Handläggarstöd angående fladdermöss. - vid tillståndsansökan för vindkraft. Publ. nr 2012:9

Handläggarstöd angående fladdermöss - vid tillståndsansökan för vindkraft www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2012:9

Handläggarstöd angående fladdermöss - vid tillståndsärenden för vindkraft Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2012:9 Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro län, 701 86 Örebro, tfn (vx): 019-19 30 00, eller ladda ned på www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/publikationer Kontaktperson (Länsstyrelsen): Inger Holst, inger.holst@lansstyrelsen.se, tfn 019-19 35 45, Länsstyrelsen i Örebro län. Kontaktperson (Calluna AB): Håkan Ignell, hakan.ignell@calluna.se, tfn 0708-12 31 71. Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping Denna publikation bör citeras: Ignell, H. 2012. Handläggarstöd angående fladdermöss - vid tillståndsärenden för vindkraft. Länsstyrelsen i Örebro län, publ. nr. 2012:9. Omslagsfoto: Vindkraftverk, foto: Jan Oscarsson Vattenfladdermus, foto: Håkan Ignell Dvärgfladdermus, foto: Håkan Ignell

Innehåll Inledning... 1 Syfte... 1 Inledning och läsanvisning... 1 Något om fladdermöss... 3 Fladdermöss och vindkraft... 5 Orsaker till olyckor... 5 Behovet av inventering... 6 Förstudie... 7 Inventeringsbehov (hög eller låg risk?)... 7 Vad behöver vi veta?... 8 Arter... 9 Fladdermössens aktivitet i området... 9 Värdefulla biotoper... 9 Flyttande arter och risk-arter... 9 Dokumentationskrav... 10 Dokumentation av omvärldsfaktorer... 10 Dokumentation under inventeringen... 10 Dokumentation efter inventeringen... 10 När ska en inventering göras?... 11 Vår - försommar... 11 Högsommar... 11 Sensommar - höst... 12 Metoder för datainsamling... 12 Artkartering med handhållen utrustning... 12 Inspelningsutrustning... 12 Fångst av fladdermöss... 13 Olika ambitionsnivå med datainsamlingen... 13 Förslag till avgränsning av utredningsområdets storlek... 13 Utvärdering av resultat... 14 Kontrollprogram... 14 Förslag till krav på inventeraren... 14 Källor... 15

Inledning Under hösten 2010 fick Calluna i uppdrag av vid länsstyrelsen i Örebro att ta fram ett stöd för handläggning av fladdermöss i samband med tillståndsprövning av vindkraft. Calluna har 20 års erfarenhet av att eftersöka fladdermöss och har arbetat intensivt med vindkraft och fladdermöss under de senaste fyra åren. Syfte Syftet med dokumentet är att beskriva vilka utredningsbehov som finns, vilken omfattning som kan krävas, vilka metoder som är möjliga att använda och några riktlinjer för hur resultatet av en inventering kan utvärderas. Vi vill inledningsvis vara tydliga med att nedan redovisade metoder och förslag på genomförande bygger på vad som efterfrågas i dag av Callunas kunder och i förlängningen vad som efterfrågas av berörda myndigheter. Vår erfarenhet är också att myndigheter/handläggare generellt vet relativt lite om fladdermöss. Vi har därför valt att låta många delar av arbetet beröra hur man kan t ta fram en underlagsutredning angående fladdermöss i samband med MKB-processen. Inledning och läsanvisning Inledningsvis finns en bakgrund med valda delar av fladdermössens ekologi och orsaker till att de är utsatta för vindkraft (sida 3-5). För mer information hänvisar vi till Rydell m fl (2011). Därefter beskriver vi hur behovet av inventering varierar mellan olika platser i landskapet (sida 6-7). Efterföljande tre kapitel beskriver vad som kan göras, hur det kan göras och när under året olika typer av undersökningar är lämpliga (sida 8-12). Nästa kapitel beskriver de olika metoderna för datainsamling lite mera ingående (sida 9-13) och därefter föreslår vi hur resultatet av en inventering ska utvärderas (sida 14). I slutet nämner vi något om kontrollprogram och föreslår vilka krav som kan vara lämpliga att ställa på den som inventerar fladdermöss i ett område (sida 14). Läsarens uppmärksammas inledningsvis på att det uppstår en komplexitet när en bedömning om utredningsbehovet ska göras. Det beror på att olika typer av miljöer kräver olika grad av utredningsinsats, med olika typer av metoder, fördelade på ett eller flera besök under en säsong, beroende på motiv och ambitionsnivå. I figuren på nästa sida har vi gjort en ansträngning att visa huvuddragen i genomförandet av en fladdermusutredning. 1

Figur. Schematisk bild över hur en inventering av fladdermöss kan planeras med hänvisning till olika textstycken i rapporten. 2

