Bilaga 3 Nedlagda deponier i Nyköpings och Oxelösunds kommuner

Bilaga 3 Nedlagda deponier i Nyköpings och Oxelösunds kommuner

1 BAKGRUND I Nyköpings och Oxelösunds kommuner finns ett antal nedlagda deponier. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6) ska avfallsplanen innehålla uppgifter om nedlagda deponier inklusive en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön. För de deponier där kommunen varit verksamhetsutövare ska även uppgifter om planerade och vidtagna redovisas. 1.1 GENOMFÖRD IDENTIFIERING OCH RISKKLASSNING Inför avfallsplanen år 1994 utförde Miljökontoret i Nyköping en identifiering och riskbedömning av de då kända deponierna i kommunen. Man identifierade även de avfallsupplag som fortfarande användes till schaktmassor och. Som metodik användes i huvudsak Naturvårdsverkets rapport nr 3857 Gamla avfallsupplag, metodik för inventering och klassificering. Tabell 1 Riskklassning enligt Naturvårdsverkets rapport nr 3857. Riskklass Bedömd risk Lämpliga 1 Mycket stor risk för hälsa och miljö Åtgärdsprogram behöver utformas och genomföras. 2 Stor risk Provtagning eller annan undersökning måste genomföras för att ställning ska kunna tas till behovet av. 3 Måttlig risk Deponier där relativt enkla behövs. 4 Liten risk Särskilda bedöms ej som nödvändiga. I Oxelösund gjordes en inventering av nedlagda avfallsupplag år 1992. Upplagen klassificerades i riskklasser 1-4 enligt följande: Riskklass 1 efterbehandling eller andra skydds behövs Riskklass 2 skydds kan behövas Riskklass 3 upplag där relativt enkla behövs Riskklass 4 bedöms inte nödvändiga. Inget aktivt arbete sker med nedlagda deponier i kommunerna. Det finns således inga åtgärds- och kontrollprogram upprättade. I de fall kommunen har varit verksamhetsutövare är kommunen ansvarig för att miljöbalkens regler efterlevs. Tillsynsansvarig nämnd är tillsynsmyndighet både när det gäller deponier som drivits av kommunen och andra deponier. I något enstaka fall är länsstyrelsen tillsynsmyndighet. 2(8)

Undersökning och riskbedömning av de nedlagda deponierna enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod (rapport 4918) kommer att genomföras i Nyköpings och Oxelösunds kommuner. 2 RESULTAT AV IDENTIFIERING OCH RISKKLASSIFICERING De kartlagda deponierna redovisas i tabell 2. Av de kartlagda deponierna i kommunerna har 22 st använts för deponering av hushållsavfall. I Nyköpings kommun har 1 st respektive 5 st deponier bedömts tillhöra riskklass 1 Mycket stor risk och riskklass 2 Stor risk. Av resterande deponier bedöms 18 st deponier tillhöra riskklass 3 Måttlig risk och 4 st deponier tillhöra riskklass 4 Liten risk. Där tabellen redovisar deponering av hushållsavfall i Nyköpings kommun deponerades även industriavfall från verksamheter i närheten, vanligen inte separerat från annat. Även sådant som idag kallas farligt avfall lades fram till 1980- talet vanligtvis på deponierna, ibland separerat i "oljegropar". Där det står fyllnadsmassor kan man räkna med att även annat deponerades medvetet eller olovandes. Vid rivning separerades inte elinstallationer etc från avfallet. I Oxelösunds kommun har 1 st deponi bedömts tillhöra riskklass 1. Av resterande deponier bedöms 3 st respektive 11 st deponier tillhöra riskklass 3 och riskklass 4. Ingen deponi har bedömts tillhöra riskklass 2 och 1 st deponi är ej riskklassad. Tabell 2 Förteckning över nedlagda deponier i Nyköpings och Oxelösunds kommuner. Fetmarkerade objekt i Nyköpings kommun redovisar att kommunen varit verksamhetsutövare, i Oxelösunds kommun är detta ej utrett. NYKÖPINGS KOMMUN Anderslund, gamla lertäkter Brandholmen Brandkärr tidigt 1900-tal sprängsten, trädgårds- och parkavfall tidigt 1900-tal Brandholmen 1:2 m.fl. Undersökningar gjorda i kvarteret Korvetten och nära reningsverket. Vid denna tid deponerades avfall på många platser i närheten av bebyggelsen. Kanhända var det inte staden som skötte transport eller deponering. Inga planerade i Markytan iordningställs. Inga planerade i Enligt hörsägen. Exakta platsen inte känd av miljöenheten, troligen vid kullen mellan Brandkärrsvägen och Gustafsbergsstigen. Inga planerade i 3(8)

