DELÅRSRAPPORT 2 2011 per den 31 augusti. Grund- och förskolenämnden

DELÅRSRAPPORT 2 2011 per den 31 augusti Grund- och förskolenämnden

Innehållsförteckning för Grund- och förskolenämnden delårsrapport 2/2011 SAMMANFATTNING... 1 UPPFÖLJNING AV FULLMÄKTIGES MÅL OCH PROGNOS... 2 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 2 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 6 GOD KOMMUNAL SERVICE... 12 EKONOMISKT RESULTAT OCH PROGNOS... 18 BUDGETUPPFÖLJNING JANUARI-AUGUSTI 2011... 18 ÄRENDETS BEREDNING... 19 RESULTATRÄKNING NÄMNDEN TOTALT... 19 NÄMNDENS CENTRALA BUDGETUPPFÖLJNING EXKLUSIVE RESULTATENHETER... 20 Resultaträkning... 20 Central stödavdelning... 24 FÖRBRUKAD ANDEL AV ÅRSBUDGET, SÄRSKILDA BUDGETPOSTER... 24 RESULTATENHETER... 25 Förskolverksamheten... 25 Grundskola F-5... 26 Grundskola 6-9... 26 Modersmålsenheten... 27 Överskott... 27 INVESTERINGSUPPFÖLJNING... 29 OMVÄRLDSFÖRHÅLLANDEN... 29 VERKSAMHETSFÖRÄNDRINGAR... 29 INTERNKONTROLLPLAN... 29 KVALITET OCH UTVÄRDERING... 32 FÖRSKOLAN - SKOLPLANEENKÄT 2011... 32 KUNSKAPSKONTROLL MATEMATIK 4-ÅRINGAR... 35 KUNSKAPSKONTROLL LÄSNING 5-ÅRINGAR... 36 GRUNDSKOLAN F-5 SKOLPLANEENKÄT 2011... 36 KUNSKAPSKONTROLL LÄSNING ÅRSKURS 1... 37 NATIONELLA PROV ÅRSKURS 3... 38 NATIONELLA PROV ÅRSKURS 5... 39 KUNSKAPSKONTROLL SIMNING ÅRSKURS 3... 40 KUNSKAPSKONTROLL LÄSNING FÖRSKOLEKLASS... 41 KUNSKAPSKONTROLL MATEMATIK FÖRSKOLEKLASS... 42 LUS - KONTROLL ÅRSKURS F-5... 42 MÅLUPPFYLLELSE ÅRSKURS 5... 42 GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 6-9... 43 SKOLPLANEENKÄT 2011... 43 PRELIMINÄRA BETYGSRESULTAT I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 9... 46 LUS - KONTROLL ÅRSKURS 6-9... 51 NATIONELLA PROV ÅRSKURS 9... 53 RELATIONEN MELLAN RESULTAT FÖR ÄMNESPROV OCH SLUTBETYG... 58 PERSONAL... 61 UPPFÖLJNING AV PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET OCH PLAN FÖR... 61 MÅNGFALD... 61

Sjukfrånvaro under perioden... 61 Personalomsättning... 62 UPPFÖLJNING AV KLIMATSTRATEGIN... 62 2

Delårsrapport 2 för Grund och förskolenämnden Sammanfattning Under perioden har en fortsatt implementering av nya reformer såsom skollag, läroplaner, ett nytt betygsystem, reviderade och nya kursplaner med kunskapskrav genomförts. Meritvärdet 201,7 för Haninges kommunala skolor är det bästa resultatet någonsin. Det är en förbättring med 7,1 poäng sedan föregående läsår. Andelen elever behöriga till att söka gymnasieskolans nationella program har ökat med 2,4 procentenheter till 81,7 % sedan föregående läsår trots att kraven förändrats fr.o.m. ht 2011. Andelen elever i Haninges kommunala skolor som nått målen i alla ämnen, vilka ingått i elevens utbildning, har ökat med 7,6 procentenheter till 70,9 %. Arbetet med elevernas upplevda arbetsro måste intensifieras utifrån det låga resultatet i skolplaneenkäten kring den frågan. Förskolan Färglådan kommer att rivas och har ersatts med nya inhyrda paviljonger. Jordbromalmsskolan är avvecklad. Klockarbergsskolan har flyttat in i Brandbergsskolan. Brandbergsskolans musikklasser är en lokal profil. 1

Uppföljning av fullmäktiges mål och prognos God ekonomisk hushållning Den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling syftar till att skapa stabila och sunda ekonomiska förhållanden i hela samhället. Mål 1) Haninge kommuns verksamhet ska präglas av effektiv resursanvändning Nämndens strategi Skolpengsystemet skapar lika villkor för såväl kommunala som fristående skolor. Strukturmedel skall fördelas så att den enskilda eleven får den hjälp som den har behov av. Vidareutveckla resultatoch kvalitetsuppföljningssystem samt hur de kopplas till förbättringsåtgärder i verksamheterna. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Ramavtalstrohet, antal inköp inom ramavtal skall öka i jämförelse mellan år 2010 och år 2011. Genomför en översyn av skolornas organisation. Särskilt bör beaktas förslaget att ha mål i åk 3, åk 6 och i åk 9, samt att få till ett mer optimalt lokalutnyttjande. Utred möjligheten att förändra resursfördelningen av strukturmedel och medel för barn i behov av särskilt stöd, så att det kan fördelas på ett mer fördelaktigt sätt för att stödja barnens/elevernas måluppfyllelse. Analys/åtgärder Följs upp i årsredovisning Översynen av organisationen inom grundskolan fortsätter att pågå under hösten 2011. Kansliavdelningen: Förvaltningens åtagande är att vidareutveckla styrprinciper och uppföljningssystem. Rutiner har skapats så att de nya lagbestämmelserna om beslut (grundoch tilläggsbelopp) till fristående skolor har börjat tillämpas fullt ut. I ett överklagat ärende blev dessa rutiner prövade av Förvaltningsrätten. Beslut har kommit och rätten gick på kommunens linje. För att IST analys ska kunna bli ett effektivt verktyg att använda vid uppföljning av resultat måste grundstrukturen för IT-stöden fungera. Den strukturen har fortsatt att utvecklas under våren. Systemförvaltare finns utsedda för 2

