2009 Solklart solvärme!
Inledning Foto: Per Westergård Solinstrålningen mot en procent av Sveriges yta under ett år motsvarar hela vårt lands energianvändning under motsvarande tid! Alla har vi väl någon gång suttit och sett solen stiga upp över horisonten. Vi har sett solljuset skingra morgondimmorna. I takt med att solskivan sakta stigit upp över horisonten har temperaturen stigit samtidigt som solljuset värmt vårt ansikte och sakta motat bort morgonens fukt och kyla. Den solinstrålning som når oss kan vi enkelt omvandla till nyttig energi i form av både elektricitet och värme. Energin i solinstrålningen kan omvandlas till värme i solfångare och el i solcellspaneler. Här fokuserar vi på omvandling till värme och varmvatten. Läsaren får i denna skrift en introduktion till hur solvärme fungerar. För den intresserade finns ytterligare information som överskådligt beskriver några olika tillämpningar och också enkla överslagsberäkningar för hur man dimensionerar solvärmesystem vid olika typfall och verksamheter. Syftet med den här skriften är att intressera dig för solvärmens många fördelar, samt att öka förståelsen för solvärmens alla tillämpningar och användningsområden. Broschyren ger dig underlag att värdera och kan fungera som stöd på din fortsatta väg mot en ökad andel förnybar energi. Både för ditt personliga behov men också i ett nationellt och globalt sammanhang. Innehållsförteckning Inledning........................................ 2 Varför solvärme?................................. 4 Solvärmens fördelar Solvärmens begränsningar Många kan ha stor nytta av solvärme Solkretsen komponenter i systemet................. 5 Olika typer av solfångare........................... 6 Plana, glasade solfångare Vakuumrörsolfångare Poolsolfångare plana, oglasade solfångare Drift, skötsel och underhåll......................... 7 Årlig tillsyn Var och när passar solvärme?....................... 8 Solvärme för villa standardiserade system Tappvattensystem Kombisystem Andra tillämpningar - verksamhetsanpassade system.. 10 Flerbostadshus Fjärrvärme & närvärme Campinganläggningar och semesterbyar.......... 11 Restauranger och serveringar Idrottsplatser Utomhusbad Industrier Lantbruk, hästgårdar och travbanor Ekonomi och lönsamhet........................... 12 Ekonomi och lönsamhetsberäkning Stöd för investeringar i solvärme.................. 13 Upphandling Dimensionera din solvärmeanläggning rätt........... 14 Allmänna tumregler Hur gör jag nu?.................................. 15 Åtta goda råd för en villaägare som är intresserad av solvärme Var hittar jag mer information? Användbara länkar Foto: Per Westergård
Varför solvärme? Solkretsen komponenter i systemet Solvärmens fördelar Redan tidigt på året kan solen börja leverera värme och varmvatten. Under 4-6 månader, lite beroende på geografiskt läge och förbrukningsmönster, kan ett solvärmesystem stå för merparten (mer än 90 %) av ett normalhushålls totala värmeoch varmvattenanvändning. Detta motsvarar 20-30 % av ett normalhushålls totala värmeanvändning under ett år. Solinstrålningen är gratis och i omvandlingen till el eller värme tas inga resurser i anspråk. Solenergin är i den bemärkelsen en helt ren och flödande energiform! Solvärmens lönsamhet ökar i takt med stigande energipriser. Med en solvärmeanläggning går det att förutsäga en del av värme- och varmvattenkostnaden så länge solfångarna fungerar, vilket de ofta gör mer än 20 år. Solvärmens begränsningar Solvärme måste alltid kombineras med en annan värmekälla för att få värme och varmvatten när det inte finns tillräckligt med solinstrålning, och det går inte att beställa en viss effekt vid ett givet tillfälle. Däremot kan man uppskatta hur mycket värme som solen kan bidra med under en period av året. Solvärmen kräver investeringskapital vid