Granskning av biblioteksverksamhet

www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Lisa Åberg Granskning av biblioteksverksamhet Kalmar kommun

Granskning av biblioteksverksamhet Innehållsförteckning 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Revisionskriterier... 1 1.3. Metod... 1 3.1. Målstyrning...4 3.1.1. Biblioteksplanen...4 3.1.2. Nämndernas mål...5 3.2. Uppföljning utifrån ekonomi och verksamhet...6 3.3. Tillgänglighet...6 3.4. Brukarinflytande...7 3.5. Skolbiblioteksverksamheten...7 3.5.1. Ansvar och organisation...7 3.5.2. Tillgång och tillgänglighet till skolbibliotek... 8 3.5.2.1. Friskolor...9 3.5.3. Utbud och tjänster...9 3.5.4. Samverkan avseende skolbiblioteken...9 3.5.5. Uppföljning...10 3.6. Upphandling...11 4.1. Revisionskriterier... 12 Kalmar kommun

1. Inledning Kalmar kommuns revisorer har utifrån en riskbedömning ansett att det finns skäl att granska kommunens biblioteksverksamhet. Inom kommunen finns flera olika bibliotekstyper. Kultur- och fritidsnämnden ansvarar för folkbiblioteksverksamheten, dvs. huvudbibliotek, biblioteksbuss och filialbibliotek varav fem är integrerade folk- och skolbibliotek, Södermöre kommundelsnämnd ansvarar för att antal integrerade folk- och skolbibliotek och barn- och ungdomsnämnden ansvarar för kommunens grundskolebibliotek. Granskningen avser kultur- och fritidsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och barn- och ungdomsnämnden. 1.1. Revisionsfråga Bedrivs kommunens biblioteksverksamhet ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande? 1.2. Revisionskriterier Vilka mål och lagar finns för kommunens biblioteksverksamhet? Följs målen upp? Finns en god tillgänglighet till folkbiblioteksverksamhet i samtliga kommundelar (öppettider och ny media)? Har elever tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna? (även friskolor) Finns en fungerande samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och kultur- och fritidsnämnden avseende skolbiblioteken? Bedriver berörda nämnder en ändamålsenlig uppföljning av biblioteksverksamheten utifrån ekonomi och verksamhet? Vilka möjligheter ges till brukarna att utöva inflytande över biblioteksverksamheten? Sker upphandling av media (ny media) i enlighet med kommunens gällande inköpspolicy? 1.3. Metod Granskningen har genomförts genom intervjuer och studier av dokumentation. Intervjuer har genomförts med följande personer: Kultur- och fritidsnämndens presidium, Kultur- och fritidschef Bibliotekschef Kalmar kommun 1 av 14

Planerare på kultur- och fritidsförvaltningen Fem folkbibliotekarier Barn- och ungdomsnämndens presidium Förvaltningschef för barn- och ungdomsförvaltningen Planeringssekreterare på barn- och utbildningsförvaltningen Fem rektorer Fem skolbibliotekarier Bibliotekschef Södermöre kommundelsnämnd En skolbibliotekarie och en folkbibliotekarie i Södermöre kommundelsnämnd Rapporten har sakavstämts av kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsförvaltning och barn- och ungdomsförvaltningen. Kalmar kommun 2 av 14

2. Regler om bibliotek i Sverige År 2014 trädde den nya bibliotekslagen (SFS 2013:801) i kraft. Lagen definierar det offentliga biblioteksväsendets sex olika former. Kommunerna ansvarar för folkbiblioteken och skolbiblioteken. Av lagen framgår vidare att varje kommun ska ha ett folkbibliotek. Folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och anpassade till användarnas behov. Det stadgas också att allmänheten på folkbiblioteken ska avgiftsfritt få låna eller på annat sätt få tillgång till litteratur. Regleringen av skolbiblioteken återfinns numera i skollagen. Av 2 kap. 36 framgår att eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Hur bibliotekstillgången anordnas kan variera från skolenhet till skolenhet. Tillgången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. En liten skola på landsbygden kan ha behov av andra lösningar än en stor skola i en stor stad. Därför måste anordnandet av skolbibliotek kunna se olika ut utifrån varje skolas eller elevernas olika behov och förutsättningar. Regleringen innebär således att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek men att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel. Kalmar kommun 3 av 14