Något om fladdermöss Fladdermöss lever länge och förökar sig relativt långsamt, vanligtvis med en unge om året, vilket gör att de är känsligare för störningar i form av höjd mortalitet. Jämför man med t.ex. en skogsmus eller en mes som har större kullar och kan föröka sig flera gånger under ett år så kan inte fladdermössen reparera ett dåligt år lika fort. Av landets 19 arter så går alla i dvala under vintern och har en livscykel som kortfattat kan beskrivas med att de blir aktiva i april och äter upp sig inför ynglingen som sker omkring midsommar. Honorna och ungarna bildar kolonier, som vanligtvis löses upp någon vecka in i augusti, varefter fladdermössen förbereder sig inför vinterdvalan. Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan var någonstans i landet platsen ligger, det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Alla fladdermöss i Sverige äter insekter och söker sig till insektsrika miljöer. Målar vi upp en bild av en bra miljö för fladdermöss är de bästa förutsättningarna för fladdermöss i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt (Rydell 1995). Om vi betraktar ett landskap i ett större perspektiv tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, t.ex. områden som är starkt präglade av åkerbruk (fullåkersbygd är ett exempel). Ett annat olämpligt landskap är täta skogar, som planterade granskogar eller igenslyade hyggen (t.ex. hårt brukade skogsbygder). För fladdermössen som grupp innebär det alltså negativa effekter med en övergång från ett småbrutet, varierat landskap till ett storskaligt med mer enahanda miljöer. Omvänt ges ökade möjligheter för fladdermöss att sprida sig i ett landskap som är sammanbundet av olika miljöer som stråk med lövskogar, vattendrag med vidhängande lövskog, alléer, samt stråk med större trädklädda åkerholmar. Fladdermusarterna har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av hur det lokala landskapet ser ut. Av erfarenhet vet vi att tillgång på öppet vatten är en komponent som bidrar till insektsproduktion och ofta är en förutsättning för individ och/eller artrika miljöer. Är vattnen grunda är det en fördel. Grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten, och täckdiken är inte lika attraktivt för fladdermöss. Lövrika miljöer (framförallt ädellövskog) med en halvöppen och varierad vegetationsstruktur, kombinerat med grunda näringsrika sjöar och vattendrag, hör till de viktigaste biotoperna för fladdermöss (Ahlén 2006). 3

Behovet av s.k. nyckelbiotoper (ej att förväxla med skogliga nyckelbiotoper) för fladdermöss är något som uppmärksammats under de senaste 10-15 åren. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter är viktiga för fladdermöss under kritiska perioder. Under våren när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala och under hösten inför vinterdvalan är de beroende av insektsrika miljöer. Möjligtvis fyller den här typen av miljö också en funktion under torra somrar. Exempel på en optimal miljö av det här slaget karaktäriseras ofta av att de ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar, i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong 1994). Tidigt och sent på säsongen kan fladdermössen samlas från större områden för näringssök vid små och begränsade biotoper som hyser gott om flygande insekter. Nyckelbiotoper för fladdermöss kan vara helt avgörande för faunan i stora omgivande områden och kräver därför särskild uppmärksamhet i naturvårdssammanhang. Överhuvudtaget är tillgången på bra näringsbiotoper med rik förekomst av flygande insekter kanske den viktigaste faktorn bakom fladdermusfaunans artrikedom och fördelning i landskapet (Ahlén 2006). Förutom insektsrika miljöer är fladdermössen beroende av bra boplatser. Dessa kan utgöras av tillfälliga platser som används under dagtid, eller av yngelplatser, och består av naturliga håligheter i t.ex. träd och barksprickor, eller i byggnader som kan hysa yngelkolonier under högsommaren. Fladdermöss genomför också migrationsrörelser i landskapet. Antingen flyttar de lokalt eller från Sverige till kontinenten. Flera fladdermusarter flyttar åt söder eller sydväst för att övervintra. Det rör sig främst om duktiga flygare som sträcker likt fåglar under vår och höst. De använder ofta s.k. ledlinjer i landskapet, t.ex. övergången mellan slättlandskap och skogslandskap, längs med dalgångar eller större vattendrag samt längs med stränder vid större sjöar och på halvöar och uddar som sträcker sig ut i större sjöar och liknande. Fladdermöss av släktena Nyctalus, Pipistrellus, Vespertilio och Eptesicus, som i Örebro län är representerade av arterna stor fladdermus, dvärgfladdermus, trollfladdermus och nordisk fladdermus är alla arter som är skapta för jakt i det fria luftrummet och är duktiga flygare. Några är så duktiga att de regelbundet flyger till kontinenten för att övervintra. De är på olika sätt anpassade till att söka föda på högre höjd i öppna miljöer (Norberg 1990). Den här gruppen arter kallas i samband med vindkraft ofta för högrisk-arter. Av de fladdermöss som förolyckas vid vindkraftverk är 98% s.k. högrisk-arter (Rydell et al 2010a). En annan grupp fladdermöss är mera anpassade till att söka föda nära marken och tätt intill vegetation. I förhållande till arterna som nämnts ovan har arter av släktet Myotis och Plecotus kortare och bredare vingar och en annorlunda designad sonar för att kunna navigera i trängre utrymmen. Eftersom de är sämre på att t.ex. undvika rovdjur i de fria luftmassorna undviker de vanligtvis att jaga i öppna miljöer (Baagøe 1987). I den här kategorin i Örebro län förekommer arterna långörad fladdermus, mustachfladdermus, brants fladdermus samt fransfladdermus inom släktena Plecotus och Myotis (Ignell 4