Strategierna bedöms kunna uppfyllas. samtliga IT-system, och samarbetet med kommunstyrelseförvaltningens nya enhet BIT etableras steg för steg. Mål 2) Kommunen ska nå ett budgeterat resultat, som motsvarar minst två procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Nämndens strategi Grund- och förskolenämnden ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi. Resultat av förvaltningens åtaganden, inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Ekonomiskt resultat skall vara minst 2 % Effektivisera resursutnyttjandet av förvaltningens personal och lokaler. Analys/åtgärder Målvärdet följs upp i samband med årsredovisning. 6-9 enheter har fortsatt under våren 2011 med att inventera behovet av personal och anpassa denna utifrån elevantal och uppdrag. Arbetet har gjorts på enhetsnivå i samarbete med grundskolechefen för år 6-9 och med arbetsrättsenheten på kommunstyrelseförvaltningen. Alla 6-9 enheter har under våren 2011 gjort en analys av lokalbehovet för att där det är möjligt ställa av lokaler som verksamheten inte behöver. Arbetet har gjorts på enhetsnivå och i samarbete med kommunstyrelseförvaltningens lokalcontroller. Jordbromalmsskolan har avvecklats. Brandbergsskolan har ställt av lokaler så att Klockarbergsskolan kan inrymmas i samma fastighet. Vendelsömalmsskolan har ställt av lokaler. Enheterna har anpassat behovet av personal utifrån de förändrade förutsättningar som uppkommit då Jordbromalmsskolan avvecklats. Strategin bedöms kunna uppnås. Söderbymalmsskolan har ökat såväl personal som lokalytor för att kunna ta emot elever från Jordbromalmsskolan. 3

Mål 3) Kommunen ska vara Sveriges bästa kommunala arbetsgivare Nämndens strategi Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde * Andel utbildade i jan 2011 och i dec 2011 * Nöjd medarbetarindex är minst 85 (sammanvägd index som tas fram genom tre nyckelfrågor ifrån APU) * Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid högst 7 % Analys/åtgärder * Följs upp i samband med årsredovisning. * Följs upp i samband med årsredovisning. * Se under rubriken personal. Följs slutligen upp i samband med årsredovisning. Kompetensutveckling: Fördjupa insatser för att öka andelen utbildade förskollärare och fritidspedagoger. Genomför insatser för att öka kompetensen hos lärarna. Genomför insatser för att öka kompetensen hos elevassistenter. Förskola/pedagogisk omsorg: Barnskötare som arbetar inom förskoleverksamheten i Haninge kommun uppmuntras till vidareutbildning till förskollärare genom att utbildningen delvis bedrivs på betald arbetstid. Vid nyanställning ska högskoleutbildade pedagoger prioriteras. I Haninge kommun har 32 % av förskolans personal högskoleutbildning. (Riksgenomsnitt 54 %) Under hösten 2011 fortlöper regeringens satsning Förskolelyftet. Det syftar till att ge personal inom förskola möjlighet till fortbildning med inriktning på språk, matematik och ledarskap. * Redovisning av ovanstående resultat sker i samband med årsredovisning. Den redan påbörjade kompetensutvecklingsinsatsen i pedagogisk dokumentation fortsätter, dels som grundkurs samt i form av fördjupningskurs. Grundskolan F-5: Hösten 2011 forsätter en vidareutbildning av barnskötare till fritidspedagoger. Åtta barnskötare studerar i nuläget till fritidspedagog på distans. Grundskolan 6-9: Alla enheter ska för sin personal ha individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från verksamhetens resultat och behov av 4

utveckling. I samband med detta skall behovet av behörighetsgivande utbildning beaktas. Ansvarig för att planerna upprättas är rektor. Resultatmått för detta ska utvecklas. Redovisning av resultatet sker i samband med årsredovisning. Ledarskap: Arbete med det pedagogiska ledarskapet ska säkerställas. Arbetet bör omfatta alla nivåer i organisationen. Alla rektorer för 6-9 skolor ska ha individuella kompetensutvecklingsplaner. Ansvarig för att planerna upprättas är grundskolechef för år 6-9. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Säkerställa rektorernas pedagogiska ledarskap genom att anmäla rektorer, som uppfyller kriterier för att antas, till den statliga rektorsutbildningen. Ansvarig för anmälan är grundskolechef för år 6-9. Rektorerna år 6-9 har under Vt. 2011 deltagit i den centrala förvaltningens specialinriktade kompetensutveckling. Syftet har varit att stärka cheferna i vad som karaktäriserar ett bra pedagogiskt ledarskap och goda lärmiljöer, vilket ska leda till att ge alla barn i Haninge kunskap till 100 %. Strategierna bedöms kunna uppfyllas. Alla rektorer i år 6-9 har tillsammans med grundskolechef för år 6-9 genomfört fortlöpande individuella strukturerade samtal kring det pedagogiska ledarskapet, Instructional leadership, mål- och resultatstyrning, utvärdering och analys. Erfarenheter och redovisning av detta sker i samband med årsredovisning. 5

Hållbar samhällsutveckling Målområdet omfattar i stor utsträckning den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling som syftar till att resurser ska brukas på ett långsiktigt hållbart sätt så att biologisk mångfald, kulturmiljöer, människors hälsa och ekosystemens produktivitet värnas och bevaras. För vissa mål beskrivs måluppfyllelsen utifrån det sociala perspektivet av hållbar utveckling, andra mål relateras till det ekologiska perspektivet. Mål 4) Med 2008 som jämförelseår ska invånarantalet till år 2018 ha ökat med minst 10 000 invånare Nämndens strategi Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Förskola och grundskola skall med en ökad mål- och resultatuppfyllelse, bidra till ökad attraktion så att fler väljer att bosätta sig i Haninge kommun. Analys/åtgärder Förskola/pedagogisk omsorg: Högre andel högskoleutbildad personal och satsning på kompetensutveckling i bl.a. språk och matematikutveckling leder till ett ökat resultat och högre måluppfyllelse, vilket bidrar till ökad attraktion så att fler väljer att bosätta sig i Haninge kommun. Redovisning av detta sker i samband med årsredovisning. Grundskolan 6-9: Arbetet med skolplanen fördjupas genom att grundskolechefen vid sina besök i skolorna under våren 2011 bland annat observerar och granskar verksamheten utifrån skolplanens sju strategier. Observationerna följs upp i samtal med en elevgrupp, en personalgrupp och enhetens ledningsgrupp. Linjechef fortsätter med att genomföra skolbesök även under hösten 2011. Besök/uppföljning sker genom möte med skolornas olika; *Ledningsgrupper *Ämneskonferenser *Arbetslagsträffar Redovisning av erfarenheter från skolbesöken sker i samband med årsredovisning. Enheternas systematiska kvalitetsuppföljningar och lokala arbetsplaner kommer under hösten 6