3. Iakttagelser 3.1. Målstyrning 3.1.1. Biblioteksplanen I kommunens biblioteksplan framgår vision, övergripande mål och delmål för kommunens bibliotek. Dokumentet gäller både för folkbiblioteksverksamheten och för skolbiblioteken. Utifrån biblioteksplanen ska de olika verksamheterna upprätta planer som följs upp och utvärderas. Ansvarig är enhetschef och rektor. Planen antogs ursprungligen år 2009 och ska revideras vart tredje år. Den nu gällande versionen är från år 2012. Av planen framgår att biblioteken ska bli en naturlig del av invånarnas vardag och att alla ska vara nöjda med servicen med biblioteksverksamheten. Följande övergripande mål gäller för verksamheten: biblioteken spelar en viktig roll i den lokala utvecklingen och är en naturlig del i kommunens utvecklingsplanering biblioteken möter de behov som allmänhet, studerande, företag, föreningar/organisationer och förvaltningar har personalen upplever att den arbetar i en trivsam, sund och utvecklande arbetsmiljö, där kompetensutveckling är en naturlig del av arbetet länets bibliotek är en fristad och mötesplats för barn, unga och vuxna som inbjuder till lärande och läsande med alla sinnen. Barn- och ungdomars delaktighet ger verksamheten form och innehåll. Till de övergripande målen finns ett antal delmål, några gällande alla bibliotekstyper, några endast folkbiblioteken och några endast skolbiblioteken. Gemensamma delmål för alla bibliotekstyper Biblioteken är offentliga och tillgängliga mötesplatser för alla Det virtuella biblioteket är tillgängligt dygnet runt och lätt att orientera sig i Bibliotekspersonalen kompetensutvecklas regelbundet för att kunna utföra ett professionellt arbete som svarar mot brukarnas behov Bibliotekens medieutbud präglas av allsidighet och mångfald Biblioteken utvecklar och stärker samarbetet inom sydostregionen Folkbiblioteken Fackutbildad personal finns på samtliga folkbibliotek Kalmar kommun 4 av 14

Samarbetet mellan olika bibliotek i kommunen har ökat för brukarnas bästa Huvudbiblioteket erbjuder lärmiljö för studerande Biblioteksfilialernas lärmiljöer är anpassade efter brukarnas behov Folkbiblioteken är en positiv och stimulerande miljö för barns och ungas fritid Skolbiblioteken Biblioteksverksamheten är en naturlig del av skolutvecklingen och elevernas och lärarnas arbetssätt Elever har inflytande över skolbiblioteksverksamheten Skolbibliotekens status är hög Skolledares och skoladministratörers ansvar för skolbiblioteksutvecklingen är tydlig Fackutbildad personal finns på samtliga skolbibliotek Av biblioteksplanen framgår att ovanstående mål ska utvärderas var tredje år. Någon sådan utvärdering har inte genomförts. 3.1.2. Nämndernas mål Kultur- och fritidsnämnden bryter årligen ned de av kommunfullmäktige antagna målen till sina verksamheter. År 2013 rörde fyra av nämndmålen särskilt biblioteksverksamheten. Ett av målen avser tillgängligheten, ett annat rör jämställdhetsarbetet och två andra rör barnfattigdomen. Måluppfyllelsen utvärderas och presenteras i årsredovisningen. Nämndens mål bryts i sin tur ned av respektive verksamhet. Inom biblioteksverksamheten antas årligen ett måldokument av förvaltningen kopplat till budgeten. Målen för biblioteksverksamheten är konkretare, mer av åtgärder för att uppnå nämndens mål. Målen har en tydlig koppling till nämndens och fullmäktiges. Barn- och utbildningsnämnden har inte antagit några specifika mål för skolbiblioteksverksamheten. Nämnden gör ingen uppföljning av biblioteksplanens mål för skolbiblioteken. Södermöre kommundelsnämnd har inte antagit några specifika mål för biblioteksverksamheten eller skolbiblioteksverksamheten. Kommundelsnämnden gör ingen uppföljning av biblioteksplanens mål för skolbiblioteksverksamheten eller folkbiblioteksverksamheten. Kalmar kommun 5 av 14