2006). Kategoritillhörigheten utgör dock en generalisering och för arten barbastell (släkte Barbastella), som hittills inte påträffats i länet, är det inte helt utforskat vilken kategori den tillhör. Fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning har visat att fladdermöss kan förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverk. Forskning har visat att fladdermöss är mera utsatta för vindkraftverk än vad fåglar är (Ahlén 2010b. Det finns därför motiv för att undersöka fladdermusfaunan i samband med att vindkraftverk planeras i ett område. Det finns relativt god kunskap om vilka arter som drabbas av vindkraft, främst s.k högrisk-arter, och vilka arter som inte drabbas av vindkraft (Rydell m.fl 2011) I aktuell rödlista (Gärdenfors 2010) är ingen av högrisk-arterna för Örebro län upptagna i rödlistan. Alla arter är dock upptagna i habitatdirektivet, bilaga 4, vilket medför att en fokusering på aktivitet i ett område, bedömning av mängden fladdermöss och förekomsten av värdefulla biotoper, är viktiga komponenter i en inventering. I artskyddsförordningen anges att det bl.a. är förbjudet att skada eller förstöra djurens fortplantningsområde, viloplats eller att avsiktligt döda vilda djur och därmed finn motiv för att undersöka fladdermusfaunan i samband med tillståndsprövning. Orsaker till olyckor För att ge läsaren en orientering om bakgrunden till problematiken lyfter vi nedan fram några kända orsaker till att olyckor inträffar. För en fördjupning hänvisar vi till Rydell m.fl(2011) i vilken mycket av nedanstående är hämtat. Vi har i nedanstående stycken också beskrivit vad vi anser är viktigt att få med i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) under respektive orsak. Habitatförlust Kvalitén på jaktmiljöerna, som fladdermössen använder, kan förändras när vindkraftverken byggs. i samband med själva byggprojektet kan värdefulla biotoper och småmiljöer förstöras. Detta kan ske vid t.ex. avverkning eller dränering av mark vid vägbyggen och liknande. Det är också möjligt att när tillgängligheten i ett område ökar, kan vanliga arter expandera in i området och på sikt konkurrera ut mera krävande arter. Förändringen av mängden lämpliga habitat tillsammans med strukturella förändringar som kan innebära risker bör kunna beskrivas i en MKB. Störning Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser) gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas av Rodrigues m fl (2008). Det är ofta svårt att med en rimlig budget eftersöka och hitta kolonier. Kolonier flyttar omkring i landskapet och därför kan det vara bättre att i stället eftersöka platser med hög aktivitet. Aktiviteten hos fladdermössen på en plats är ett parameter som går att mäta, se stycke 8.2. 5

Aktiviteten i anslutning till de planerade verkens närhet bör beskrivas och diskuteras i en MKB. Planering av vindkraftpark Fladdermössen söker sig till vindkraftverken för att söka föda, p.g.a. att insekter samlas kring vindkraftverkens övre delar (Ahlen 2010b). Vägar som byggs för att resa och underhålla vindkraftverk skapar s.k. ledlinjer och leder fladdermössen fram till vindkraftverken (Rydell m.fl 2011). Flygsträckor mellan kolonier (dagvileplatser) och jaktmiljöer görs ofta längs ledlinjer, som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftsläge ökar risken för kollision. Detta eftersom den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop och den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop kan då verka inbjudande. Hur anslutningsvägar och vindkraftverk planeras i landskapet utifrån insamlade fladdermusdata bör diskuteras i en MKB. Kollisioner Fladdermöss dödas av att de kolliderar med rotorerna på vindkraftverken eller av att deras lungor skadas av tryckförändringen i anslutning till rotorbladet. För mer detaljer och en utförligare beskrivning se Rydell m.fl (2011). De flesta olyckor sker under hösten under augusti - september och drabbar till en övergripande del de s.k. högrisk-arterna (Green et al 2011). I storleksordningen 90% av olyckorna vid vindkraftverk sker under perioden sen juli - oktober (Rydell m. fl 2010a). Förmodligen är det på grund av att fladdermössen jagar migrerande insekter som de samlas kring vindkraftverken (Rydell m. fl 2010b). Fladdermössen jagar enbart vid vindkraftverken i svag vind (Ahlén 2007, 2010b). Under andra förhållanden söker de föda på andra vindskyddade platser, där insekterna inte blåser bort. En diskussion om risker för rödlistade och/eller högrisk-arter bör ingå i en MKB. Vid behov bör eventuella åtgärder, som att flytta planerade verk eller stänga av dem under vissa tider på året/dygnet, ingå i diskussionen. Behovet av inventering Fladdermöss finns praktiskt taget överallt, i alla typer av landskap, i Örebro län. I vissa delar kan det vara mycket sparsamt med fladdermöss och i andra delar rikligt med både individer och arter. Det man inledningsvis behöver ta reda på är om en inventering behöver genomföras eller inte. Detta kan göras med en förstudie. Arbetet bör resultera i en bedömning som motiveras i ord om en inventering behövs eller inte och förslag på genomförande. Bedöms området vara ett riskläge bör förstudien föreslå omfattning och metod för 6