2011 att diskuteras med grundskolechef för år 6-9. Två prioriterade perspektiv i dessa diskussioner är hur enheterna lyckats med elevernas resultat och måluppfyllelse samt vilka resultat skolplaneenkäten visat. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Våra verksamheter ska bli kända för en god kvalitet genom att värna om sitt rykte och ta ansvar för att arbetsuppgifter utförs på ett effektivt och kompetent sätt. Det ska inte finnas anledning till internt eller externt ifrågasättande av professionalitet på enheterna. Resultatmått för detta utvecklas. Resultatmått: Sökbilden av elevernas val av skola inför ht 2011 ska analyseras. Alla rektorer ska lyfta fram det positiva och goda arbete som görs. Detta ska göras på kommunal nivå i möten med grundskolechef för år 6-9, förvaltning och politiker men också på lokal nivå i möte med personal, elever och föräldrar. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Mål 5) Haninge ska bli en attraktiv regional stadskärna Nämndens strategi Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Genom att fortsätta att säkra skolvägar skall skolan bidra till öka attraktionen av stadskärnan. Med den skyldighet (Lpo 94) som skolan har att bedriva undervisning i bl.a. trafik för barn/elever, kan skolan ytterligare bidra till en attraktion av stadskärnan. Analys/åtgärder Grundskolan F-5: Genom ett särskilt projekt skall föräldrar och elever aktivt uppmuntras till att gå och cykla till och från skolan. Analys: Projektet har genomförts vid Hagaskolan och där har en tydlig beteendeförändring bland elever och föräldrar skett (andelen bilar som lämnar eller hämtar barn har vid kontrollräkning minskat mellan år 2010 och 2011). Rektor upplever att trafiksituationen har förbättrats. Projektet kan användas som exempel för andra skolors arbete med att förbättra trafiksituationen runt den egna skolan. 7

Mål 6) Utsläpp av koldioxid ska fram till år 2020 ha minskat med 25 % jämfört med nivån år 2005 Nämndens strategi Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Miljöperspektiv i undervisningen (Lpo 94) ska ge eleverna sådana kunskaper att eleven kan bidra till att hindra en skadlig miljöpåverkan. Analys/åtgärder Förskola/pedagogisk omsorg: Klimatdagen är genomförd. Ett antal enheter har anslutit sig till Grön flagg för att få miljöcertifiering. Det har bidragit till en ökad medvetenhet kring miljöfrågor hos pedagoger och barn. Utvärdering sker i samband med årsredovisning. Mål 7) Kommunens ytvattenförekomster skall uppnå god ekologisk och kemisk status senast 2021 Nämndens strategi Verksamheten inom grundskolan bör tidigt introducera ett ekologiskt synsätt i hela verksamheten. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Undervisning bör inkludera praktiska anvisningar av hur vatten används i samhället. Undervisning i ekologi/naturkunskap kombineras med praktiska övningar/studiebesök i verkligheten. Analys/åtgärder Utvärdering/Åtgärder redovisas i samband med årsredovisning. Utvärdering/Åtgärder redovisas i samband med årsredovisning. Mål 8) Barn och ungdomar ska må bra och känna framtidstro Nämndens strategi Nämnden menar att kunskapsskolan är den bästa åtgärden för att bl.a. förebygga arbetslöshet, psykisk ohälsa, droganvändning och Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Fråga i den s.k. Stockholmsenkäten - Minst 66 % år 2011 Analys/åtgärder Stockholmsenkäten besvaras jämna år och genomförs nästa gång 2012. Enkäten kan därför inte följas upp under 2011. 8

kriminalitet. Skolan och skolans kunskapsuppdrag är en av de absolut viktigaste faktorerna för att barn och ungdomar ska växa upp till ansvarstagande och trygga medborgare. Fördjupa arbetet med Brobygget så att samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan stärks. Projektet Brobygget avslutades under vt- 2011 med att man för skolhuvudmannen vid tre seminarier 15/3, 5/4 och 3/5 redovisade de referenspunkter för gemensam bedömning man utvecklat i samverkan mellan grundskolans och gymnasiets lärare. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Mål 9) Folkhälsan ska förbättras Nämndens strategi Strategin bedöms kunna uppfyllas. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Hälsotalet bland medarbetare inom såväl förskolan som grundskolan skall förbättras under år 2011. Analys/åtgärder Förskola/pedagogisk omsorg: Förskolecheferna kommer att arbeta med att förebygga ohälsa genom olika aktiviteter i samarbete med enheternas hälsoinspiratörer. Likaså kommer det systematiska arbetet vid korttidsfrånvaro att fortgå i samarbete med företagshälsovård, Roa och PA team. Ett projekt kallat Frisk i förskolan har pågått under Vt. 2011, med fokus på pedagogiskt ledarskap. Kartläggning av samtliga enheter har genomförts med hjälp av avd. Arbetsrätt och hälsa. Resultatet av detta projekt redovisas i samband med årsredovisning. Grundskolan 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. 9

Mål 10) Invånarnas delaktighet i samhället ska öka Nämndens strategi Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Kommunikationen mellan skola och hem skall ytterligare utvecklas med syfte att bl.a. bidra till minskad ogiltig frånvaro. Analys/åtgärder Grundskolan 6-9: Utvärdering/Åtgärder: Redovisning sker i samband med årsredovisning. Mål 11) Invånarnas trygghet ska öka Nämndens strategi Vi ska med FN:s barnkonvention som grund svara för barn och ungas rätt till utbildning, delaktighet och inflytande samt att deras rätt till god psykisk hälsa och miljö tillgodoses. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Med ett fördjupat arbete kring frågor om trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande ska skolan leva upp till FN:s barnkonvention. Analys/åtgärder Förskola/pedagogisk omsorg: Förskolecheferna har tillsammans med central förskolechef fördjupat sig i FN:s barnkonvention. I dialogerna som förskolechef har med central förskolechef kommer det att föras en diskussion på vilka sätt som arbetet för trygghet, arbetsro, mobbing och inflytande i förskolan sker i praktiken. Grundskolan F-5: Kollegial granskning av likabehandlingsplaner sker på olika rektorsmöten. Analys: Genomförd till viss del behöver fördjupa arbetet ytterligare. En utvärdering är genomförd som visar att utbildningen i SET har lämnat en del positiva avtryck i verksamheten. Nationell kritik har framförts mot metoden avseende vissa övningar med elever. F-5 kommer inte att fortsätta med SET som en gemensam satsning utan varje rektor får använda valda delar av metoden tillsammans med andra metoder i det förebyggande arbetet. Grundskolan 6-9: Alla enheter skulle under 2011 ha arbetat med SET, social emotionell träning. Resultatmått skulle utvecklats under året och alternativa program inventerats. En Time out sker i användning av 10

denna metod under resterande del av 2011. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Alla skolor ska ha ett väl fungerande samarbete med socialtjänst, närpolis, kultur- och fritid i UNGSAMgrupperna. Ansvarig för det lokala arbetet är rektor. Övergripande ansvarig är grundskolechef för år 6-9. Resultatmått skall även utvecklas under året. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Alla enheter ska ha rutiner för uppföljning av elevers trivsel och trygghet i skolan. Rutinerna ska framgå i skolans Likabehandlingsplan. Resultatmått skall utvecklas under året. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Alla enheter ska ha en elevhälsa. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Ansvarig för att det finns en fungerande elevhälsa på enheterna är rektor. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Central förvaltning har tagit fram ett dokument om arbetsro i skolan som enheterna arbetar utifrån. Samtliga enheter har tagit fram lokala ordningsregler som ska stärka arbetsron i skolan. Reglerna ska tas fram i samarbete mellan skolans personal, elever och föräldrar. Strategin bedöms kunna uppfyllas. Samtliga enheter genomför varje år en enkät där bland annat elevers trivsel och upplevelse av arbetsro utvärderas. Det är rektor som ansvarar för att resultaten av enkäten analyseras och att åtgärder vidtas för att komma till rätta med eventuella problem och svårigheter. Resultatmått skall utvecklas under året. Redovisning sker i samband med årsredovisning. 11