installationstillfället. Driftkostnaden för anläggningen är minimal eftersom solinstrålningen är gratis. Investeringen återbetalas under den tid som solvärmeanläggningen är i drift genom att andelen energi som behöver köpas minskar. Vissa systemlösningar med solvärme som komplement blir bättre och verkningsgraden ökar i systemet vilket minskar återbetalningstiden. Efter återbetalningstiden levererar anläggningen värme under många år med endast försumbar driftel som kostnad. Värmen är då praktiskt taget gratis. Många kan ha stor nytta av solvärme Det borde vara självklart för flera att utnyttja och prioritera det värmetillskott som ett solvärmesystem kan bidra med. Alla byggnader med verksamhet som kräver värme- och eller varmvatten under sommarhalvåret är tänkbara solvärmeanvändare. För alla personer, hushåll och verksamheter där det används varmvatten under sommarhalvåret kan solvärmen bidra med merparten av behovet! Solvärmen kan kombineras med alla typer av värmesystem och med en ackumulatortank som hjärta i systemet skapas såväl flexibilitet som mindre sårbarhet. Ett solvärmesystem har en enkel uppbyggnad med få rörliga delar. Solkretsen består av förbindelserör mellan solfångare och värmelager och ett drivpaket. I drivpaketet finns en pump, som cirkulerar värmebäraren i kretsen. Där finns också en reglercentral som styr kretsen genom att jämföra temperaturen i solfångarna med den nivå i ackumulatortanken (värmelagret) där solvärmen ska växlas in. Ett expansionskärl tar upp volymökningen när temperaturen stiger. Det finns alltid en säkerhetsventil i kretsen, i vissa fall finns det också en flödesventil, ett reningsfilter och en backventil. Backventilen förhindrar självcirkulation och säkerställer att värmebäraren cirkulerar åt rätt håll i systemet. Det ställs speciella krav på värmebäraren i en solkrets. I första hand beroende på de stora temperaturskillnader som kan uppstå. Dels ska värmebäraren klara solvärmesystemets högsta arbetstemperatur (upp till 200 C), dels skall värmebäraren klara den lägsta utomhustemperaturen. Den vanligaste typen av värmebärare i ett solvärmesystem består av glykol (propylenglykol) och vatten. För mindre solvärmesystem är det vanligt med flöden runt 0,5 liter per minut och m² solfångare. I större system är flödet i allmänhet runt 0,3 0,4 liter/minut och m² solfångare. Temperaturhöjningen i solkretsen brukar generellt ligga mellan 20-30 C. Tekniska illustrationer: Svensk Solenergi Fasadintegrerade solfångare som även utgör solavskärmning på enfamiljshus. Foto: Ekologiska Byggvarauhuset AB Principskiss vakuumrör Principskiss plan glasad solvärmeanläggning 4 5
Olika typer av solfångare Det finns olika typer och flera olika fabrikat av solfångare att välja mellan på den svenska marknaden. Ungefär hälften av det som säljs är importerat och merparten av dessa är vakuumrörsolfångare. Det viktigaste när man väljer typ av solfångare och fabrikat är att säkerställa att solfångarna är testade av ett ackrediterat testinstitut, eller ännu bättre, att solfångaren har Solar Keymarkcertifiering eller motsvarande. Plana, glasade solfångare Allt sedan solvärmetekniken började utvecklas i Sverige (sent 1970-tal) har de plana, glasade solfångarna dominerat marknaden. Från att ha varit uppe i en marknadsandel över 90 % ligger den idag (2008) kring 55 %. Den plana solfångaren består av en välisolerad låda av till exempel aluminium eller plåt i vilken isolering och absorbator placeras. Absorbatorn är solfångarens viktigaste komponent och omvandlar solinstrålningen till värme. Solfångaren täcks med ett härdat och antireflexbehandlat glas. Logotyp för Solar Keymark-certifiering. Vakuumrörsolfångare Intresset för vakuumrörsolfångare växer och marknadsandelen har stigit kraftigt under senare år (ca 45 % år 2008). Vakuum leder varken