kommande utredningsarbete. En förstudie bör upprättas oavsett om det rör sig om enstaka verk eller hela vindkraftparker. Förstudie Förstudien ska samla in känd kunskap om fladdermöss i och i anslutning till utredningsområdet och en analys/prognos för behovet av inventering utifrån kartor och flygbilder. En förstudie bör upprättas oavsett om det rör sig om enstaka verk eller hela vindkraftparker. I Rodrigues m.fl. (2008) anges att utredningsområdet bör avgränsas till ca 1 km utanför vindkraftparken och att värdefulla landskapsutsnitt ska eftersökas på en radie av ca 10 km från den planerade exploateringen. Avgränsningen kan t.ex. utgå från landskapsekologiska förutsättningar, som ledlinjer och det aktuella områdets sammanlänkning med omgivande värdefulla landskapsutsnitt. Utifrån vår erfarenhet vill vi lägga till att inventeraren bör ha utrymme för att modifiera föreslagen avgränsning utifrån de naturgivna förutsättningarna. Förväntat resultat utifrån naturmiljöns kvalité bör också få påverka ambitionsnivån när det gäller hur mycket tid som ska användas i utredningsområdet. Kända förekomster av rödlistade arter i närområdet bör också få påverka utredningsområdets storlek samt tidsaspekten. Likaså om det finns tydliga ledlinjer i eller i anslutning till utredningsområdet. Inventeringsbehov (hög eller låg risk?) Nedanstående förslag på indelning av naturmiljön i områden med hög risk respektive låg risk är hämtad ur Ahlén (2010b). I Ahlén (2010b) föreslås tre kategorier. Kategori 1 utgörs av högrisklägen, där man i princip kan säga nej till etablering utan undersökning. I kategori 2, osäkra lägen, krävs alltid utredning och slutligen, i kategori 3, lågrisklägen, krävs ingen utredning. I nedanstående förslag har vi slagit samman högrisklägen och osäkra lägen och benämnt dem som risklägen. Motivet är att med tillgänglig kunskap kan det vara svårt att bedöma vad som är ett högriskläge, utom i mycket tydliga fall. Vi föreslår att risken bedöms i samband med förstudien. Lågriskläge Ligger en lokalisering i ett läge med låg risk föreslår vi att en minsta insats är en förstudie med fältbesök av en person med erfarenhet av fladdermöss. Fältbesök kan utgå då tydliga slutsatser om behovet av inventering kan göras utifrån flygbilder, geografiskt läge, naturvärdesinventering och liknande. Målet med fältbesöket ska vara att bedöma om en insats med inventering krävs eller inte. Nedanstående är exempel på miljöer som kan undersökas med ingen eller låg ambitionsnivå när det gäller inventering nattetid: 7

Industriområden Längs med t.ex. en motorväg i öppen slättbygd (d.v.s redan hårt exploaterade ytor utan strukturer i träd och buskskikt som kan bidra till att insekter samlas.) Enstaka verk i öppen slättbygd när dessa inte står i anslutning till tydliga ledlinjer som t.ex. bäckraviner, vattendrag, alléer, brynmiljöer eller liknade. Enstaka verk i brukade barrskogsmiljöer när dessa inte står på någon markerad höjd, och inte har någon sammanlänkning med omgivande värdefulla miljöer eller hänger samman med naturgivna ledlinjer för fladdermöss i det omgivande landskapet. Risklägen Möjliga risklägen i Örebro län kan i jordbrukslandskapet indikeras på karta som förekomst av bruksmiljöer, herrgårdsmiljöer, parklika miljöer kring kyrkor och byar, samt ängs- och betesmarker med inslag av träd och buskar. Dammar, gölar, sjöar och vattendrag förhöjer också förutsättningarna för fladdermöss, liksom öppna strandängar och bergbranter som kan vara bra jaktbiotoper för fladdermöss. Utöver detta är strukturer i småskaliga jordbruksmiljöer en indikation på värdefulla miljöer för fladdermöss. Exempel på detta är småbiotoper som bryn, trädridåer, alléer och försumpade områden. I skogslandskapet är lövrika skogar i anslutning till vattendrag och sjöar intressanta. Äldre barrskogar med luckig struktur, t.ex. hällmarkstallskogar (hyggen med kvarställda frötallar), kan vara värda att undersöka. Markerade höjder i skogsområden, oavsett om det rör sig om löv- eller barrskog, är en annan typ av miljö. I mer triviala barrskogsmiljöer är ofta sumpskogar och andra våtmarker de viktigaste biotoperna. Ledlinjer, i form av bredare stigar, körvägar och skogsbilvägar mellan t.ex. bebyggelse, våtmarker och andra platser som erbjuder boplatser eller föda, är också av intresse. Vi vill också uppmärksamma att det är möjligt att naturreservat i skogsmark kan vara av betydelse då det kan bidra med hålträd, boplatser, som annars kan vara en bristvara i brukade skogsmiljöer. Ett grovt riktmärke är att naturmiljöer med andra kända naturvärden ofta har värden även för fladdermöss. Kulturmiljövärden i form av äldre bebyggelse, småskaligt kulturlandskap, igenväxande kulturmiljöer i skogsmark, övergivna lador och liknande, kan också ge ledtrådar till värdefulla områden för fladdermöss. Vad behöver vi veta? Utgår vi från att målsättningen att med en rimlig insats göra en bra bedömning av möjliga risker med en exploatering,, behöver vi ta reda på minst tre saker. Vi behöver ta reda på vilka arter som finns i området, bedöma hur fladdermössen utnyttjar området (aktivitet) och undersöka vilka förutsättningar som finns i form av värdefulla biotoper och boplatser för fladdermöss i det aktuella utredningsområdet. 8

