Styrelsen för forskarutbildning Verksamhetsberättelse 2010
Verksamhetsberättelse 2010 Styrelsen för forskarutbildning Dnr 208/11-000 INNEHÅLL 1. Övergripande uppdrag... 1 2. Arbetssätt och organisation... 1 2.1. Sammansättning... 1 2.2. Sammanträden, strategidagar m.m.... 2 2.3. Styrelsens underorgan, arbetsgrupper etc.... 2 2.4. Samverkan inom KI... 3 2.5. Administration... 3 2.6 Information och kommunikation... 3 3. Resursfördelningsarbete... 4 4. Uppdrag och verksamhet under 2010... 5 4.1 Utbildning på forskarnivå för kliniker... 5 4.1.1. Översyn av forskarutbildning för kliniker... 5 4.2.2. Finansieringsstöd för kliniska doktorander (deltidsdoktorander)... 6 4.2.3. Samordning och utveckling av kliniska forskarskolor... 6 4.2.4 Forskarskolor i vård och omsorg/vårdvetenskap... 7 4.3. Translationell forskning... 8 4.3.1. Tidig forskningsintroduktion på grundutbildningen (FoLäk)... 8 4.2.2. Ökning av antal platser inom MD/OD-PhD-programmet... 8 4.2.3. Sommarforskarskolor... 9 4.3. Pedagogik inom utbildning på forskarnivå... 10 4.3.1. Utbildning för forskarhandledare... 10 4.3.2. Målstyrning av forskarutbildningen... 10 4.3.3. Projektmedel för utveckling av pedagogiken inom utbildning på forskarnivå... 10 4.3.4. Pedagogisk meritering... 10 5. Kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå... 11 5.1. Rekrytering av doktorander... 11 5.2. Revidering av KID-utlysning... 11 5.3. Översyn av personer i forskningsförberedande aktiviteter... 11 5.4. Översyn av disputationsprocessen... 12 5.5. Utvärdering av program på forskarnivå... 12 5.6. Exit poll doktorandernas utvärdering av utbildning på forskarnivå... 12 5.7. Alumniundersökning av forskarexaminerade... 12 5.8. Karriärutveckling för doktorander... 13 6. Samverkan med omvärlden internationalisering... 13 6.1. Internationella samarbeten... 13 6.2. Karolinska International Research and Training Committee (KIRT)... 13 6.3. Införande av ersättningsnivåer för externa stipendier... 14 7. Intern styrning och kontroll (ISK)... 14
8. Likabehandling... 14 9. Antagning, regelverk, kurser, examination m.m.... 14 9.1. Antagna doktorander under 2010... 14 9.2. Revidering av regler, allmän studieplan och antagningsordning... 16 9.3. Kurser... 16 9.3.1 Kurser på forskarnivå fristående och inom program... 16 9.3.2. Det allmänvetenskapliga kursobligatoriet... 16 9.3.3. Försöksdjurskurs... 16 9.4. Examination av doktorander under 2010... 17 10. Bilagor... 18 Förkortningar FFU forsknings- och forskarutbildningsavdelningen FoLäk forskningsintroducerande kurs på läkarutbildningen FS Styrelsen för forskning FSK Forskningsstrategiska kommittén FUN forskarutbildningsnytt FUS Styrelsen för forskarutbildning HF högskoleförordningen HL högskolelagen INDI indirekta kostnader ISK intern styrning och kontroll KI Karolinska Institutet KID delfinansiering av doktorander med fakultetsmedel KIRT Karolinska International Research and Training Committee LäFo läkarutbildning med forskningsinriktning MD/OD-PhD program för forskarutbildning för läkar- och tandläkarstudenter NFV nationella forskarskolan i vårdvetenskap NFVO nationella forskarskolan i vård och omsorg QUAFUS arbetsgrupp för kvalitet och utvärdering inom forskarutbildningen SLL Stockholms läns landsting US Styrelsen för utbildning Utgivare: Karolinska Institutet Forskarutbildningsenheten, FFU För fler exemplar, kontakta doctoral@ki.se
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 1 (18) 1. Övergripande uppdrag Styrelsen för forskarutbildning (FUS) har det övergripande ansvaret för utbildning på forskarnivå vid Karolinska Institutet (KI) och ska verka för att KI bedriver utbildning på forskarnivå inom medicinsk vetenskap på högsta internationella nivå. Styrelsen handhar de uppgifter avseende utbildning på forskarnivå som ankommer på fakultetsnämnd. Därutöver handhar styrelsen dels de uppgifter som Konsistoriet enligt beslutsordning eller annat beslut ålägger styrelsen, dels de uppgifter rektor överlämnar till styrelsen. 1 Enligt beslut i Konsistoriet åligger det styrelsen särskilt att ansvara för antagning, finansiering och organisering av utbildningen på forskarnivå samt att tillse att antagning av forskarstuderande och disputationer sker enligt gällande bestämmelser. Föreliggande dokument är en sammanfattning av de åtgärder styrelsen har genomfört under föregående år utifrån uppdrag från Konsistoriet. Uppdragen utgår från de mål och utmaningar som har formulerats i Forsknings- och utbildningsstrategi 2009 2010 samt i Strategi 2012. 2 Nedan presenteras en kort redogörelse för styrelsens arbetssätt och organisation samt resursfördelningsarbete. Därefter följer Konsistoriets uppdrag till styrelsen, styrelsens verksamhetsplan för 2010 samt en återrapportering av de åtgärder som genomförts under året. Slutligen redovisas kvalitetsarbetet och internationaliseringsarbetet inom utbildning på forskarnivå, återrapportering av arbetet med intern styrning och kontroll (ISK), likabehandlingsarbetet samt en sammanställning av antagning, antal kurser, revidering av regelverk och examination under året. 2. Arbetssätt och organisation 2.1. Sammansättning Styrelsen består av dekanus och prodekanus, fem lärarrepresentanter samt fyra doktorandrepresentanter. I styrelsen ingår också en adjungerad ledamot från Styrelsen för utbildning (US). Då dekanus för forskarutbildning även ingår i Styrelsen för forskning (FS) och Forskningsstrategiska kommittén (FSK), är ingen ytterligare ledamot från Styrelsen för forskning adjungerad. Tre fackliga representanter, centrala studierektorer och medarbetare från främst universitetsförvaltningens forsknings- och forskarutbildningsavdelning (FFU) har närvaro- och yttranderätt. 1 Organisationsplan vid Karolinska Institutet, dnr: 2042/08-010. 2 Se Forsknings- och utbildningsstrategi, dnr: 02000/07-602 samt Strategi 2012, dnr: 05728/09-010.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 2 (18) Under 2010 har följande personer ingått i styrelsen: Lärarrepresentanter (med rösträtt) Clara Hellner Gumpert, dekanus, lektor, ordf. Anders Gustafsson, prodekanus, professor, vice ordf. Olof Akre, docent Robert Harris, docent Petter Höglund, professor Anna Norrby Teglund, professor Christina Opava, professor Doktorandrepresentanter (med rösträtt) Jonas Binnmyr Samuel Edelbring Melissa Norström Åsa Samuelsson Fackliga representanter (med närvaro- och yttranderätt) Anna Aleman, OFR Patricia De Palma, SACO (t.o.m. 2010-06-30) John Steen, doktorandombudsman Biborka Bereczky-Veress, SACO (fr.o.m. 2010-07-01) Vakant, (SEKO) Adjungeringar (med närvaro- och yttranderätt) Jan Ygge, professor, prodekanus, Styrelsen för utbildning Styrelsens handläggare (med närvaro- och yttranderätt) Johanna Ackemar, handläggare, FFU (t.o.m. 2010-06-30) Silja Marit Zetterqvist, handläggare, FFU (fr.o.m. 2010-07-01) Tjänstemän (med närvaro- och yttranderätt) Johanna Bäckström, tf enhetschef, FFU (fr.o.m. 2010-11-01) Michael Fored, lektor, central studierektor Erik Forsse, avdelningschef, FFU Claes-Olov Fälth, avdelningsdirektör, FFU Maria Nyström Peck, enhetschef, FFU (t.o.m. 2010-10-31) Ingeborg van der Ploeg, docent, central studierektor 2.2. Sammanträden, strategidagar m.m. Styrelsen har under året haft nio sammanträden, fem under vårterminen och fyra under höstterminen. Därtill hade styrelsen ett internat 29 30 mars (lunch lunch) som i huvudsak ägnades åt förslag till ny ledningsorganisation utifrån den s.k. Bexellrapporten. Forskarutbildningsenheten medverkade under internatet. Den 21 oktober hade styrelsen en halv strategidag för budgetdiskussioner. 