God kommunal service Mål 12) Invånarna ska vara nöjda med kommunens service Nämndens strategi För att möta familjer och barns behov ska det finnas valfrihet och olika former av förskoleverksamhet i Haninge. Vi har pedagogisk omsorg, tvåfamiljssystem, förskolor, allmän förskola samt vårdnadsbidrag. Strategierna bedöms vara uppfyllda. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Minst 60 i medborgarindex år 2011 Utred e-tjänst som ger föräldrar och elever större möjlighet att välja förskola/skola som svarar mot de kvalitetskrav som familjerna har. Analys/åtgärder Följs upp i samband med årsredovisning. Utredningen är genomförd och går att ta del av i delårsrapport 1. Mål 13) Den enskildes valfrihet och inflytande över den kommunala servicen ska öka Nämndens strategi Nämnd och förvaltning är öppna för att enskilda aktörer startar verksamhet. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Utred möjligheten att helt knoppa av pedagogisk omsorg. Genomför en kartläggning av studie- och yrkesvägledningen organisation och hur Analys/åtgärder Förskola/familjedaghem Aktivitet: Central förskolechef kommer att utreda möjligheten att privatisera pedagogisk omsorg genom att i steg 1 ta kontakt med kommuner som genomfört ett sådant arbete. Därefter kommer pedagogisk omsorg att bjudas in till en informationsträff om hur erbjudandet ser ut och vilka förutsättningar verksamheterna får. Åtagandet delvis uppnått. En informationsträff i samarbete med Fri företagarcentrum för dagbarnvårdare anordnades i april och ytterligare en kommer att anordnas i augusti. Grundskolan 6-9: Kartläggning genomförd och redovisad i delårsrapport 1. 12

Strategin bedöms kunna uppfyllas. eleverna kan få en förhöjd vägledning inför gymnasieval och framtida yrkesval Mål 14) Inköpen av ekologiska livsmedel i den kommunala organisationen ska öka Nämndens strategi Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Ökad andel i jämförelse med år 2010-9% Vi skall följa koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. Analys/åtgärder Följs upp och redovisas i samband med årsredovisning. Förskola/pedagogisk omsorg: Haninge kommuns förskolor följer koststrategens riktlinjer för inköp av ekologiska livsmedel. Grundskolan 6-9 Alla enheter ska erbjuda eleverna en allsidig och varierande kost. Ansvarig för kosten är rektor i samarbete med kommunens koststrateg. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Mål 15) Alla elever ska nå skolans kunskapsmål. Därför ska andelen öka varje år Nämndens strategi Nämnden vill att verksamheten ska organiseras så att eleverna i så hög utsträckning som möjligt har behöriga lärare i samtliga ämnen. Vidare skall insatser för de elever som riskerar att inte nå målen prioriteras. Nämnden prioriterar vidare en nolltolerans mot Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Klarar samtliga nationella mål i år 3, 6 och 9 (förbättring i jämförelse mellan år 2010 och år 2011) * Elevernas skolresultat samt jämförelsetal i skolplaneenkäten skall förbättras i jämförelse mellan år 2010 och år 2011 Ny skolplan för skolans långsiktiga arbete, dvs. Skolplan 2012-2015 skall framarbetas. Analys/åtgärder Se redovisning under rubriken kvalitet och resultat, analys och åtgärder. Se redovisning under rubriken kvalitet och resultat, analys och åtgärder. Förskola/pedagogisk omsorg: Förskolan representeras i kommande arbetsgrupp för att framarbeta en ny skolplan för 2012-2015. Syftet är att se till att förskolans reviderade läroplan blir en naturlig del inom ramen för en ny skolplan. 13

skolk, mobbning och kränkningar Vidareutveckla resultat- och kvalitetsuppföljningssystem samt hur det kopplas till förbättringsåtgärder i verksamheterna. Genomför en kartläggning av elevhälsan. Elevhälsan skall genomsyras av synvändan och bidra till elevernas möjlighet till ökad måluppfyllelse. Organisation och arbetssätt anpassas till barngruppernas storlek, barnens behov och lokalernas förutsättningar. Utvecklingssamtal som skall vara framåtsyftande och informera föräldrarna om hur de kan stötta sitt barns kunskapsutveckling hålls varje termin. Kompetensutveckling för lärarkåren. Kansliavdelningen För att IST-analys ska kunna bli ett effektivt verktyg att använda vid uppföljning av resultat måste grundstrukturen för IT-stöden fungera. Den strukturen har fortsatt att utvecklas under våren. Systemförvaltare finns utsedda för samtliga IT-system, och samarbetet med kommunstyrelseförvaltningens nya enhet BIT etableras steg för steg. Centrala stödavdelningen: Nämnden har fattat beslut om styrgrupp för elevhälsa och därmed ökat möjligheten att arbeta strategiskt kommunövergripande med elevhälsa. Styrgruppen kommer under hösten formulera innehållet i kartläggningen. Elevhälsans arbetssätt ses över utifrån ändringarna i skollagen. Studie- och yrkesvägledarnas roll i elevhälsoarbetet granskas särskilt. Förskola/pedagogisk omsorg Pedagogisk planerad verksamhet såväl inomhus som utomhus bedrivs måndag till fredag, kl. 9-14. Ett fåtal enheter har ett ekonomiskt underskott vilket leder till indragningar av t.ex. vikarietillsättning vid ordinarie personals frånvaro. Detta innebär att personaltätheten stundtals är låg vilket påverkar den pedagogiskt planerade verksamheten. Förskolan följer gemensamma instruktioner kring genomförande och innehåll i utvecklingssamtalen. Förskolorna fortsätter att följa de tidigare utarbetade instruktionerna för kunskapskontrollernas genomförande. Vi fortsätter att genom lokala pedagogiska forum utveckla verksamheten. Förskollärarens, förskolechefens och arbetslagets uppdrag och ansvar är förtydligat i förskolans reviderade läroplan. 14