3.2. Uppföljning utifrån ekonomi och verksamhet Kultur- och fritidsnämnden tar del av en rapport med ekonomi- och verksamhetsuppföljning varje tertial. Den ekonomiska delen består dels av uppföljning av driftbudgeten och dels av uppföljning av investeringsbudgeten. Verksamhetsuppföljningen utgörs av ett antal nyckeltal, se tabellen nedan. Jämförelser görs med samma månader föregående år. Verksamhetsmått januari-augusti 2013 Nyckeltal/Verksamhetsmått 2013 2012 2011 2010 Utlånade medier alla bibliotek 341 516 329 420 340 767 349 166 varav barnböcker 49% 48% 48% 47% Antal reservationer 39610 38 829 38 851 40 723 varav via webben 48% 43% 41% 39% Utlån av elektroniska böcker 7269 4 130 1 651 1 234 Antalet fysiska besök på huvudbiblioteket 145 579 156 891 169 367 180 737 Antal utlån per/tim huvudbiblioteket 103 100 100 104 Antal fysiska besök/tim huvudbiblioteket 79 84 89 95 Källa: Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd saknar verksamhetsmått för biblioteksverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden har genomfört en enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten år 2012. (Se kapitel 3.5.5.) 3.3. Tillgänglighet Forskningen visar på att de två viktigaste tillgänglighetsfaktorerna är närhet och öppettider. Det är särskilt viktigt att biblioteken ligger på rätt platser och har öppet på tider som passar användarna. Vid en jämförelse av öppettider och antalet kommunala bibliotek framgår att Kalmar inte avviker nämnvärt från sina jämförelsekommuner. Kalmar ligger i mitten gällande huvudbibliotekets öppethållande och antalet kommunala bibliotek i förhållande till befolkningen. Jämförelseuppgifter år 2012 Kommunala bibliotek, antal/1000 inv. Utlåning av E-böcker i kommunala bibliotek, antal/inv. Huvudbibliotekets öppethållande utöver 08-17 på vardagar, timmar/vecka Öppethållande huvudbiblioteket, timmar/vecka Kalmar Halmstad Karlskrona Kristianstad Växjö 0,16 0,10 0,17 0,15 0,11 0,11 0,12 0,10 0,07 0,15 22,0 23,0 20,0 23,0 61,0 68,0 55,0 52,0 68,0 Kalmar kommun 6 av 14

Källa: Kolada De intervjuade, både chefer och personal, anser att huvudbibliotekets öppettider är tillräckliga. Det lyfts till och med fram att det är mycket få besökare den sista timman, mellan sju och åtta på kvällen. Däremot upplevs vissa filialbiblioteks öppettider som en begränsning. Jämför vi tillgängligheten på medier framgår inte heller några större skillnader med jämförelsekommunerna. Jämförelseuppgifter år 2012 Böcker i kommunala bibliotek, antal/inv Böcker och AV-media i kommunala bibliotek, antal/inv Utlåning av E-böcker i kommunala bibliotek, antal/inv. Källa: Kolada Kalmar Halmstad Karlskrona Kristianstad Växjö 5,1 3,6 5,9 5,0 3,4 5,5 4,0 6,3 5,5 3,7 0,11 0,12 0,10 0,07 0,15 3.4. Brukarinflytande Kultur- och fritidsförvaltningen genomförde år 2010 en samlad brukarundersökning på alla folkbiblioteken. De svarande var generellt nöjda med biblioteken. Genom enkäten fångades även in förslag på förbättringar. I våra intervjuer lyfter både chef och personal fram att besökarna lämnar synpunkter direkt till bibliotekspersonalen. Kommunens centrala avvikelse- och klagomålshantering används också för att fånga in brukarnas synpunkter. Allmänheten ges möjlighet att lämna förslag på medieinköp. I och med en utökad budget för medieinköp, köps i princip alla böcker som lämnas som förslag. 3.5. Skolbiblioteksverksamheten 3.5.1. Ansvar och organisation År 2011 lyftes ansvaret och budgeten för skolbiblioteksverksamheten över till barnoch ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd från kultur- och fritidsnämnden. Omorganisationen föranleddes av den nya skollagens regleringar om skolbiblioteksverksamheten som innebär en skyldighet för alla skolhuvudmän att anordna sin verksamhet så att eleverna har tillgång till skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. I samband med organisationsförändringen tog barn- och ungdomsnämnden också över ansvaret för två skolbibliotekarietjänster. En tjänst är fördelad mellan Vasaskolan och Falkenbergsskolan. Den andra tjänsten fördelas mellan Västra Funkaboskolan, Östra Funkaboskolan, Lindöskolan, Sjöängsskolan, Linsdalskolan och Djurängsskolan. På den skola där respektive bibliotekarie har den största delen av sin tjänst har rektor personalansvar för bibliotekarien. Kalmar kommun 7 av 14