2.3. Styrelsens underorgan, arbetsgrupper etc. Inför beslut vid styrelsens sammanträden har flera arbetsgrupper tillsatts för att bereda särskilda sakfrågor eller utvärdera delar av styrelsens ansvarsområden.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 3 (18) Under 2010 tillsattes bland annat en arbetsgrupp för utveckling av examen på forskarnivå och en arbetsgrupp för utformande av kommande utlysning i Nationella forskarskolan i vårdvetenskap (NFV). Dessutom finns en särskild arbetsgrupp som på delegation från styrelsen fastställer kursplaner för kurser på forskarnivå och beslutar om fördelning av kursanslag, en styrgrupp utsedd av styrelsen ansvarar för beredning inför fördelningen av fakultetsmedel för delfinansiering av doktorander, de s.k. KID-anslagen samt en arbetsgrupp för kvalitets- och utvärderingsfrågor (QUAFUS). Disputationskommittén är styrelsens organ för att kontrollera att regler för examination efterlevs. Styrelsen har delegerat beslutsrätt till disputationskommittén att utse betygsnämnd och fakultetsopponent, fastställa datum och plats för licentiatseminariet och disputation, samt att kontrollera att allmänna studieplanen följts och att etiska riktlinjer efterlevs. 2.4. Samverkan inom KI Dekanus för forskarutbildning är ledamot i Styrelsen för forskning och prodekanus är adjungerad ledamot i Styrelsen för utbildning. På detta sätt kan styrelsen hålla sig uppdaterad med arbetet i FS och US samt kommunicera relevanta delar av styrelsens arbete till övriga styrelser och dess underorgan. Dekanus sitter också i ledningsgruppen tillsammans med övriga dekaner, rektor, prorektor, universitetsdirektör, administrativ direktör, informationschef samt studentrepresentanter. Ytterligare ett viktigt forum är prefektgruppen som träffas regelbundet. 2.5. Administration Forskarutbildningsenheten bistår styrelsen med strategiskt och professionellt administrativt stöd. Detta innebär bland annat att utreda och handlägga ärenden, genomföra analyser och uppföljningar samt samordna och/eller besvara remisser. Enheten bereder och bidrar med administrativt stöd till de grupper som bereder ärenden som ska behandlas i styrelsen i egenskap av fakultetsnämnd enligt högskolelagen (HL) och högskoleförordningen (HF) och enligt Konsistoriets uppdrag. Enhetens uppdrag i relation till HL och HF är även att verka för enhetliga principer och villkor inom hela KI inom forskarutbildningsområdet. Då många beslut inom verksamheten är delegerade, svarar enheten då främst för information och verktyg för att skapa likvärdiga och goda förutsättningar för beslut. Ett betydande arbete läggs följaktligen på information, mallar och konsultation inom KI. Det finns även fyra centrala studierektorer som är ett konsultativt stöd för studierektorerna på institutionsnivå gällande tillämpning av regelverk inom utbildning på forskarnivå. Därtill har varje central studierektor egna ansvarsområden såsom introduktionskurs, koordinering och bedömning av program på forskarnivå, kurser på forskarnivå etc. 2.6 Information och kommunikation Styrelsen använder flera kanaler för att informera om verksamheten. Förutom webbsidor om utbildning på forskarnivå på både svenska och engelska ges ett nyhetsbrev forskarutbildningsnytt (FUN) ut omkring tio nummer per år.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 4 (18) Årligen arrangeras ett antal informations- och diskussionsdagar för studierektorer och studieadministratörer vid institutionerna. Under 2010 anordnades ett möte på våren och ett möte på hösten för både studierektorer och studieadministratörer samt ett möte på våren och ett möte på hösten för endast studieadministratörer. För mötet på hösten erbjöds studieadministratörerna två tillfällen; ett i Huddinge och ett i Solna. Vid dessa sammankomster diskuterades bland annat en intern rapport om uppföljning av användning av individuella studieplaner i medicinsk vetenskap som ett instrument för kvalitetssäkring av utbildning på forskarnivå vid KI, konsekvenserna för forskarutbildning på KI av ny HF 2011, implementering av målstyrd utbildning på alla nivåer och i alla stadier i forskarutbildningen och konkreta fall som studierektorerna själva lyfter fram. Dekanerna, centrala studierektorer samt enhetschef för forskarutbildningsenheten genomför också återkommande institutionsbesök för att informera om verksamheten och skapa dialog med institutionerna. Webbkursen för forskarhandledare är också ett sätt att informera om regelverket och därmed öka regelefterlevnaden. 3. Resursfördelningsarbete Nettoramen för Styrelsen för forskarutbildning uppgick för 2010 till 148 388 tkr, en ökning med 13,8 mnkr (10,3 procent) i förhållande till budgetåret 2009. Det nya systemet för redovisning av indirekta kostnader (INDI) innebar att alla direkta statsanslag fördelades till kärnverksamheten utan avdrag. Förutom de statliga anslagen avsattes tio mnkr till styrelsen i form av stiftelsemedel. Antalet anslag för delfinansiering av doktorand (KID-anslag) utgjorde 2010 50 st per termin, det vill säga 100 st per år. Kostnaden uppgick till ca 77,2 mnkr varav nio mnkr finansierades av stiftelsemedel. En ny fördelningsnyckel för bidrag till institutionernas studieadministration infördes som innebar tilldelning av ett basbelopp på 170 000 kr samt 2000 kr/doktorand/år. Stödet till Centrum för vårdvetenskap minskades från 1 300 tkr till 1000 tkr samt att resterande belopp dras bort till budgetåret 2011. Huvuduppgiften för utbildningsprogrammen på forskarnivå är att ge ett långsiktigt genomtänkt kursprogram för doktoranderna inom respektive område, samt utveckling av andra gemensamma aktiviteter såsom seminarieserier. En ny fördelning av medel för perioden ht 2009 vt 2012 skedde i början av 2009. NFV inrättades efter beslut i styrelsen 2009-03-05 och är en vidareutveckling av Nationella forskarskolan i vård och omsorg (NFVO). Den nya forskarskolans fokus är inte specifika yrkesgrupper utan områdets utveckling i vidare bemärkelse. Totalt 17,9 mnkr avsattes för verksamheten inom NFV och NFVO. (MD/OD/PhD-programmet syftar till att introducera utbildning på forskarnivå tidigt under läkar- eller tandläkarutbildningen samt att öka andelen bland doktoranderna. Antagningen till skolan ökades från åtta studenter till tio studenter per läsår. Under 2010 beviljades två ytterligare anslag och sammanlagt delades tolv anslag ut. Se bilaga 1 för styrelsens budget 2010.