värme eller kyla vilket gör att vakuumrörsolfångarens förluster påverkas mindre av vind och omgivningstemperatur. För att öka instrålningen mot absorbatorn finns det konstruktioner med reflektorer under vakuumrören. Det finns två huvudtyper av vakuumrör: konstruktioner med enkelglas och konstruktioner med dubbelglas. Värmeöverföringen i en vakuumrörsolfångare sker på två sätt, antingen genom att värmen överförs genom en intern självcirkulation, i en så kallad Heat-pipe, eller genom att värmebäraren leds ner i vakuumröret genom ett U-rör. Poolsolfångare plana, oglasade solfångare För uppvärmning av utomhusbassänger räcker det att solfångarna höjer temperaturen i poolkretsen till 20-25 C. För ändamålet har det utvecklats enkla solfångare utan isolering och täckglas. Solfångarna är i allmänhet tillverkade av något plast- eller gummimaterial som är UV-beständigt. I direkta system, där bassängvattnet leds upp direkt i solfångarna måste även solfångarna tåla klorerat vatten. Vissa konstruktioner är känsliga för frostsprängning vilket gör att solkretsen måste kunna dräneras. Läs noga och följ anvisningarna från leverantörerna. Poolsolfångare i den utformning som här beskrivs berättigar inte till investeringsstöd. Drift, skötsel och underhåll En solvärmeanläggning är driftsäker och kräver endast årlig skötsel och underhåll. Under förutsättning att anläggningen är rätt monterad och korrekt drifttagen är funktionen säkrad för många års drift. En solvärmeanläggning är mer eller mindre självgående men för att säkerställa funktion, säkerhet och livslängd är det några saker som bör ses över varje år. Årlig tillsyn För att säkerställa livslängden och funktionen ska man årligen se över solfångarnas infästning, att vätskenivån och trycket följer de anvisningar som leverantören lämnat samt reglercentralens och cirkulationspumpens funktion. I förekommande fall kan anläggningen behöva luftas och vätskenivån kontrolleras. Backventilen kan ibland behöva rengöras och man ska också kontrollera att givarna till reglercentralen sitter fast och är isolerade. Fryspunkten på värmebäraren bör kontrolleras en gång per år och med jämna mellanrum bör också en kemisk analys göras, framför allt för att fastställa ph-värdet. Det mesta klarar man enkelt själv. Är du tveksam; kontakta din leverantör. Exempel på plana, glasade taktäckande solfångare i Djurmo, Dalarna. Foto: Hanna Lennartsson Som kund ska man kräva att det följer med installations-, drift- och skötselanvisningar på svenska vid leveransen och att man efter drifttagning får en genomgång av funktionen. Generellt gäller konsumentköplagen vid den här typen av affärer. Det finns leverantörer som lämnar upp till 15 års garanti på solfångarna! Takförlagda vakuumrörsolfångare på enfamiljsvilla i Falkenberg. Takintegrerad plan, glasad solfångare på enfamiljshus. Enkla solfångare av gummimaterial värmer här en pool i Grantinge, Skåne. 7
Var och när passar solvärme? Parhus med individuella värmesystem. 7,5 m 2 solfångare i kombination med kökspanna. Solvärme för villa standardiserade system Intresset för solvärme i småhus har ökat markant under senare år. Sedan år 2000 har villamarknaden tredubblats i Sverige. Tekniken blir allt mer standardiserad vilket förenklar såväl köp som installationsarbete. Standardiseringen har också inneburit en bättre kostnadseffektivitet och ökad driftsäkerhet. Idag kan solvärmen kombineras med alla typer av värmesystem, allt ifrån traditionella bränslepannor till integrerade lösningar med fjärrvärme, värmepumpar och varmvattenberedare. Bäst förutsättningar för solvärme får man i situationer då värmesystemet ändå ska åtgärdas eller vid nyproduktion. Passa på när du bygger nytt eller bygger till! För de som står inför nybyggnation finns det idag en hel del solvärmesystem att välja mellan. Ett flertal