Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning



Relevanta dokument
HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Remiss Regional folkhälsomodell

Folkhälsoplan

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Avtal om folkhälsoinsatser i. XXXX Kommun Mellan

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Strategiskt folkhälsoprogram

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

Folkhälsoplan Essunga kommun

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Verksamhetsplan

Nationella ANDT-strategin

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

stöd samhälle viktigt samverkan politik förebygga nätverk erfarenhet kunskap Samverkan mot suicid

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN

Plan för Social hållbarhet

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

En god hälsa på lika villkor

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Ett socialt hållbart Vaxholm

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Folkhälsorådet verksamhetsplan 2016

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Folkhälsostrategi Foto: Elvira Gligoric

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

DEL 2 AKTIVITETER KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller

Länsgemensam folkhälsopolicy

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Folkhälsopolicy med riktlinjer för Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef

Sveriges elva folkhälsomål

Från policy till handling. vad krävs för lyckad samverkan där vi går från ord till handling?

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Samordnad utveckling för god och nära vård

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson


SAM Samverka Agera Motivera

Ekonomiskt stöd till det civila samhället

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

STYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga

Riktlinjer för Folkhälsorådet och folkhälsoarbetet i Färgelanda kommun

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

Medel för särskilda folkhälsosatsningar

Folkhälsoplan Folkhälsorådet. Hjo kommun

Utvärdering av folkhälsoinsatser i Västra Götaland Tilläggsrapport: Intern samverkan Regionutveckling, kultur och rättigheter

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Handlingar till personalutskottets sammanträde i Vänersborg den 15 januari 2013

Regionstyrelsens handlingsplan för befolkningsinriktad suicidprevention 2019

Samordnad utveckling för god och nära vård

Regional överenskommelse

Transkript:

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är att den ska vara ett stöd för dig som är intresserad av att arbeta i nätve Tvärsektoriellt samarbete överbryggar klyftor Att arbeta tvärsektoriellt är en möjlighet att förverkliga gemensamma mål och motverka stuprörstänkande. Den svenska välfärdens organisering innebär många tillfällen till samverkan. Men, samverkan ses ofta som något utöver det ordinarie arbetet. Ett nätverk kan vara en reaktion på ett traditionellt sätt att organisera verksamhet. Ineffektiva kommunikationsprocesser, långsamma och osäkra beslutsvägar, styrning via detaljkontroll och dubbelarbete kan kompenseras. Vad betyder hälsofrämjande? Folkhälsoarbetet omfattar hälsofrämjande och förebyggande arbete. Att arbeta hälsofrämjande handlar om att skapa goda samhälleliga förutsättningar och goda livsvillkor för människor. Det hälsofrämjande arbetet skapar förutsättningar för den enskilda människan att öka kontrollen över sin hälsa. De faktorer som påverkar hälsan kan delas upp enligt följande. Samhälle Grupp Individ Ekonomiska förutsättningar, bostadssituation, utbildning, arbete, delaktighet med mera. Relationer och mänskligt samspel. Levnadsvanor, arv och miljö. Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy utgår från bestämningsfaktorer för hälsa, främst på samhällsnivå. Exempel på arenor där hälsa kan främjas är arbetsplats, bostadsområde, fritids- och föreningsliv samt skola och familjecentral. Det förebyggande folkhälsoarbetet handlar om att förhindra hälsorisker och/eller ohälsa. Vilka informella nätverk har vi idag? Vad är ett nätverk? Ett nätverk är ett sätt att organisera verksamhet där olika aktörer möts kring en gemensam målsättning. I ett nätverk är gränserna mellan vad som är inom och utom organisationerna mindre tydliga. Utvecklingsmöjligheten finns i gränssnittet mellan olika verksamheter och aktörer. Det finns olika typer av nätverk - privata, sociala, intressebaserade och organisatoriska. Här handlar det om organisatoriska nätverk. De bygger antingen på samverkan inom en organisation eller på samverkan mellan organisationer. När det gäller struktur, arbetsfördelning och regelsystem kan nätverk se olika ut.