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 5 (18) 4. Uppdrag och verksamhet under 2010 Beskrivning av styrelsens verksamhet nedan ger en översiktlig bild av styrelsens arbete under 2010 och ska inte ses om en heltäckande bild. Nedan följer presentation av Konsistoriets uppdrag till styrelsen samt verksamhetsplan för 2010 utifrån följande tre huvudområden. Därefter följer de åtgärder som genomförts under varje huvudområde. Utbildning på forskarnivå för kliniker Utveckla möjligheten att kombinera utbildning på forskarnivå och kliniskt arbete, samt förbättra/stärka forskarutbildningsmiljön för kliniska doktorander 3. Translationell forskning Stimulera tidig forskningsanknytning genom att inrätta fler sommarforskarskoleplatser, utveckling av en forskningsintroducerande kurs inom ramen för Läkarprogrammet (ersätter LäFo) i syfte att utveckla utbildningen på forskarnivå i translationell miljö. Pedagogik Utveckla möjligheten att kombinera utbildning på forskarnivå och kliniskt arbete, samt förbättra/stärka forskarutbildningsmiljön för kliniska doktorander. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom styrelsen ska synliggöras och stärkas ytterligare. Under 2010 kommer styrelsen att utveckla halvtidskontroll, disputation samt rekryterings- och antagningsprocessen. (se bilaga 2) 4.1 Utbildning på forskarnivå för kliniker Uppdrag: Utveckla möjligheten att kombinera utbildning på forskarnivå och kliniskt arbete, samt förbättra/stärka forskarutbildningsmiljön för kliniska doktorander. Utifrån ovanstående uppdrag har styrelsen genomfört följande åtgärder under det gångna året. 4.1.1. Översyn av forskarutbildning för kliniker Under 2010 har en arbetsgrupp genomfört en översyn av utbildning på forskarnivå för kliniker. Bland annat har man utfört kvalitativa studier av tre framgångsrika kliniska forskningsmiljöer vid KI med syftet att kartlägga vilka faktorer som är av betydelse för en framgångsrik klinisk forskarutbildning. I studierna har det framkommit att även i starka kliniska forskningsmiljöer är tidspressen av mycket stor betydelse för doktorander som kombinerar klinisk tjänstgöring med forskarutbildning. Tydligt ledarskap med god samverkan mellan klinik och akademi lyfts fram som särskilt viktigt, liksom ett aktivt arbete från de seniora forskarna att skapa finansiering. En kritisk massa av vetenskapligt aktiva personer, internationella kontakter, en stark gruppsammanhållning och stödjande atmosfär var andra framgångsfaktorer som identifierades. Ytterligare en observation var att man i dessa miljöer ofta valt att rekrytera heltidsstuderande doktorander utan klinisk anknytning, trots att forskningen i sig kan ha klinisk inriktning. En möjlig 3 Med kliniska doktorander avses i detta sammanhang forskarstuderande som genomför sin utbildning parallellt med anställning och klinisk tjänstgöring hos sjukvårdshuvudman.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 6 (18) slutsats är att doktorander med parallell klinisk tjänstgöring kan vara mindre attraktiva i dagens starka konkurrensläge inom forskning. Därtill har uppföljning av nettostudietid och genomsnittlig aktivitet gjorts för att kunna jämföra förutsättningarna för gruppen kliniska doktorander med övriga. Som en följd av detta arbete har det under året skapats system för att lättare kunna identifiera och följa upp kliniska doktorander, bland annat genom att handledarna i KID-ansökan anger om det är ett kliniskt doktorandprojekt. Arbetsgruppen kommer att lämna en slutrapport till styrelsen i början av 2011 med förslag på åtgärder för att ytterligare stärka forskarutbildningen för kliniska doktorander. 4.2.2. Finansieringsstöd för kliniska doktorander (deltidsdoktorander) Då ovanstående översyn har visat att ett av problemen för kliniska doktorander är att få avsatt tid för att gå kurser, valde styrelsen att avsätta medel i 2011 års budget för att inrätta ett särskilt ekonomiskt stöd till kliniska doktorander under den tid de går de obligatoriska kurserna inom ramen för sin utbildning på forskarnivå (fem veckor, 7,5 hp). En förutsättning för att stödet ska utbetalas är att doktoranden genomfört kurserna under de första två åren av utbildningen (doktorander i kliniska forskarskolor undantagna då dessa erhåller stöd på annat sätt). Nivån på stödet motsvarar doktorandlön inkl lkp. 4.2.3. Samordning och utveckling av kliniska forskarskolor I början av 2010 tillsattes en styrgrupp för samordning av kliniska forskarskolor på KI. Under året har bland annat gemensamma riktlinjer för antagning till de kliniska forskarskolorna tagits fram och dessa kommer att implementeras under vt 2011. Merparten av kursplanerna för samtliga forskarskolor är granskade och godkända enligt Bologna-reglerna och granskningen kommer att vara klar juni 2011. Kursutvärderingar görs idag delvis via websurvey. Detta kommer att implementeras fullt ut 2011, vilket medför att studenterna kan ge kursgivarna återkoppling på ett sätt som möjliggör uppföljningar över tiden och jämförelser mellan olika kurser. I november 2010 bjöd styrgruppen in Göran Stiernstedt från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt Stig Nyman, landstingsråd med ansvar för klinisk forskning, för att diskutera hur man kan förbättra den kliniska forskarutbildningen. Mötet var välbesökt och både forskare från KI samt tjänstemän från utbildningsdepartementet deltog. Den nationella forskarskolan i klinisk cancerforskning som KI och Uppsala universitet ansvarar för påbörjades under 2010 med medel erhållna från Vetenskapsrådet. Syftet med forskarskolan är att erbjuda ett skräddarsytt paket av kurser som kunskapsbas för framtida kliniska forskare inom cancerområdet. Programmet täcker framförallt molekylär onkologi och forskningsmetodik för kliniskt aktiva personer inom området cancer. Av 26 inkomna ansökningar antogs 20 4 studenter (varav tolv kvinnor) till forskarskolan. Den nationella forskarskolan i klinisk psykiatri som KI och Uppsala Universitet erbjuder från och med hösten år 2010 riktar sig till kliniskt aktiva personer inom området psykiatri. Syftet är att ge en fördjupad utbildning i framförallt kvantitativ 4 P.g.a. sena avhopp påbörjade endast 16 studenter forskarskolan.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 7 (18) forskningsmetodik. Totalt inkom 31 ansökningar till forskarskolan i klinisk psykiatri, varav 15 antogs (fem kvinnor). Forskarskolan finansieras med medel erhållna från Vetenskapsrådet. De båda forskarskolorna har samordnat flera kurser som lett till utbyte mellan studenter från de olika disciplinerna. Forskarskolan med inriktning mot molekylärmedicin vänder sig i första hand till kliniskt verksamma läkare och tandläkare inom SLL som önskar inleda forskarutbildning. Syftet med skolan är att erbjuda fördjupad utbildning i de celloch molekylärbiologiska metoder som idag tillämpas inom klinisk forskning. Utbildningsprogrammet pågår under två år och är uppdelat i fyra block på vardera fem veckor, vilket omfattar sammanlagt 20 veckors heltidsstudier. Antagning till skolan sker varje år. 2010 antogs 20 studenter (varav 16 kvinnor) av 42 sökanden. Forskarskolan med inriktning mot epidemiologi är uppbyggd på samma sätt som forskarskolan i molekylärmedicin och vänder sig till kliniskt verksam personal inom SLL. Syftet med skolan är att erbjuda en fördjupad utbildning i forskningsmetodik och användande av epidemiologiska och andra kvantitativa metoder som är tillämpbara inom