Implementering av ny skollag och reviderad läroplan för förskolan pågår. Föräldrar skall i ett framåtsyftande perspektiv informeras om barnets utveckling. Grundskolan 6-9: Alla elever har individuella utvecklingsplaner. I planerna ska framgå vilka mål och åtgärder som är prioriterade för att eleverna ska nå minst godkänt i alla ämnen. Ansvarig för att det upprättas individuella utvecklingsplaner är rektor. För att öka tidsekonomin bör graden av precision kanske variera beroende på hur stort behov av stöd eleven har. Resultatmått för detta ska utvecklas. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Alla elever har rätt till en undervisning som anpassas till elevens förutsättningar och behov. Elevernas kunskapsbehov och skolans val av metoder bestäms och definieras av de regelbundna resultatuppföljningarna. En gemensam genomgång av elevresultaten, av skolledning och personal skapar förutsättningar för flexibilitet vad gäller tidsanvändning, resursfördelning och gruppstrukturer. Resultatmått för detta ska utvecklas. (Resultatstyrningskompetens.) Redovisning sker i samband med årsredovisning. Alla enheter ska ha rutiner för uppföljning av elevernas resultat. Att uppföljning sker och nödvändiga åtgärder ska vidtas på såväl individuell nivå (lärarens ansvar), gruppnivå (arbetslagets ansvar) som enhetsnivå (rektors ansvar). Grundskolechef 6-9 följer upp att resultatuppföljningen har lika hög prioritet som budgetarbetet. Resultatmått för detta ska utvecklas. Redovisning sker i samband med årsredovisning. Andel barn/elever som 1. klarar kunskapskontrollen i förskoleklass ökar 2. klarar för åldern avsedd kunskapskontroll 3. når målen i de nationella proven ökar Under rubrik, Kvalitet och resultat, analys och åtgärder, redovisas punkt 1-9. 15

4. når kunskapsmålen i alla ämnen i åk 5 ökar 5. klarar samtliga nationella prov i år 3 ökar 5. klarar samtliga nationella prov i år 5 ökar 6. klarar samtliga nationella prov i år 9 ökar 7. klarar samtliga nationella prov i åk 9 ökar 8. lämnar grundskolan med minst godkänt i alla ämnen ökar 9. lär sig något på varje lektion ökar Andel föräldrar som upplever att fritidshemmens verksamhet bidrar till barnets utveckling ökar upplever att särskolans undervisning bidrar till elevens utveckling ökar Frågeställningen fanns inte med i skolplaneenkäten år 2011. Frågeställningen fanns inte med i skolplaneenkäten år 2011. Genomgående ska ändå lyftas fram att föräldrar med barn på grundsärskolan är mycket mer nöjda år 2011. Strategin bedöms kunna uppfyllas 16

Mål 16) Alla ska uppleva trygghet och arbetsro i skolorna - därför ska andelen öka varje år Nämndens strategi I Haninges skolor ska det råda nolltolerans mot skolk och mot mobbning och kränkningar. Resultat av förvaltningens åtaganden inkl. uppföljning av nämndens indikatorer Målvärde: * Andel med upplevd trygghet i skolplaneenkät, minst 90 % (Jämförelsetal) * Andel med upplevd arbetsro i skolplaneenkät, minst 58,7 % (Jämförelsetal) Fördjupa arbetet med vår handlingsplan för trygghet och arbetsro i skolan. Analys/åtgärder Se redovisning under rubriken kvalitet och utvärdering Se redovisning under rubriken kvalitet och utvärdering Strategin bedöms kunna uppfyllas Utbildningsförvaltningen ska följa upp varje skolas arbete med likabehandlingsplanen och skolornas arbete med att förhindra, upptäcka och åtgärda mobbning och kränkningar. Förskola/pedagogisk omsorg: Förskolecheferna kommer att fördjupa sig i Handlingsplanen för trygghet och arbetsro i förskolan under 2011. Därefter kommer fördjupning att ske även på enhetsnivå. Central förskolechef kommer under 2011 att samla in samtliga likabehandlingsplaner och ha ett samtal kring dokumentet med resp. förskolechef och utvalda pedagoger. Samtliga ledningsgrupper för förskolan samt ett antal pedagoger kommer att delta i en föreläsning om Värdegrunden under 2011. Föreläsning om Värdegrunden genomförd. 17

Ekonomiskt resultat och prognos Budgetuppföljning januari-augusti 2011 Budgetuppföljningen omfattar utfallet till och med augusti månad. Budgetramen för 2011 är baserad på eleversättning per individ enligt kommunfullmäktiges befolkningsprognos samt anslag för särskola, barn i behov av särskilt stöd, strukturmedel och skärgårdsbidrag. Nämndens budgetram för 2011 är 1 250,7 mnkr exklusive äskat överskott av driftmedel från 2010. KF fattade beslut om överföring av driftmedel (1,4 mnkr) den 4 april varför 2011 års budgetram är justerad till 1 252,1 mnkr. Uppföljningen bygger på de transaktioner som bokförts till och med 2011-08-31. Nettoutfallet totalt för nämnden är 854,8 mnkr vilket motsvarar 68,3 % av årsbudget (riktvärde 66,7 %). Ackumulerat överstiger utfallet periodiserad budget för perioden och visar en negativ avvikelse jämfört med budget på -16,0 mnkr. Avvikelsen motsvarar knappt 1,3 % av nämndens totala årsbudget. Avvikelsen mot budget är -7,7 mnkr sämre än efter juli. Detta var i delar väntat vilket också påtalades i juliuppföljningen som visade ett resultat som var att betrakta som för bra. Den försämrade avvikelsen i augusti jämfört med juli kan fördelas enligt följande: Nämnd/central förvaltning -2,2 mnkr Central stödavdelning -2,0 mnkr Resultatenheter inkl. modersmålsenheten -1,9 mnkr Förbrukade överskott -1,6 mnkr Årsprognosen efter augusti månad är ett underskott på - 27,0 mnkr baserat på nuvarande budgetförutsättningar, ackumulerat nettoutfall för perioden samt större förväntat uttag av enheternas överskott än i tidigare prognoser. Prognosens försämring i augusti jämfört med juli beror på att nämndens överskott från tidigare år på 1,4 mnkr inte kan finansiera enheternas förväntade uttag av överskott 2011 vilket nu i nästan full omfattning har beaktats i prognosen. Förbrukningen av överskott har under årets första halva varit relativt sparsam för att sedan öka något i juli och augusti och det har varit svårt att förutse kommande uttag under året. Enheterna har till och med augusti förbrukat 4,3 mnkr av överskott medförda från 2010. Inför tertialuppföljningen 2 har enheterna uppmanats att uppge hur mycket de avser förbruka ytterligare. Den sammanlagda uppskattningen som verksamheten idag gör är att ca 8,0 mnkr kommer att användas under september-december vilket inte har varit klart uttalat tidigare. Cirka 5,4 mnkr av dessa kommer enligt verksamheten att förbrukas av F-5 skolorna, ca 2,2 mnkr av förskolorna och 0,4 mnkr av 6-9 skolorna. Om ytterligare 11 mnkr förbrukas blir uttaget av överskott 2011 sammanlagt ca 15,3 mnkr. Sedan PO-rabatten avräknats hade enheterna totalt 21,6 mnkr i överskott, förbrukas 12,3 av dessa finns 9,3 mnkr kvar till 2012. Uttag av överskott 2012 bör budgeteras i kommande års budget för att undvika den situation som råder 2011. Central förvaltning har per augusti fortfarande en ofinansierad budget för skolskjutsar samtidigt som det faktiska utfallet löpande bokförs. Det budgettillskott på 14,0 mnkr som beslutades i KF den 12 september är ännu inte beaktat i budget och prognos. Ramökningen 18