rsektoriellt ökar möjligheten att stärka befolkningens hälsa. rk med hälsofrämjande inriktning. Möjligheter i nätverksarbete Att samordna kompetenser och resurser ger bättre effekt än om varje verksamhet arbetar för sig. Att sammanföra olika kompetenser utvecklar ny kompetens. Att arbeta tvärsektoriellt minskar problem med sektorisering. Att lära känna varandra och varandras verksamheter skapar förståelse för variationer samtidigt som möjligheter och hinder kan synliggöras. Utmaningar i nätverksarbete Att nätverk är känsliga strukturer utan formella stöd. De är beroende av etablerade personliga relationer. Att fokusera på nätverkets mål och inte i första hand på de mål som finns i den egna verksamheten. Att det tar tid att etablera tvärsektoriella nätverk. Många förväntar sig resultat direkt. Att tänka på innan starten Innan nätverket ska startas är det viktigt att identifiera syfte och förankra nätverket. Våra utmaningar? Det gäller också att skapa en struktur för nätverket. I strukturen bestäms: vilka aktörer som ska ingå i nätverket vilka regler som ska gälla hur arbetet i nätverket ska gå till Guiden är tänkt som ett stöd för dig som är intresserad av att börja arbeta i nätverk med hälsofrämjande inriktning. Utgångspunkten för arbete med hälsofrämjande inriktning är Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland. Policyn är en gemensam plattform för folkhälsoarbetet i Västra Götaland.

Framgångsfaktorer för nätverk med hälsofrämjande inriktning OBS! Viktigt med mötesplatser som funkar fysiska och digitala! Fundera på uppföljning av nätverksarbetet!!! I nätverket deltar alla på lika villkor. Nätverket utser processledare. Fundera över skillnaderna mellan hälsofrämjande och förebyggande. Klargör nätverkets syfte, spelregler och tidsram. Med en gemensam värdegrund och ett gemensamt mål ökar förutsättningarna för att lyckas. Identifiera och diskutera tidigt vilka förväntningar som finns på vad nätverket ska åstadkomma och vad nätverket förväntar sig av deltagarna. Låt variation och olikhet prägla nätverket när det gäller valet av deltagare. Tydliggör deltagarnas mandat att delta i nätverket. Ett starkt mandat från den egna verksamheten ökar förutsättningarna för kontinuitet och återföring till den egna verksamheten. Uppmuntra kritiskt tänkande. Det är de olika uppfattningarna som driver ett nätverk framåt. Avsätt tid för att reflektera både över process och innehåll. Arbete i mindre grupper kan ge ökad effektivitet. När nätverkets syfte är nått, upphör också nätverket.

Förutsättningar för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning För att ett nätverk ska ha förutsättningar att arbeta uthålligt krävs legitimitet. I en politiskt styrd organisation behövs ett politiskt uppdrag. I andra verksamheter kan detta motsvaras av ett styrelseuppdrag. För att arbeta i nätverk med hälsofrämjande inriktning behövs kunskaper och erfarenheter om nätverk och vad som är en hälsofrämjande inriktning. Här följer kriterier för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning. Kriterierna kan användas i början av processen eller vid avstämning under pågående arbete, för att se om nätverket har förutsättningar att arbeta uthålligt och med en hälsofrämjande inriktning, eller vad som på sikt behövs för att detta ska vara möjligt. Kriterier för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Politiskt uppdrag/styrelseuppdrag Förankring i budget Utgångspunkt i relevanta styrdokument, exempelvis: - Vision Västra Götaland Det goda livet - Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland eller motsvarande styrdokument Vetenskaplig grund (koppling till teori) och/eller annan relevant kunskap Nätverksteori (styrning, organisering, legitimitet) Hälsofrämjande/förebyggande inriktning Tvärsektoriellt arbetssätt På nästa uppslag finns ett exempel på hur kriterierna kan tillämpas i praktiken.