3.5.2. Tillgång och tillgänglighet till skolbibliotek Medel till skolbibliotek fördelas utifrån elevantal, år 2012 var summan 530 kr per elev och år. Från och med år 2012 köper barn- och ungdomsnämnden tjänster från kultur- och fritidsnämnden för tillhandahållande av skol- och biblioteksverksamhet. En huvudöverenskommelse träffas årligen mellan kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Överenskommelsen reglerar hur många timmar skolbibliotekarietjänst som respektive rektor köper per vecka. Ju fler elever skolan har desto fler timmar köper skolan. Priset är 300 kr per timme och antal veckor som bemannas per år är 42. Nedan redovisas antal köpta timmar per skola. Antal skolbibliotekstimmar per skola Skola Antal timmar/vecka Antal elever Kalmarsundsskolan 20 696 Barketorpsskolan/Dörbyskolan 20 548 Trekantenskolan 6 199 Rocknebyskolan 2 165 Rinkabyholmsskolan 9 314 Falkenbergsskolan 20 438 Vasaskolan 20 506 Västra Funkaboskolan 4 279 Östra Funkaboskolan 7,6 374 Djurängsskolan 4,8 varav 2 biblioteksbuss 174 Åbyskolan 0,5 biblioteksbuss 155 Lindöskolan 3,2 230 Lindsdalsskolan +Sjöängsskolan 20 864 Västra Funkaboskolan, Djurängsskolan och Åbyskolan köper tid från biblioteksbussen. Västra Funkaboskolan köper två timmar per vecka, Djurängsskolan två timmar var tredje vecka och Åbyskolan en timme varannan vecka. Huvudöverenskommelsen reglerar också pris för kompletterande medieförsörjning samt antal timmar planeringstid per vecka och skola. Södermöre kommundelsnämnd har 0,75 tjänst som skolbibliotekarie fördelat på två personer. Skolbiblioteken bemannas cirka 1-3 dagar i veckan beroende på storleken på skola. Alla skolor utom Halltorpsskolan och Tvärskogsskolan har tillgång till bibliotek på den egna skolan. Halltorpsskolan får besök av biblioteksbussen och eleverna vid Tvärskogsskolan åker till biblioteket i Påryd eller får boklådor levererade. Flera av skolbiblioteken är integrerade folk- och skolbibliotek och har även öppet för allmänheten. Detta innebär att skolbibliotekarierna som tillhör kultur- och fritidsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd även är folkbibliotekarier. Kalmar kommun 8 av 14