klinisk forskning. Antagning till skolan sker varje år och under 2010 antogs 20 nya studenter (17 kvinnor) med start ht 2010. Till denna forskarskola sökte 88 personer. Forskarskolan med inriktning mot klinisk psykiatri erbjuds liksom de två andra kliniska forskarskolorna av styrelsen i samarbete med SLL. Syftet är att ge en fördjupad utbildning i forskningsmetodik till kliniska doktorander inom området psykiatri. Antagning till skolan sker vartannat år och under 2009 antogs 15 nya studenter med start ht 2009. Till denna forskarskola sökte 48 personer. Forskarskolan i allmänmedicin Från och med ht 2010 erbjuder styrelsen i samarbete med SLL en forskarskola med allmänmedicinsk inriktning. Syftet är att ge en fördjupad utbildning i framförallt kvantitativ forskningsmetodik till kliniskt aktiva personer som har stort intresse för forskning. Utbildningen vänder sig till odisputerade kliniker verksamma inom SLL:s verksamhetsområde. Den sökande bör ha en kliniktillhörighet genom tillsvidareanställning, ST-block eller annat längre åtagande med primärvårdsanknytning. Under 2010 utlystes 15 platser i andra omgången av forskarskolan i allmänmedicin. Totalt inkom 53 ansökningar. 4.2.4 Forskarskolor i vård och omsorg/vårdvetenskap Nationella forskarskolan i vård och omsorg (NFVO) inrättades 2000 och bedriver utbildning på forskarnivå inom vård- och omsorgsområdet. KI är värd för forskarskolan. Övriga deltagande högskolor är Högskolan Dalarna, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola samt Örebro Universitet. Ett samverkansavtal med Högskolan i Jönköping har upprättats främst avseende medverkan i program för utbildning på forskarnivå i vårdvetenskap. Totalt har 86 doktorander antagits till forskarskolan, sista antagningen gjordes hösten 2008, och av dem har 48 hittills disputerat. Resterande doktorander beräknas disputera under 2011 2012 dock senast 2013.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 8 (18) Parallellt med att verksamheten inom NFVO kommer att fasas ut kommer verksamheten inom Nationella forskarskola i vårdvetenskap (NFV) att fasas in. Syftet är att ytterligare stärka den vårdvetenskapliga utbildningen på forskarnivå och att skapa förutsättningar för en fortsatt utveckling av högkvalitativ forskning och kunskapsgenerering inom området. Under vt 2010 rekryterades 22 doktorander (en man och 21 kvinnor) till de forskningsprojekt som beviljats projektmedel för finansiering av doktorand inklusive sju med särskild inriktning mot omvårdnad. Total inkom 121 ansökningar från 62 individer (10 män och 59 kvinnor). 4.3. Translationell forskning Uppdrag: Stimulera tidig forskningsanknytning genom att inrätta fler sommarforskarskoleplatser, utveckling av en forskningsintroducerande kurs inom ramen för Läkarprogrammet (ersätter LäFo) i syfte att utveckla utbildningen på forskarnivå i translationell miljö. Utifrån ovanstående uppdrag har styrelsen arbetat med följande frågor och åtgärder under det gångna året. 4.3.1. Tidig forskningsintroduktion på grundutbildningen (FoLäk) Under 2010 startade en ny forskningsintroducerande kurs på läkarprogrammet (FoLäk). Till FoLäk söker redan antagna studenter på läkarprogrammet och alla studenter på termin 1-4 är behöriga att söka kursen. Denna kurs ersätter tidigare LäFo, som hade sitt sista intag av läkarstudenter 2008 (åtta studenter/år). Syftet med FoLäk är att tidigt väcka intresse för forskning bland läkarstudenter vid KI. Inför 2010 valde man att ta in läkarstudenter till kursen både under vår- och hösttermin, eftersom ingen antagning gjordes 2009. Sammanlagt antogs 65 läkarstudenter. Inför 2011 kommer endast ett intag att göras inför kursstart i september. I samarbete med Styrelsen för utbildning påbörjades en diskussion under 2010 om möjligheterna att införa ett interprofessionellt forskningsspår/kurs för flera grundutbildningar vid KI (GruFo). Syftet är att på så sätt skapa ett tidigt intresse hos KIs studenter på grundnivå kring forskning och utbildning på forskarnivå. 4.2.2. Ökning av antal platser inom MD/OD-PhD-programmet Styrelsen har under många år finansierat MD/OD-PhD-programmet som riktar sig till läkar- och tandläkarstudenter. Syftet med programmet är att rekrytera studenter till utbildning på forskarnivå och stimulera tidig forskningsanknytning. Under 2010 valde styrelsen att utöka antalet platser från åtta till tio per år, samt att utlysning sker vid två tillfällen. Då kvaliteten på ansökningarna generellt hade höjts valde styrelsen att finansiera ytterligare två platser, sammanlagt tolv platser. Samtliga tolv som beviljades medel var läkarstudenter, varav tre kvinnor och nio män. Totalt antal som sökte till MD/OD-PhD-programmet under året var 32 studenter. Inför 2011 planerar styrgruppen för MD/OD-PhD-programmet att genomföra workshops på institutionen för odontologi, för att öka andelen tandläkarstudenter som söker.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 9 (18) 4.2.3. Sommarforskarskolor Amgen Scholars Program på KI 2010 genomfördes Amgen Scholars Program, ett sommarforskarprogram för grundutbildningsstudenter i Europa finansierat av bioteknikföretaget Amgen, för andra året på KI. Amgen Scholars Program ges även på University of Cambridge, Storbritannien, och Ludwig-Maximilians-Universität i München, Tyskland, som tillsammans med KI utgör den europeiska delen av programmet. Under sommaren gör studenterna ett forskningsprojekt och programmen avslutas med ett gemensamt symposium för studenterna på University of Cambridge. Antagna studenter får resa och uppehälle betalda, samt ett stipendium. Programmet är sökbart för studenter som går ett kandidatprogram inom naturvetenskap/medicin i Europa. 2010 hade KI drygt 200 sökanden till 15 platser, vilket var mer än en fördubbling av antalet ansökningar sedan 2009. Programmet inleddes med några forskningsintroducerande dagar under första veckan med föreläsningar etc. Därefter följde arbetet med forskningsprojekt under de åtta veckor programmet pågick på KI. Nytt för 2010 var att två studenter från KI ordnade sociala aktiviteter för de studenter som var på KI under sommaren. 2010 var sista året på fas ett av Amgen Scholars Program och KI inbjöds med de andra universiteten att ansöka om att vara med i fas 2 av programmet. KIs ansökan beviljades och vi får nu medel från Amgen Foundation att ge programmet i ytterligare fyra år samt att programmet utökas till 25 studenter per år. Sommarkurs i medicinsk forskning Alla studenter som är antagna på ett grundutbildningsprogram på KI kan söka till KIs sommarkurs i medicinsk forskning. Sommarkursen ger studenterna möjlighet att prova på att forska under sommaren. Under denna kurs får studenterna en veckas introduktion till forskning, för att därefter genomföra ett projekt om 5 6 veckor hos en forskargrupp på KI. 2010 sökte 110 studenter till kursens 38 platser. Studenterna får ett stipendium under kursen som 2010 ökade från tidigare 9000 kr totalt, till 10 000 kr/månad för att motsvara KIs rekommenderade nivå på stipendier. Kursen är dessutom studiemedelsberättigande. Studenterna avslutade kursen med muntliga presentationer och postervisning, samt en skriftlig rapport. Sommarforskarskola med biomedicinsk inriktning Sommarforskarskola med biomedicinsk inriktning riktar sig till gymnasielever som går ut årskurs 2 eller 3 på naturvetenskaplig eller teknisk linje i hela Sverige. Antagna elever får en introduktionsvecka med föreläsningar och får åka på ett introduktionskollo under första helgen på kursen för att bekanta sig med varandra. Sedan gör studenterna ett fyraveckorsprojekt hos en forskargrupp på KI. Under sommaren anordnar även amanuenser, d v s studenter och tidigare sommarforskarskoleelever på KI, olika aktiviteter för eleverna en eller ett par gånger i veckan. 