husfabrikanter erbjuder intressanta uppvärmnings - alternativ där solfångare ingår! Plan glasad solfångare i kombination med vedpanna Tappvattensystem Allt fler varmvattenberedare standardiseras och solvärmeutrustningen integreras direkt från fabrik. För en normalfamilj på 4 personer finns det standardberedare på 250 300 liter tappvarmvatten där det ansluts cirka 4-6 m² solfångare. I samband med byte av varmvattenberedaren blir merkostnaden för solvärmen låg och återbetalar sig snabbt! Kombisystem Solvärme förekommer ofta och lämpar sig bra i så kallade kombisystem. Ett kombisystem bidrar till husets uppvärmning och dess tappvarmvattenbehov. Systemet utgår alltid från en ackumulatortank i vilken varmvattnet värms och till vilken värmedistributionssystemet är kopplat. Genom ackumulatortanken kan solvärmen kombineras med alla former av värmekällor. Villaägaren får ett flexibelt värmesystem samtidigt som systemverkningsgraden i allmänhet förbättras. Ett kombisystem består av primär värmekälla (panna eller motsvarande), som ofta eldas med ved eller pellets samt 10-15 m² solfångare. Ett sådant system minimerar eldningsbehovet under sommarhalvåret. Värmepump och sol Intresset för solvärme i kombination med värmepumpar växer. Ett flertal värmepumpstillverkare erbjuder idag system med solvärme. Systemalternativen kan variera en hel del så det kan vara bra att kolla referenser. Notera att solvärmen konkurrerar mot värmepumpens driftkostnad som normalt är en tredjedel av gällande elpris. Ved och sol En vanlig systemlösning är att kombinera solvärme med vedeldning. Den stora vinsten är att solvärmen i det närmaste halverar eldningssäsongen! I regel har vedeldarna redan ackumulatortankar vilket gör det enkelt och billigt att ansluta solvärmen. Beroende på ackumulatorvolymen och hur systemet är uppbyggt behövs i allmänhet en större solfångararea än om hänsyn bara tas till värmebehovet. Generellt rör det sig om 10-15 m² solfångare till ackumulatorvolymer upp till 1000 liter. Pellets och sol Kombinationen solvärme och pellets är kostnadseffektiv och bekväm. Systemalternativen kan variera med allt ifrån större pelletspannor till mindre, vattenkylda pelletskaminer. I båda fallen överförs värmen från pelletseldningen till en ackumulatortank som även solvärmen ansluts till. Kombinationen pelletspanna och solvärme är intressant för hus med pannrum. För hus utan pannrum, t.ex. nyproduktion och hus med direktverkande elvärme, är däremot lösningen med en pelletskamin och solvärme intressantare. Solvärmen ökar systemverkningsgraden och bekvämligheten. Volymen på ackumulatortanken kan variera mellan 300 750 liter och solfångararean från 5-10 m². 9
Andra tillämpningar - verksamhetsanpassade system Solvärmesystem i lite större tillämpningar, större än 15 m², dimensioneras utifrån det enskilda objektets förutsättningar. Oavsett typ av anläggning bör det alltid göras en förstudie eller genomgång av förutsättningarna innan beslut fattas. Det är alltid bäst att passa på att undersöka förutsättningarna för solvärme om delar av värmesystemet ändå skall byggas om eller förändras, till exempel vid utbyte, uppgradering eller tillbyggnad. Exempel på plana, glasade solfångare på flerbostadshus i Lund. Fjärrvärme och sol Det går utmärkt att kombinera solvärme med fjärrvärme även om det är relativt ovanligt i villasamman - hang. Det finns ett par systemalternativ att välja mellan. Antingen används solvärme för varmvattenberedning i en separat varmvattenberedare med slutvärmning i en traditionell abonnentcentral. Alternativt kan all värme centreras (både solvärmen och fjärrvärmen) till en gemensam ackumulatortank. Flerbostadshus Ett av de tillämpningsområden som har stor potential för solvärme i Sverige är flerbostadshus. I den typen av objekt kan en takintegrerad solfångare