I vissa fall kan det behöva genomföras upprepade besök i ett riskområde för att bedöma om migration genom området förekommer. Data samlas då in på ett sådant sätt att förändringar i artsammansättning och aktivitet kan mätas under året. Arter Artantalet beskriver områdets kvalité för fladdermöss. På en nationell nivå anses ett landskapsutsnitt med populationer av sex eller flera arter vara en rik fladdermusfauna (Ahlén 2011). Artantalet i ett område kan också jämföras med regionens artrikedom. Några arter är markant mera utsatta för olyckor än andra arter och benämns som högrisk-arter. Det finns alltså anledning att eftersöka arter i den här kategorin, framförallt under sensommaren och hösten då flest fladdermöss förolyckas. Fladdermössens aktivitet i området Det är ofta mycket tidskrävande att eftersöka och hitta kolonier. Mängden fladdermöss på platsen och/eller om fladdermössen observeras tidigt under skymningen/kvällen är indikationer på att kolonier finns i närmiljön. Mäts aktiviteten går det att hitta biotoper som är speciellt attraktiva för fladdermöss. Med hjälp av s.k. auto-boxar (eller annan typ av inspelningsutrustning) som automatisk registrerar förbipasserande fladdermöss, kan aktiviteten vid en provpunkt,mätas i form av antalet registreringar. Fördelen med den här metoden är att auto- boxen står på en plats under ett eller flera dygn. Nackdelen är att vi inte vet hur många olika individer som registreras. Oavsett hur många individer det är indikerar hög aktivitet att platsen är en viktig födosöksplats, transportled, eller ligger i närheten en koloni. Används både manuell inventering och inspelningsutrustning ökar möjligheten att bedöma aktiviteten i ett utredningsområde. Värdefulla biotoper Målsättningen med den här delen av arbetet bör vara att dels hitta naturmiljöer/områden som man bör undvika att påverka negativt vid exploateringen och dels att ta fram underlag för hur vägar i området kan planeras. Uppförandet av en vindkraftpark består till stor del av att vägar ska byggas i ett område och målsättningen bör vara att inte länka samman bra biotoper och/eller värdefulla fladdermusmiljöer med lägen för vindturbiner. Biotoper med förhöjda värden för fladdermöss kan vara kombinationer av olika komponenter som t.ex. bebyggelse, vattensamlingar, lövskog m.m., som sammantaget bidrar till att skapa förutsättningar för fladdermöss. Flyttande arter och risk-arter Den här delen av arbetet bör identifiera om strukturer finns i landskapet som ger upphov till kanalisering av flyttningsrörelser eller om det finns lokala platser med förhöjd aktivitet. Det är aktuellt på platser där s.k. ledlinjer eller bra biotoper för fladdermöss förekommer i landskapet. 9

