Sammanträde: Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar län Tid: fredag 27 maj 2016, 9:30-16:00 Plats: Landshövdingens residens, Västra Sjögatan 3, Kalmar Ledamöter: Stefan Carlsson ordförande Tomas Kronståhl Annika Brodin Eva Öberg Pär-Gustav Johansson Lars Hamrin Folke Fagerlund Catharina Lihnell Järnhester Hans Nilsson Dan Petersson Karl-Gustav Ottosson John Fridolfsson Tjg. Ersättare: Mattias Kessén Karin Tapper Åhörande Ers: Bo-Eddie Rossbol Tjänstemän: Amelie Lindholm Vilthandläggare, mötessekreterare Helén Wåhlstrand Persson Vilthandläggare Gunilla Johansson Chef för Djurenheten Malin Håkansson Vilthandläggare Johan Wendell (9:30-12:00) Avdelningschef för Utveckling och Landbygd Frånvarande: Piroska Kallay, Mats Berg
Adjungerade: Ove Arnesson, Skogsstyrelsen (närvarade under punkt 3 b) Fredrik Ustrup, Jägareförbundet (närvarade under punkt 3 a) 1. Mötets öppnande Ordförande Stefan Carlsson hälsade delegater och inbjudna föreläsare välkomna. Alla mötesdeltagare presenterade sig. 2. Fastställande av dagordning Dagordningen godkändes med ett tillägg om att det vid utskick stod att Dan Peterson endast hade tio minuter att gå igenom skogskador och foderprognoser under punkt 3 b. Länsstyrelsen förklarade att det hade blivit fel vid utskicket och att det var tänkt att punkten skulle få 20 minuter. Detta godkändes. Dan Petersson ifrågasatte även om rubriksättningen på punkt 3 hängde ihop med underrubrikerna. 3. Information från älgjakten 2015/2016 a) Avskjutningsstatistik och älgobs Fredrik Ustrup och Folke Fagerlund presenterade årets avskjutningsstatistik och älgobs. Avskjutning och avskjutningsmål visar fortsatt på en nedåtgående trend. Under jaktåret 2015/16 fälldes 332 färre älgar än föregående jaktår. Nyttjandegraden i förhållande till mål/tilldelning var för länet totalt 86,6 %. För vuxna djur var nyttjandegraden högre än för kalv. Andelen tjur i avskjutningen låg på 46 %. Av det totala antalet djur som fälldes var 51 % kalv. Folke presenterade även statistik över kalvvikter, vilka har visat på en nedåtgående trend över en tid men att de senaste två åren har det ökat något. Samma utveckling kunde ses i Kronobergs län. Statistik över hur mycket tid jägarna lägger på jakten presenterades. Kalmar län har en fortsatt hög täckningsgrad i älgobsen, 90 %. Flera älgskötselområden (ÄSO) har aktivt jobbat för att öka tjurandelen i älgstammen och att de börjar närma sig målen om att ha mer än 40 % andel tjur bland de vuxna i älgobsen, efter att ha gjort en del åtgärder. De gick även igenom målen med antal kalvar per hondjur och hur utvecklingen har sett ut, och vilka djur man ska skjuta med det i beaktande. Det finns idag färre kalvar per vuxet hondjur, och trenden är fortsatt negativ. Detta kan bero på fler orsaker vilket diskuterades mellan ledamöterna. En anledning som togs upp var
att de hondjur som är mest produktiva, dvs mellan 6 och 10 år gamla, skjuts bort i högre utsträckning än tidigare och då ger en sämre kalvproduktion. Konkurrens av andra hjortdjur togs upp som ytterligare en faktor kan påverka reproduktionen (speciellt i norra länet). b) Skogsskador Ove Arnesson presenterade älgbetesinventeringen från 2016. Ove föreslog att Länsstyrelsen och VFD rekommenderar att siffran för "alla stammar" används både i Älgförvaltningsplanerna och i den regionala förvaltningsplanen för älg. Motivet är främst att man då undviker bedömningen av vilka stammar som kan anses vara produktionsstammar vilket ger ett statistiskt säkrare underlag för jämförelser mellan olika år. Han gick även igenom andelen betesskadade tallar och hur många som väljer att föryngra tallmarker med tall. Det är även viktigt att röja markerna på rätt sätt med tanke på