Till: Svenska Kraftnät Er referens 2012/1390 Svensk Vindenergis synpunkter på Svenska Kraftnäts Perspektivplan 2025. Svensk Vindenergi välkomnar Svenska Kraftnäts perspektivplan som ska synliggöra och sätta ramarna för behovet av investeringar i stamnätet fram till och med år 2025. Mot bakgrund av den pågående omfattande vindkraftsutbyggnaden är en utbyggnad och förstärkning av stamnätet en direkt förutsättning för att kunna integrera stora mängder förnybar elproduktion i kraftsystemet. En utmaning är att veta vilka investeringar som bör prioriteras och när i tiden de ska ske. Här kommer perspektivplanen i form av ett långsiktigt plandokument att spela en avgörande roll. Allmänna synpunkter Vi anser att perspektivplanen överlag är väl genomarbetat och täcker in många av de utmaningar vårt kraftsystem står inför. Det mesta vi har att anmärka på i perspektivplanen är framförallt kopplat till antagandena om den volym vindkraft som förväntas komma in i kraftsystemet fram till och med år 2025. Icke desto mindre är detta en väldigt central fråga som får stora konsekvenser för valet av prioriterade investeringar. Svenska Kraftnät har tyvärr en tradition av att följa Energimyndighetens prognos för vindkraftsutbyggnaden, vilken historiskt har visat sig kraftigt underskatta utbyggnaden av vindkraft och förväntas göra så framöver. Planeringsramen för vindkraft innebär att det ska finnas planmässiga förutsättningar om 30 TWh vindkraft till år 2020. Höjer vi målet i elcertifikatsystemet, utnyttjar samarbetsmekanismerna eller om vindkraftens produktionskostnad fortsätter att sjunka, finns det goda möjligheter att nå planeringsramen till 2020. Dock har det ingen betydelse om kommuner, länsstyrelser m.fl. skapar sådana förutsättningar om den mest centrala aktören, Svenska Kraftnät samtidigt inte gör det. Idag är just stamnätet och de begränsningar som finns eller som snart kommer inträda ett av de stora hoten mot en fortsatt utbyggnad av förnybar elproduktion. Vid avsaknad av en handlings/beredskapsplan riskerar därför stamnätet att bli den begränsande faktorn för utbyggnaden av förnybar elproduktion, vilket skulle gå emot Svenska Kraftnäts instruktion, att främja utbyggnaden av förnybar elproduktion. Vad som saknas i perspektivplanen är alltså en analys kring hur perspektivplanen med de olika scenarierna för vindkraften förhåller sig till planeringsramen om 30 TWh vindkraft till år 2020 (obs. ej 2025) 1 (7)
Vilka åtgärder ämnar man från affärsverkets sida vidta eller föreslår måste till för att hinna säkerställa att nätet är tillräckligt rustat utifrån dagens ledtider på upp till 10 år för en ny luftledning? Kommer t.ex. den föreslagna nya ledningen från norr till söder vara tillräcklig för att undvika inlåsningseffekter och om ja hur säkerställer man att den utökade överföringskapaciteten kommer finnas tillgänglig i tid? Vad är alternativen till att bygga en helt ny kabel? Kommer det den nya kabeln till Tyskland vara tillräcklig även vid 30 TWh vindkraft? Då vi lever i en föränderlig värld är det viktigt att den nationella bindande tioårsplanen som kommer att tas fram utifrån perspektivplanen regelbundet uppdateras för att säkerställa att planeringen av stamnätet tar hänsyn till utvecklingen inom energiområdet. Specifika synpunkter Kapitel 2 2.2.3 TYNDP och nationella tioårsplaner Det är positivt att man från europeiskt håll har börjat samordna ländernas nätutbyggnadsplaner. Det är däremot olyckligt att antagandena för vindkraftsutbyggnaden i TYNDP är kraftigt underskattade. Antagandet om 11 TWh vindkraft till 2020 kommer att nås senast vid slutet av 2015 bara utifrån det som är under byggnation i dag, men troligtvis redan 2014. På grund av underskattningen har nödvändiga planer såsom förstärkning av kapaciteten från norr till söder och nya utlandsförbindelser skjutits på framtiden. Svensk Vindenergi har en förhoppning om att Svenska Kraftnät till nästa revision tar större hänsyn till vindkraftsbranschens information vad gäller utbyggnadsplanerna. 2.3.1 Sveriges nationella handlingsplan för förnybar energi Elcertifikatsystemet utvecklas och målnivån höjs. Det nya målet för produktionen av förnybar el innebär en ökning i nivå med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002 års nivå. I och med att vi sedan 2012 har ett gemensamt elcertifikatsystem med Norge bör det tilläggas att det gamla målet om 25 TWh inte längre är aktuellt. Det nya gemensamma målet om 26 TWh från och med 2012 till och med 2020 innebär att beroende på var produktionen hamnar i de två länderna kan vi i Sverige få ca 13 TWh (nuvarande produktion) som lägst och ca 38 TWh (all tillkommande produktion) som högst, inom ramen för nuvarande elcertifikatsystem. 2.3.2 Planeringsramen för vindkraft Med hänvisning till planeringsramen om 30 TWh vindkraft år 2020 skriver regeringen i sin budgetproposition: Det är angeläget att samtliga berörda centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner tar ett tydligt ansvar i arbetet med att skapa sådana planmässiga förutsättningar. Detta bör alltså inte minst gälla Svenska Kraftnät i egenskap av Sveriges systemoperatör. Även om planeringsramen inte är ett utbyggnadsmål är det viktigt att det finns beredskap för 30 TWh vindkraft till 2020. Sakfel i mening: det kan jämföras med de i storleksordningen 1000 vindkraftverk som finns idag. 2 (7)
I dag finns det nästan 2500 vindkraftverk i drift. 1 2.3.3 Elmarknadspolitiken Sakfel i mening: Sverige har till utgången av 2011 ökat den förnybara elproduktionen med 11,5 TWh jämfört med 2002. Enligt Energimyndigheten har den förnybara elproduktionen ökat med ca 13 TWh mellan åren 2002-2011. 2 Kapitel 3 3.1.1 Anslutning av elproduktion Det finns i dag ett antal vindprojekt som står och väntar eller inte kan ansluta sig pga. begränsningar i stamnätet eller Svenska Kraftnäts anslutningspolicy. Anslutningskraven har blivit hårdare kring vilka volymer vindkraft som får anslutas till stamnätet vilket är olyckligt i en tid då det fortfarande inte finns någon lösning på tröskeleffektsproblematiken eller tillämpningen av den nya förhandsregleringen. Även när det inte behövs ytterligare förstärkningsåtgärder i form av nya ledningar anger Svenska Kraftnät i sin vägledning för anslutning till stamnätet att man bör räkna med en tidsåtgång på minst 3 år från dess att anslutningsavtal är tecknat tills anslutningen finns på plats. Denna ledtid är ohållbart lång och Svenska Kraftnät bör därför prioritera att utreda hur processen kan gå snabbare. Svenska Kraftnät är ofta tydliga med att det transportnät de bygger är till för att överföra stora effekter över långa avstånd och att det är de regionala och lokala näten som ska ta hand om de allra flesta anslutningarna. Det är viktigt att Svenska Kraftnät då låter regionnätsbolagen få sin roll, och att Svenska Kraftnät är lyhörda och har en god dialog med dem när det gäller frågan om potentiella anslutningar. Svenska Kraftnät bör se på utvecklingen av förnybar produktion på ett övergripande, samordnande plan istället för att följa den på projektnivå. Svensk Vindenergi borde även fortsättningsvis kunna vara behjälpliga med att förse Svenska Kraftnät med uppgifter om vilka volymer vindkraft som förväntas komma in i systemet, när och var. I texten står det att hur mycket som kommer att byggas avgörs ytterst av elcertifikatsystemet utformning. Här bör tilläggas att utbyggnaden även kan komma att styras av samarbetsmekanismernas utformning. För närvarande genomför Energimyndigheten en revidering av riksintresse för vindbruk. En viktig fråga är hur nätbolagen inklusive Svenska Kraftnät kan ta större hänsyn till dessa riksintresseområden vid sin nätplanering än hittills har varit fallet. Projekt inom sådana områden torde ha större chans till förverkligande och ur ett samhällsekonomsikt perspektiv är det viktigt 1 http://www.vindkraftsbranschen.se/wp-content/uploads/2012/10/statistik-vindkraft-20121023.pdf 2 http://www.energimyndigheten.se/sv/press/nyheter/ny-publikation-elcertifikatsystemet-2012/ 3 (7)