nyttjas både som taktäckningsmaterial och som värmekälla. Vid nyproduktion och i samband med omläggning av befintligt taktäckningsmaterial ges solvärmen därmed speciellt intressanta förutsättningar. Solvärmelösningar har goda förutsättningar även vid andra tillfällen, på befintliga tak. Tekniskt och framför allt ekonomiskt får solvärmen större konkurrenskraft i byggnader med egen panncentral. I de här fallen kan solvärmen ersätta låglasteldning sommartid, som i regel sker med lägre verkningsgrad. För mindre (< 2500 m²) flerbostadshus kan värmesystemet centreras till en gemensam ackumulatortank. Är den uppvärmda arean i huset större kan det vara bättre att separera värmeförsörjningen och varmvattenberedningen. Fjärrvärme & närvärme Solvärmens ekonomiska förutsättningar kan reduceras när den ska anslutas till stora fjärrvärmesystem. Den ekonomiska konkurrenskraften beror på vilken värmekälla som solvärmen ställs mot, i detta fall bränslepriset i fjärrvärmesystemet. Konkurrenskraften är starkare i nät som baseras på någon form av Markplacerade vakuumrörsolfångare i kombination med biobränslepanna vid Malmö flygplats, Sturup. bränslepanna och svagare när det gäller nät som försörjs med spillvärme eller sopförbränning. En intressant systemlösning är om husägaren ansluter solfångarna till fjärrvärmeledningen och räknar av den inmatade värmen mot köpt fjärrvärme. Då behövs inget värmelager och man behöver inte heller dimensionera anläggningen utgående från byggnadens värmeanvändning. Däremot krävs ett avtal med fjärrvärmebolaget som ekonomiskt reglerar värdet av den värme som matas in. Närvärme är ett lokalt fjärrvärmenät i ett område där vanlig fjärrvärme inte finns att tillgå men där man uppför en panncentral och ansluter ett antal fastigheter via kulvertsystem. Ofta anlitas en lokal entreprenör sedan för drift och skötsel. Anläggningarna använder ofta biobränslen från en lokal leverantör. Solvärme är här ett utmärkt komplement. Räkna noga på lönsamheten Det är inte alltid som solvärmen blir ekonomiskt försvarbar. Lönsamheten beror på hur taxorna för fjärrvärmen är satta och hur mycket värme som används under sommaren. Campinganläggningar och semesterbyar Solvärme passar utmärkt för campinganläggningar då dessa använder stora energimängder för beredning av varmvatten under den del av året då vi har som mest solinstrålning. I allmänhet används solvärmesystemet primärt för varmvattenberedning. Dusch- eller servicebyggnaden är ofta uppvärmd på vintern och då kan solvärmen även hjälpa till med värmeförsörjningen. Som stöd för beräkning av anläggningsstorlek används beläggningen under högsäsong. Restauranger och serveringar Vi har en omfattande turism i Sverige som via restauranger och för den delen också hotell, campinganläggningar, vandrarhem och andra former av logier använder stora mängder varmvatten. Här kan solvärmen fungera som en viktig resurs, speciellt i verksamheter med hög beläggning på sommaren. Idrottsplatser En självklar användare av solvärme är alla våra idrottsplatser och i synnerhet de med verksamhet sommartid. Det kan vara fotbollsplaner, tennisbanor, friidrottsanläggningar och liknande med tillhörande omklädningsrum. Brukarna på den här typen av idrottsplatser använder stora mängder varmvatten till att duscha och detta under en tid på året när solinstrålningen är som intensivast! Utomhusbad Intresset för att använda solfångare för bassäng- och pooluppvärmning har aldrig varit större än nu. Orsaken är enkel; det finns inget billigare sätt att värma en utomhusbassäng än med solvärme! Under 2007 ökade installationen av poolsolfångare med över 50 procent jämfört med året innan. Det enklaste sättet att värma en utomhusbassäng är med oglasade solfångare. I den här typen av system värms bassängvattnet direkt i solfångaren, utan någon