För att genomföra en studie som beskriver om det förekommer förflyttningar genom ett område behöver det besökas vid flera tillfällen under säsongen. Data måste samlas in på ett likvärdigt sätt varje gång så att genomförda besök går att jämföra. För att få en möjlighet att mäta förändringar föreslår vi att ett område besöks fyra till åtta gånger under perioden maj till september/oktober och att ett tiotal inspelningsutrustningar används (då 5-20 verk planeras). Dokumentationskrav Förutom data om fladdermössen, antal arter, antal observationer, mått på aktivitet, samt uppskattat antal individer, behöver väderdata samlas in vid respektive inventeringstillfälle. Ljudinspelningar sparas av arter som är svåra att bestämma eller är rödlistade. Dokumentation av omvärldsfaktorer För varje inventerat delområde rekommenderar vi att datum, klockslag (start och stopp), vind (styrka och vindriktning), lufttemperatur och molnighet noteras. Uppgifterna har betydelse för utvärderingen av insamlade data. Varje inventerat område/yta och använda provplatser (positioner för inspelningsutrustning) bör markeras på karta. Förslagsvis anges även koordinater för provplatser och en position centralt i inventerade delområden. Dokumentation under inventeringen Inventeraren bör spara inspelningar, ljudfiler, från observationr av sällsynta arter eller arter som är svåra att bestämma. Detta för att det finns ett raritetskontrollsystem i landet och för att ärendet kan. gå vidare till miljöprövning och Miljödomstolen och externa experter (ofta forskare) kan då vilja kontrollera inspelningarna. Dokumentation efter inventeringen Rapporteringen av uppdraget kan göras på olika sätt, men några punkter anser vi behöver finnas med för att en läsare ska förstå ambitionsnivån och resultatet. Beskrivning av genomförandet Vilka arter som hittats med ett mått på mängden individer. Det senare helst med absoluta tal (underförstått att det är svårt att räkna) hellre än med uppskattningar i ord. Bedömning av aktivitet i området gärna med antal individer och /eller antal observationer från genomströvade områden eller antalet inspelningar från provpunkter. Omvärldsdata för inventeringen enligt stycke 6.1, gärna kompletterade med en utvärdering av förhållandena i samband med inventeringen. Karta med angivna provpunkter och genomströvade delområden. 10

Rapportering av fynd till artportalen för att öka tillgängligheten till inventeringsdata och förenkla uppföljning. När ska en inventering göras? Behovet av vad som behöver genomföras varierar med det geografiska läget och ingående biotoper. Arbetet med att undersöka fladdermusfauna kan genomföras med olika ambitionsnivå. 1. Den enklaste ambitionsnivån anser vi vara att antalet arter och aktiviteten i området dokumenteras under reproduktionsperioden (högsommaren), se stycke 7.2. 2. Är området av högre värde och/eller migration kan antas finnas bör pkt 1 kompletteras med en insats under sensommar/höst, se stycke 7.3. 3. En ytterligare utökad ambitionsnivå kan krävas i två fall. Detta gäller då utredningsområdet eller något närliggande område hyser en rödlistad art som behöver kartläggas eller om området ligger i eller i anslutning till en tydlig ledlinje och därmed ger förutsättningar för att migration kan förekomma. I det här fallet bör arbetet genomföras under upprepade tillfällen under hela säsongen och även inkludera vår försommar se stycke 7.1. Ett förslag till ambitionsnivå finns i stycke 5.4. Vår - försommar Inventering under våren - försommaren, (april) maj - början av juni, ger information om värdet av olika miljöer som födosöksplats under vår och försommar. Besök under våren kan ge data om migrerande arter som t.ex. kan upptäckas i området under våren men däremot inte påträffas vid besök under reproduktionsperioden. Vi rekommenderar datainsamling under den här tiden på året i: Riskområden där förstudien har indikerat att det kan finnas nyckelbiotoper för fladdermöss. Områden med naturgivna förutsättningar för migration. Miljöer där någon rödlistad arts utbredning kan behöva kartläggas. Högsommar Artkartering genomförs under yngelperioden, högsommar, juni - juli och fram till någon vecka in i augusti. Det här är den bästa tiden för att upptäcka kolonier och då är aktiviteten hos fladddermössen som högst. Arbetet ger information om vilka arter som förekommer, information om jaktbiotoper och möjlighet att hitta yngelkolonier eller aktivitet som påvisar att en koloni finns i området. Vi rekommenderar att det här momentet alltid finns med. 11