fodertillgång till älgarna. Dan Petersson presenterade årets älgbetesinventering, där färska skador på ungskog i snitt har ökat från 8 % till 11 % mellan åren 2014 och 2016. Han visade på att det är en stor skillnad på älgtäthet mellan olika länder som vi konkurrerar med gällande skogsindustrin som omsätter mycket pengar i Sverige och skapar mycket jobb. Dan berättade att tallandelen har ökat i Götaland men att den inte var tillräcklig. En diskussion kring skogsskador, röjning och förvaltning av älg och hjortar följde. Tomas Kronståhl tycker att det läggs för mycket fokus på älgen medan hjorten gör större skada. Viktigt att röja rätt så hjorten får foder och inte äter barrskogen. Hans Nilsson vill gå åt en flerartsförvaltning istället för att bara rikta in sig på älg. Det beslutades att Viltförvaltningsdelegationen skulle formulera en skrivelse som belyser de ökande skogsskadorna och att en ökad avskjutning av övrigt hjortvilt är nödvändig. c) Vilttrafikolyckor Karin Tapper presenterade statistik över vilttrafikolyckor i Kalmar län. Statistiken ser ungefär likadan ut som tidigare år, det enda som skiljde sig åt var dovhjortsolyckorna i Västerviks kommun, som hade ökat markant senaste året. Hans Nilsson berättade att vi inte längre ledande i landet med antalet viltolyckor, i dagsläget sker 18 % av landets viltolyckor i Kalmar län. Tomas Kronståhl berättade att när vägen byggs om till 2+1väg mellan Oskarshamn och Västervik ska IR-kameror sättas upp vid viltövergångarna. Han anser att det är viktigt med viltövergångar när viltstängsel sätts upp.
Annika Brodin berättar att det skett en ökning av viltolyckor inne i Kalmar stad främst av rådjur. d) Älgvårdsfondens ställning Gunilla Johansson redogjorde för att vi tappar ungefär 100 000 kronor1per år i intäkter från fällavgifter. Kostnaderna för arbetskostander 2016 kommer att öka lite. Fällavgifterna kommer att behållas eftersom vi ligger bra till i fonden. Det fanns en vikande trend på avskjutningen så fällavgifterna får kanske ses över i framtiden. I framtiden kan det behöva ses över hur bidrag till upprustning av skyttebanor m.m. ska ske p.g.a. den nedåtgående trenden. Tomas Kronståhl tycker att fällavgift på kronhjort skulle kunna lösa problemet med minskande intäkter i Älgvårdsfonden. Helén Wåhlstrand Persson säger att Länsstyrelsen inte kan besluta om att införa fällavgift på vilt, för att göra det krävs en lagändring Dan Petersson frågar om målen som inte uppnås i älgförvaltnings- och skötselplanerna. Enligt den senaste älgbetesinventeringen har skogsskadorna ökat och Dan tyckte att Viltförvaltningsdelegationen ska ge Länsstyrelsen ett uppdrag att revidera alla älgförvaltningsområden och älgskötselområdens planer till hösten 2016 på grund av detta. Lars Hamrin frågade om man inte kan göra ändring i skötselplanen och att det borde räcka. Tomas Kronståhl och Folke Fagerlund håller inte med att det ska ske så snart och att det kommer bli för mycket arbete. Dan Petersson tror att en ändring måste ske snabbare än om två år. Gunilla Johansson meddelade att Länsstyrelsen inte har möjlighet att göra detta nu. Länsstyrelsen har haft en utbildning för alla älgförvaltningsgrupper under januari och bland annat informerat om att det finns möjlighet för älgskötselområdena att revidera sina planer senast den 30 maj 2016. I samband med utbildningen informerade även Länsstyrelsen om att de områden som skulle få älgbetesinventering utförd 2016 har möjlighet att komplettera sina planer med detta senast den 17 juni 2016. 4. Beslut om jakttider och fällavgifter för älgjaktåret 2016/2017 Malin Håkansson redogjorde för Länsstyrelsens förslag till beslut om att ligga kvar på samma jakttider och fällavgifter som föregående år.