Hälsofrämjande nätverk - ett praktiskt exem Sedan flera år tillbaka finns ett nationellt nätverk som driver frågan om hur man kan arbeta mer hälsofrämjande inom hälso- och sjukvård. I Västra Götaland har det tidigare funnits grupperingar som arbetat med samma fråga, dock utan samordning. Efter att önskemål framförts till hälso- och sjukvårdsavdelningen och till folkhälsokommitténs kansli om ett regionalt nätverk för strategisk samordning och stöd vad gäller hälsofrämjande hälsooch sjukvård, startades därför hösten 2009 nätverket Regionalt nätverk för hälsofrämjande hälsooch sjukvård. Uppfyller Regionalt nätverk för hälsofrämjande hälso- och sjukvård kriterierna för att vara ett hälsofrämjande nätverk? Politiskt uppdrag Det finns inget specifikt politiskt uppdrag men det finns politiska mål i Västra Götalandsregionens budget som stödjer nätverkets syfte. Budget Nätverkets syfte är formulerat som ett mål i Västra Götalandsregionens budget där det står att man ska arbeta hälsofrämjande. Vision Västra Götaland Det goda livet Nätverket utgår från Vision Västra Götaland, speciellt fokusområdet en god hälsa och jämställdhet. Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland eller motsvarande styrdokument Att nätverket utgår från Folkhälsopolitisk policy Västra Götaland finns tydligt beskrivet i utmaningen om goda levnadsvanor. Vetenskaplig grund (koppling till teori) och/eller annan relevant kunskap Nätverket i sig arbetar inte på en vetenskaplig grund, men nätverkets syfte är att sprida och utveckla metoder som bygger på vetenskaplig grund och/eller beprövad erfarenhet. Nätverksteori (styrning, organisering, legitimitet) Beroende på utveckling av nätverkets syfte har nätverket ändrat karaktär och blivit mera formaliserat. Hälsofrämjande Nätverket är hälsoinriktat vilket betyder att främja hälsa och förebygga sjukdom. Tvärsektoriellt Nätverket är tvärsektoriellt på så sätt att flera olika förvaltningar inom den egna organisationen deltar. På sikt kan externa aktörer ansluta.

pel Vem tog initiativet till att starta nätverket? Detta nätverk är formellt sett ett tjänstemannainitiativ. Men frågan hälsofrämjande arbete inom hälso- och sjukvård har ett starkt politiskt stöd under senare år, vilket syns i flera olika budgetskrivningar. Vilka förvaltningar och vilka representanter deltar? Inom nätverket finns en mängd olika professioner och funktioner samlade som representerar Handikappförvaltningen, Folktandvården, Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg, Folkhälsokommitténs kansli, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Personalstrategiska avdelningen, Hälso- och sjukvårdsavdelningen, Skaraborgs Sjukhus, Kungälvs sjukhus, Frölunda Specialistsjukhus, Västra Götalandsregionens ekonomiavdelning och Primärvården. På så sätt finns det möjligheter till utbyte mellan tjänstemän och medicinsk personal på olika nivåer. Hur bedrivs arbetet? Nätverket träffas fyra gånger om året och en mindre arbetsgrupp som är knuten till nätverket träffas en gång per månad. Har det varit givande och i så fall på vilket sätt? Ja, det har varit givande. Arbetet har tagit fart, exempelvis genom att det är mer strukturerat och att arbetet inom flera områden påbörjats där regionfullmäktige har prioriterade mål. Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska minska. Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga ska minska. Andelen överviktiga och barn med fetma ska vara lägst i Sverige. Har de deltagande konkreta tips för andra som vill dra igång liknande nätverk? Det underlättar att nätverket formaliseras och att det har starka mandat. Har det funnits svårigheter att hålla nätverket till gemensamma mål? Tydligt uppdrag och tydlig ledning med en utsedd processledare har underlättat nätverksarbetet. Finns det tydliga resultat av nätverkets arbete inom de egna verksamheterna? Nätverksarbetet är fortfarande i sitt startskede. Och det finns ett generellt intresse från omgivning politiskt och professionellt vad gäller arbete med hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Detta ger oss förutsättningar för att nätverkets arbete kommer att ge positiva resultat i framtiden. Regionalt nätverk för hälsofrämjande hälso- och sjukvård

www.logiken.se Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté fick i uppdrag av regionfullmäktige att verka för att tillsammans med andra bilda hälsofrämjande nätverk. Som en del i uppdraget har denna guide tagits fram. Den utgår från följande rapporter: 1. Handelshögskolan, Göteborgs Universitet, har definierat begreppen nätverk, legitimitet samt professionella och formella strukturer i rapporten Hälsofrämjande nätverksarbete i Västra Götalandsregionen en studie om arbetet med hälsofrämjande nätverk i Västra Götalandsregionen, 2008. 2. I rapporten Att tänka och arbeta hälsofrämjande teoretisk referensram och vägledande modeller, 2009, definierade Högskolan Väst begreppet hälsofrämjande. 3. KommunForskning i Väst (KFi), som utvärderar uppdraget, beskriver i delrapporten Regionala hälsofrämjande nätverk En processutvärdering möjligheter och hinder i tvärsektoriellt nätverksarbete. För den som vill läsa mer finns rapporterna tillgängliga på www.vgregion.se/folkhalsa. Där hittar du också Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy.