper (NUTS 2-nivå), totala näringslivet, säsongsrensade kvartalsvärden. Länsgrupp 2010 Kv 4 2011 Kv 1 2011 Kv 2 2011 Kv 3 2011 Kv 4 2012 Kv 1 2012 Kv 2 2012 Kv 3 Stockholm 39 28 19 11 1 15 7 2 Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland 30 21 11-2 -9 8-6 -3 Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland 22 15 7-8 -10-1 -9-17 Blekinge, Skåne 33 24 16 5-3 12-1 -3 Halland, Västra Götaland 32 22 16 8-2 12 2 0 Värmland, Dalarna, Gävleborg 26 18 8-5 -11 8-12 -4 Västernorrland, Jämtland 25 14 10-1 -12 8-10 -12 Västerbotten, Norrbotten 27 16 12 4-15 12-6 -9 Riket 31 24 15 5 0 11 0-2 Källa: Konjunkturinstitutet Nedgången i Konjunkturinstitutets konfidensindikatorer och resultaten av Arbetsförmedlingens intervjuundersökning ger en samstämmig bild om pessimistiska framtidsförväntningar. Detta bekräftas också av lägre aktivitet i ekonomin som medför försämrade tillväxtsiffror och svaga BNP-siffror. 1 Länsgrupperna är indelade enligt den så kallade NUTS 2-nivån där riket är uppdelat i åtta regioner. Att bryta ner materialet ytterligare för att få en länsuppdelning är inte möjligt då undersökningen i så fall skulle behöva varit betydligt större med fler undersökta företag per län.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 9 Anmälda platser till Arbetsförmedlingen i Västra Götalands län Antalet nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen återspeglar efterfrågan på arbetskraft och är en flitigt använd indikator på konjunkturläget och en temperaturmätare på arbetsmarknaden. 2 Utvecklingen av platsinflödet under 2000-talet följer den ekonomiska konjunkturen. De anmälda platserna i länet ökade under perioden 2006 till 2008. I samband med nedgången i konjunkturen minskade de nyanmälda platserna och fallet i platsstatistiken blev kraftigt. Med återhämtningen i konjunkturen steg sedan platsinflödet på nytt. Diagram 1: Nyanmälda platser Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser i Västra Götalands län under perioden 2009 till oktober 2012 per månad 2009 2010 2011 2012 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Källa: Arbetsförmedlingen Under år 2011 anmäldes fler platser till länets arbetsförmedlingar varje månad jämfört med motsvarande månad året innan. Dessutom skedde en märkbar ökning av antalet anmälda platser redan under år 2010. Nivån på platsinflödet är högt även under 2012. Under årets första tio månader har drygt 93 000 platser anmälts till Arbetsförmedlingen i Västra Götalands län vilket är 1 000 färre än motsvarande period år 2011. Inflödet av lediga platser till länet har legat på en hög nivå under en längre tid och en stor andel av de anmälda platserna finns inom den privata tjänstesektorn. Mer än hälften av platserna är inom denna sektor. Vård, omsorg och utbildning står för drygt en tredjedel av platserna. Industri och byggverksamhet står för enbart drygt fem procent av antalet anmälda tjänster, vilket är också den nivåandel som dessa branscher har legat på under en längre tid. Många av platserna som återfinns under den privata tjänstesektorn hamnar trots allt inom industrin eller byggbranschen i slutändan. Det ökade användandet av bemanningspersonal, avknoppning av företagsverksamheter, outsourcing och att företag i ökad omfattning köper 2 Det finns anledning att vara försiktig med att oreflekterat använda platsstatistiken som en mätare av efterfrågeutbud på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens andel av de lediga platserna varierar över tid och konjunktur. Annonseringsreglerna är generösa och annonseringskulturen förändras över tid. Syftet med platsannonseringen är primärt att underlätta matchningen på arbetsmarknaden och inte för statistikproduktion.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 10 tjänster av andra företag gör att mycket verksamhet som tidigare fanns inom industri och byggföretagen nu bokförs inom tjänstesektorns näringsgrenar. Kapacitetsutnyttjande hos länets arbetsgivare I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning undersöks också företagens kapacitetsutnyttjande. Frågan ställs till arbetsgivarna om hur mycket respektive arbetsställe kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personalstyrka innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta mäter verksamhetens kapacitetsutnyttjande och är en viktig indikator på potentiell sysselsättningsökning. Ett