Dan Petersson hade synpunkter på jakttiden. Han ville att jakttiden även skulle inkludera februari månad. Han uppgav att det blir mycket skogsskador under februari samt att det behövs för att målen ska nås vad avser kalvavskjutning. Hans meddelade att vi i Kalmar län avviker mot angränsande län och trenden i landet. Lars Hamrin tyckte att det var ett bra beslut och ville bara ändra ett ordval i beslutet. Han ville ändra från bör till ska i meningen att kalv bör fällas före älgko. Lars ville inte ändra så jakt kan bedrivas i februari på grund av att hundarna stressar älgarna. Lars berättade vidare att det knappt sköts några djur i februari under tidigare år som det var tillåtet. Det är även svårt att släppa hund på älg i februari eftersom det är endast älg som får jagas då och hundar jagar oftast flera arter. Viltförvaltningsdelegationen beslutade att fastställa förslag till Beslut om jakttider och fällavgifter med följande tillägg och reservationer: Dan Petersson reserverade sig mot beslutet. Reservationen återfinns i bilaga 1. Delegationen tillägger att odet bör byts ut mot ska i meningen angående att kalv bör fällas före älgko av djuretiska skäl i beslutet. 5. Resultat från Projekt Mera Tall Ove Arnesson presenterade projektet Mera Tall som var ett nationellt projekt. Där hade han sett att andelen tall har minskat i Sverige och att denna minskning gav flera effekter. Projektets mål var att tallandelen i Sverige skulle öka. Projektet har pågått sen 2011 och olika åtgärder har gjorts under åren, t.ex. inventeringar, informationsmöten och undersökningar. Ove redogjorde för resultatet efter projektets slut, vilket visade att andelen tallplantor som sålts har ökat sen fem år tillbaka i områden som deltog i projektet. Skogsägare hade blivit mer positiva till att plantera tall. Ove ville poängtera att det är viktigt att ta hänsyn till hela klövviltstammen och inte bara älg och att det är viktigt att respektera varandras åsikter och kunskaper. Han ville dra igång en fortsättning på detta projekt i Kalmar län i framtiden. 6. Skrivelser från LRF Öland gällande dovhjort och vildsvin samt information om utfodring av vilt Hans Nilsson redogjorde för att LRF på Öland inte var nöjda med senaste förvaltningsplanen för vildsvin i Kalmar län och de har därför skapat en egen
handlingsplan för Öland, som de har skickat till Viltförvaltningsdelegationen. De tyckte att Öland ser annorlunda ut än fastlandet och ville därför ha revidering av planen. Beslutades att skrivelsen ska beredas i beredningsgruppen. Eva Öberg höll med Hans Nilsson om att det ska vara en egen handlingsplan för Öland och att den behöver göras nu och inte ska behöva vänta tills planen ska revideras. Hans undrade också varifrån hjortarna på Öland kommer ifrån. Gunilla Johansson meddelade att om man tror att det försiggår jaktbrott får man anmäla det till polisen och det är inget Länsstyrelsen kan göra något åt. Hans Nilsson redogjorde även att han tycker att hjorttätheten är för hög bitvis i länet vilket ger för högt betestryck vilket påverkar älgkalvarnas vikt. Hans presenterade även att utfodringen av sockerbetor är oförändrad men han vill att den skulle minskas. Stefan Carlsson undrade om någon visste hur långt regeringen har kommit angående förlag om att Länsstyrelsen kunna göra något åt dessa utfodringsplatser med sockerbetor. Ingen har hört mer förutom att Länsstyrelsen yttrat sig i frågan tidigare under året. Hans redogjorde även om problematiken med lodjur som angriper får och att det enligt Hans får gå för långt innan man får skjuta lodjuret. Helen Wåhlstrand Persson diskuterade ärendet som Hans pratade om och förklarade varför Länsstyrelsen inte gett skyddsjakt. 7. Information om arbete i delegationens utskott Gunilla Johansson meddelade att måndagen den 13 juni kommer utskottet börja sitt arbete. Då ska en planering göras så att beredningsgruppen börjar med rätt uppgifter först och se vad som inte behöver göras direkt. En återkoppling ska ske vid nästa viltförvaltningsdelegationsmöte och förhoppningsvis med uppdateringar till alla delegater mellan mötena. Stefan Carlsson tycker att det är viktigt att beredningsgruppen inte bara pratar om älgar utan riktar in sig på alla klövviltsarter. Gunilla vill ha synpunkter från viltförvaltningsdelegationen angående skrivelsen från skogsintressegruppen. Folke Fagerlund hade synpunkter på skrivelsen. I skrivelsen refererades det till Håkan Sands forskning. Folke hade tagit kontakt med Håkan som meddelat att en del av innehållet i skrivelsen stämde men att även det fanns missuppfattningar. Skrivelsen hänvisade till forskningen på ett felaktigt sett och enligt Folke var det för att vilseleda delegationen.