på 14,0 mnkr kommer att läsas in i ekonomisystemet i september vilket påverkar kommande prognos. Prognos för volymutveckling och eventuella ekonomiska konsekvenser av denna jämfört med budget och tilldelad volymkompensation är ännu inte heller beaktad i prognosen, eftersom det stora avläsningsdatumet för de flesta kommuner är den 15 september. Fortfarande råder en viss grad av osäkerhet för hösten kring på vilken skolenhet eleverna valt att gå. Ett antal barn folkbokförda i Haninge är ännu inte registrerade på någon skolenhet, några av dessa kan vistas/bo tillfälligt utomlands och i vissa fall har skolor utanför Haninge inte meddelat att de har Haningeelever hos sig. Om nämnden har fler elever i snitt för helåret än budgeterat kan volymkompensation bidra till ett bättre resultat än nuvarande prognos. Ärendets beredning Ärendet har beretts i dialog mellan Utbildningsförvaltningens ledningsgrupp och controller (Ksf) samt mellan förvaltningens linjechefer, rektorer och ekonomer (Ksf). Resultaträkning nämnden totalt Föregående år Budget Beskrivning Utfall Budget Avvikelse Motsv period helår 201101 201108 201101 201108 201101 201108 201001 201008 2011 Intäkter 762 279 747 453 14 826 743 760 1 117 254 Kostnader 1 617 036 1 586 186 30 850 1 577 853 2 369 408 Totalt 854 757 838 733 16 024 834 093 1 252 155 Intäkterna är 2,5 % högre än motsvarande period föregående år. Av totala intäkter (762,3 mnkr) är 671,4 mnkr interna och 90,9 mnkr är externa. Även kostnaderna är 2,5 % högre än samma period förra året. Av de totala kostnaderna är ca 43 % interna (ca 689,2 mnkr) och 57 % externa (927,8 mnkr) I både interna intäkter och interna kostnader återfinns så kallade intern-interna poster när man tittar på hela nämndens resultat inklusive resultatenheter. Det betyder att intern ersättning inom förvaltningen, till de egna enheterna från förvaltningschefen eller mellan enheter bokföringsmässigt finns med i resultaträkningen, vilket blåser upp den interna intäkts- och kostnadsmassan med en stor andel av totala interna intäkter och kostnader. I dessa poster finns intern eleversättning som elevpeng, lokalersättning, strukturbidrag, modersmålsersättning, språkutvecklingspeng mm. Skulle man neutralisera dessa interna transaktioner skulle resultatet på sista raden bli det samma eftersom de egentligen inte varken ökar kostnader eller intäkter utan bara blåser upp nivån. 19

Nämndens centrala budgetuppföljning exklusive resultatenheter Resultaträkning Periodens resultat Föregående år Budget Utfall Budget Avvikelse Motsv period helår 201101 201108 201101 201108 201001 201008 2011 Beskrivning Intäkter 86 070 75 608 10 462 85 401 113 635 Kostnader 928 581 908 214 20 367 919 741 1 365 790 Totalt 842 511 832 605 9 905 834 341 1 252 155 Nettoutfallet totalt för den centrala budgeten tom augusti är 842,5 mnkr. Avvikelsen mot periodiserad budget för perioden är totalt för central budget -9,9 mnkr. Detta är ett sämre resultat än efter juli då avvikelsen var 5,7 mnkr. Förändringen jämfört med juli är på nämnd/central förvaltning -2,2 mnkr och på Central stödavdelning -2,0 mnkr. En felaktig uppbokning av kostnader gjordes för centralstödavdelning påverkar resultatet negativt med ca 3 mnkr, vilket kommer att justeras i september. Bokförd skolskjutskostnad för juli och augusti är bara 0,3 mnkr vilket jämfört med periodiserad budget är ca 1,7 mnkr för lite. Intäkter fördelade på intäktsslag Utfall Budget Avvikelse Motsv period helår 201101 201108 201101 201108 201001 201008 2011 Beskrivning 30211 kostersättning 8 0 8 7 0 3138 Barnomsorgsavgift 39 847 43 413 3 566 39 186 65 244 3510 Driftbidrag från staten och statliga myndig 1 806 0 1 806 4 724 0 3511 Statsbidrag maxtaxa förskoleverksamhet o 23 171 23 540 369 23 566 35 377 3515 Bidrag Migrationsverket 500 0 500 283 0 3520 Driftbidrag från AMS 542 599 56 611 900 3560 Momsbidrag vid köp av ej skattepliktig ver 9 159 8 071 1 088 8 992 12 133 3590 Övriga bidrag 2 668 3 327 659 2 539 5 000 3611 Försäljning av verksamhet till annan komm 8 432 211 8 221 8 598 320 3891 Periodiseringskonto 966 0 966 0 0 3999 Default intäkter 494 0 494 0 0 Externa intäkter 86 592 79 160 7 432 88 906 118 973 9610 Intern försäljn adm tjänster 65 0 65 561 0 9640 Intern försäljn övrigt 68 0 68 266 0 9660 Språkutvecklingspeng 4 964 6 214 1 250 6 224 9 338 9690 Övriga ersättningar 4 310 2 662 1 648 1 686 4 000 9877 Lokal och städ ersättningar 1 0 1 0 0 Interna intäkter 522 3 552 3 030 3 505 5 338 Intäkter 86 070 75 608 10 462 85 401 113 635 20

Kostnader fördelade på kostnadsslag Periodens resultat Föregående år Budget Utfall Budget Avvikelse Motsv period helår 201101 201108 201101 201108 201001 201008 2011 Beskrivning 1.Lönekostnader 26 605 28 085 1 481 26 815 42 296 2.Övriga personalkostnader 2 262 2 084 178 1 870 3 138 3 Lokalkostnader 21 380 23 805 2 425 20 950 35 776 4.Inköp och tjänster 1 160 712 448 1 812 1 079 5.Bidrag och köp av extern verk 190 935 176 218 14 717 186 808 264 999 6.Verksamhetskostnader 7 231 7 373 142 5 875 11 087 7.Övriga kostnader 4 671 9 804 14 476 7 455 14 735 8.Interna kostnader 674 336 679 741 5 404 668 156 1 022 150 Kostnader 928 581 908 214 20 367 919 741 1 365 790 Nettoutfall per verksamhet centralt för gemensam verksamhet, förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, förskoleklass samt grundskola 1-9 Benämning Ackumulerat Periodiserad avvikelse Budget verksamhet nettoutfall budget Utfall/budget helår 201101 201108 2011 Gemensam verksamhet 36 947 28 093 8 854 42 232 Förskola 250 370 254 595 4 224 382 619 Förskoleklass 37 000 36 526 474 54 893 Skolbarnomsorg 65 079 58 815 6 264 88 391 Grundskola 379 176 383 830 4 653 576 829 Totalt 768 572 761 858 6 714 1 144 963 Tabellen visar utfall, budget och avvikelse för central budget exklusive Central stödavdelning, CSA, (och exklusive resultatenheter) per verksamhet. Avvikelsen mot periodiserad budget är 6,7 mnkr vilket är en försämring med ca 2,2 mnkr jämfört med juli. Gemensam verksamhet I budget för Gemensam verksamhet, drygt 42,2 mnkr enligt tabellen ovan, återfinns kostnader för: Nämnd Central förvaltning Förvaltningschef (löner förvaltningsledning, pedagogiskt centrum, fackliga, centrala lönebidragare, övriga budgetposter) linjechefer kansliavdelning kvalitetsavdelning 21

