FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER VERKSAMHETSPLAN 2007-2009 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER VERKSAMHETSPLAN 2007-2009 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER...108 FÖRSLAG TILL MEDLEMSAVGIFT...109 VERKSAMHETSPLAN 2007-2009 Förord...110 1. Tro och politik...111. 2. Alla folks frihet, hela världens fred...112 3. Asyl, migration och integration...113 4. Rätten till värdigt liv...114 5. Arbete och lärande...115 6. Jorden vi ärvde...116 Organisation...117 Tidningen Broderskap...118 Internationellt arbete...119 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG...120 107

ÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER Förbundsstyrelsens förslag om skapande av ILRS-distrikt inom Broderskapsrörelsen Engagerade människor är i demokratins centrum. Det är vi människor som tillsammans bygger vårt gemensamma samhälle; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Socialdemokratiska arbetarpartiet är ett väl etablerat politiskt parti i Sverige, som samlar människor och grupper och har högt till tak. Den som vill närma sig politikens och maktens korridorer, och den som vill delta i vardagsdemokratin i Sverige har goda skäl att söka sig till socialdemokraterna. Socialdemokratin understryker att alla skall med. Broderskapsrörelsen är del av socialdemokratin och understryker att hela människan vilja och känsla berörs av politiken. I grunden på vår samhällsuppfattning finns synen på människan; alla människor är lika värda och lika viktiga. Broderskapsrörelsen är ett forum för människor som ser värdet av både tro och politik. Rörelsen har en generös hållning till andra människor, och den är en brobyggande politisk gemenskap. Sverige och världen förändras. Det land som sedan flera hundra år varit ett tämligen homogent land dominerat av kristendom är idag ett mer heterogent land, där kyrka och stat är skiljda åt. I Sverige finns idag fler religioner, fler traditioner och fler språk än för 100 år sedan. Mångfalden kommer att öka. Befolkningstillväxten i världen, migration och flyktingströmmar leder till att människor med olika bakgrund blandas allt mer. Och goda kontakter mellan människor av olika traditioner och religioner är som demokratin själv, eller äktenskap. Man kan lära sig endast genom att pröva. Det går aldrig att tänka ut i förväg hur en annan människa är eller att förutse alla hennes reaktioner, alla kommande samtalsämnen och spirande konfliktområden. Man måste utsätta sig. Sedan 1900-talets första årtionden har troende socialister från olika religioner i Europa och världen samlats inom ILRS - the International League for Religious Socialists. I krigets Europa ville troende sluta sig samman för att diskutera fred och rättvisa, tvärs över etniska och religiösa gränser. De ville formulera en värld där rättfärdighet råder. Idag har Broderskap sökts upp av muslimer i Sverige som är socialdemokrater och som vill delta i politiken med hela sin människa, med sin vilja och känsla och med sin Gudstro och sitt tvivel. Nu vill Broderskap tillskapa ett distrikt inom Broderskap som blir en svensk gren av ILRS. Medlemmarna kan höra till alla religioner - islam, judendom, hinduism mm. Inträdeskravet är att man vill arbeta för ett samhälle som präglas av rättvisa och solidaritet. Genom ILRS-distriktet vill Broderskap ta ett steg mot att mer aktivt formulera politiska former för samarbete mellan människor med olika religiös och kulturell bakgrund. Detta är kunskaper som världen behöver, och vi vill ta ett par steg i den riktningen tillsammans med troende från andra bakgrunder. På sin Förbundskongress på Ädelfors Folkhögskola 2-5 augusti 2007 föreslår Broderskaps Förbundsstyrelse: Att Broderskaps kongress ger Förbundsstyrelsen i uppdrag att besluta om att tillsammans med nya och gamla medlemmar med olika religioner inrätta ett icke-geografiskt distrikt av ILRS, samt återkomma till nästa kongress med eventuella organisatoriska konsekvenser. Att fortsätta arbetet med att knyta nya medlemmar till Broderskap och partiet Att vara en politisk plattform för människor som vill bygga vidare på vårt folkhem. 108

FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER Förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring avseende tillsättning av förbundssekreterare Nuvarande stadgar: 2. Organisation Mom 1. Förbundet består av grupper och i kommuner där ej sådana finns, enskilda medlemmar. Grupper och enskilda inom ett visst av förbundsstyrelsen fastställt område utgör ett distrikt. Medlem i grupp är genom denna ansluten till socialdemokratiska arbetarekommunen på sin hemort. Mom 2. Förbundskongressen är förbundets högsta beslutande organ. Mom 3. Förbundets ledning utövas av en av förbundskongressen vald styrelse. Förbundsstyrelsen består av 15 ledamöter. Av dessa väljs 15 ordinarie och 2 suppleanter att utgöra verkställande utskott. Av utskottets ledamöter väljs ordförande, vice ordförande och förbundssekreterare särskilt. Suppleanter i verkställande utskottet har närvaro-, förslags- och yttranderätt. De har dessutom rösträtt då de ersätter ordinarie ledamot, vilket sker i den ordning de blivit valda. Förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar: Mom 3. Förbundets ledning utövas av en av förbundskongressen vald styrelse. Förbundsstyrelsen består av 15 ledamöter. Av dessa väljs 5 ordinarie och 2 suppleanter att utgöra verkställande utskott. Av utskottets ledamöter väljs ordförande och vice ordförande särskilt. Förbudssekreteraren, som tillsätts av förbundsstyrelsen, är huvudföredragande i verkställande utskottet och förbundsstyrelsen och har därvid närvaro-, förslags- och yttranderätt. Suppleanter i verkställande utskottet har närvaro-, förslags- och yttranderätt. De har dessutom rösträtt då de ersätter ordinarie ledamot, vilket sker i den ordning de blivit valda. Förbundsstyrelsens förslag till ändring av medlemsavgift Förbundsstyrelsen förslår att den del av medlemsavgiften som går till förbundet ändras från dagen 25 kronor per medlem, till 50 kronor per medlem. 109

ERKSAMHETSPLAN Förord av Peter Weiderud Verksamhetsperioden 2007-2009 skiljer sig kraftigt från den föregående verksamhetsperioden, som präglades av valrörelsen 2006, valförlusten och valet av ny partiledning. För partiet kommer denna verksamhetsperiod att präglas av rådslagsarbetet, förnyelse av politiken, utvecklandet av en kraftig oppositionsroll samt förberedelse för den ordinarie partikongressen 2009, som ska lägga grunden för riksdagsvalrörelsen 2010. Det är viktigt att det finns ägandeskap för verksamheten i rörelsens distrikt och grupper. I slutet av verksamhetsperioden väntar en EU-valrörelse, och en möjlighet för svensk socialdemokrati att nå trovärdighet och politiskt ansvarstagande i EU-frågan. För Broderskapsrörelsen ger detta en naturlig prioritering. Vi behöver organisera verksamheten så att vi kan vara relevanta i förhållande till partiets förnyelsearbete. Partiets rådslagsprioriteringar i välfärd, jobb, fred och miljö bör speglas i Broderskapsrörelsen i relation till de sakfrågor där vi har särskild styrka. Därför föreslår förbundsstyrelsen en begränsning av antalet prioriterade verksamhetsområden från tolv till sex. Detta innebär att vissa områden slås samman eller koncentreras. Tre av de tidigare separata ansvarsområden - barn, jämställdhet och Europafrågor - föreslås samtidigt genomsyra samtliga sakområden. Genom denna frontförkortning får Broderskapsrörelsen en tätare, mera överskådlig och mer slagkraftig verksamhetsstruktur. Istället för att som tidigare ha en styrelseledamot som ansvarig för ett eget område, finns det nu möjlighet att vara minst två per område. Antalet områden blir också mer realistiskt i förhållande till de kansliresurser rörelsen kommer att ha under perioden. Under verksamhetsperioden behöver Broderskapsrörelsen också kraftigt prioritera sin egen organisationsutveckling. Under ett antal år har medlemsbasen varit försiktigt krympande. Detta är verksamhetsperioden då vi måste bryta den trenden. Framför allt ska Broderskapsrörelsen vara en väg till politiskt engagemang för de progressiva delarna av kristenheten. Under perioden ska speciella insatser göras för att nå aktiva medlemmar i kyrkorna och progressiva ekumeniska rörelser som Kristna Fredrörelsen, Kristna Studentrörelsen, Ekumeniska följeslagarprogrammet, som vill låta sitt engagemang få tydligare politiska uttryck. Det växande intresset för att arbeta i Broderskap från människor av annan tro än den kristna ger också nya möjligheter till breddat och fördjupat medlemsengagemang, som rörelsen behöver ta till vara på alla nivåer. Det föreslagna ILRS-distriktet blir en viktig del i detta. Broderskapsrörelsen behöver också söka mer av ekonomisk stabilitet. Rörelsen är och skall vara beroende av partiet. Men efter att partianslaget som legat still under många år nu sänkts, har det försatt rörelsen i en mycket sårbar situation. Under innevarande verksamhetsår har förbundsstyrelsen prioriterat att få översikt över kostnadsläget samt få kontroll över utgifterna. Ekonomin är idag stabil, men alltför liten för att kunna täcka den verksamhet som behövs. Av bl.a. detta skäl är en ombudsmannatjänst för närvarande vakanssatt. Därför behöver Broderskapsrörelsen under den kommande verksamhetsperioden söka en inkomstförstärkning i storleksordningen 500.000 per år. Peter Weiderud Förbundsordförande Broderskapsrörelsen - Sveriges kristna socialdemokrater 110

VERKSAMHETSPLAN 1. TRO & POLITIK Kärnan i Broderskapsrörelsens ideologi är sambandet mellan tro och politik, så att värderingarna får genomsyra både det privata livet och samhällsbyggandet. Vi tror att alla människor bär på en inneboende andlighet, som måste få möjlighet att komma till uttryck. Som kristna socialdemokrater vill vi pröva och granska politiken utifrån de kristna värderingarna på såväl statlig, som regional och kommunal nivå. Vi vill stimulera människor att forma och skärpa politiken utifrån dessa värderingar. På detta sätt vill vi fungera som spjutspets i det ideologiska förnyelsearbetet inom socialdemokratin. Vi vill föra en religionsdialog över gränserna i bred ekumenisk anda, där vi ger utrymme och respekt för de olika världsreligionerna. Genom en öppen dialog mellan olika samfund och religioner, kan vi stärka det som förenar och möjligheterna att forma det världsvida samhället utifrån dessa värderingar. Vi vill att människans behov av utveckling och förnyelse ska ges en central plats i arbetarrörelsen. In- och utandning kompletterar varandra och leder på sikt till en utveckling av ett bättre och mer hållbart samhälle Om vi ska kunna ge från oss själva i ett samhällsbygge är det avgörande att vi får tid att ta in intryck och i stillhet kunna bearbeta dem. Motioner 1: 1 Motion om kvinnlig könsstympning 1: 2 Motion om hetspropaganda 1: 3 Motion om djurskydd och religionsfrihet Samspelet mellan religion och politik är för Broderskapsrörelsen en kärnverksamhet, suget efter etiska perspektiv på politik och religionens inflytande på politik, konflikter och politiska skeenden har vuxit kraftigt de senaste åren. När detta missbrukas kan religionen bli ett politiskt gift. Politiserad religiös fundamentalism kan bidra till att förenklat dela upp en komplex värld i onda och goda, och därmed även legitimera våld och maktpolitik. Detta blir tydligast när politiska ledare säger sig företräda en syn där gudomlig rätt, i deras egen tolkning, anses stå över demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ser skrämmande exempel från i princip alla religioner i dagens värld. Men vi ser också motsatsen. När religionen lyfter fram grundläggande värdefrågor, som förståelse och rättvisa samt öppnar för förståelse också av andra trosriktningar, blir den ett viktigt och fördjupande komplement till politiken i en komplex värld. Skillnaden mellan en konstruktiv och destruktiv roll för religionen i relation till samhället handlar om två olika sätt att förhålla sig till sanning. Antingen ser vi sanningen som något vi själva erövrat och ängsligt vill skydda mot utmaningar. Det ger den typ av fundamentalism som utmärker den kristna högern, där dialog och det annorlunda är ett hot. Eller så ser vi sanningen som något bara Gud äger till fullo. Vår uppgift är att söka. Då blir dialog också med andra religioner och oliktänkande en tillgång. Detta nyfikna sanningssökande utmärker Broderskapsrörelsen, som är den kristna vänstern i Sverige. Vår politiska huvudmotståndare är den kristna högern. Detta är centralt för Broderskapsrörelsen idéarbete. Broderskapsrörelsen avser att - Intensifiera analys och debatt kring religionens roll i politik och i detta sammanhang tydligare definiera skillnaden mellan höger och vänster, bl.a. genom utformandet av ett manifest för kristen vänster. - Utifrån kongressens beslut om att pröva formen med ett s.k. ILRS-distrikt stärka möjligheterna för andra troende än kristna att bättre organisera sig som troende socialdemokrater. - Vara en pådrivande kraft i arbetet mot islamofobi i Sverige. - Bidra till att stärka dialogen med samfundsledare och politiska beslutsfattare om hur de homosexuellas rättigheter kan stärkas. - Fortsätta arbetet med judar och muslimer för att hitta en hållbar lösning av slaktfrågan där såväl djurskydd som religionsfrihet respekteras. - Stötta distrikt och lokalgrupper i arbetet med att i sina sammanhang möta de utmaningar och möjligheter som ett multireligiöst samhälle erbjuder. 111