3.5.2.1. Friskolor I kommunen finns fem friskolor. Barn- och ungdomsförvaltningen träffar respektive friskola en gång om året. Enligt de intervjuade har inte någon diskussion förts om friskolornas skolbiblioteksverksamhet, då ansvaret för uppföljning är skolinspektionens. Av biblioteksplanen framgår att flertalet av Kalmars fristående grundskolor har ingått avtal med stadsbiblioteket för skolbiblioteksverksamhet. 3.5.3. Utbud och tjänster Barn- och ungdomsförvaltningen har inte centralt reglerat hur skolbiblioteksverksamheten ska bedrivas på skolorna eller hur de timmar som köps från kultur- och fritidsförvaltningen ska användas. Enligt biblioteksplanen ska skolbiblioteken vara pedagogiska redskap för undervisningen och för elevernas lärande. Vidare regleras att en viktig roll är att främja barn och ungdomars språkutveckling och lust att läsa. Planen anger att det på varje skola ska finnas lokala skolbiblioteksråd som rektorerna kallar till och rådet ska ta fram en lokal handlingsplan för bibliotekens användande. Skolbiblioteksråd finns endast på Falkenbergsskolan och i Södermöre på Hagbyskolan, Ljungbyholmskolan, Södermöreskolan och Pårydsskolan. Av intervjuerna framkommer att biblioteksfrågor lyfts i andra sammanhang bl.a. på elevråden. Lokala handlingsplaner finns endast på Falkenbergsskolan, Vasaskolan och för skolorna i Södermöre. Av intervjuerna framkommer att det är upp till respektive rektor att bestämma hur verksamheten ska bedrivas. Synpunkter framförs från rektorerna att det inte är tydligt vilka bibliotekstjänster som tillhandahålls från kultur- och fritidsförvaltningen. Skolbibliotekarierna har synpunkter på att de inte vet vad som förväntas av dem. Vidare framförs att det är lättare för de rektorer som har personalansvar för skolbibliotekarien att sätta mål för verksamheten. Våra intervjuer visar att det skiljer sig från skola till skola vilken skolbiblioteksverksamhet som eleverna får. I praktiken blir det mycket upp till respektive skolbibliotekarie att utforma verksamheten. På vissa skolor används skolbibliotekstimmarna främst till att hålla öppet och att hjälpa till med bokutlåning. I olika utsträckning förekommer bokinformation, bokprat, bibliotekskunskap eller författarbesök ute i klasserna, på vissa skolor mer frekvent och på andra en gång per läsår eller aldrig. Vi får intrycket av att det endast är på Falkenbergskolan och Vasaskolan och på skolorna i Södermöre som skolbibliotekarien är integrerad i undervisningen. I intervjuerna framförs att samarbetet med lärarna är avgörande för att skolbiblioteken ska fungera som ett pedagogiskt redskap. I Södermöre används aldrig skolbibliotekstimmarna endast till att hålla öppet. Istället hålls skolöppet på biblioteken under folkbibliotekstiden. 3.5.4. Samverkan avseende skolbiblioteken Av Kalmar kommuns biblioteksplan framgår vikten av samverkan mellan kommunens nämnder som bedriver biblioteksverksamhet. Planen konstaterar att folkbiblioteken kompletterar skolornas biblioteksbehov och att fem av filialbiblioteken är integrerade folk- och skolbibliotek. Vidare lyfts Kalmar kommun 9 av 14

biblioteksbussens betydelse fram som ett komplement till de skolor som inte har egna skolbibliotek och som har långt till ett folkbibliotek. Som tidigare nämnts har kultur- och fritidsförvaltningen, Södermöre kommundelsnämnd och barn- och utbildningsnämnden en överenskommelse angående skolbiblioteksverksamhet sedan år 2011. Det finns ingen formaliserad samverkan mellan de tre nämnderna på politisk nivå där skolbiblioteksfrågor lyfts. Språkverkstaden, som är ett samverkansorgan mellan barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och Södermöre kommundelsförvaltning. Syftet är att fungera som en resurs för barns och ungdomars språk, - läs- och skrivutveckling. Språkverkstaden bjuder in till nätverksträffar för skolbibliotekspersonal två gånger per läsår. Nätverksträffarna är inte obligatoriska, utan skolbibliotekarierna deltar om de har möjlighet. Det finns inget forum där barn- och ungdomsförvaltningens skolbibliotekarier träffas, utöver nätverksträffarna. I samband med vår gruppintervju är det första gången som barn- och ungdomsförvaltningens båda bibliotekarier träffas. 3.5.5. Uppföljning Av intervjuerna framkommer att rektorerna inte bedriver någon särskild uppföljning av skolbiblioteksverksamheten och hur skolbibliotekarierna har använt tiden. Barn- och ungdomsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen genomförde tillsammans en enkätundersökning för utvärdering av skolbiblioteksverksamheten efter ett år i den nya organisationen. En enkät utformades för rektorer och en för skolbibliotekarierna. Skolbibliotekarierna fick svara på frågor om skolbiblioteksuppdraget tydlighet, om kommunikationen med rektorerna, hur bibliotekskompetensen används och möjligheten till delaktighet i skolans arbete. Rektorerna fick svara på frågor om det fanns regelbunden kommunikation med skolbibliotekspersonalen, hur uppdraget ser ut och ska utföras, kännedom om tjänsteutbudet, samarbetet mellan skolans personal och bibliotekarier/bibliotekspersonal och om eleverna får tillgång till skolbibliotek i önskad utsträckning. Sammanställningarna av de båda enkäterna visar bl.a. att både skolbibliotekarierna och rektorerna upplever att det finns en otydlighet i avtalet och vad som förväntas av respektive part. Likaså finns det ett ömsesidigt önskemål om att skolbibliotekarierna blir mer delaktiga i skolans arbete och att samarbetet mellan skola och bibliotek behöver förbättras. Skolbibliotekarierna önskar en tydligare styrning och mål från skolan för biblioteksverksamheten. Resultatet av enkätsvaren presenterades muntligt för rektorerna och bibliotekspersonalen inom kultur- och fritidsförvaltningen. I våra intervjuer uppger skolbibliotekarierna inom barn- och utbildning och rektorerna att de inte har fått ta del av den skriftliga sammanställningen. Barn- och ungdomsförvaltningen har sammanställt enkäterna, men analys och hur resultat ska användas framöver saknas. Kalmar kommun 10 av 14

3.6. Upphandling Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat en skriftlig beskrivning över inköpsprocessen. Processbeskrivningen återfinns i förvaltningens verksamhetshandbok. Inköp av medier till biblioteken sker som avrop mot ett upphandlat ramavtal. På filialbiblioteken görs inköpen av respektive bibliotekarie medan inköpen till huvudbiblioteken administreras av tre av bibliotekarierna. Inköpen sker genom leverantörens hemsida. Enligt de intervjuade kan ramavtalsleverantören i princip alltid tillhandahålla det efterfrågade mediet. Några inköp utanför ramavtalet är därför sällan nödvändigt. Samtliga bibliotek i kommunen använder ett och samma biblioteksdatasystem. Avtal med leverantören tecknades år 1990. Kalmar kommun 11 av 14

4. Revisionell bedömning Vi bedömer att kultur- och fritidsnämndens biblioteksverksamhet (folkbiblioteksverksamheten) huvudsakligen bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande. Vi grundar vår bedömning på att nämnden har fastställda mål för verksamheten, att målen följs upp, att biblioteksverksamheten är tillgänglig i alla kommundelar, att biblioteken tillhandahåller nya tekniska lösningar och att det görs en ändamålsenlig uppföljning av folkbiblioteksverksamheten utifrån ekonomi och verksamhet. Enligt vår bedömning behöver kultur- och fritidsnämnden däremot systematisera inhämtande av synpunkter från besökarna. Vi bedömer att brukarenkäter bör genomföras oftare. Vi bedömer att inköp av medier sker i enlighet med gällande inköpspolicy. Vi anser att kultur- och fritidsnämnden bör undersöka möjligheterna till en förnyad konkurrensutsättning avseende bibliotekssystem. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämndens biblioteksverksamhet (skolbiblioteksverksamheten) inte fullt ut bedrivs ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande. Vi grundar vår bedömning på att nämndens styrning av skolbiblioteksverksamheten behöver utvecklas, utbudet skiljer sig från skola till skola, på några skolor är skolbiblioteksverksamheten inte en naturlig del av skolutvecklingen och elevernas och lärarnas arbetssätt. Enligt vår bedömning är rektorernas styrning över biblioteksverksamheten för svag, bl.a. behöver lokala handlingsplaner för skolbiblioteksverksamheten tas fram på fler skolor. Vi bedömer att Södermöre kommundelsnämnd huvudsakligen bedriver en ändamålsenlig biblioteksverksamhet (folk- och skolbiblioteksverksamhet). Vi grundar vår bedömning på att nämnden genom sin lokala handlingsplan säkerställer att eleverna får en likvärdig biblioteksverksamhet och att folkbiblioteksverksamheten är tillgänglig i hela kommundelen. Däremot saknar nämnden mål för biblioteksverksamheten. 4.1. Revisionskriterier Vilka mål och lagar finns för kommunens biblioteksverksamhet? Folkbiblioteksverksamheten regleras av bibliotekslagen och skolbiblioteksverksamheten regleras av skollagen. Vi ser med tillfredsställelse på att kultur- och fritidsnämnden har fastställt mål för biblioteksverksamheten. Vi bedömer att det är en brist att barn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd inte har fastställt mål för biblioteksverksamheten. Vi rekommenderar att barn- och ungdomsnämnden tar fram riktlinjer för hur skolbiblioteksverksamheten ska bedrivas på skolorna. Följs målen upp? Vi bedömer att kultur- och fritidsnämnden följer upp sina mål avseende biblioteksverksamheten. Eftersom både barn- och ungdomsnämnden och Kalmar kommun 12 av 14