Här ingår förutom löner organisationsutveckling, strategi och åtgärdsplan, NTA, FFFF, kunskapskontroller, skolplaneenkät, kompetensutveckling, verksamhetsutveckling, rekrytering, system, administrativa kostnader, ungdomsråd, Reggio Emilia Facklig verksamhet Lärarlyftet Centrala lönebidragare Intern service (ekonomi, personal, lön, post mm) Budgetunderskott 2011 (-14,7 mnkr) Total faktisk kostnad (inkl. budgetunderskott): 56,9 mnkr Gemensam verksamhet kan delas upp i två delar: Kostnader som endast är till nytta egen verksamhet vilken återtas via avdrag från elevpengen för den egna verksamheten. Cirka 38 mnkr Nämnd- och huvudmannakostnad för samtlig verksamhet, återtas inte av egen verksamhet utan belastar samtliga verksamheter. Cirka18,9 mnkr Förskoleverksamhet Benämning Ackumulerat Periodiserad avvikelse Budget verksamhet nettoutfall budget Utfall/budget helår 201101 201108 2011 fsk ledning/adm 595 801 206 1 204 familjedaghem 1 229 1 376 146 2 067 Familjedaghem 1 3 år 4 455 4 556 101 6 848 Familjedaghem 4 5 år 2 865 3 513 648 5 279 familjedaghem enskild 8 117 8 127 9 12 213 familjedaghem annan kommun 2 151 355 1 796 533 Familjedaghem 16 359 15 175 1 184 22 806 förskola 41 761 45 210 3 448 67 944 Förskola 1 3 år 137 324 150 266 12 942 225 827 Förskola 4 5 år 98 132 92 785 5 346 139 443 förskola enskild 36 253 37 798 1 545 56 805 Förskola annan kommun 77 2 021 1 944 3 037 Förskola 230 024 237 660 7 636 357 169 Öppen förskola 1 046 958 88 1 440 Allmän förskola 2 347 0 2 347 0 Förskola 250 370 254 595 4 224 382 619 22

Förskoleklass Benämning Ackumulerat Periodiserad avvikelse Budget verksamhet nettoutfall budget Utfall/budget helår 201101 201108 2011 förskoleklass 31 797 30 304 1 493 45 543 Förskoleklass enskild 5 074 6 071 997 9 124 förskoleklass annan kommun 128 150 22 225 Förskoleklass 37 000 36 526 474 54 893 Skolbarnomsorg Benämning Ackumulerat Periodiserad avvikelse Budget verksamhet nettoutfall budget Utfall/budget helår 201101 201108 2011 skolbarnsomsorg 54 259 47 488 6 771 71 367 Familjefritidshem 6 9 år 930 1 002 72 1 506 skolbarnsomsorg enskild 9 703 9 967 264 14 978 Skolbarnsomsorg annan kommun 188 359 171 539 Skolbarnsomsorg 65 079 58 815 6 264 88 391 Grundskola 1 9 Benämning Ackumulerat Periodiserad avvikelse Budget verksamhet nettoutfall budget Utfall/budget helår 201101 201108 2011 Grundskola 7 867 11 046 3 179 16 600 gemensamt 506 404 101 608 grundskola 1 5 år 152 169 161 348 9 179 242 482 Grundskola, enskild 26 261 25 314 947 38 043 grundskola 1 5 år, annan kommun 1 624 3 435 1 811 5 162 grsk år 1 5 180 054 190 097 10 043 285 688 grundskola 6 9 131698 131 303 395 197 329 grundskola 6 9, enskild 44 355 39 350 5 005 59 137 grundskola 6 9, annan kommun 4 435 7 564 3 129 11 367 grsk år 6 9 180 488 178 216 2 271 267 833 musikskola 2 0 2 0 Grundskola 368 916 379 763 10 847 570 729 Skolskjuts (Grundskola) har i juli - augusti endast kostat 0,3 mnkr att jämföra med periodiserad budget på ca 2 mnkr. Resterande del av utfallet består av central avskrivning och internränta 23

Central stödavdelning Benämning Ackumulerat Periodiserad avvikelse Budget verksamhet nettoutfall budget Utfall/budget helår 201101 201108 2011 CSA Särskolan 17 773 18 275 503 27 690 CSA 55 818 51 729 4 088 78 378 Ipcs verksamhet 348 742 394 1 125 Totalt 73 939 70 747 3 192 107 192 På grund av felaktiga bokföringar på 3,4 mnkr ser den redovisade avvikelsen mot budget betydligt sämre ut än vad som egentligen är fallet, vilket justeras i september. Central stödavdelning har således totalt en positiv budgetavvikelse för perioden. Däremot finns avvikelser inom de olika delarna av budget. Skolkostnader för elever som socialnämnden placerat på institution avviker i dagsläget med -2,5 mnkr. Det finns indikationer på att detta underskott kan komma att öka ytterligare mot slutet av året. Det negativa utfallet balanseras med ett positivt resultat för tilläggsbelopp i egen verksamhet och IKE/fri. Avdelningen har även haft delvis vakanta tjänster under året. Förbrukad andel av årsbudget, särskilda budgetposter Strukturbidrag: 25,7 mnkr (68,5%) ca 0,7 mnkr mer än periodiserad budget. Nivån är ca 200 tkr lägre i juli och augusti än tidigare vilket beror på nedläggningen av Jordbromalmsskolan som hade ett väldigt högt strukturbidrag per elev. Språkutvecklingspeng: 5,1 mnkr (55,1 %) ca 1,1 mnkr mindre än periodiserad budget för perioden Modersmålsundervisning: 9,2 mnkr (77,3%) ca 1,3 mnkr mer än periodiserad budget för perioden. Skolskjuts: 9,4 mkr (52,2%). Merparten av den faktiska kostnaden faller ut i feb-jun samt sept-dec under hösten. Under delar av januari och sommarmånaderna körs inga skolskjutsar. Årsbudget är periodiserad över hela året, dvs. kostnaden är budgeterad för alla 12 månader. Därför ser utfallet tom augusti bokföringsmässigt ut att ligga under periodiserad budget. Kommande fyra månader kommer kostnaderna att komma ikapp den periodiserade budgeten. Bedömningen är att budget på årsbasis för skolskjuts kommer att räcka för att täcka kostnaderna. Eftersom flertalet av dessa budgetposter är kopplade till eleversättning är även detta utfall att betraktas som preliminärt. 24