Sensommar - höst Under sensommaren efter att årets ungar börjat flyga finns det flera individer i landskapet och det är sannolikt att de också sprider ut sig lite mera. Teoretiskt borde det alltså vara lättare att hitta t.ex rödlistade eller sällsynta arter, men kanske svårare att knyta dem till någon speciell plats. Den här tiden på året finns det också anledning att eftersöka nyckelbiotoper för fladdermöss enligt vad som beskrivs ovan, i stycke 7.1. I likhet med arbetet under våren kan besök under hösten ge information om migrerande arter och högrisk-arter som inte påträffas vid besök under reproduktionsperioden. Detta kan ge vägledning om flyttningsrörelser genom området förekommer. Vi rekommenderar datainsamling under den här tiden på året i: Samtliga situationer som anges under stycke 7.1. Miljöer där insatsen under högsommaren har påvisat ett utökat utredningsbehov t.ex. vid hög aktivitet eller hög artrikedom i utredningsområdet. Det är framför allt viktigt då slutsatser om en eventuell påverkan på fladermusfaunan är svåra att göra med insamlade data. Metoder för datainsamling Nedan beskrivs sammanfattande hur datainsamling i fält kan genomföras i samband med vindkraftsutredningar. En mer utförlig beskrivning av metoder finns på naturvårdsverkets www-sida, se källor sist i dokumentet. En informativ genomgång av metodik finns också i Ahlén (2010a). Artkartering med handhållen utrustning Artkartering genomförs förslagsvis enligt Naturvårdsverkets metod för miljöövervakning (Ahlén & de Jong 1996), genom att utvalda platser genomströvas nattetid med en ultraljudsdetektor och alla observationer av fladdermöss noteras. Det är möjligt att upprepa arbetet om föreslagna kringdata, se stycke 6, noteras. Varje utvald plats genomströvas under en till två nätter. Manuell artkartering med handhållen utrustning kan användas när ett delområde genomströvas,med systematisk linjeinventering till fots, från cykel eller också i viss mån från bil. Inspelningsutrustning Inspelningsutrustning, t.ex. auto-boxar, som spelar in ultraljud från förbipasserande fladdermöss, placeras ut under en eller flera nätter på utvalda provpunkter. Vid varje provpunkt kan inspelade data sedan analyseras på artinnehåll och ett mått på aktiviteten på platsen erhålls. Aktiviteten mäts som antalet gånger inspelningsutrustningen triggats att göra inspelningar under t.ex. en natt. Metoden med stationär inspelningsutrustning kan vara ett bra hjälpmedel när man mera i detalj vill rikta inventeringsinsatsen mot t.ex. någon känd rödlistad art och lära sig mera om hur den utnyttjar ett område. 12

För att få en så bra bild som möjligt av fladdermusfaunan i ett område bör inspelningsutrustningen placeras där fladdermössen finns i utredningsområdet. Vår erfarenhet är att det inte alltid sammanfaller med t.ex. planerade lägen för vindkraftverk. Den här typen av automatisk inspelningsutrustning kan också placeras uppe i vindmätningsmaster eller på andra sätt hissas upp för att studera förekomsten av fladdermöss på högre höjder. Fångst av fladdermöss Fångst av fladdermöss kan bidra med en möjlighet att skilja på t.ex. mustachfladdermus och brands fladdermus som inte går att skilja på med ultraljudsdetektor. Ingen av arterna är rödlistad i den senaste revideringen av rödlistan (Gärdenfors 2010), vilket begränsar nyttan. Infångade individer kan artbestämmas och könsbestämmas och information om det finns årsungar kan inhämtas under den senare delen av säsongen. Metoden används, vad vi vet, mycket sällan i samband med underlagsutredningar för vindkraft i Sverige. Olika ambitionsnivå med datainsamlingen Är ambitionen att ta reda på vilka arter som finns i ett område kan det räcka med att kombinera manuell inventering med inspelningsutrustning under reproduktionsperioden. Antalet nätter bestäms av hur stort området är och vilken kvalité för fladdermöss som finns på platsen. Ett riktvärde skulle kunna vara att med tillgång till ca fem till tio auto-boxar, som flyttas varje natt, i kombination med manuell inventering kan man göra en beskrivning av förutsättningarna för en park med 10-20 planerade turbiner på 3-5 nätter i ett utredningsområde beläget i vardagslandskapet. Vi tror inte att man ska räkna med att vara på en plats i mindre än två nätter oavsett hur få verk det rör sig om. En van inventerare kan utifrån rådande väderförutsättningar, aktivitet på platsen och naturgivna förutsättningar känna sig nöjd med arbetet efter kortare tid och avbryta. En högre kvalité på insamlade data erhålls om data systematiskt samlas in i ett område under olika tider på året. Arbetssättet kräver i storleksordningen två till tre gånger mera resurser. I fall där det finns kända rödlistade arter, där platsen ligger i närheten av kända artrika platser eller där misstanke finns om att migration genom området kan förekomma kan det vara aktuellt att arbeta med en högre ambitionsnivå. Förslag till avgränsning av utredningsområdets storlek Intensiva studier 1(-2 ) km från respektive verk kan vara ett sätt att avgränsa utredningsområdet. Med intensiva studier menas att varje delområde, som kan antas hysa förhöjda värden för fladdermöss, besöks vid ett eller två tillfällen och undersöks med ultraljudsdetektor och/eller auto-boxar. 13