högt värde på ledig kapacitet indikerar outnyttjade produktionsresurser och ett lågt innebär att produktionskapaciteten är nära att slå i taket. Resultatet från höstens intervjuundersökning visar att länets arbetsgivare fortfarande har ett relativt högt kapacitetsutnyttjande, men att trenden är att det minskar svagt. Andelen som har mellan 0 till 10 procents outnyttjad kapacitet har minskat jämfört med i våras och förra hösten, men det är ingen radikal nedgång. Att kapacitetsutnyttjandet inte har fallit ytterligare kan vara ett tecken på att företagen trots nedgången har hållit uppe produktionen. Mot bakgrund av den minskade efterfrågan är det i så fall sannolikt att lagren har byggts upp vid verksamheterna som bedriver varuproduktion. Det är också dessa signaler som flera av länets arbetsgivare har lämnat vid intervjuerna under hösten. På nationell nivå ger SCB:s data över industriproduktionen bilden att såväl orderingång som produktion har minskat relativt kraftigt på ett års sikt, och preliminära siffror för tredje kvartalet 2012 visar att industrins lager ökat märkbart. I diagrammet nedan (diagram 2) redovisas förändring i kapacitetsutnyttjandet och trenden är en svag minskning sedan våren 2011. Diagram 2: Kapacitetsutnyttjandet i privata näringslivet Andel arbetsställen (procent) som anger att produktionen kan öka med 0-10 procent innan det krävs rekryteringar, samt genomsnitt för perioden. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjandet kan brytas ned på branscher. Trots nedgången i marknadsefterfrågan är det 16 procent av de privata arbetsgivarna som uppger att de har uppnått kapacitetstaket. Många arbetsgivare (44 procent) ligger i spannet 1-10 procent ledig kapacitet. Inom byggbranschen är motsvarande siffror 37 respektive 36 procent. Byggbranschen innehåller också många småföretag där förändringar i efterfrågan snarare möts av olika kötider för kunder än att rekryteringar skulle

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 11 vara aktuella, vilket gör att ledigt kapacitetsutrymme egentligen inte finns hos dessa företag. I ett läge när kapacitetsutnyttjandet är högt samtidigt som företagen ser en positiv marknadsutveckling finns en potentiell möjlighet till rekryteringsbehov och ökad sysselsättning. Sambandet är dock inte fullt så enkelt. Många arbetsgivare, särskilt mindre företag, vill inte växa ytterligare utan möter en eventuellt ökad efterfrågan med befintlig personalstyrka utan att nyrekrytera. Produktivitetsutveckling genom investeringar i modern teknik leder till ökad kapacitet, och att färre anställda behövs. Det finns också risk att arbetsgivarna med rekryteringsbehov inte finner önskad kompetens vid en kommande konjunkturuppgång, vilket leder till bristsituationer och en flaskhalsproblematik med svårigheter att nyrekrytera och att fylla vakanta platser. Detta kan i sin tur hämma fortsatt utveckling och produktionstillväxt, och i slutändan hålla tillbaka ekonomisk tillväxt och välfärdsutveckling. Tabell 3: Outnyttjad kapacitet i den privata sektorn Tabellen visar andelen (procent) av intervjuade arbetsställen som uppgett att produktionen kan öka 0 procent, 1-10 procent osv. utan att behöva anställa mer personal. 0 procent 1-10 procent 11-30 procent mer än 30 procent Jord- och skogsbruk 38 41 19 3 Byggnadsverksamhet 37 36 21 4 Industri 13 46 29 9 Privata tjänster 13 45 33 10 Totalt 16 44 30 9 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Jämfört med vårens undersökning finns inga större förändringar i intervjuresultatet. Det är i princip enbart inom industrin som en smärre förändring kan utläsas. Färre arbetsgivare (tio procentenheter) har angett att de har saknat outnyttjad kapacitet och något fler återfinns i spannen 1-10 respektive 11-30 procents ledig kapacitet. Rekryteringsproblem bland länet arbetsgivare Efterfrågan på arbetskraft förändras med konjunkturen. Med ett försämrat konjunkturläge minskar också generellt efterfrågan på arbetskraft och rekryteringsproblemen blir också mindre. Trots att höstens intervjuundersökning visar att andelen arbetsgivare som har upplevt brist på arbetskraft har minskat något, är det fortfarande mer än vart femte företag som har upplevt brist på rätt kompetens vid rekryteringar det senaste halvåret. Även inom de konjunkturkänsliga industri- och byggbranscherna anger relativt många arbetsgivare att de har upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar, och siffrorna är till och med högre än i höstas. Privata tjänstesektorn ligger kvar på i princip samma nivå som för ett halvår sedan, och då över det historiska genomsnittet. Även för offentliga arbetsgivare är bristsituationen i samma nivå som i våras, och även här ligger bristtalet över det historiska snittet. Offentlig verksamhet är inte lika konjunkturkänslig som den privata och det är sannolikt därför som bristtalen fortsätter att öka även under den nuvarande konjunkturinbromsningen. Generationsväxlingen påverkar också den offentliga sektorn i länet där det är svårt att ersätta den kompetens som lämnar i samband med åldersavgångarna.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 12 Diagram 3: Rekryteringsproblem Andel arbetsställen (procent) som anger att man upplevt brist på arbetskraft vid rekryteringar senaste halvåret. 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Källa: Arbetsförmedlingen Det är i princip inom samma yrkesgrupper som företagen nu uppger att de har svårigheter att hitta eftersökt kompetens som tidigare. Inom områden där det efterfrågas personal med högre utbildning eller yrkesskicklighet är det mer eller mindre generell brist oberoende av konjunktur. Exempel på yrkesområden där det råder brist är mjukvaru- och systemutvecklare, civilingenjörer (något av en allmän brist på ingenjörer och då såväl inom bygg- och anläggning som inom maskin och elektronik), fordonsmekaniker, verktygsmakare och annan nyckelkompetens inom byggnadsverksamhet, industri och bland privata tjänster. Tabell 4: Bristsituationen på arbetsmarknaden Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret (procent) 2011 2012 2012 Genomsnittligt bristtal 2007-2012 Jord- och skogsbruk 14 19 13 16 Byggnadsverksamhet 29 20 25 28 Industri 26 17 21 21 Privata tjänster 24 23 25 21 Offentliga tjänster 28 30 30 25 Totalt 25 23 25 22 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Den vanligaste konsekvensen vid bristsituationer är att rekryteringarna tar längre tid än normalt, men inte sällan avstår arbetsgivarna från att rekrytera eftersom efterfrågad kompetens inte har kunnat hittas. I andra fall har man sänkt kraven på både utbildning och erfarenhet. Konsekvenserna av bristsituationen har ibland medfört att företagen fått avstå från ordrar eftersom rekryteringar av personal har misslyckats. Befintlig personal har också fått arbeta mer för att möta svårigheten att fylla på personalstyrkan med rätt kompetens. Hos offentliga arbetsgivare råder det brist på förskollärare, men även inom vården finns en märkbar brist. Det efterfrågas fler läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens, samt psykologer än vad som finns tillgängligt på arbetsmarknaden. Inom det offentliga området anges också brist på exempelvis yrkeslärare, gymna-

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 13 sielärare i matematik och andra pedagoger med speciella kompetenser, socialsekreterare med erfarenhet, och det är stor efterfrågan på chefer inom de kommunala förvaltningarna. Det är viktigt att poängtera att det inte är någon allmän brist på arbetskraft i länet. Arbetslösheten är på en historiskt mycket hög nivå och det finns alltså ledig arbetskraft. När arbetsmarknadens krav på kvalificerad arbetskraft inte kan mötas av motsvarande kompetens hos dem som saknar arbete handlar det snarare om en kompetensbrist än en arbetskraftsbrist. Den obalans som uppstår när arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens inte finns tillgänglig på arbetsmarknaden, samtidigt som många personer står utan arbete inte har den kompetens som efterfrågas, är ett matchningsproblem som kan få allvarliga konsekvenser. Uppgifterna för arbetsmarknadspolitiken är att tillsammans med andra politikområden förbättra matchningen på arbetsmarknaden för att öka sysselsättningen, höja tillväxten och öka välfärden. Hög arbetslöshet skapar i sig också ökade samhällsekonomiska kostnader och är inte minst en individuell katastrof för var och en av de personer som drabbas av längre perioder utan arbete. Varsel om uppsägningar i Västra Götalands län Varsel om uppsägningar på arbetsmarknaden har under hösten fått ett nytt starkt medialt genomslag. Inte sedan finanskrisen 2008/2009 har det varit så starkt fokus på varsel. Då var Västra Götalands län särskilt hårt drabbat av många stora varsel. Den då drygt ettåriga varselvågen ersattes från hösten 2009 åter av varseltal som var nere på normala nivåer. I diagrammet nedan (diagram 4) återfinns antalet personer berörda av varsel i länet per månad sedan 2007. Av diagrammet framgår tydligt hur höga varseltalen var under finanskrisen. Diagram 4: Varsel i Västra Götalands län 2007 oktober 2012 Antal personer berörda av varsel i länet per månad, samt länets andel av rikets varseltal. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 Antal personer berörda av varsel (vänster skala) Länets andel av rikets varsel (höger skala) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0% Källa: Arbetsförmedlingen Antalet personer berörda av varsel i Västra Götalands län har förvisso varit något högre under de tio första månaderna 2012 än under motsvarande period 2011, men då var varslen också relativt låga i antal. Varseltalen under de två månaderna med riktigt höga varseltal i länet som diagrammet visar (oktober 2011 och januari 2012) präglas av SAAB:s konkurs. Personer som direkt berördes av denna åter-

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 14 finns dels som varslade om uppsägning i oktober och dels som drabbade av företagsnedläggningen och återkommer då i januarisiffrorna. Det historiska genomsnittet under perioden 2007 till oktober 2012 ligger på knappt 1 100 personer som har varit berörda av varsel per månad. Det är bara under månaderna oktober 2011 och januari 2012 som varselsiffran gått över denna nivå sedan finanskrisens höga varselnivåer. Antalet varsel om uppsägning är en viktig makroekonomisk indikator som visar konjunkturläge och arbetsmarknadssituation. Det finns anledning att noga följa varselutvecklingen, men det är dock viktigt att poängtera att anmälda varsel inte alltid leder till uppsägningar och att de uppsagda inte heller alltid hamnar i arbetslöshet, utan går vidare till andra jobb eller börjar studera. De flesta som hamnar i arbetslöshet blir heller inte det efter varsel utan på grund av att de haft tidsbegränsade anställningar som inte har förlängts eller annan anställning som inte varit tillsvidareanställning. Sysselsättningsutvecklingen i länet Sysselsättningen i riket ökade relativt kraftigt under återhämtningen i konjunkturen åren 2010 och 2011. Ökningen var i mycket också en återhämtning av nedgången i sysselsättning som finanskrisen förde med sig. Västra Götalands län blev hårdare drabbat än riket under krisen med snabbare nedgång i sysselsättning som följd. Under den följande återhämtningen blev motsvarande uppgång också starkare i länet än i riket. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) ökade sysselsättningen i årstakt med 2,1 procent i riket under år 2011 medan motsvarande siffra för Västra Götalands län var 3,2 procent. Från andra kvartalet 2010 fram till andra kvartalet 2012 ökade sysselsättningen kontinuerligt i såväl riket som länet jämfört med motsvarande kvartal året innan. Tredje kvartalet 2012 minskade dock sysselsättningen svagt i Västra Götalands län jämfört med året innan. För samtliga kvartal från början av 2010 fram till andra kvartalet 2012 var sysselsättningsökningen också starkare i Västra Götalands län än för riket, men för kvartal 3 2012 ökade den i riket samtidigt som den minskade i länet. 3 Återhämtningen 2010/2011 påverkade sysselsättningen starkt inom länets industri. Då hämtade industrin in en stor del av den personal som behövs för produktionen. Därefter har sysselsättningen inom industrin minskat något och prognosen är att den kommer att vara lägre sista kvartalet 2012 jämfört med ett år tidigare, och därefter minska ytterligare fram till sista kvartalet 2013. Byggbranschen bedöms också att känna av en minskning i sysselsättningen under 2012 och 2013. Den privata tjänstesektorn står för mycket av stabiliteten på arbetsmarknaden. Här kommer en sysselsättningsökning att ha skett under 2012 och även 2013 ser stabilt ut för privata tjänstesektorn, men någon märkbar sysselsättningsökning under året kommer sannolikt inte att ske. Den offentliga sektorn och jord- och skogsbruket bedöms ha en oförändrad sysselsättning. 3 AKU är det officiella måttet på sysselsättning. Detta mått bygger på en urvalsundersökning från SCB. Ett urval av befolkningen i åldrarna 15-74 år intervjuas om bland annat sysselsättning. Det finns en viss risk att bryta ner en urvalsundersökning designad för riket på en mindre enhet som Västra Götalands län, varför en viss försiktighet måste iakttagas kring de nedbrutna siffrorna.