ERKSAMHETSPLAN Motioner 2: 1 Motion om kyrkans samhällsansvar 2:2 Motion om demokratistöd 2: 3 Motion om gemensam säkerhet 2: 4 Motion om kärnvapen 2: 5 Motion om opinionsbildning mot vapenexport 2: 6 Motion om att totalförbjuda all svensk vapenexport 2. ALLA FOLKS FRIHET, HELA VÄRLDENS FRED Sverige skall vara en stark röst för fred, folkrätt, nedrustning och mänskliga rättigheter. Broderskapsrörelsen har en lång tradition av internationellt arbete och strävan att påverka genom att skapa dialog mellan olika parter. Genom ett aktivt deltagande i den svenska opinionsbildningen och genom egna internationella projekt i Afrika och Mellanöstern vill vi bidra till konkret förändring för fred och frihet. Vi vill verka för en mer engagerad svensk och europeisk Mellanösternpolitik mot ockupationen samt folkrätts- och människorättsbrotten, och en lösning på konflikten Israel-Palestina. Isolering av stater och enskilda aktörer i regionen riskerar att stärka de fundamentalistiska och antidemokratiska krafterna. Den ohyggliga utvecklingen i Irak visar på riskerna när USA eller andra stormakter väljer att intervenera militärt utan stöd i FN eller folkrätten. Svensk vapenexport skall vara restriktiv, samt överensstämma med främjande av fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Global säkerhetspolitik måste omfatta kraftig nedrustning, reformering av FN och en ny ekonomisk världsordning för utjämning och rättvisa. Vi vill att Sverige aktivt arbetar för att motverka trafficking och att avskaffa dödsstraffet. För att bekämpa terrorismen är det viktigt att vi förstår och motverkar dess grogrund, nämligen globala orättvisor. Kampen mot terror får inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter och folkrätten. Broderskapsrörelsen är en del av arbetarrörelsen som under många år givit ett utrymme där kompetens och internationellt engagemang har kombinerats med ett tydligt folkrörelsearbete. Det är skälet till att vi genom åren kunnat driva en konsekvent linje i Mellanösternfrågan, i kravet på en procent i bistånd eller i kritik av vapenexporten, även i perioder då partiet vacklat. Denna roll blir central också under denna verksamhetsperiod och i relation till partiets rådslagsarbete. Broderskapsrörelsen avser att - Intensifiera arbetet för en fredlig lösning av Israel-Palestina-konflikten, främst inom ramen för kampanjen fredimellanöstern.nu. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till utvecklingen av partiets utrikespolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Vara en ledande kraft för att värna enprocentmålet för svenskt utvecklingsbistånd. - Stötta distrikt och lokalgrupper att i sina sammanhang bli miljöer där debatten om hur politiken för en rättvis värld kan stärkas. 112

VERKSAMHETSPLAN 3. ASYL, MIGRATION & INTEGRATION Människor söker sig till Sverige av olika skäl, och det är viktigt att svensk asylpolitik är solidarisk samt humant utformad med en rättssäker asylprövning. En human flyktingpolitik handlar om att se den asylsökande som en individ med tillgångar, och att fokusera på varje människas möjligheter till ett liv i värdighet och hopp om en bättre framtid. Barns behov och utsatthet måste särskilt beaktas. Genom att öppna dörren för arbetskraftsinvandring skulle människor få möjligheten att komma hit med bevarad värdighet och därmed bidra till en bättre integration och gynnsam ekonomisk utveckling. Frivilligorganisationers engagemang och kompetens behöver tas bättre till vara, så att de kan få spela en mer framträdande roll i asyl- och integrationsprocessen. Vi vill leva i ett samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund. En lyckad integration kräver att människor med olika bakgrunder får möjligheten att mötas, detta förutsätter integrerade bostadsområden och arbetsplatser. Utestängning av invandrare från arbets- och bostadsmarknaden är inte bara en förlust för den enskilde utan även en förlust för hela samhället som går miste om viktiga resurser. Vägen till integration går genom kunskap, arbete och bostad. Broderskapsrörelsens principiella humanism