Vid alla inventeringar kan en radie på upp till 10 km behöva studeras på karta eller i fält med kompletterande besök i fält nattetid. Detta främst i miljöer som hyser rikligt med värdefulla inslag av miljöer för fladdermöss eller speciella biotoper. Utvärdering av resultat En beskrivning av värdefulla miljöer är en viktig del av en utredning då de riskerar att förstöras i samband med en exploatering. I samband med att t.ex vägar byggs kan värdefulla landskapsutsnitt också komma att länkas samman med vindkraft, vilket är negativt. Skyddsåtgärder och lokalt anpassade förslag till hänsyn bör kommenteras i rapporten. Förekomst av rödlistade arter eller arter upptagna i habitatdireketivets bilaga 2 behöver belysas. Artrikedomen i utredningsområdet bör kommenteras och vid hög artrikedom är det lämpligt att relatera artrikedomen till vilka arter som tidigare är påträffade i regionen. Förekomst av kolonier eller förmodade kolonier, alternativt förutsättningar för kolonier i utredningsområdet bör beskrivas. Rekommenderade skyddsavstånd finns delvis beskrivna och behovet av hänsyn till kolonier av olika arter varierar. Några arter, s.k. högrisk-arter, dödas betydligt oftare än andra av vindkraftverk. Resultatet bör kommentera arter tillhörande den här kategorins aktivitet i utredningsområdet i samband med rapporteringen. Möjligheten att det förekommer migration i utredningsområdet bör också kommenteras. Kontrollprogram Vid tillståndsprövningen kan det vara aktuellt att kräva ett kontrollprogram för att t.ex. ta reda på om fladdermöss påverkas i området. För information om utformning av kontrollprogram vill vi hänvisa till Naturvårdsverkets publikation (Rydell m.fl 2011). Förslag till krav på inventeraren Inventeraren ska ha tillgång till utrustning som ger möjlighet att spela in ljud med time expension funktion och ska kunna (eller få hjälp av någon som kan) analysera inspelade ljud med dator. Flera arter är praktiskt taget omöjliga att skilja ut med säkerhet utan den här möjligheten. Inventeraren ska ha tillgång till automatisk inspelningsutrustning t.ex auto-boxar, gärna ett flertal, för att kunna mäta aktivitet och öka möjligheten att fånga in sällsynta arter. Att lära sig artbestämma fladdermöss med ultraljudsdetektor och göra ljudanalyser är relativt svårt och utbudet av litteratur är begränsat. Kunskapen överförs, i dagsläget, till stor del via personliga kontakter mellan inventerare och forskare, varför det kan finnas anledning att framföra önskemål om att en erfaren inventerare bör väljas. 14

Källor Litteratur Ahlén I 2006. Handlingsprogram för skydd av fladermusfaunan. Åtagande enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket rapport 5546. Ahlén I 2008. Vindkraft - ett hot för fåglar och fladdermöss. Biodiverse 1 2008. Ahlén I 2010a. Integrerad viltövervakning; fladdermöss Chiroptera. Bilaga till Naturvårdsverkets och Veterinärmedicinska anstaltens förslag enligt regeringsuppdraget om Integrerad Viltövervakning, mars 2010. Ahlén I 2010b. Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogsoch Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, 22-27. Ahlén I 2011. Fladdermusfaunan i Sverige. Arternas utbredning och status. Kunskapsläget 2011. [The Bat fauna of Sweden. Present knowledge on distribution and status.] Fauna och Flora 106(2): 2 19. Ahlén I & de Jong J 1996. Monitoring av artantal och populationstäthet hos fladdermöss. Naturvårdsverket, Stockholm. de Jong J 1994, Habitat use and species richness of bats in a patchy landscape. Doktorsavhandling. Sveriges lantbruksuniversitet, inst. F. Viltekologi, Rapport 26. Ignell H 2006. Inventering av fladdermöss i Örebro län 2005. Länsstyrelsen i Örebro län, publ.nr 2006:19. Gärdenfors U (ed) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Norberg U M 1990. Vertebrate flight. Sringer Berlin. Rodrigues L, L. Bach M-J Dubourg-Savage, Goodwin J & Harbusch C 2008. Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/EUROBATS Secretariat, Bonn, Germany, 51 pp. Rydel J 1995. Nattens tysta jägare. Naturvårdsverket. Rydell J, Bach L, Duborg-Savage M-J, Green M, Rodrigues L och Hedenström A. 2010a. Bat mortality at wind turbines in northwestern Europe. Acta Chiropterologica 12(2):261-274, 2010. Rydell J, Bach L, Duborg-Savage M-J, Green M, Rodrigues L och Hedenström A 2010b. Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insect migration? European Journal of Wildlife Research. doi: 10.1007/s10344-010-0444-3 (27 okt 2010). Rydell J, Engström H, Hedenström A, Kyed Larsen J, Pettersson J & Green M 2011. Vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Vindval Naturvårdsverket 6467. 15

Digitala källor Naturvårdsverket, Fladdermöss 1 Arbetsmaterial: 1996-10-29, http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/under sokn_typ/skog/fladdermus.pdf, 2012-02-08 Naturvårdsverket, Handbok för Artskyddsförordningen http://www.naturvardsverket.se/sv/handbocker/artskyddsforordningen/lagtolkningar/ Artskyddsforordningen/Om-artskyddsforordningen/, 2012-02-08 Sveriges lantbruksuniversitet, Ingemar Ahlén, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forekologi/hemsidor/ingemar-ahlen/, 2012-02-08 16

En samlande kraft! Postadress Besök Internet E-post Tfn växel 701 86 Stortorget 22 www.lansstyrelsen.se/orebro orebro@lansstyrelsen.se 019-19 30 00