att vindkraften tillåts byggas där det blåser som bäst. En förutsättning är att det finns goda anslutningsmöjligheter. 3.1.2 Flaskhalsar och marknadsintegration Det finns beskrivet hur flaskhalsproblematiken ser ut mellan SE3 och SE4. Det som saknas är en större översikt över de snitt och de flaskhalsar som ofta utgör begräsningarna, t ex snitt 2. Det vore även intressent med ett avsnitt kring hur de s.k. flaskhalsintäkterna används för att finansiera investeringarna i nätet. 3.1.3 Behov av reinvesteringar Det är något överraskande att Svenska Kraftnät inte har bättre kontroll på sina anläggningar utan att man nu behöver ett par år för att inventera sina anläggningar innan en långsiktig reinvesteringsplan kan tas fram. Är inte det en av grundfunktionerna hos en nätförvaltning att hantera reinvesteringsfrågor? 3.2 Samhällsekonomisk nytta Det är viktigt att ha systemperspektiv kring frågan om vad som kan anses som samhällsekonomisk nytta. Om förstärkningar görs till ett område fås naturligtvis effekter i det området, men även i sändande område kan det uppkomma effekter som ska tas med i analysen, men detta är inget som går att utlästa ur kapitlet. Det finns redan i dag exempel på där anslutande förnybar produktion i praktiken blir hindrade att ansluta då överföringsbegränsningar inträder/råder i befintliga nätet. Anslutande företag blir i dag tvungna att helt finansiera förstärkningar i nätet som innebär anläggningsarbete på helt andra anläggningar än de där anslutningen genomförs, det kan t ex vara att helt bygga om en station, där producenten inte har någon direkt anslutning, eller uppgradera andra ledningar än den producenten har anslutits sig till. Att alla ombyggnader och förstärkningar ska finansieras av anslutande part i dessa fall måste utredas ordentligt. 3.2.2 Beräkning av nyttovärden Avsnitt: Minskad risk för elenergibrist. Med antagandet att kärnkraftsproduktionen 2025 är som idag är risken liten. Men med tanke på hur tillgängligheten har varit de senaste åren och att den knappast lär blir bättre med tiden när flera reaktorer håller på att falla för åldersstrecket, anser vi ändå att det kan finnas en risk för elenergibrist om den förnybara elproduktionen inte hinner byggas ut i tid. 3.5 Tillståndsprocessen Svensk Vindenergi delar Svenska Kraftnäts uppfattning om att det är tillståndsgivningen för nya ledningar som kommer att bli gränssättande för hur snabbt stora mängder förnybar energi kan introduceras i det svenska elsystemet. Just därför är det av största vikt att det tillsätts en utredning kring hur tillståndsprocessen för anslutning, förstärkning och utbyggnad av stamnätet kan snabbas upp och förenklas. Svenska Kraftnät skriver helt riktigt att tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet normalt är väsentligt längre än motsvarande processer för att ge tillstånd till själva 4 (7)
vindkraftsanläggningarna, i vissa fall upp till tio år. Med tanke på de långa och komplicerade tillståndsprocesserna är det ohållbart att invänta slutliga beslut innan planer på förstärkningar sätts igång. Att göra förstudier och påbörja arbete med tillstånd för att reducera begränsningar som finns i överföring (och förväntas bli större under den närmaste perioden), är ett sätt att minska osäkerheten och tiderna. Svenska Kraftnät borde förhålla sig till vindkraftsutbyggnaden såsom man har gjort med kärnkraften. När ägare av kärnkraftverk varnar för en effekthöjning börjar Svenska Kraftnät planera för stamnätsledningar, på vinst och förlust, endast baserat på ett företags intention. Men när det istället kommer signaler om en så stor volym vindkraft att det fyller en stamnätsledning flera gånger om i norra Sverige, från en mängd olika företag, anser man att risken är för hög. Detta trots att risken att sätta igång något arbete i onödan i detta fall torde vara förhållandevis låg. Vidare måste en sådan risk vägas mot risken av att kraftproduktion bli instängd, en risk vi tror är betydligt mer överhängande och kan få mycket mer långtgående samhällsekonomiska konsekvenser. Därför är det viktigt att Svenska Kraftnät sätter igång det förstärkningsarbete som förr eller senare ändå måste till. Kapitel 4 4.2.1 Den nordeuropeiska elproduktionen Avsnitt: Vindkraft. Vår prognos över vindkraftsutvecklingen skulle här kunna uppdateras: Ursprunglig text: Svensk Vindenergi har tagit fram tre prognoser för vindkraften 2015, där produktionen uppskattas till mellan 11 och 25 TWh. Enligt Svensk Vindenergis kartläggning av vindkraftsprojekten var motsvarande 1000 MW under byggnation våren 2012. Projekt motsvarande 400 MW var lokaliserade i SE2. Enligt samma kartläggning har ca 3000 MW vindkraft alla tillstånd färdiga. Även för dessa projekt är två tredjedelar av kapaciteten lokaliserad i SE2. Nytt textförslag: Svensk Vindenergi har tagit fram tre prognoser för vindkraften 2015, där produktionen uppskattas till mellan 11 och 16 TWh. Enligt Svensk Vindenergis kartläggning av vindkraftsprojekten var motsvarande ca 1700 MW under byggnation hösten 2012. Utav dem var motsvarande 900 MW lokaliserade i SE2 och resten jämt fördelade på resterande elområden. Enligt samma kartläggning har ytterligare ca 6200 MW vindkraft alla tillstånd färdiga varav ca 1700 MW till havs. Utav de tillståndsgivna landbaserade projekten är ca 3/4 belägna norr om snitt 2. 