samt speciella kompetens och erfarenhet i kultur- och religionsdialogfrågor ger oss ett särskilt ansvar att konstruktivt och kritiskt bidra till partiets politik på detta område. Broderskapsrörelsen avser - Ta tillvara erfarenheterna från projektet Ny Asylprocess och söka möjligheter att fortsätta utvecklingen av projektet. - Vara en pådrivande kraft för en solidarisk flyktingpolitik. - Stötta distrikt och lokalgrupper i arbetet mot rasism och främlingsrädsla i sina sammanhang. Motioner 3: 1 Motion om kyrkor och integration 3: 2 Motion gällande skolgång för asylsökande 3: 3 Motion om sjukvård för asylsökande och flyktingar 3: 4 Motion om rätten att söka asyl 3: 5 Motion om inhumana drag i den svenska asylpolitiken 113

ERKSAMHETSPLAN Motioner 4: 1 Motion om behovet av samhällsstöd för vuxenmobbade i arbetslivet 4: 2 Motion om att lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för alla, inte enbart för barn och elever 4: 3 Motion om seniorbostäder 4: 4 Motion om våld i hemmet 4:5 Motion om palliativ vård 4:6 Motion om välfärd 4:7 Motion om prostitution 4: 8 Motion om hyresgästinflytande 4. RÄTTEN TILL VÄRDIGT LIV Sverige är ett bra land att leva i, trots detta finns det grupper som lever i fattigdom och utsatthet. Vi kan idag se tydliga geografiska utanförskapsområden med socioekonomiska skillnader samt växande klasskillnader. Människor som varit arbetslösa eller sjukskrivna under en lång tid har svårigheter att ta sig tillbaka till arbetslivet. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, samt en stor förlust för samhället. Vårt välfärdssamhälle är inte färdigbyggt förrän de utsattas behov är uppfyllda och våra gemensamma samhällsresurser är rättvist fördelade. Barn drabbas alltid hårdast av utanförskap och den sociala nöden. Vi kan inte acceptera att barn drabbas av sina föräldrars arbetslöshet eller sjukskrivning, och vill därför se ökade insatser och resurser för barnens hälsa. Människans behov av att betyda något för andra är grundläggande. Stora insatser görs av frivilligorganisationer för hemlösa, missbrukare och annan social verksamhet. Vi vill stimulera till ett bättre samspel mellan de ideella krafterna och samhällets organisationer. Genom att stötta de ideella krafterna kan stora förbättringar åstadkommas till små kostnader. Broderskapsrörelsens främsta bidrag till partiets rådslagsarbete handlar om att tolka och förstå den nya sociala utsattheten, som följer som ett resultat av samhällsförändringarna. Framför allt ska vi visa på konsekvenserna av att arbetarrörelsen inte organiserar många av dessa grupper, vilket kräver förändringar i partiets arbetsmetoder. Broderskapsrörelsen avser att - Ge röst åt de som främst drabbas av de sociala klyftor som växer som resultat av omvärldsförändringar och förd politik. - Bidra till partiets reflektion om konsekvenserna av att arbetarrörelsen i minskad omfattning organiserar dem som befinner sig på samhällets skuggsida. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till partiets välfärdspolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Stötta distrikt och lokalavdelningar att i sina sammanhang kunna ge röst åt drabbade och vara drivkrafter för ett mer jämlikt samhälle. 4: 9 Motion om alkoholkultur 4: 10 Motion om försäkring för funktionshindrade 4: 11 Motion om familjerätt 114

VERKSAMHETSPLAN 5. ARBETE & LÄRANDE Idag lämnar allt fler elever skolan i förtid eller utan godkända betyg. Konkurrensen mellan gymnasieskolorna har lett till att vissa program prioriteras eller kommersialiseras utan hänsyn till undervisningskvalitén. Vi vill verka för att barnens egna inlärningsmetoder får en tydligare plats i pedagogik- och metodutveckling, samt att betygen avskaffas. Vi tror på en gemensam kommunal skola med hög utbildningskvalitet där både elever och föräldrar kan vara med och påverka skolans inriktning. Utbildning är det enda som inte kan tas ifrån en människa när samhället eller livet förändras, utan istället gör henne stark att hantera förändringen. Den kommunala skolan ska vara en mötesplats för barn med olika sociala, kulturella och etniska bakgrunder. Där ska eleverna få möjligheten att utbyta åsikter, diskutera och respektera att det finns olika perspektiv och synsätt. Samtidigt vet vi att framför allt religiösa och etniska minoriteter inte alltid får sina behov mötta, utan ser det som nödvändigt att söka