Resultatenheter Eftersom eleversättningarna är preliminära redovisas inte enheternas resultat på enhetsnivå. Att ersättningen är preliminär beror på att elevregistrering i verksamhetssystemet för höstens verksamhet inte är komplett registrerad. En stor andel elever vid tidpunkten för juli- och augustikörningen har inte registrerats på rätt skolenhet, och de som ändå var registrerade byter inte sällan enhet efter ett par veckor. När korrekt registrering är utförd av verksamheten rättas ersättningen retroaktivt i samband med septemberkörningen för juli och augusti. Ett antal elever är ännu inte registrerade på någon skolenhet, för dessa elever har ingen ersättning betalats ut i juli och augusti. Förändringar mellan egen verksamhet och IKE/fri beroende på elevernas val av skola påverkar inte den centrala budgeten i sig men kan påverka resultatenheternas resultat, beroende på om man tar emot eller tappar fler elever än budgeterat för hösten. Förflyttning av elever kan ske både mellan kommunala enheter och mellan kommunala och fristående/andra kommuner. Sammanlagt har resultatenheterna ett negativt ackumulerat nettoutfall (exklusive förbrukade överskott) på -8,23 mnkr. Detta är -2,17 mnkr sämre än enheterna har budgeterat för perioden (-6,07 mnkr). Resultatenheterna måste under resterande delen av året klara att prestera ett positivt nettoutfall på 8,2 mnkr för att klara den helårsbudget som inför budgetåret lagts i balans av samtliga resultatenheter. En resultatenhetsbudget i balans innebär att intäkter (interna eleversättningar + externa intäkter) och kostnader är lika stora, dvs. 0. Resultatet vid årets slut ska motsvara detta, i annat fall uppstår under- eller överskott. Resultat per verksamhet för resultatenheterna framgår enligt nedan: Rektorsområde Ackumulerat Ackumulerad avvikelse Budget avvikelse nettoutfall budget utfall/budget helår utfall/budget tom augusti tom augusti tom augusti 2011 tom juli Totalt Förskola 2 016 70 1 946 0 1 674 Totalt F 5 3 921 2 748 1 172 0 1225 Totalt 6 9 6 326 3 386 2 940 0 2 840 Summering resultatenheter 8 230 6 065 2 166 0 59 Förskolverksamheten Förskoleverksamheten ligger bättre till än budget för perioden med ett 1,9 mnkr bättre resultat än budget, vilket är något bättre än i juli. Av 17 enheter har 5 ett underskott i utfallet tom augusti. Två av dessa enheters underskott är så små att de inte behöver kommenteras, de kommer med största sannolikhet att vara i balans vid september uppföljningen. Ribbybergs och Skärgårdens förskoleenheter har båda underskott liksom Familjedaghemmen. Dessa tre enheter har sedan 2008 haft underskott av olika skäl. T ex höga lokalkostnader med biytor som ej går att använda i verksamheten, återbetalning av tidigare underskott och organisatoriska svårigheter/ brist på barn inom familjedaghemmen. 25

En enhet som bör lyftas fram är Brandbergen som under våren hade en dyster prognos men som vidtagit åtgärder för att få ekonomin i balans. I senaste budgetuppföljningen visar nu enheten ett positivt resultat. Enheterna har under budgetåret varit försiktiga med att konsumera för att inte drabbas av samma sak som föregående år, en budget i obalans i oktober/november. Med största sannolikhet kommer de att förbruka mer pengar under hösten när de ser att ekonomin håller. De enheter som ännu har oförbrukade överskott planerar att förbruka större delen av detta under innevarande budgetår, ca 2,2 mnkr Grundskola F-5 Grundskola F-5 har ett resultat för perioden som är 1,2 mnkr sämre än budget vilket är en försämring med ca 2,4 mnkr sedan juli. Enheternas signal efter augusti är att ca hälften av överskotten kommer att förbrukas under 2011 vilket motsvarar ca 5,4 mnkr september-december. Ribbybergsskolan har dragit på sig en hel del kostnader i samband med sin tillfälliga lokalisering till Lyckeby men tf rektorn vidtar nu åtgärder för att minska på personalkostnader. Lundaskolan har i sitt budgetarbete räknat en intäkt två gånger och har nu ett digert arbete framför sig att under hösten arbeta in nuvarande underskott. Vendelsömalmsskolan har gjort ett bra arbete för att fylla på med nya elever men lider av att man tappat många äldre elever till annan verksamhet. Dessa enheter kan få det svårt att nå en budget i balans. Övriga enheter bör klara en budget i balans. Grundskola 6-9 Grundskola 6-9 har försämrat sitt resultat ytterligare något och har nu ett 2,9 mnkr sämre resultat än budget för perioden. Jordbromalmsskolan, som nu är avvecklad, redovisar ett underskott på 300 tkr. Skärgårdens underskott är förväntat och en tidigare utredning visar problemet med att få en budget i balans. Skälet är svårigheter att effektivisera organisationen på grund av glesbygdsproblematik och små enheters brist på elever. Det stora underskott som Brandbergsskolan redovisar är bekymmersamt. En hög kostnad är den fritidsverksamhet, som skolan bedriver för elever i särskolan. Diskussioner pågår om hur skolan ska få full kostnadsteckning för denna verksamhet. En fördjupad uppföljning av skolans ekonomi pågår. Övriga enheters prognoser är att vara i balans vid budgetårets slut. De enheter som har ett överskott kommer att förbruka dessa under innevarande budgetår. 26

Modersmålsenheten Modersmålsenheten är en resultatenhet som organisatoriskt ligger under central stödchef men som budget- och uppföljningsmässigt betraktas och fungerar på samma sätt som de övriga kommunala resultatenheterna. Enhetens nettoutfall tom augusti är 285 tkr vilket är 349 tkr bättre än periodiserad budget för perioden. Totalt har resultatenheterna inklusive modersmålsenheten ett -1,8 mnkr sämre nettoutfall än periodiserad budget Överskott Resultatenheterna har förbrukat ca 4,3 mnkr av överskott medförda från 2010 under januariaugusti. Förbrukningen har hittills varit relativt begränsad men har tagit fart efter sommaren. Enheterna har inför tertialuppföljningen fått frågan hur mycket de avser att förbruka under resten av året och den samlade bedömningen av deras svar är ytterligare ca 11,0 mnkr fram till december. 27