2010 sökte 93 elever från hela Sverige till de 20 platserna på programmet. Tolv elever som kom från annan ort än Stockholm erbjöds att bo i studentkorridor. De övriga åtta kom från Stockholmsregionen. Sommarforskarskolan avslutades med att eleverna presenterade sommarens projekt muntligt för varandra samt en efterföljande avskedsmiddag.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 10 (18) 4.3. Pedagogik inom utbildning på forskarnivå Uppdrag: Vidareutveckla forskarutbildningens pedagogik bland annat genom att stärka handledarna samt arbeta för implementering av målstyrning inom utbildning på forskarnivå. Utifrån ovanstående uppdrag har styrelsen arbetat med följande frågor och åtgärder under det gångna året. 4.3.1. Utbildning för forskarhandledare En viktig del i utvecklandet av pedagogiken inom utbildning på forskarnivå är att utbilda både befintliga och blivande forskarhandledare. Grundkursen i forskarhandledning är obligatorisk för alla blivande huvudhandledare. Målet är att tydliggöra handledarrollen. För att möta den ökade efterfrågan har antalet platser och kurstillfällen utökats under 2010. Sju kurser har genomförts och sammanlagt har 253 personer genomgått utbildningen under året. Kursvärderingarna visar att kursen överlag får mycket goda omdömen av kursdeltagarna. Det finns också en webbaserad kurs för handledare som främst lyfter fram regler och riktlinjer som styr forskarutbildningen. Den infördes i juni 2009 och hittills har ca 580 personer godkänts på kursen. Denna kurs riktar sig först och främst till de handledare som redan har varit huvudhandledare för minst en doktorand som har avlagt svensk doktorsexamen. Under året genomfördes för första gången en fortsättningskurs för forskarhandledare med inriktning mot pedagogik. Kursen ger fördjupad kunskap i att handleda doktoranders lärande både på individuell nivå och på gruppnivå. I kursen ingår pedagogiska teorier och forskning kring lärande och hur de kan tillämpas i forskarutbildningen. Till kursen antogs 24 deltagare. 4.3.2. Målstyrning av forskarutbildningen Under året har styrelsen i olika sammanhang arbetat med målstyrning inom utbildning på forskarnivå. Bland annat har målstyrning implementerats i KIDansökan. I samband med detta anordnades tre välbesökta workshops om målstyrning och lärandemål i samarbete med institutionen för Lime. Lärandemål ska från och med vt 2011 formuleras inför antagning och skrivas in i den individuella studieplanen. Arbetet med målstyrning fortsätter under 2011. 4.3.3. Projektmedel för utveckling av pedagogiken inom utbildning på forskarnivå KI utlyste under 2010 projektmedel för att stimulera till nytänkande och kreativitet inom utbildning på forskarnivå. Medel kunde sökas för exempelvis utveckling av undervisningsmetoder och examinationsformer. Tre projekt tilldelades medel under 2010. Projekten som beviljades medel syftar till att utveckla webbaserade kurser inom bland annat vetenskapligt skrivande samt biostatistik. 4.3.4. Pedagogisk meritering I samband med införande av ny anställningsordning vid KI har en ny version av meritportföljen arbetats fram. Pedagogisk meritering inom forskarutbildning har där synliggjorts i större utsträckning än tidigare, vilket styrelsen ser som en nödvändig konsekvens av att handledare idag genomgår obligatorisk pedagogisk utbildning med inriktning på forskarutbildning.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 11 (18) 5. Kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå Uppdrag: Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom styrelsen ska synliggöras och stärkas ytterligare. Under 2010 kommer styrelsen att utveckla halvtidskontroll, disputation samt rekryterings- och antagningsprocessen. Utifrån ovanstående uppdrag har styrelsen arbetat med följande frågor och åtgärder under det gångna året. 5.1. Rekrytering av doktorander För att förbättra rekrytering och urval av doktorander vid KI avsatte styrelsen medel till ett projekt med syfte att utarbeta förslag och rutiner för utlysning och urval av doktorandplatser, samt reglera tiden före antagning. I projektet ingick också att utreda ett eventuellt behov av permanenta centrala resurser för att stödja institutionerna gällande doktorandrekrytering. Projektet kommer att fortsätta under 2011. Utlysning av doktorandplatser kommer att implementeras stegvis. Först ut är de doktorandplatser som tilldelas KID-medel vt 2011. 5.2. Revidering av KID-utlysning Under 2010 infördes ändringar i utlysningen av KID-medel. Numera söker handledaren KID-medel för det projekt doktoranden ska vara verksam i och därefter sker rekrytering av en doktorand. Dessutom är endast de studenter som ännu inte antagits till utbildning på forskarnivå behöriga att söka. Undantag kan göras om utbildningen ska ske inom ramen för, eller i kombination med en anställning hos en annan arbetsgivare (i enlighet med HF). Under hösten beslutade styrelsen att det från och med vt 2011 ska vara obligatoriskt för de handledare som beviljas KID-medel att utlysa och rekrytera en doktorand i konkurrens. Under 2010 utlystes sammanlagt 106 anslag, varav ett bekostas av centrum för genusmedicin. Totalt bedömdes 532 ansökningar. 5.3. Översyn av personer i forskningsförberedande aktiviteter Under 2010 har en uppföljning av de individer som identifierades i Enkät om förekomst av personer i forskningsförberedande aktiviteter som skickades ut till institutionerna vt 2009 gjorts, bland annat genom kontroll i Ladok och via institutionernas studierektorer. Under året har också institutionsbesök i syfte att granska doktoranders villkor vid institutionerna genomförts. Vid besöken undersöks hur regelverket kring forskarutbildningen tillämpas på institutionerna genom granskning av beslutsunderlag för nyantagna doktorander. Särskild vikt läggs vid den individuella studieplanens utformning, tid- och finansieringsplan samt doktorandens försörjning. Tid i forskningsförberedande aktivitet före antagning noteras särskilt om den går att utläsa av handlingarna. Vid årets slut hade en tredjedel av KIs institutioner besökts. Efter institutionsbesöken får institutionen en rapport med synpunkter och frågor kring de observationer som gjorts genom granskningen av antagningshandlingarna. Institutionerna redogör också för hur de ska komma tillrätta med eventuella brister. En uppföljning av studenter registrerade på forskningsförberedande kurser ht 2007 till och med vt 2010 har genomförts i samarbete mellan styrelsen och US. Förslag till förändringar av rutiner kring de forskningsförberedande kurserna utreds av