friskolealternativ. Broderskapsrörelsen vill verka för ett bättre samspel mellan olika skolformer där individens behov av bästa tänkbara utbildning kan kombineras med behovet av helhet och allas rätt till god utbildning. Motioner 5: 1 Motion om arbetstidslagstiftning 5: 2 Motion om a-kassa 5: 3 Motion om arvoden för politiska uppdrag 5: 4 Motion om helgledighet Rätten till arbete är en grundläggande rättighet och avgörande för människors frihet att utveckla och forma sitt liv och sin vardag. En hög andel människor i arbete är även avgörande för samhällets ekonomiska försörjning, och finansiering av välfärdsamhället. För att uppnå ett mer jämställt arbetsliv krävs lagstadgad rätt till heltid och en möjlighet till deltid samt lika lön för lika arbete. Vi vill ta steget från industrisamhälle in i det nya kunskapssamhället, genom att modernisera och utveckla en arbetsmarknadspolitik för hela samhället och hela folket. Broderskapsrörelsen avser att - Vara en röst för varje människas rätt till god utbildning. - I relation till partiet medverka en konstruktiv syn på samspelet mellan den kommunala skolan och friskolor, även de med religiösa huvudmän. - Bidra till diskussionen om hur arbetsmarknadspolitiken kan förändras för att bättre möta tjänstesamhällets utmaningar. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till partiets jobbpolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Stötta distrikt och lokalavdelningar att vara dynamiska miljöer för samtal om hur politiken för arbete och lärande kan utvecklas i kunskapssamhället. 115

VERKSAMHETSPLAN Motioner 6: 1 Motion om det gröna folkhemmet 6: 2 Motion om tillväxt 6. JORDEN VI ÄRVDE Vårt allvarligaste hot mot miljön är idag klimatförändringarna och det är viktigt att vi tar hoten om klimatförändring på allvar inom alla politikens områden. Vi i Sverige behöver se över vår energiförbrukning och se till att föra frågan om klimatförändringar högre upp på dagordningen i internationella sammanhang. EU har en viktig uppgift att se till att beroendet av fossila bränslen minskar och satsa på en långsiktig hållbar utveckling. Vi har fått jorden i arv att förvalta och vårda, och vi har ett ansvar att föra detta arv vidare till kommande generationer. Vi måste uppmärksamma vår egen del i de strukturella orättvisorna och skapa förutsättningar för en solidarisk och hållbar livsstil. Vår vision om ett grönt folkhem handlar om att ta ett solidariskt ansvar för våra gemensamma tillgångar som både ska fördelas rättvist och förvaltas för kommande generationer. Vi tror att det går att förena välfärd, ekonomisk tillväxt och miljötänkande. Det handlar om miljövänlig teknisk utveckling som skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Broderskapsrörelsen var under många år drivande för att skapa en ökad miljömedvetenhet i ett förhållandevis stumt parti. Idag finns engagemanget framför allt i klimatfrågan på bredden i partiet. Vi behöver nu ta nästa steg och bidra till att implementera politiken. Broderskapsrörelsen avser att - Fördjupa det politiska samtalet om klimat och miljö till att bättre rymma frågor om livsstil, global rättvisa och hur en politik också för att avstå kan utformas. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till partiets miljöpolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Stötta distrikt och lokalgrupper att finna former för att i sina sammanhang värna en förbättrad implementering av klimatpolitiken. 116

VERKSAMHETSPLAN 7. ORGANISATION Broderskapsrörelsen har en traditionell uppbyggnad med grupper, distrikt och förbund som stämmer med partiets uppbyggnad och som ger förutsättningar för både god rörelsedemokrati och ett dynamiskt samspel med partiet. Samtidigt finns det en växande grupp människor idag som hellre engagerar sig i sakfrågor och nätverk än i befintliga strukturer. Dessa engagerade människor behövs i Broderskapsrörelsen och vi måste modernisera vår organisation så att vi kan möta dessa. Under verksamhetsperioden ska Broderskapsrörelsen aktivt satsa på att nå progressiva enskilda och grupper inom svensk kristenhet. Vi ska också förbättra vårt samspel med nya svenskar, både kristna och av annan tro, som vill låta sin tro få progressiva politiska uttryck. Broderskapsrörelsen ska också förstärka medlemsvården under verksamhetsperioden bl.a. genom att införa inspirations- och utbildningsdagar för nya medlemmar. Med dess åtgärder ska Broderskapsrörelsen vända medlemstrenden under kommande verksamhetsperiod. Motioner 7: 1 Motion om arkivering 7: 2 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen 7: 3 Motion om att byta ut den nuvarande Broderskapssymbolen mot Rosen och korset 7: 4 Motion om Broderskap - den kristna vänstern 7: 5 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen 7: 6 Motion om kristna socialdemokrater - den kristna vänstern! 7: 7 Motion om namnfrågan: Broderskap eller SKSF? 117