4.3 Perspektivplan Avsnitt: Vindkraften Att den totala vindkraftsproduktionen skulle vara mellan 17 och 20 TWh anser vi är väldigt lågt räknat. Svensk Vindenergis mål är 30 TWh till år 2020 vilket vi har goda förutsättningar att nå vid nyttjandet av samarbetsmekanismerna, genom en höjning av ambitionsnivån i elcertifikatsystemet eller om vindkraftens produktionskostnad fortsätter att sjunka. 5 (7)
Inom EU diskuteras nu ett nytt klimatmål till 2030 och genom ett sådant kommer troligtvis utbyggnaden av vindkraften att fortsätta även efter 2020. Troligtvis kommer den landbaserade vindkraften vid det laget var så billig att den är lönsam att bygga ut även utan stöd från elcertifikatsystemet. VIND2 med en större andel vindkraft lokaliserat norr om snitt 2 torde utifrån vår egen prognos vara det scenario som utav alternativen är det mest troliga. Däremot anser vi att den havsbaserade kraften i samma scenario är lågt räknad, då det är möjligt bygga ut den havsbaserade vindkraften inom ramen för samarbetsmekanismerna eller t.ex. genom någon form av separat statligt stöd till teknologier som idag är för dyra för att konkurrera inom ramen för elcertifikatsystemet. 2025 är ändå 13 år fram i tiden och att det vid det laget inte har byggs ut någon mer havsbaserad vindkraft än som finns idag är föga troligt. Desto troligare är scenariot för havsbaserad vindkraft i scenario VIND3 som borde gälla för samtliga scenarier. Kapitel 6 6.3.2 Snitt 1 och snitt 2- åtgärder på längre sikt. Vi delar Svenska Kraftnäts uppfattning om att en ny förbindelse från SE1 via SE2 och SE3 måste ges prioritet. Behovet av denna ledning/kapacitet kommer dock troligtvis långt före 2020, snarare än efter 2020. Om kapaciteten i det idag redan ansträngda snitt 2 antas öka med +500 genom shuntkompensering och ytterligare med +500 med en ledning motsvarar den totala utökade kapacitet knappt den mängd vindkraft som idag byggs i elområde 2 och som kommer att vara i drift innan den första förstärkningsåtgärden är på plats. Lägg därtill ytterligare ca 3000 MW norr om snitt 2 som idag är tillståndsgiven effekt redo att börja byggas. Svensk Vindenergi ser mot bakgrund av detta att det är av högsta vikt att denna investering tidigareläggs 5-10 år och att Svenska Kraftnät undersöker alternativen till att bygga en helt ny ledning. t.ex. genom konvertering till likström eller genom spänningshöjning för att möjliggöra en snabbare process. Kapitel 8 8.3.3 Länkar till Europa Med tanke på att vi går mot ett stort elöverskott och överföringen till Tyskland har aktualiserats efter beskedet om nedläggningen av kärnkraften välkomnar vi att Svenska Kraftnät nu äntligen börjat titta på förutsättningarna för en ny förbindelse till Tyskland. I marknadsmodellstudien har man dock endast simulerat nyttan utifrån 17 TWh vindkraft år 2025. Vid 30 TWh vindkraft kan man tänka sig att det skulle bli mer intressant med fler utlandsförbindelser och ökade förstärkningar av det interna nätet, något Svenska Kraftnät bör undersöka. Även här kan man ifrågasätta varför tidplanen för den nya kabeln ligger efter år 2020. Om man har identifierat en ekonomisk nytta ser vi ingen anledning till att vänta så länge med denna investering, i synnerhet nu då Tyskland deklarerat att de kommer att börja bygga bort sina flaskhalsar med likströmskorridorer från norr till söder. 6 (7)
Slutligen om Svenska Kraftnät inte anser sig ha resurser till att projektera och bygga fler utlandsförbindelser bör de överväga möjligheten att överlåta det till privata aktörer. Stockholm 2012-12-14 Svensk Vindenergi Mattias Wondollek Telefon: 08-677 28 98 mw@svenskvindenergi.org 7 (7)