form av värmeväxling. I de flesta fall kan poolkretsens befintliga utrustning användas, vilket innebär en enkel inkoppling och att det inte blir några extra driftkostnader för solvärmen. Solfångarna som används är av gummi- eller plastmaterial som tål såväl UV-strålning som klorerat vatten. Den här typen av enkla system är framför allt vanliga för villapooler och mindre utomhusbassänger. Till poolsolfångare av den enklare typ som beskrivs ovan lämnas inte investeringsstöd. För större badanläggningar, som används året runt och inte är anslutna till fjärrvärme, används även indirekta systemlösningar. I ett indirekt system används ordinära, glasade solfångare där solvärmen växlas både till varmvatten och för att värma bassängvattnet. Det är i detta fall viktigt att vara observant på hur de andra värmekällorna kan samverka med solvärmen. Industrier Det finns en hel del industriverksamhet som kan ha nytta av solvärme. Bäst förutsättningar har självklart de industrier som har omfattande varmvattenbehov, även sommartid, som man till exempel kan finna inom delar av livsmedelsindustrin. Förutsättningarna minskar starkt om verksamheten stänger helt någon del av sommaren, och om varmvattenbehovet reduceras till nära noll under en period. Lantbruk, hästgårdar och travbanor Här finns goda förutsättningar, både i kombination med bostaden om sådan finns i direkt anslutning till verksamheten, eller enbart till verksamheten. I alla verksamheter där djur eller människor behöver bada eller duscha kan solvärmen bidra med varmvatten för ökad komfort och minska andelen köpt energi. Överst: Utomhusbad som värms med hjälp av solfångare i Visslanda, Småland. Andra: Solfångare på takstativ på kommunal anläggning. Tredje: Plana, glasade solfångare på taket på omklädningsrum vid kommunal fritidsanläggning, Östansjö idrottsplats. Solfångarna är monterade i nock och infällda i tegeltaket. Nedan: Installation av plana, glasade solfångare på ena takhalvan av maskinhall på Harpsunds jordbruk. Anläggningen kombineras med biobränsleanläggning. 10 Foton: Svensk Solenergi 11
Ekonomi och lönsamhet En solvärmeinvestering är alltid långsiktig. De ekonomiska förutsättningarna skiljer sig från andra typer av uppvärmningsalternativ på så sätt att bränslet är gratis och drivenergin i systemet är försumbar. Det som avgör lönsam - heten är kapitalkostnaden i förhållande till den alternativa värmekostnaden, alltså den energi som inte behöver köpas. Förutsättningarna varierar därmed kraftigt och beror på dels vilken avskrivningstid och ränta som används och dels priset på den energi som inte behöver köpas, men också på hur man bedömer den framtida prisutvecklingen på den energi som ersätts. Kommunal verksamhetslokal med plana solfångare. Ekonomi och lönsamhetsberäkning En solvärmeanläggning minskar behovet av köpt värme. Värdet av energin som solfångaren levererar beror på pris och kostnadsutveckling för den energi som solvärmen ersätter. Solvärmens kostnad kan beräknas för en given avskrivningstid. Vid till exempel 20 års avskrivningstid och en ränta på 5 procent kan solvärmekostnaden hamna på 60 100 öre/kwh, beroende på förutsättningarna. I ett 20-års perspektiv med ökande energipriser är det konkurrenskraftigt! I en annuitetskalkyl fördelas kapitalkostnaden över kalkyltiden. Vid en kalkyltid på 20 år och med en realränta på 5 procent blir annuitetsfaktorn 0,0802. Faktorn multipliceras med investeringskostnaden och delas sedan med den förväntade årliga värmebesparingen. Realränta är bankränta minus inflation. Exempel kombisystem 10 m 2 solfångare + 500 liter ackumulatortank Solfångare, drivpaket, reglercentral 36 000 kr Ackumulatortank 12 000 kr Övrigt, VVS (rör, isolering, kopplingar, ventiler) 10 000 kr Montering 7 000 kr Totalkostnad 65 000 kr Räkneexemplet är taget från 2007 års