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 15 Diagram 5: Sysselsättningsutvecklingen i Västra Götalands län 2009-2012 Antalet sysselsatta (16-64 år) i länet per kvartal. 1000-tal. 2009 2010 2011 2012 790 780 770 760 750 740 730 720 710 700 690 680 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Källa: SCB/AKU I dagsläget står den privata tjänstesektorn för närmare hälften (45 procent) och den offentliga tjänstesektorn för en tredjedel (32 procent) av de sysselsatta i länet. Byggverksamheten utgör knappt 7 procent och industrin 15 procent. Andelen sysselsatta inom Jord-, skogsbruk och fiske är ungefär 1,3 procent. I tabellen nedan (tabell 5) visas den bedömda sysselsättningsförändringen under 2012 och 2013, dels som utveckling för de olika branscherna, men också den totala förändringen på arbetsmarknaden i länet. Tabell 5: Prognos över sysselsättningsutvecklingens riktning Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Kvartal 4 2012 Kvartal 4 2013 Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt +2 000-4 000 Källa: Arbetsförmedlingen Prognosen är alltså en sysselsättningsförändring på +2 000 respektive -4 000 personer per år. Det är relativt små förändringar och egentligen inte mer än några promille av den totala sysselsättningen i länet. En sådan svag sysselsättningsutveckling får dock desto större konsekvenser på arbetslösheten som ökar proportionellt mer. I ett nationellt perspektiv är den prognosticerade utvecklingen för Västra Götalands län inte lika dyster som många andra läns. Det kommande årets konjunktur förväntas vara fortsatt svag över hela riket, men storstadslänen kommer att höra till dem som drabbas minst.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 16 Näringsgrenar och yrken Under 2012 och 2013 kommer den lägre aktiviteten i ekonomin att påverka samtliga näringsgrenar i länet. Utvecklingen förväntas vara allmänt dyster inom samtliga branscher som ett resultat av att konjunkturen mattas av. Industrin bedöms ha en svag utveckling vilket också leder till något minskad sysselsättning. Delar av byggbranschen kommer att ha något bättre förutsättningar under året, medan exempelvis husbyggarna kommer att ha ett riktigt dåligt 2013. Den privata tjänstesektorn uppvisar som vanligt den största optimismen och kommer trots en viss nedgång i efterfrågan på tjänster att ha en oförändrad sysselsättningsnivå även under 2013. Den offentliga tjänstesektorn kommer liksom den privata att leva ett liv i princip oberoende av konjunkturen och därmed också ha en stabiliserande effekt på arbetsmarknaden i Västra Götalands län. Näringsstrukturen i Västra Götalands län Västra Götalands län är i kraft av sin storlek något av ett Sverige i miniatyr, vilket också återspeglas i att både den samlade befolkningsstrukturen och näringsstrukturen är lik den nationella. Vad som särskiljer länet mot riket är en något större andel industri. Mer intressant är dock att bryta ner det stora länet i de delregioner som motsvaras av de fyra kommunförbunden (se tabell 6). Då framträder en mer mångsidig bild av länets näringsstruktur där exempelvis Skaraborg har störst andel jordbruk och en stor industrisektor, medan privata tjänster omfattar nästan hälften av de förvärvsarbetande i Göteborgsregionen. Tabell 6: Näringsstrukturen i Västra Götalands läns delregioner Andel förvärvsarbetande inom respektive näringsgren med arbetsställen belägna inom området (dagbefolkning). Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Västra Götaland Riket Jord- och skogsbruk 0,4% 2,4% 3,8% 2,6% 1,5% 1,8% Industri 14,6% 19,0% 24,1% 18,6% 17,4% 14,7% Byggnadsverksamhet 6,4% 7,2% 6,5% 8,0% 6,7% 6,9% Privata tjänster 48,1% 38,9% 30,8% 35,2% 42,5% 43,8% Offentliga tjänster 30,5% 32,6% 34,8% 35,6% 32,0% 32,7% Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) 2010. Förvärvsarbetande dagbefolkning över 16 år. Regionerna består av följande kommuner: Göteborgsregionen (Göteborg, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Kungälv, Kungsbacka och Alingsås), Sjuhärad (Borås, Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga och Ulricehamn), Skaraborg (Skövde, Lidköping, Grästorp, Essunga, Karlsborg, Gullspång, Vara, Götene, Tibro, Töreboda, Mariestad, Skara, Hjo, Tidaholm