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 12 (18) representanter från US och FUS. Införande av studieavgifter för studenter utanför EU medför bland annat att principer kring antagning måste förändras. 5.4. Översyn av disputationsprocessen Arbetsgrupp för kvalitets- och utvärderingsfrågor (QUAFUS) fick i uppdrag av styrelsen att göra en översyn av disputationsprocessen samt föreslå förändring. I mars 2010 presenterade QUAFUS ett förslag. Styrelsen beslöt därefter att i en remissrunda till KIs institutioner föreslå att ramberättelsen ska ingå i betygsnämndens förhandsgranskning. Då remissopinionen inte tillstyrkte förslaget beslöt styrelsen att inte gå vidare med det. Istället tillsattes en arbetsgrupp för att göra ytterligare en genomgång av frågan. I mars 2011 väntas arbetsgruppen presentera en slutrapport. 5.5. Utvärdering av program på forskarnivå I mars 2009 beviljade styrelsen medel till 14 utbildningsprogram på forskarnivå för perioden 2009 2012. Den beslutade budgetramen var 50 procent högre än för perioden innan. Syftet med budgetförstärkningen var att programmen skulle komplettera kurserna med andra aktiviteter för doktoranderna. Programmen startade sin verksamhet under ht 2009. Under 2010 genomfördes en halvårsutvärdering i mars och en helårsutvärdering i september med återrapportering av den verksamhet som programmen bedriver. Resultatet visar på att en majoritet av programmen har, förutom kursutbudet, organiserade aktiviteter för doktorander och handledare, såsom seminarieserier, vetenskapliga retreats, utbildningar etc. Programmens egna utvärderingar visar att såväl kurser som andra aktiviteter har varit uppskattade av doktoranderna. 5.6. Exit poll doktorandernas utvärdering av utbildning på forskarnivå Sedan 2007 har KI skickat ut en enkät till samtliga doktorander inför disputation och licentiatseminarier. Enkäten syftar både till att samla in information om hur KIs doktorander upplever sin utbildning och få underlag till hur utbildningen kan förbättras. Resultatet från 2009 års sammanställning visar på att de flesta doktorander är helt eller delvis nöjda med sin utbildning på forskarnivå (88 procent) och att lika stor andel skulle helt eller delvis rekommendera sin handledare till presumtiva doktorander. Däremot är det bara hälften av de svarande som anser att de fått en god introduktion till utbildning på forskarnivå vid KI. Liknande resultat framkom även i Exit poll 2008, vilket ledde till att en obligatorisk introduktionskurs för alla nyantagna doktorander infördes från och med hösten 2009. Förhoppningen är att andelen doktorander som är nöjda med introduktionen till utbildning på forskarnivå kommer att öka om ett par år när de doktorander som nu påbörjar sin utbildning disputerar. 5.7. Alumniundersökning av forskarexaminerade Den första samordnande alumniundersökningen vid KI genomfördes under 2010 och riktade sig till samtliga examinerade vid KI under läsåret 2006/2007. Styrelsen kommer under våren 2011 att analysera resultatet av undersökningen rörande de forskarexaminerade från KI. Undersökningen kommer fortsättningsvis att genomföras vartannat år. Syftet med en kontinuerlig uppföljning av forskarexaminerade vid KI är att utifrån resultatet kunna utveckla kvaliteten på
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 13 (18) utbildningen på forskarnivå, så att forskarexaminerade vid KI är väl rustade för en framtida arbetsmarknad. 5.8. Karriärutveckling för doktorander KIs Karriärservice anordnar löpande karriärutvecklande aktiviteter för doktorander. Tre karriärutvecklare arbetar med att planera, utveckla och genomföra olika aktiviteter på bred front för alla doktorander och forskare på KI. Exempel på sådana aktiviteter är hearings om att söka postdoc- respektive forskningsmedel, kurser i karriärplanering, seminarier om att söka jobb utanför akademin, kommunikationsteknik och entreprenörskap. Utöver detta arrangeras karriäreftermiddagar bestående av seminarier kring akademisk och utomakademisk karriär för doktorander och forskare, där deltagarna får möjlighet att träffa representanter från olika organisationer, myndigheter och företag. 2010 anordnade Karriärservice också för första gången en poänggivande doktorandkurs om akademiska karriärer och forskningsfinansiering som var väldigt uppskattad av deltagarna. Ca 1500 doktorander, postdocs och forskare besöker årligen aktiviteterna. Den största målgruppen är doktorander som utgör ca 45 procent av dessa 1500. 6. Samverkan med omvärlden internationalisering Internationalisering av utbildning på forskarnivå sker genom såväl utbyten och samarbeten med universitet i andra länder som genom en internationellt präglad forskningsmiljö och kursverksamhet på hemmaplan. Många av KIs doktorander tillbringar perioder utomlands inom ramen för sina projekt samtidigt som doktorander från hela världen rekryteras till KI. Av KIs doktorander har cirka 30 procent en grundutbildning från ett utländskt universitet. Unga personer som reser och studerar eller forskar hos endera partnern (alltifrån grundutbildningsstudenter till doktorander och post docs) fungerar som budbärare mellan parterna i sådana samarbetsavtal och studentutbyte utgör därför en viktig del av KIs strategiska internationella arbete. Under vårt jubileumsår 2010 har kontakten med våra utländska partners varit intensiv, vilket har resulterat i nya internationella avtal med lärosäten i bland annat Japan och USA. 6.1. Internationella samarbeten Under 2010 arbetade styrelsen aktivt för att skapa möjlighet till utbyten genom formella samarbeten, exempelvis EU-program och bilaterala samarbeten med universitet och institut runt om i världen. KI deltog under året i samarbeten avseende utbildning på forskarnivå med vetenskapliga institutioner i bland annat Singapore, Kina, Finland, USA, Ryssland, Ukraina, Vietnam, Laos, Etiopien samt Uganda. Några av dessa samarbeten avser en så kallad double degree, det vill säga att doktoranden disputerar och erhåller examen från både KI och ett partneruniversitet. 6.2. Karolinska International Research and Training Committee (KIRT) KIRT är en kommitté utsedd av styrelsen med uppgift att initiera, driva och utveckla internationella samarbeten med universitet i låg- och medelinkomstländer. Under 2010 bedrev KIRT samarbeten med universitet i Ryssland, Ukraina, Vietnam, Laos, Etiopien, Uganda och en sammanslutning av universitet i Centralamerika NeTropica (post docs). Dessa samarbeten finansieras av Sida och Svenska Institutet.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 14 (18) 6.3. Införande av ersättningsnivåer för externa stipendier Externa stipendier kan vara en typ av finansiering som är en förutsättning för ett internationellt samarbete med länder utanför EU. Samtidigt är det viktigt att i samarbetsavtal eftersträva en rimlig stipendienivå. Styrelsen har därför drivit frågan om enhetliga miniminivåer för externa stipendier. I slutet av oktober beslutade rektor om ersättningsnivåer för externa stipendier. Införandet av nivåerna sker stegvis. 