ERKSAMHETSPLAN TIDNINGEN BRODERSKAP Samhällslivet och den offentliga debatten präglas allt mer av samspelet mellan religion och politik. I Påskuppropet för en generell flyktingamnesti och i Hopp-kampanjen mot Israels agerande på de ockuperade palestinska områdena har svenska samfund tagit politisk strid för humanitära värden. Frågan om religiösa friskolors vara eller inte vara samt om homosexuellas rätt till välsignelse och kyrklig vigsel väcker starka känslor. I debatten om internationell terrorism som ett växande säkerhetshot har religiös fundamentalism och islam fått stor uppmärksamhet och moskén i Malmö har vid flera tillfällen utsatts för anlagda bränder. Det blir alltmer vanligt att politiker och andra offentliga personer öppet berättar om sin kristna tro och ofta hörs påståendet att vi gått in i en postsekulär tid. Sammantaget tycks det möjliga politiska utrymmet för en kristen vänster ha vuxit jämfört med för tio år sedan. Därför finns det också möjligheter för Tidningen Broderskap att vinna betydligt fler läsare genom att etablera sig som en självständig röst i opinionsbildningen under det stolta och frimodiga mottot: Här är vi - vi är den kristna vänstern! Genom sin speciella ställning som en självständig tidning, men ägd av Sveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen finns det åtminstone tre olika uppdrag som tidningen kan ta sig an. Först och främst bör tidningen - genom artiklar som kommenterar, problematiserar och polemiserar kring aktuella samhällsfrågor inom politiken, ekonomin, kulturen och det sociala livet - vara ett organ för politisk opinionsbildning. Genom att ta fasta på det som utgör kärnan i Broderskapsrörelsens värdegrund - d v s kombinationen av en vänsterövertygelse och en kristen tro - finns det goda möjligheter att utveckla tidningen till en unik röst som gör avtryck i den offentliga debatten. Kombinationen av vänsterideologi och kristen tro skall genomsyra tidningens redigering. Tidningen skall vara en radikal och självständig röst inom arbetarrörelsen. Tidningen skall initiera debatt i centrala samhällsfrågor och inte tveka att kritisera såväl det socialdemokratiska partiet som Broderskapsrörelsen. För det andra bör tidningen fylla funktionen av medlemsvård, genom att uppmärksamma Broderskapsarrangemang på lokal-, distrikts- och central nivå, samt även andra arrangemang av intresse för Broderskapsrörelsens medlemmar och sympatisörer. På så sätt stärker tidningen även rörelsens lokala grupper och distrikt. Däremot är Broderskapsrörelsens medlemstal i dag alldeles för lågt för att medlemsvården skall kunna var en huvuduppgift för tidningen. Medlemsvården får därför utgöra ett viktigt komplement till tidningen som en självständig röst i opinionsbildningen. För det tredje kan tidningen vara ett relevant nyhets- och informationsorgan för nyheter och featureartiklar kring politik och kristen tro i bred bemärkelse. Däremot kan Tidningen Broderskap inte konkurrera med andra medier när det gäller allmänna nyheter, sport och förströelse - även om tidningen självklart inte får bli för tung, utan kan lättas upp även med denna typ av inslag. För att skapa en tidning som förmår intressera bredare grupper än medlemmar av Broderskapsrörelsen och därtill sätta avtryck i den offentliga debatten krävs resurser. Dessa resurser finns inte i dag. Tidningen produceras på en oerhört liten budget. Redaktionen gör en heroisk insats som lyckas få ut en snygg tidning varje vecka. Men för att nå målet måste tidningens ekonomi förstärkas. Under kongressperioden bör tidningsstyrelsen prioritera att hitta en finansiering som inte bara garanterar fortsatt utgivning, utan också skapar möjlighet att ge tidningen ett än mer slagkraftigt innehåll. Parallellt med detta arbete måste prenumerantvärvningen fortsätta, så att tidningen inte trillar under gränsen för fortsatt presstöd. Varje enskild Broderskapsgrupp bör utse en tidningsansvarig, som organiserar prenumerationsarbetet och bidrar till att göra tidningen till ett levande verktyg i gruppens och förbundets arbete. 118