Bönsta CEWE/ABB vid Spelhagen Sprängsten, byggavfall Bönsta 6:1 Beväxt med ungskog. Inga planerade i Gjuterisand mm Ribban 6 Marken mot Kilaån har fyllts ut med gjuterisand och annat avfall. Hovra Hovra 3:1 Jönåker Krikonbacken, utmed ån Kråkberget, södra sidan Kungshagen Nävekvarn Oppeby gård, mellan bebyggelsen och ån fyllnadsmassor Lunda-Tybble 16:7 Täckt med huvudsakligen finkornig jord, beväxt med gräs och träd. Tänkbar åtgärd är kontroll av grundvatten i brunnar. Täckt med i huvudsak lera, beväxt. Tänkbara är tätning av lera på vissa områden. Motorbana för motorcyklar på del av området. Fyllnadsmassor Innan eller i samband med att området bebyggdes på 1970-talet fylldes marken ut. tidigt 1900-tal industriavfall, rivningsavfall, fyllnadsmassor gjuterisand, bygg- och Fyllnadsmassor och sprängsten Brandholmen 1:1 och kvartersmark i kvarteret Hjälmen, Kungshagen m.fl. Ingevallshytta 1:1 Flera delområden och sediment i Stadsfjärden har undersökts. Fler undersökningar planeras år 2012 som ett led i planarbete. Riskklass 1. Prov på fenolhalt tagna vid upplaget och i Nävån. Riskklass 2. Enligt hörsägen. Exakta platsen inte känd av miljöenheten. Inga planerade i Används idag till industritomt, gräsyta och gator. Tänkbara är tätning av markytan, undersökning av dräneringsvatten från byggnader, relining av ev. otäta dagvattenledningar. Det finns idéer om bostadsbebyggelse och badplats. Avslutade delar täckta med huvudsakligen genomsläppligt material. Tänkbara är täckning med täta massor, undersökning av bergborrade brunnar. Innan eller i samband med att området bebyggdes på 1960- och 1970-talen fylldes marken ut. Ringvägen Latrin? Enligt hörsägen. Exakta platsen inte känd av miljöenheten. Inga planerade i 4(8)

Runtuna, sockenskogen Ryssbergen Spelhagen Stavsjö gamla tipp, väster om samhället Stavsjö gamla fyllnadstipp, NO om samhället Stigtomta gamla tipp Studsvik Svalsta gamla tipp, västra 1960/70-talet, rivnings- och sprängsten, slagg från SSAB mm fyllnadsmassor fram till 1970, sprängsten. fyllnadsmassor, Aska och andra fyllnadsmassor Skarpåker 4:1 Arnö 1:3 Ana 8 m.fl. Stavsjö 2:1 Stavsjö 2:1 Tängsta 1:46 och Stigtomta- Rogsta 1:17 Hånö Säteri 1:9 Inga kända undersökningar. Inga kända undersökningar. Omfattande undersökningar gjorda inför planläggning och exploatering. Riskklass 1. VA-verket genomförde undersökningar vid anläggningen av ny vattentäkt. Troligen sker viss spridning av föroreningar via grundvattnet. Riskklass 2. Vissa undersökningar har gjorts. Riskklass 2. Anderbäck 1:3 Undersökningar pågår med anledning av exploateringsplaner. Större delen av deponin är avslutad och täckt med finkorning morän. Södra delen tillåts deponering i sankmark. Området används till slalombacke. Inga planerade i Används som industriområde och bostadsområde. Stadens soptipp omkring 1900 (tidigare?) till 1950. Åtgärdsprogram finns i planhandlingarna. Deponin är täckt med mestadels grovt grus och sand, beväxt med buskar och högt gräs. Tänkbara är täckning med tätare material. Täckt med avrösningsmassor från intilliggande grustäkt, beväxt med örter och gräs. Tänkbara är bättre tätskikt, undersökning av brunn, kontroll av vattenverket. Avslutade delar täckta med lerblandad sand. Lägre delen igenväxt. Används idag till mellanlager av. Tänkbara är täckning med lera och ändring av upplagets utformning så att stor ytavrinning uppnås. Det finns flera deponier inom Studsviksområdet. Inga planerade i Återfyllt till marknivå, ogräs och buskvegetation. Tänkbara är ytterligare täckning så att ytavrinning sker från området. 5(8)