8. Diskussion om eventuell översyn av älgförvaltningsgränser med anledning av Grönskåra älgskötselområdes ansökan om att byta älgförvaltningsområde Helén Wåhlstrand Persson redogjorde om en skrivelse från Grönskåra där det framgick att de vill byta älgförvaltningsområde. Grönskåra ÄSO vill byta älgförvaltningsområde eftersom de ansåg att de hade mer gemensamt med området söder om dem, då de har samma marktyp. Grönskåra ÄSO tycker att Emån var en naturlig barriär. Några år efter inrättandet av länets älgförvaltningsområden planerade Länsstyrelsen och viltförvaltningsdelegationen att göra en översyn av gränserna för att se om de hade fungerat. Andra länsstyrelser har fastslagit sina gränser men Länsstyrelsen i Kalmar har inte gjort detta ännu, men vill att det ska ske. Detta behöver ske i samråd med markägarna och jägarna. Länsstyrelsen vill komma med ett förslag på gränser som beredningsgruppen kan arbeta med och ta ställning till. Från år 2017 är målet att allt kartmateriel över älgjaktsområden samt älgförvaltningsområden ska ligga på webben och då är det viktigt att det är rätt. Grönskåras skrivelse får hanteras i samband med översynen av gränserna för älgförvaltningsområdena. Alla kom överens om att det behövs en översyn av älgförvaltningsgränserna och att arbetet ska genomföras i delegationens arbetsutskott utifrån viltandläggarnas förslag. Information om inventering av stora rovdjur säsongen 2015/2016 Helén Wåhlstrand Persson gick igenom Länsstyrelsens uppdrag gällande inventering av stora rovdjur. Helén redogjorde för hur inventeringen av rovdjur går till. Resultatet från i år visar att det finns 4,5 föryngringar av lodjur, varav en delas med Blekinge län och två med Östergötlands län. Inventering av kungsörnen hade precis avslutats och de hittade ingen häckning i länet. Ett vargliknande djur passerade Kalmar stad i våras och det var med största sannolikhet en varg. Ytterligare vargobservationer har gjorts i Vimmerby och Västervik. Ingen av de observerade vargarna har kunnat kvalitetsäkras. Antalet observationer av lodjur har ökat och det beror troligtvis på att det blivit lättare att registrerar via mobilappen Skandobs och medvetenheten att rapportering ska göras har ökat. Helén visade statistik över antal rovdjursangrepp i länet.
Information om förslag till revidering av miniminivåer för lodjur i södra rovdjursförvaltningsområdet Gunilla Johansson gick igenom historiken till hur miniminivåerna för lodjur skapades. Samverkansrådet för södra förvaltningsområdet vill att dessa skulle ses över och har gett ett nytt förslag, som var det ursprungliga förslaget, på 23,5 stycken föryngringar. Orsaken till detta är att lodjuren ökar i södra Sverige och man vill se en omfördelning av lodjur över landet och därmed en större fördelning i södra delen av landet. Skrivelsen har gått iväg men inget är beslutat ännu. Folke Fagerlund tycker att texten är utformad på fel sätt då det står att vi ska anpassa oss efter att lodjuren ökar. Han tycker att miniminivåer ska sättas ut ifrån förvaltningen och inte ifrån antalet lodjur. En diskussion förs över hur texten ska tolkas och begreppet miniminivå. Gunilla tar upp frågan om hur Länsstyrelsen ligger till med kamerövervakning som används för att inventera antalet rovdjur. Länsstyrelsen i Kalmar vill vänta och se hur andra länen har hanterat frågan och det är något som arbetas med. 11. Information och diskussion om inhiberat beslut gällande skyddsjakt på skarv i Kalmar läns brackvattenområden samt Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt på gråsäl i Kalmar län Helén Wåhlstrand Persson gick igenom beslutet som gäller skyddsjakt på skarv. Beslutet säger att det finns två kategorier som får jaga skarv, yrkesfiskare och fastighetsägare/jakträttsinnehavare och deras gäster. I snitt har 2600 skarvar skjutits varje år. Sveriges Ornitologiska förening överklagade beslutet eftersom man måste påvisa skada för att få skyddsjaga och det finns en art av skarv som inte har en stor population. Naturvårdsverket inhibiterade beslutet. Det inkom en skrivelse till Länsstyrelsen från Lars Lindell angående skjutning av skarv och speciellt angående skjutningar på öar i Kalmarsund. Länsstyrelsen ställer sig inte bakom massavskjutning av skarv utan det förutsätts att jakten bedrivs på ett korrekt och etiskt sätt av den som jagar. Mönsterås kommun har inkommit med en skrivelse att de vill bedriva skyddsjakt, vilken Länsstyrelsen inte kan hantera förrän Naturvårdsverket har avgjort hur överklagandet ska hanteras. Avgörande i frågan kommer komma i god tid innan 21 augusti från Naturvårdsverket. Länsstyrelsen får avvakta och se vad beslutet blir. Karl-Gustav Ottosson tyckte inte att skrivelsen från Lars Lindell var korrekt när det gäller fakta. Han tycker att skarvarna påverkar fiskebeståndet och att det finns