och Falköping) och Fyrbodal (Trollhättan, Uddevalla, Vänersborg, Lysekil, Strömstad, Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Mellerud och Åmål). Kungsbacka tillhör Göteborgsregionen, men kommunen tillhör Hallands län. Siffrorna kan även brytas ner på kommunnivå och på delbranscher. Varje näringsgren har områden då de är särskilt framträdande. Exempelvis har Skaraborg större andel jord- och skogsbruk än övriga regioner, medan dessa näringar är närmast obefintliga i Göteborgsregionen. Industrin är särskilt tung i Skaraborg, men är betydelsefull även i de andra delregionerna. Den privata tjänstesektorn är mest utbredd i Göteborgsregionen, men inte alls lika betydande i Skaraborg. Offentliga tjänster har ungefär lika stor andel i de olika delregionerna.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 17 Jordbruk, skogsbruk och fiske Jordbruk, skogsbruk och fiske är traditionella basnäringar som är viktiga för den svenska samhällsekonomin, men ur ett sysselsättningsperspektiv är denna sektor en liten del av arbetsmarknaden. I Västra Götalands län finns stora jordbruksområden, stora skogsarealer och en stor del av landets fiskeflotta återfinns längs länets havskust. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat kontinuerligt alltsedan landets industrialisering och processen fortgår som ett resultat av effektivisering och specialisering. Ungefär 1,5 procent av länets sysselsatta har sin huvudsyssla inom dessa näringar. Det finns dock en stor spridning bland länets kommuner vad gäller andelen arbetstillfällen inom näringarna. I diagrammet nedan (diagram 6) återfinns länets kommuner och de andelar som de agrara näringarna står för av respektive kommuns förvärvsarbetande dagbefolkning. Det är stor spridning från kommunerna där närmare var tionde arbetstillfälle är inom jordbruk och skogsbruk, till de kommuner där näringarna är i princip obefintliga. Diagram 6: Andel arbetstillfällen inom jordbruk, skogsbruk och fiske Andelen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i respektive kommun som är sysselsatt inom jordbruk, skogsbruk och fiske. 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Respektive kommun Västra Götalands län Grästorp Mellerud Färgelanda Töreboda Essunga Hjo Herrljunga Dals-Ed Gullspång Tanum Bengtsfors Svenljunga Vara Munkedal Ulricehamn Tidaholm Götene Falköping Karlsborg Öckerö Vårgårda Tranemo Orust Åmål Skara Mark Mariestad Lidköping Lilla Edet Vänersborg Tibro Tjörn Sotenäs Strömstad Bollebygd Ale Skövde Lysekil Alingsås Lerum Uddevalla Kungälv Borås Härryda Trollhättan Stenungsund Partille Mölndal Göteborg Källa: SCB: RAMS 2010, förvärvsarbetande dagbefolkning Utvecklingen inom jordbruket fortsätter att gå mot större enheter, med större och dyrare maskiner och färre anställda per hektar. För att få större avkastning och lönsamhet krävs ökade arealer. Medelåldern inom näringen är hög och risken på sikt är att många lantbruk avvecklas. Ingångskostnaderna är höga vilket försvårar för en ny generation att ta över driften. Det finns ett stort antal företag inom näringen i länet. Inte sällan är det familjeföretag utan anställda, och kombinationen jordbruk och skogsbruk är vanlig. Många har också jordbruket och framför allt skogsdriften som bisyssla. Vid sidan av detta finns dock stora anläggningar med anställd personal, där stordriften medför en hög tekniknivå som kräver bred kompetens hos de anställda. Utvecklingen inom jordbruket är fylld av orosmoln. Spannmålspriserna är skakiga på grund av ökat utbud av spannmål på världsmarknaden, och spannmålsproducenterna känner därför en viss oro för framtiden. Grisbönderna är också bekymrade på grund av den hårda konkurrensen från billigt importerat griskött. Hårdare regler kring grisuppfödning har också gjort det tuffare för branschen. En långsam avveckling äger rum, vilket kommer att minska det inhemska utbudet av griskött,

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 18 och medföra en viss nedgång i sysselsättning. Yrkeskåren består till stor del av personer i äldre åldrar och det är i många fall tveksamt om en yngre generation vill och har möjlighet att ta över driften. Skogsbruket har känt av en kraftig försvagning på grund av den minskade internationella efterfrågan. Priserna på skogsråvara har fallit och den starka svenska kronan har haft en negativ effekt på exporten. 2013 väntas bli ett svagare år än tidigare för skogbranschen. Närmare hälften av landets yrkesfiskare finns i länet. Antalet fiskare har minskat kontinuerligt och en stor del av yrkesfiskarna är över 50 år. Stora ingångskostnader när det gäller båtar och redskap gör att en ny generation kommer att ha svårt att ta sig in i branschen. Det moderna fisket är väldigt inrutat av ett snårigt internationellt regelverk och det är mer fångstkvoter än fångstlycka och efterfrågan som avgör branschens utveckling. De intervjuade arbetsgivarna inom jord- och skogsbruksnäringarna i länet har sänkt sina förväntningar på det närmaste årets marknadsefterfrågan jämfört med i våras. För att undvika säsongseffekt bör dock jämförelsen göras med föregående höstprognos. Jämfört med hösten 2011 har länets arbetsgivare sänkt sina framtidsförväntningar rejält. Det finns en spridning bland arbetsgivarna vad gäller kapacitetsutnyttjande. Hos en relativt stor andel är den lediga kapaciteten liten och det är svårt att öka produktionen med befintlig personal. Att utöka verksamheten kräver i regel dock stora investeringar i anläggningar och maskinpark, vilket hämmar utvecklingsmöjligheterna. Trots att branschen är relativt liten finns det en efterfrågan på kvalificerad arbetskraft som skogsmaskinförare, skördarförare, jordbruksmaskinförare och djurskötare. Lediga platser kan vara svåra att tillsätta. Personal som efterfrågas ska vara väldigt självgående och ha bred kompetens. Det är viktigt att både kunna köra och reparera maskiner, och teknologin är så utvecklad att den tekniska kunskapen också måste vara hög. Någon förändring av sysselsättningen bedöms inte att ske vare sig under 2012 eller 2013, utan nivån kommer att vara i stort sett oförändrad. Industri s inbromsning i konjunkturen har påverkat svensk export, vilket också har lett till ett fall i orderingången för den exportinriktade industrin. Inte bara exportindustrin har drabbats, utan även orderingången för hemmamarknaden har minskat. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin ligger sedan flera månader under det historiska genomsnittet. Även de kommande månaderna förväntar sig landets industriföretag att produktionsvolymerna kommer att vara oförändrade och många företag anger att de kommer att skära ned på personalen. Undantagen inom industrisektorn i riket är läkemedelsindustrin som ser positivt på orderläget och transportmedelsindustrin som förutser en tillväxt både i produktion och i sysselsättning, enligt de svar som de lämnat till Konjunkturinstitutet. Västra Götalands län har flera delregioner där industrin har en stark tradition. Inom länet finns en betydande del av den svenska fordons- och transportmedelsindustrin som med underleverantörer formerar industriella kluster som spänner även utanför länets gränser. Industrisektorn i länet innefattar därutöver ett brett spektrum av industriell verksamhet: verkstadsindustri, trävaruindustri, textilindustri, pappers- och massaindustri, plast- och petrokemiindustri, läkemedels- och

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 19 bioteknikindustri, livsmedelsindustri och grafisk industri. Industrin står för ungefär 15 procent av de sysselsatta i länet. 4 Länets kommuner är i olika grad beroende av sin industri och i nedanstående diagram (diagram 7) finns kommunerna uppradade efter deras andel industrijobb. Störst andel arbetstillfällen inom industrin har de industritunga kommunerna Götene, Tranemo, Herrljunga, Vara och Vårgårda. Mot bakgrund av det tidigare skisserade scenariot lär dessa kommuner få det tufft under 2013 då konjunktursvackan lär påverka industrin i hög grad. Diagram 7: Andel arbetstillfällen inom industrin Andelen av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i respektive kommun som är sysselsatt inom industrin 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Respektive kommun Västra Götalands län Götene Tranemo Herrljunga Vara Vårgårda Töreboda Gullspång Bengtsfors Lysekil Sotenäs Stenungsund Tidaholm Trollhättan Essunga Färgelanda Tibro Bollebygd Falköping Svenljunga Hjo Ulricehamn Mölndal Lilla Edet Skövde Åmål Mariestad Ale Karlsborg Skara Orust Lidköping Munkedal Mark Härryda Göteborg Tjörn Dals-Ed Tanum Borås Mellerud Vänersborg Kungälv Öckerö Alingsås Partille Lerum Uddevalla Strömstad Grästorp Källa: SCB: RAMS 2010, förvärvsarbetande dagbefolkning Personbilstillverkning finns fortfarande kvar i länet och är tillsammans med annan transportmedelsindustri viktiga näringsområden på den regionala arbetsmarknaden. Fordonsindustrin har många underleverantörer i flera led och många branscher är berörda både direkt och indirekt. Många företag som tidigare har fungerat som underleverantörer till SAAB har genom att ställa om produktionen mot nya produkter och områden kunnat leva vidare, vilket visar på dynamiken och livskraften i det lokala näringslivet. Att industrikonjunkturen påverkats negativt under året har kunnat utläsas i industrins orderingång. I de prognosintervjuer som har gjorts har många av länets industriföretag uppgivit att de har märkt av en nedgång i efterfrågan. Den svaga optimism som rådde i våras är nu som bortblåst. Av nedanstående diagram (diagram 8) framgår att fler arbetsgivare inom industrin tror på en minskad efterfrågan närmaste halvåret än motsatsen. På 6-12 månaders sikt är länets industriföretag förvisso något mer optimistiska vilket återspeglas i de mer positiva efterfrågeförväntningarna. Det handlar dock 4 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var 116 000 personer i åldersgruppen 16-64 år sysselsatta inom industrin i Västra Götalands län tredje kvartalet 2012. Eftersom AKU är en urvalsundersökning på riket för åldrarna 15-74 år måste siffran ses som ett grovt mått på sysselsättning när den här bryts ner på län och bransch. Den ska därför inte ses som ett exakt värde utan en indikation på hur stor branschen är.

Arbetsmarknadsutsikterna 2013 för Västra Götalands län 20 fortfarande om en så låg nivå att det är svårt att kategorisera det som att länets industri förväntar sig en vändning under år 2013. Diagram 8: Industrins efterfrågeförväntningar Förväntningar om efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 respektive 6-12 månaderna. Arbetsställen inom industrin. 60 50 40 30 20 10 0-10 Kommande 6 månaderna Kommande 6-12 månaderna -20 2007 2007 2008 2008 2009 2009 2010 2010 2011 2011 2012 2012 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Inom industrin pågår ett ständigt rationaliseringstryck och en lågkonjunktur medför normalt effektiviseringar där sysselsättning som förloras i nedgången inte hämtas in fullt ut när konjunkturen vänder uppåt. Denna bild gäller sannolikt för länets industri i återhämtningsfasen efter finanskrisen. Många industriföretag har de senaste intervjuomgångarna meddelat att de kan producera mer nu än tidigare, trots att de i allmänhet har färre anställda. Efter finanskrisen har många industriföretag också haft en försiktig inställning till att återanställa. Bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar har varit vanligt för att möta en osäker orderingång. Å andra sidan är man också rädd om sin personal och vill behålla kompetensen inom företaget. Man är försiktig med att göra sig av med yrkeskompetens i ett läge av tillfällig svacka för denna kan vara svår att finna när man på nytt vill expandera och göra återrekryteringar. Då ständiga rationaliseringarna och teknikutvecklingen inom industrin leder till ökade kompetenskrav på personalen. När produktionsprocessen moderniseras ställs nya och högre krav på yrkeskompetens. Även i konjunktursvackor kan industrin uppleva brist på efterfrågad yrkeskompetens vid rekryteringar. I vårens intervjuundersökning uppger 21 procent av de tillfrågade företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist, vilket är högt för att vara i ett läge där konjunkturen går ner. Oberoende av konjunkturläge har industrisektorn under en längre tid upplevt brist på vissa yrkeskompetenser och tidvis talas om en generell brist på kvalificerad och erfaren personal. Inom industrin finns en oro över kompetenstapp och att nyckelpersoner försvinner vid de stora pensionsavgångarna. Industribranschen är också orolig för den långsiktiga kompetensförsörjningen inom industrin när det inte finns tillräckligt många ungdomar sin väljer teknikinriktningar på sina gymnasieutbildningar. Det är i ljuset av detta man kan se exempelvis Volvos satsning på att under en treårsperiod erbjuda 1 200 arbetslösa ungdomar i åldrarna 18 till 22 år en ettårig utbildningsinsats med lön. Det finns trots industrinedgången fortfarande efterfrågade yrkeskategorier inom industrin. Vi kan fortfarande se att industrielektriker, verkstadsmekaniker, for-