5 7. Intern styrning och kontroll (ISK) Under 2010 uppdrog rektor åt dekanus för forskarutbildning att ansvara för kontrollåtgärder inom området skuggdoktorander. Under året har åtgärder inom ett antal områden planerats och genomförts, bland annat har en uppföljning av enkäten Inventering av personer i forskningsförberedande aktiviteter gjorts. Kontakt har tagits med studierektorer på institutionerna angående samtliga individer i enkäten som ännu inte antagits till utbildning på forskarnivå. Fem institutioner har besökts under hösten 2010 för att granska beslutsunderlag för nyantagna doktorander. Fyra av institutionerna har i efterföljande rapport fått anmärkningar när det gäller sen antagning till utbildning på forskarnivå. Institutionerna har i sammanhanget ombetts redogöra för hur de arbetar med att begränsa längden på forskningsförberedande tid före antagning. Vid årets slut hade totalt en tredjedel av KIs institutioner besökts. Besöken kommer att fortsätta under 2011. En uppföljning av de forskningsförberedande kurserna har också genomförts i samarbete med Styrelsen för utbildning. Dessutom har styrelsen fortlöpande kontakt med Medicinska föreningen samt doktorandombudsmannen i dessa frågor. 8. Likabehandling Styrelsen arbetar för att öka andelen doktorandplatser som utlyses. Under 2010 finansierar styrelsen ett projekt för att utarbeta förslag till rutiner för utlysning av doktorandplatser samt urval. Ett öppet utlysningsförfarande innebär ökad transparens i rekryteringsprocessen. Eventuella brister gällande lika villkor för sökande kan då lättare upptäckas. För att öka kunskapen om likabehandling bland KIs doktorander har det under året införts ett moment om likabehandling i den obligatoriska introduktionen för samtliga nyantagna doktorander. Under 2010 genomgick 292 doktorander kursen. För att bredda kunskapen inom området utbildas även blivande och verksamma handledare för doktorander vid KI. Inom handledarutbildningen, som är obligatorisk för nya handledare, finns moment om jämställdhetsfrågor och interkulturell kommunikation. Under 2010 har 253 handledare gått utbildningen. 9. Antagning, regelverk, kurser, examination m.m. 9.1. Antagna doktorander under 2010 Under 2010 antogs 450 doktorander vid KI, varav 18 med licentiatexamen som mål. Det är en ökning med sju procent i förhållande till budgetåret 2009. En anledning till detta är att KIs verksamhet är i ett expansivt skede med flera nya 5 För mer information, se ki.se/doctoral.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 15 (18) stora anslag inom forskningen. En annan anledning till ökningen är starten av två nationella forskarskolor med ca 30 studenter inom områdena klinisk psykiatri och klinisk cancerforskning. Avvägningen av volymen inom utbildningen på forskarnivå mot framförallt behovet av fler mellantjänster aktualiseras återigen genom den ökande nyantagningen. Källa: KIs årsredovisning 2010 Den totala volymen aktiva doktorander (2076 st) har dock inte ökat jämfört med perioden 2006 2009. Åldersfördelningen är i stort sett oförändrad. Andelen aktiva doktorander över 40 år utgör närmare en tredjedel av samtliga doktorander. Detta pekar på svårigheten för vissa grupper, framförallt kliniska doktorander, att genomföra utbildningen på forskarnivå parallellt med klinisk utbildning och tjänstgöring. Källa: KIs årsredovisning 2010 Nettostudietiden har under den senaste femårsperioden alltmer närmat sig den förväntade på fyra år för doktorsexamen respektive två år för licentiatexamen. En orsak till detta är att KI i uppföljningar har lagt särskild vikt vid att en forskarstudent ska antas och registreras direkt när ett arbete startar som kan antas leda till doktorsexamen. Detta är speciellt viktigt i den kliniska verksamheten, där ett doktorandprojekt i många fall drivs vid sidan av det kliniska arbetet.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 16 (18) 4 År Nettostudietid, utbildning på forskarnivå Disp 3 2 Lic 1 0 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: KIs årsredovisning 2010 9.2. Revidering av regler, allmän studieplan och antagningsordning Styrelsen fastställer regler för utbildning på forskarnivå samt allmän studieplan för ämne på forskarnivå 6. Vid KI finns det sedan 2006 endast ett ämne på forskarnivå medicinsk vetenskap. Antagningsordningen fastställs av Konsistoriet 7. Under 2010 har ovan nämnda styrdokument reviderats bland annat utifrån revideringar i HL och HF som trädde i kraft 2011-01-01. 9.3. Kurser 9.3.1 Kurser på forskarnivå fristående och inom program En stor andel av de kurser på forskarnivå som ges vid KI sker i ramen för utbildningsprogrammen på forskarnivå. Därtill erbjuds ett antal fristående kurser, inkluderande bland annat försöksdjurskurser och allmänvetenskapliga grundkurser på forskarnivå. Det totala utbudet av kurser var 225 st under 2010 (128 st under vt och 97 st under ht). 9.3.2. Det allmänvetenskapliga kursobligatoriet Det allmänvetenskapliga kursobligatoriet om 7,5 högskolepoäng är obligatoriskt för samtliga studenter inom utbildningen på forskarnivå på KI. Kurser ges både på svenska och på engelska. Under 2010 erbjöds 25 kurser vid 41 olika tillfällen inom det allmänvetenskapliga kursobligatoriet. 9.3.3. Försöksdjurskurs Försöksdjurskursen är obligatorisk för de doktorander som bedriver forskning som inkluderar djurförsök. Under 2010 erbjöds denna kurs vid tre tillfällen vid Kl, två under våren och ett under hösten. 242 personer sökte till 180 kursplatser. Deltagarantalet är satt till 60 platser, men det faktiska deltagarantalet har på gr und av högt söktryck varierat mellan 72 till 98 studenter per kurstillfälle. Ett kraftigt överintag gjordes således på samtliga kurser. 6 Se Regler för utbildning på forskarnivå, dnr 5431/10-500, Allmän studieplan, dnr 6750/10-506. 7 Se Antagningsordning för utbildning på forskarnivå, dnr: 6635/10-500
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 17 (18) Forskare önskar en kurstid på max två veckor, medan FELASA-ackrediteringen kräver minst 80 timmars undervisning enligt given kursplan. Platsantalet per kurs begränsas av storleken och antalet labbgrupper i djurlaboratoriet. Varje kurs budgeterades till ca 170 000 kr (exklusive Kl-personalkostnad). Den totala kostnaden för försöksdjurskurserna har varit i verklighet över en mkr under 2010 (exklusive Kl-personalkostnad). 9.4. Examination av doktorander under 2010 Under året har arbetet i disputationskommittén fortskridit med att säkerställa en objektiv, opartisk och kritisk granskning av doktorandernas progress i deras utbildning på forskarnivå. Från och med september 2007 har en särskild handläggare haft styrelsens uppdrag att granska de etiktillstånd som ingår i ansökan om disputation och avläggande av licentiatexamen inför disputationskommitténs beslut. Under år 2010 handlades sammanlagt 392 ansökningar, varav 371 disputationsansökningar och 21 licentiatansökningar. 137 ansökningar bordlades och 15 avslogs 8, vilket är en liten minskning jämfört med 2008 och 2009. 8 Avslag innebär att doktoranden får inkomma med en ny ansökan. Således överrensstämmer inte antalet handlagda ansökningar med antalet disputerade under ett verksamhetsår.