forskning som visar det. Det skjuts knappt några skarvar i Kalmar län under vintern enligt Karl-Gustav. Han ville att Länsstyrelsen ska gå in redan nu och prata med Naturvårdverket innan deras beslut är klart. En diskussion fördes över dessa frågor och hur man tolkar texten och om skarvarna verkligen förstör naturen. Helén gick igenom föreskrifterna om när skyddsjakt får ske. Gunilla gick igenom vilket underlag som krävs för att kunna söka skyddsjakt. Det måste komma bättre underlag från den det berör. De hanteras som enskilda beslut. Karl-Gustav föreslår att Länsstyrelsen ska tillskriva Naturvårdsverket som han påpekat innan då han tycker att det är felaktigheter i överklagan. Folke Fagerlund bifaller Karl-Gustavs förslag. Karl-Gustav tycker att beslutet från Länsstyrelsen försvårar jakten då den måste ske inom 300 m från fasta redskap och att motorn inte får vara påslagen om jakten sker från båt. Folke drar paralleller till vildsvinsjakten och att det i det fallet bara skulle vara jordbrukare som ska få bedriva skyddsjakt. Helén bemöter Folke med att skillnaden är att skarven är en hotad art och att det inte bedrivs allmän jakt som det gör med vildsvinen. Karl-Gustav begärde omröstning angående om Länsstyrelsen ska skicka in en skrivelse. Stefan Carlsson meddelade att Länsstyrelsen inte kommer lämna skrivelse till Naturvårdsverket utan får vänta och se vad Naturvårdsverket beslutar. Eftersom Länsstyrelsen inte skickar in någon skrivelse visar det att Länsstyrelsen står fast vid sitt beslut. Helén Wåhlstrand Persson berättade om nytt beslut om säljakt på 30 sälar är taget av Naturvårdsverket. Nytt för i år är att säljakt inte får ske på annan markägares vatten. Det behövs därför tillstånd från Länsstyrelsen för att jaga säl på allmänt vatten. 12. Information om Länsstyrelsens arbetssituation Gunilla Johansson gick igenom arbetssituationen på Länsstyrelsen och berättade att två personer är föräldralediga. Dessa har ersatts av två personer. Helén ska byta jobb och Länsstyrelsen får då intern förstärkning inom främst rovdjursfrågor. Rekrytering av en vilthandläggare är på gång.
13. Övriga frågor Malin Håkansson har en övrig punkt som är angående kronviltsförvaltningsplanen i Kalmar län. I planen står en tidsbegränsning som är satt till 2015 och frågan gällde om det istället ska ändras till tillsvidare. Annika Brodin uppgav att detta diskuterades förra året och att tanken då var att den plan som finns ska gälla tillsvidare eftersom utskottet inte påbörjat sitt arbete ännu. Det beslutades att datumet i beslutet för kronviltsförvaltningen ändras till att gälla tillsvidare. 14. Mötet avslutas 15. Vid protokollet: Amelie Lindholm Justeras: Gunilla Johansson Bilaga: Reservation till beslut i punkt 4 från Dan Petersson Kopia: VFD
MBT, JW, GJ, MH
Här kommer min reservation till beslutat i punkt 4. Beslut om jakttider och fällavgifter för älg jaktåret 2016/17. Jag reserverar mig till beslutet i VFD till förmån till mitt egna förslag som innebar att förutom det utskickade beslutsförlaget även tillåta jakt på älgkalv 1 till 28 februari 2017 för att så långt som möjligt kunna begränsa skador på ungskog. Februarijakt på kalv är ett bra sätt att ge markägare och jägare möjlighet att skydda ungskogar mot hårt vinterbete. Den har en effekt både genom den avskjutning som görs men också genom att jakten skrämmer bort övriga älgar från känsliga områden. Kor med kalv är de som gör störst skada på ungskogar och därför är kalvjakten effektiv mot betesskador vintertid. Februarijakten ska givetvis liksom all annan jakt bedrivas på ett jaktetiskt bra sätt så att djuren inte utsätts för onödigt lidande. Detta gäller under hela jaktperioden och är inte specifik för februarijakten. Skyddsjakt med ansökan hos länsstyrelsen om tillstånd och skadeinventeringa av t ex Skogsstyrelsen tar alldeles för lång tid för att vara ett möjligt tillvägagångssätt för att skydda ungskogar i ett drabbat område. Mvh Dan 2016-05-30