Södermöre kommundelsnämnd saknar mål för biblioteksverksamheten görs inte heller någon uppföljning av mål. Målen i biblioteksplanen följs inte upp. Finns en god tillgänglighet till folkbiblioteksverksamhet i samtliga kommundelar (öppettider och ny media)? Vi bedömer att kultur- och fritidsnämnden bedriver en folkbiblioteksverksamhet som är tillgänglig i alla kommundelar. Vidare bedöms folkbiblioteken tillhandahålla nya tekniska lösningar, såsom e-böcker. Har elever tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna? (även friskolor) Vi noterar att samtliga elever i såväl barn- och ungdomsnämndens skolverksamhet som Södermöre kommundelsnämnds verksamhet har tillgång till ett skolbibliotek, antingen i den egna skolenhetens lokaler eller genom tillgång till biblioteksbuss. Däremot skiljer sig utbudet från skola till skola inom barn- och ungdomsnämnden, på några skolor är skolbiblioteksverksamheten inte en naturlig del av skolutvecklingen och elevernas och lärarnas arbetssätt. Enligt vår bedömning behöver rektorernas styrning över biblioteksverksamheten förbättras, bl.a. behöver lokala handlingsplaner för skolbiblioteksverksamheten tas fram på fler skolor. Vi bedömer att Södermöre kommundelsnämnd genom sin lokala handlingsplan säkerställer att eleverna får en likvärdig biblioteksverksamhet och att rektors styrning är tydlig. Vi noterar att det framgår av biblioteksplanen att flertalet av Kalmars fristående grundskolor har ingått avtal med stadsbiblioteket för skolbiblioteksverksamhet. Finns en fungerande samverkan mellan barn- och ungdomsnämnden, Södermöre kommundelsnämnd och kultur- och fritidsnämnden avseende skolbiblioteken? Vi bedömer att samarbetet såväl över förvaltningsgränserna som inom barn- och ungdomsförvaltningen behöver utvecklas. Vi anser att det viktigt att det finns ett forum för kommunens samtliga skolbibliotekarier för utveckling av skolbiblioteksverksamheten i kommunen. Bedriver berörda nämnder en ändamålsenlig uppföljning av biblioteksverksamheten utifrån ekonomi och verksamhet? Kultur- och fritidsnämnden följer upp folkbiblioteksverksamheten på ett ändamålsenligt sätt avseende ekonomi och verksamhet, bl.a. genom att nyckeltal och verksamhetsmått tas fram och följs upp per tertial. Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden genom sin enkätundersökning har följt upp skolbiblioteksverksamheten. Däremot saknas uppföljning av relevanta verksamhetsmått. Kalmar kommun 13 av 14

Vilka möjligheter ges till brukarna att utöva inflytande över biblioteksverksamheten? Kultur- och fritidsförvaltningen genomförde år 2010 en samlad brukarundersökning på alla folkbiblioteken. De svarande var generellt nöjda med biblioteken. Genom enkäten fångades förslag på förbättringar in. Allmänheten och elever ges möjlighet att lämna förslag på medieinköp. I och med en utökad budget för medieinköp, köps i princip alla böcker som lämnas som förslag. Sker upphandling av media (ny media) i enlighet med kommunens gällande inköpspolicy? Vi bedömer att inköp av medier sker i enlighet med gällande inköpspolicy. Vi anser att kultur- och fritidsnämnden bör undersöka möjligheterna till en förnyad konkurrensutsättning genom en upphandling. Detta då prisbilden för bibliotekssystem troligtvis har förändrats eftersom nya aktörer på marknaden har tillkommit. Det bör undersökas om upphandlingen behöver samordnas med andra kommuner i länet. 2013-12-10 Lisa Åberg Projektledare Pär Sturesson Uppdragsledare Kalmar kommun 14 av 14