prislista och ger ett utfall på 1,21 kr/kwh. Priset per kilowattimme kan variera starkt beroende på förutsättningar i det enskilda fallet. Stöd för investeringar i solvärme 1) Från och med den 1 januari 2009 kan den som installerar en solvärmeanordning ansöka om stöd för investeringar i solvärme. Stödet gäller alla installationer av solvärme oavsett var de installeras. Den som investerar i solvärme, till exempel i bostadshus, i bad- och campinganläggningar eller vid industriella processer kan således få stöd. Det är länsstyrelsen i det län där solvärmeanordningen installeras som prövar en ansökan om stöd. För företag måste ansökan ha inkommit innan projektet påbörjades. I övriga fall inom sex månader från det att projektet påbörjades. Om länsstyrelsen beslutar att bevilja stöd, anges i beslutet när projektet senast ska vara slutfört. Stöd kan bara betalas ut om sökanden inkommer med en begäran om utbetalning inom sex månader från det att projektet, enligt länsstyrelsens beslut, ska vara slutfört. Stödets storlek är beroende av solfångarens årliga värmeutbyte. Stöd lämnas i princip med 2,50 kr för varje kilowattimme per år som solfångaren producerar. Stödets storlek är begränsat uppåt till maximalt 7 500 kr per lägenhet i småhus och maximalt 3 miljoner kr per projekt. För att stöd ska lämnas måste solfångaren uppfylla vissa kvalitetskrav och solfångarens årliga värmeutbyte vara beräknat på visst sätt. Kvalitetskraven och beräkningen av värmeutbytet finns angivna i Boverkets föreskrifter, BFS (2009:2). Föreskrifterna hittar du på Boverkets webbplats, www.boverket.se. Upphandling För mindre projekt, till exempel villaanläggningar, är det för det mesta en lokal VVS-installatör eller återförsäljare som säljer och monterar anläggningen. Inför köp av en solvärmeanläggning är det viktigt att man försäkrar sig om att allt som krävs för en funktionsduglig anläggning är inkluderat för att säkerställa att inga överraskande kostnader tillkommer. Fastställ garantitider och se till att det följer med installationsdrift- och skötselmanualer, datablad på alla ingående komponenter samt en funktionskontroll av anläggningen. För säkerhets skull bör man begära en skriftlig offert. I lite större projekt kan antingen upphandlingen ske i form av en generalentreprenad (som utgår ifrån någon form av projekteringshandlingar) eller en totalentreprenad där entreprenörer ansvarar för anläggningens utformning och som i allmänhet utgår från en framtagen rambeskrivning. Foto: Ekologiska Byggvaruhuset AB 1) Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2009:2) om stöd för investeringar i solvärme. Ackumulatortankar och styr- och reglerutrustning i teknikrum. 13
Dimensionera din solvärmeanläggning rätt Nedan följer några enkla dimensioneringsråd som kan hjälpa dig att få en uppfattning om hur stor solfångararea som är aktuell vid olika verksamheter och kombinationer. Se underlagen som rundhänta tumregler och inte som definitiva beräknings- och dimensioneringsunderlag. För att få mer exakta uppgifter om just ditt fall kan det vara bra att ta hjälp av en kunnig VVSinstallatör eller konsult med kunskaper om solvärme. Mer information om dimensionering finns på: www.svensksolenergi.se. Allmänna tumregler En solvärmeanläggning dimensioneras för att erhålla ett högt areaspecifikt värmeutbyte, för ett dygn, en månad eller ett år. Värmebehovet under ett sommardygn eller en sommarmånad kan ofta användas som dimensioneringsunderlag. Det finns några enkla klassiska regler att följa som kan ge en fingervisning om hur stor solfångararea som behövs: 1 m 2 per person för varmvatten. 3 m 2 per lägenhet för varmvatten i flerbostadshus. Vid anslutning till fjärrvärme avgör takarean/ fjärrvärmeledningens dimension arean på solfångarna. Vid pooluppvärmning är solfångararean = halva poolarean. Campinganläggningar kan beräknas med cirka 0,5 m 2 solfångare per campinggäst under normalbeläggning. Tappvarmvattensystem för enfamiljshus, cirka 5 m 2 solfångare. Kombisystem för enfamiljshus, cirka 10-15 m 2 solfångare. Vid alla andra anläggningar med en solfångararea större än 15 m 2 bör erfaren VVSinstallatör eller konsult med solvärmekompetens kontaktas. Hur gör jag nu? Åtta goda råd för en villaägare som är intresserad av solvärme 1. Inventera dina förutsättningar. Finns det bra placeringsalternativ för solfångarna, finns det utrymme för ackumulatortanken, kan delar av nuvarande värmeutrustning användas och hur blir solvärmens konkurrenskraft gentemot nuvarande uppvärmningskostnad? 2. Informera dig. Hämta hem information du behöver om olika typer och fabrikat och sätt dig in i systemalternativ och investeringskostnader. 3. Behövs bygglov? Ta kontakt med kommunens bygglovenhet eller motsvarande och förvissa dig om eventuella bygglovskrav och kostnader för att uppfylla dessa. 4. Kontakta leverantörer och installatörer. För att få fram ett systemalternativ och kostnad för detta måste entreprenörer tillfrågas. 5. Utvärdera inkomna förslag. System- och kostnadsjämförelse, garantivillkor, lönsamhet etc. 6. Besök referenser. Den bästa kunskapskällan är anläggningar i drift. Besök och ta lärdom samt förvissa dig om att produkt och installation har varit till belåtenhet. 7. Beställ. Säkerställ att installations-, drift- och skötselanvisningar medföljer leveransen och att det ingår tid för genomgång och kontroll av funktionen. 8. Betala. Gör slutbetalning när anläggningen är drifttagen och allt är till belåtenhet. Var hittar jag mer information? I första hand finns information att hämta via kommunernas energi- och klimatrådgivare. Solvärmeleverantörerna är också en bra källa för kunskap och kanske ännu viktigare deras lokala och regionala återförsäljare. VVS-installatörer på orten kan också ha värdefull information att tillgå. Via branschorganisationen Svensk Solenergi kan du hitta såväl leverantörer som dokumenterat duktiga VVS-konsulter. Användbara länkar Branschorganisationen Svensk solenergi: www.svensksolenergi.se Har register till företag som säljer provad teknik. Har också en hel del allmän information att ladda ner. Energimyndigheten: www.energimyndigheten.se Har allmän information om energi och värme (även solvärme) men också kontaktuppgifter till landets alla energi- och klimatrådgivare. Boverket: www.boverket.se Ansvarig myndighet för solvärmebidrag. Här finns bestämmelser, villkor och ansökningsblanketter att ladda ner. SP - Sveriges Tekniska forskningsinstitut: www.sp.se Ett ackrediterat testinstitut i Borås som redovisar prestanda över provade solfångare. Vakuumrörsolfångare på gemensamhets - anläggning, Kinnekulle camping. 15
Vårt mål - en smartare energianvändning Energimyndigheten är en statlig myndighet som arbetar för ett tryggt, miljövänligt och effektivt energisystem. Genom internationellt samarbete och engagemang kan vi bidra till att nå klimatmålen. Myndigheten finansierar forskning och utveckling av ny energiteknik. Vi går aktivt in med stöd till affärsidéer och innovationer som kan leda till nya företag. Vi visar också svenska hushåll och företag vägen till en smartare energianvändning. Energimyndigheten, Box 310, 631 04 Eskilstuna Tel. 016-544 20 00, Fax. 016-544 20 99, www.energimyndigheten.se Med detta informationsmaterial vill Energimyndigheten ge dig överskådlig och lättillgänglig information om du funderar på att installera solvärme. Broschyren ger en översikt om tekniken och dess användningsområden och ska inspirera och underlätta för dig att satsa på förnybar energi. www.energimyndigheten.se ET 2009:17 / 25000 ex Tryck: CM Gruppen, Stockholm / Grafisk form: Honeymoon Sthlm AB / Omslagsfoto: Svensk Solenergi