Svalsta gamla tipp, östra Svalsta biodammar Tystberga Vrena, vid bron för väg 52 över järnvägen Vrena gamla tipp, nära badet Vrena mineralullstipp Ålberga masstipp trädgårds- och parkavfall fram till 1975. bygg- och till 2009 ca 1910-1970. bygg- och, bark Kasserad mineralull ca 1910-1970. bygg- och, bark Bergshammar 5:18 Sulsta 3:6 Vrenaby 1:26 Vrenaby 14:2 Vrenaby 14:93 Ålberga Gård 3:1 Undersökningar pågår med anledning av exploateringsplaner. Undersöktes i samband med avvecklingen av mineralullsfabriken. Höga zinkhalter antas bero på läckage från denna tipp. Deponin har avslutats på ett godtagbart sätt, inga ytterligare undersökningar krävs. Kontrollprogram finns. Riskklass 2. Återfyllt till marknivå, gräsbeväxt. Tänkbara är ytterligare täckning så att ytavrinning sker från området. Efter att dammarna slutat användas för avloppsrening omkring 1970 (ledning till Nyköping togs i bruk) har de fyllts med jordmassor mm. Merparten av deponin är avslutad, täckning har skett med genomsläppliga jordarter. Tänkbara är kontroll av grund- och ytvatten, täckning av tätare massor. Lst diskuterade 2004 om deponin borde avslutas på något sätt. Åtminstone kanske synligt och ev skadligt skräp borde plockas bort och sedan bör området täckas så att vegetation kan etablera sig. De här kraven skulle i så fall ställas på kommunen står det i ett e-postmeddelande från 2004. Tänkbara är städning och täckning. Täckt med ganska bra täckmaterial, området är gräsbevuxet. Tänkbar åtgärd är att behålla marken beväxt. Länsstyrelsen har tillsyn enligt miljöbalken. Huvuddelen av deponin är avslutad, täckt med grus/grusig morän. Tänkbara är täckning med tätare jordarter, kontroll av brunn vid Virbystugan. OXELÖSUNDS KOMMUN Aspa latrin, berg- och lermassor 6(8)

Brannäs Centrifugalrör Sprängsten, muddermassor, m.m Hyttslam, stenmassor, cementslam, slagg mm Brannäs 1:2 Gösen 2 Området är undersökt och efterbehandlat. Riskklass 1. Frösäng Oxelö 7:32 Frösäng Föreningsgatan Rivningsavfall bostadshus Rivningsavfall bostadshus Gulsippan 2, Snödroppen1, Konvaljen 6 Poppeln 15 Lotsängen Masugnsslam Hummelvik 1:8 Lövgölet Stjärnholm 5:87 Ramdalshöjden Stora Hummelvik Riskklass ej utredd. Latrin Oxelö 7:50 Okänt. Latrin Oxelö 8:4 Okänt. Rivningsavfall Barken 1 Området är undersökt. bostadshus Masugnsslagg Stora Okänt. mm Hummelvik Riskklass 4 1:8 Stålverket Stålverksslagg Stora Hummelvik1:8 Vallsund Stjärnholm 5:37 Okänt. Vattentornet Latrin Oxelö 7:32 Ålötippen Masugns- och stålverksslagg, valsverksslam, cementslam mm Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Okänt. Marksanering har genomförts, slutrapport inkom 2009. Området används idag som industritomt. Sluttäckning saknas, Lst tillsynsobjekt. Rivningsavfall borttaget. Lst tillsynsobjekt okänt om det finns genomförda eller planerade. Lst tillsynsobjekt okänt om det finns genomförda eller planerade. 7(8)

3 KÄLLHÄNVISNING Under 2011 har en ny bedömning av risken med de nedlagda deponierna genomförts av miljöenheten, Nyköpings kommun. Därför överensstämmer ej riskklassningen som redovisas i tabell 2 med Miljökontorets rapport 1994-5, se nedan. Den nya bedömningen har medfört en lägre riskklass, d.v.s. risken med deponierna bedöms vara högre än vid tidigare bedömning. Dessutom har ytterligare 8 st objekt tillkommit. Mer information om objekten finns att hämta i nedanstående rapporter. Källa Nyköping Miljökontorets utredning, rapport 1994-5. Faktadel II Gamla soptippar. Avfallsplan för Nyköpings kommun. Rapporten bygger på intervjuer med personer som varit delaktiga och på arkivforskning. Källa Oxelösund uppgifter från bilaga 2 till Avfallsplan 2002 för Nyköpings och Oxelösunds kommuner samt arbetsmaterial från påbörjad revidering av avfallsplanen år 2005. 8(8)