Karolinska Institutet FUS verksamhetsberättelse 2010 18 (18) Under 2010 har 367 antal personer disputerat och tolv avlagt licentiatexamen vid KI, vilket är en minskning med 4,8 procent jämfört med 2009. Sett över en femårsperiod är antalet doktorsexamina relativt stabilt, medan antalet licentiatexamina i stort sett halverats. Antal 400 Antal disputationer vid KI 300 200 100 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Män Kvinnor Totalt Källa: KIs årsredovisning 2010 10. Bilagor Bilaga 1: Budget för Styrelsen för forskarutbildning 2010 Bilaga 2: Konsistorieuppdrag till Styrelsen för forskarutbildning 2010 Bilaga 3: Verksamhetsplan för Styrelsen för forskarutbildning 2010
STYRELSEN FÖR FORSKARUTBILDNING, Budget år 2010, tkr Bilaga 1 Fakgem Univ gem Totalt Till institutioner 6,49% 18,61% KID-anslag, utbetalas i särskild ordning 66 468 4 316 12 368 83 152 Studieadm för doktorander (till inst; se nästa sida) 8 000 519 1 489 10 008 Md/ODPhd-program (rekvireras) 6 231 405 1 159 7 795 Doktorander Södertörns högskola (till inst; 10 000 tkr) 10 000 649 1 861 12 510 Inst.komp. styrelse m fl (till inst; 2 495 tkr) 3 004 195 559 3 758 Summa 93 703 6 085 17 435 117 223 FoU-program, kurser & skolor Nationella forskarskolan i Vårdvetenskap 17 900 1 162 3 331 22 393 Kliniska forskarskolor 3 000 195 558 3 753 Program för utbildning på forskarnivå 9 000 584 1 675 11 259 Allmänvetensk. och ämnesspecifika kurser på forskarnivå 6 500 422 1 209 8 132 LÄFO 500 32 93 626 Rekryteringsforskarskola & Sommarforskarskola gymn 850 55 158 1 063 Kompetensutveckling för handledare och studierektorer 1 000 65 186 1 251 Summa 38 750 2 516 7 210 48 476 Övrigt Centrum för vårdvetenskaper 1 000 65 186 1 251 Forskar-AT 4 000 260 744 5 004 KIRT 877 57 163 1 097 Utveckling av elektronisk loggbok 400 26 74 500 Summa 6 277 408 1 168 7 853 Totalt forskarutbildningsstyrelsen 138 730 9 009 25 813 173 552 Stiftelsemedel (Svenssons stiftelse) KID-anslag, utbetalas i särskild ordning 9 000 584 1 675 11 259 LÄFO och rekryteringsforskarskola 1 000 65 186 1 251 Summa stiftelsemedel 10 000 649 1 861 12 510 Stödverksamhet under styrelsen (fakultetgemensamt) Utveckling av internationell forskarutbildning 750 Elektronisk spikning 750 Arvode styrelse m fl 696 Styrelsens disposition 450 Summa 2 646 Uppdrag till UF KIRT 823 FUS kansli 6 189 Summa 7 012 Totalt stödverksamhet (fakultetgemensamt) 9 658 Universitetsgemensamt 27 674
Bilaga 1 Styrelsen för Särskilda medel Ersättn för gemen- Totalt forskarutbildning samma kostnader Institutionsresurer 2010 6,49% 18,61% Doktorand Studieadm Södertörns Fak.- Univ.- 2010 Institution doktorand högskola Övrigt gemens gemens (tkr) C1 Mikro- & tumörbiol, MTC 486 116 39 112 753 C2 Med biokemi & biofysik 296 149 29 83 556 C3 Fysiologi i&f farmakologi 310 20 58 388 C4 Neurovetenskap 304 20 57 380 C5 Cell- & molekylärbiologi 302 212 33 96 643 C6 Inst för miljömedicin 294 19 55 368 C7 LIME 228 15 42 285 C8 Med epid. & biostatistik 268 17 50 335 K1 Mol medicin o kirurgi 436 28 81 545 K2 Medicin, So 456 123 38 108 725 K6 Kvin & barns hälsa 430 28 80 538 K7 Onkologi-patologi 388 25 72 485 K8 Klin neurovetenskap 514 738 81 233 1 566 K9 Folkhälsovetenskap 478 212 45 128 863 D1 KI vid DS 290 19 54 363 H1 NVS 512 348 56 160 1 075 H2 Biovetensk o näringslära 354 3 333 239 686 4 613 H5 Lab.medicin 368 6 667 457 1 309 8 800 H7 Medicin, Hu 356 143 32 93 624 H9 CLINTEC 388 25 72 485 S1 Södersjukhuset 300 19 56 375 OF Inst för odontologi 242 456 45 130 873 Summa 8 000 10 000 2 495 1 331 3 813 25 639
Bilaga 2 9.3 Uppdrag till styrelsen för forskarutbildning Konsistoriet beslutar att ge styrelsen för forskarutbildning följande uppdrag: Målet är att KI ska bedriva utbildning på forskarnivå på högsta internationella nivå inom medicinsk vetenskap. Styrelsen ska samverka med SLL, bland annat genom den gemensamma samverkansorganisationen med SLL inom ramen för Forskningsstrategiska kommittén och Infrastrukturrådet. Under 2010 kommer styrelsen särskilt att fokusera på följande prioriterade områden: Utbildning på forskarnivå för kliniker Utveckla möjligheten att kombinera utbildning på forskarnivå och kliniskt arbete, samt förbättra/stärka forskarutbildningsmiljön för kliniska doktorander. Translationell forskning Stimulera tidig forskningsanknytning genom att inrätta fler sommarforskarskoleplatser, utveckling av en forskningsintroducerande kurs inom ramen för Läkarprogrammet (ersätter LäFo) i syfte att utveckla utbildningen på forskarnivå i translationell miljö. Pedagogik vidareutveckla forskarutbildningens pedagogik bl a genom att stärka handledarna samt arbeta för implementering av målstyrning inom utbildning på forskarnivå. Det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom styrelsen ska synliggöras och stärkas ytterligare. Under 2010 kommer styrelsen att utveckla halvtidskontroll, disputation samt rekryterings- och antagningsprocessen. Styrelsen ska utarbeta förslag till uppdrag och resursramar för 2010 för respektive institution samt avsätta resurser för verksamhet direkt under styrelsen för forskarutbildning. Förslagen skall lämnas till rektor senast 2009-11-10. Styrelsen ska senast 2011-01-20 till rektor inkomma med en kort redogörelse över vidtagna åtgärder med anledning av de uppdrag som ges här. Ur Konsistoriets beslut om resursfördelning och uppdrag för 2010, dnr: 4654/2009-100
Bilaga 3 Dnr: 869/10-000 Verksamhetsplan Styrelsen för forskarutbildning Verksamhetsår 2010
Bilaga 3 Verksamhetsplan 2010 Styrelsen för forskarutbildning Dekanus: Clara Hellner Gumpert Prodekanus: Anders Gustafsson 1. Vision... 1 2. Mål och planerade aktiviteter... 1 2.1 Intern styrning och kontroll... 3 2.2 Likabehandling... 3 3. Samverkan... 4 4. Administration... 4 5. Information och kommunikation... 4 6. Kort beskrivning av verksamheten... 5 Utgivare: Karolinska Institutet