VERKSAMHETSPLAN INTERNATIONELLT ARBETE Broderskapsrörelsen har ett brett internationellt arbetet. Bärande teman i detta är respekt för folkrätten och FNs deklaration för mänskliga rättigheter. Religion och politik i Mellanöstern och konflikter i Afrika är områden som vi följt under många år. Under kommande kongressperiod fortsätter och fördjupar Broderskap detta arbete med hjälp av projektmedel från Olof Palmes Internationella Center: Goma, Kongo DR i samarbete med GEAD i Goma och ASR. Tillsammans med Stockholmsavdelningen av ASR (Afrosvenskarnas riksförbund) samarbetar Broderskap med GEAD (Group d Edude et d Action pour un Development bien defini) som stöttar kvinnor som drabbats av kriget i de östra delarna av Kongo DR. Gaza, samarbete med CIVITAS. Civitas är en palestinsk NGO som utbildar organisationer på Gazaremsan i projektledning, ekonomihantering, att skriva projektansökan mm. Men de för också diskussioner om varför det är värdefullt med en öppen ekonomihantering. Civitas menar att en öppen ekonomi och en demokratisk struktur genererar metoder värderingar som sprider sig i samhället som salt i ett glas vatten. Ghana - From Paris to Accra - and beyond. Broderskap följer och dokumenterar hur gräsrötter i Ghana uppfattar bistånd och de förändringar av biståndet som Parisagendan innebär. I Ghana samarbetar vi med ActionAid, Ghana och planerar att vidga samarbetet till fackförbund och fair trade organisationer. Projektet tar fram underlag som det civila samhället i Ghana har nytta av för att kunna påverka biståndets förändrade arkitektur, och det High Level Forum somoecd planerar till september 2008. Projektet populariserar och sprider kunskap om Parisagendan i det ghanesiska och i det svenska civila samhället i samarbete med Forum Syd och andra intresserade i Sverige som t.ex. Sidas Civil Society Center. Under de kommande tre åren planeras: Undersöka lokalt intresse i rörelsen för att delta i något av projekten och dess diskussioner om bistånd, Parisagendan, samt det civila samhällets roll i samhällsbyggen i Nord och i Syd. Varje projekt kan bli till en kunskapsresurs för vår egen rörelse, och ett sätt att kanalisera engagemang för internationell rättvisa, fair trade, samt fred och försoning. Det samarbete med socialdemokrater med annan religion an kristendom som Broderskap inlett ger nya möjligheter till nya former för samarbete I förlängningen av projekten planerar Broderskap att arrangera en konferens i Sverige knuten till varje projekt, och ge ut en dokumentation av arbetet. Konferensen kan arrangeras nationellt eller lokalt, i samarbete med samarbetsparter i Syd och i Nord. Om intresse finns kommer varje projekt att genomföra en resa till respektive projektland och samarbetspart. 119

ALBEREDNINGENS FÖRSLAG VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Förbundsstyrelsen Peter Weiderud, Arboga - Omval Cecilia Dahlman-Eek Göteborg - Omval Björn Pernrup, Helsingborg - Omval Eva-Lena Gustavsson, Torsby - Omval Joe Frans, Stockholm - Omval Agneta Brendt, Hudiksvall - Omval Knut W Nygaard, Kungsängen - Omval Li Sandra Sandell, Värnamo - Omval Ulf Bjereld, Göteborg - Omval Birgitta Gidblom, Gällivare - Omval Pär-Axel Sahlberg, Kungsbacka - Omval Hilde Klasson, Uppsala - Nyval Christer Engelhardt, Visby - Nyval Anna Ardin, Uppsala - Nyval Lars G Linder, Eskilstuna - Nyval Verkställande utskottet Ordinarie Peter Weiderud Cecilia Dahlman-Eek Eva-Lena Gustavsson Agneta Brendt Lars G Linder Suppleanter Björn Pernrup Joe Frans Förbundsordförande Peter Weiderud Vice förbundsordförande Cecilia Dahlman-Eek Förbundssekreterare Valberedningen stöder förslaget att ändra stadgarna vid kongressen. Om 2007 års kongress ändrar på stadgarna så att val av förbundssekreterare inte ska ske av kongressen blir naturligtvis denna nominering till förbundssekreterare med automatik inaktuell och inte föremål för behandling av kongressen. Valberedningen nominerar Lars G Linder Revisorer Ordinarie Sven-Åke Möll, omval Åke Reisnert, omval Ersättare Torgny Nilsson, omval Anna-Carin Magnusson, omval Övriga nominerade till styrelsen Jan Erson, Nacka Ulf Carmesund, Alingsås Sofija Wideke, Helsingborg Magdalena Streijffert, Halmstad Kent Härstedt, Helsingborg 120