Branschvis energieffektivisering, BEE

Relevanta dokument
Samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv i Gävleborg och Dalarna

Dalarna pilotlän för grön utveckling

Projekt Energieffektivisering i företag Nationell konferens. Malmö, 25 nov 2014 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna

Incitament för energieffektivisering. Frida Simonson & Elin Einarson Lindvall,

Incitament för energieffektivisering

Energieffektivisering i SME. Marit Ragnarsson IVA 28 augusti 2013

Rapport: Branschvis energieffektivisering Slutrapport från projektet BEE

Introduktion till metodstöd inom projektet Incitament för energieffektivisering

Sammanfattande beskrivning

Resultaten från BEE. EIDs styrgrypp,13 oktober 2015 Marit Ragnarsson, Näringslivsenheten, Länsstyrelsen Dalarna

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Minnesanteckningar från konferensdagen Projekt Energieffektivisering, hur gör vi?

1. Energikontor Norr AB 2. Energikontoret Jämtland Härjedalen 3. Energikontor Västernorrland 4. Energikontor Gävleborg 5. Energikontor Dalarna 6.

Projektnamn: Kompetenscentrum för energieffektivisering i företag i ÖMS regionen

Etablering av nya arbetssätt och affärsmodeller för energieffektivisering och förnybar energi i små och medelstora företag.

Stärk ditt företag. Med effektivare energianvändning

Energikonsult för livsmedelsbutiker i Dalafjällen

/fe. Ink M2010/3479/H REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

Sammanfattande beskrivning

Energismarta företag. På väg mot ett fossilfritt Dalarna Energi- och klimatseminarium 3 maj Marit Ragnarsson, Länsstyrelsen Dalarna

Många bäckar små. Energimyndighetens arbete med små. och medelstora företag

Encom2020 Energy investments för competive companies 2020

Sammanfattande beskrivning

Coacher för energi och klimat

Energiintelligent Dalarna (EID) Möte om samordningen inom nätverket 21 september 2015

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Internationell strategi. för Gävle kommun

Projektplan. Av projektledaren: Rowan Wright Miljöstrategiska enheten

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

Projektnamn: Ramprojekt Företagsstöd - Miljöinvesteringar i Gävleborg

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Ta ansvar för miljö och ekonomi - spara energi

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering i Svensk industri-

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

IESN- Insatser för ett energieffektivt och starkt näringsliv (Mål 2, januari 2009 augusti 2011)

Storsatsning på energieffektivisering i företag. Loggor

Fotograf: Thomas Svensson Vetlanda. Energitillsyn 2011 Jönköpings län

Underlag till presentation av hur energifrågor kan bedrivas inom regionalt tillväxtarbete

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Projektnamn: Förstudie Energidatabas. Programområde: Nationella programmet. Ärende ID: Bakgrund och omvärld. Bakgrund

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Bilaga 1 Enkät Frågeformulär. 1 Hinder för energieffektiviseringar. Frågorna besvaras, om inget annat anges med ett kryss (X).

Miljö, Klimat och Energi

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Tillsyn av egenkontroll av energihushållning. Arbetssätt och praktiskt arbete Workshops

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

PM 2013:04. Slutrapport från projekten. Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag

Tänk längre! Vinn-vinn när företag sparar energi. Hur företag uppfyller miljöbalkens krav på energihushållning

2. Minnesanteckningar från förra mötet Minnesanteckningarna från mötet den 25/8 gicks igenom. Inga ändringar noterades.

Verksamhetsplan Energikontor Norra Småland

Systematiskt energiarbete. Charlotta Gibrand - ÅF Infrastructure AB, BA Buildings, Region Syd

Sammanfattande beskrivning

Förslag till handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg till

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING

Utlysning: medel för implementeringsnätverk och samordningsnätverk inom energi- och klimatomställning

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

THE EUROPEAN GREEN BUILDING PROGRAMME. Riktlinjer för energiledning

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Energi och klimatarbetet i Örebro län

Energiledning och mervärden. Therese Nehler Avdelningen för energisystem Linköpings universitet

Edsvik Anette - Gävle Dala Energikontor

Fokus Yrkesutbildning VO

VERKSAMHETSPLAN beslutad av styrelsen december 2015

ENERGIEFFEKTIVA FÖRETAG Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober Elin Svensson

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

Solenergi i byggnader. 10 okt 2017

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

Handlingsplan. Bygg- och fastighetsnätverk i Örebro län, åren Fastställd

Belysningsdagen i Kalmar

Martina Berg Örebro Energitillsyn enligt miljöbalken

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

på väg mot ett hållbart energisystem

Program Kaffe & Macka

Regional utvecklingsledare

Sammanfattande beskrivning

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Industriell plattform för leverantörer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet

Därefter kontaktas de som anmält intresse via telefon för tidsbokning.

1. Bakgrund och problembeskrivning

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

SAMARBETSAVTAL avseende kommunal energirådgivning och regional samordning

Aktivitetplan år Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län

Aktivitet/Aktiviteter Tid När Medverkande annan enhet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Slutrapport. Energiklok Affärsrådgivning. Diarienummer: Projektnummer:

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Energikontor Värmland

Aktivitet Utgifter internt Utgifter externt Period/ datum. A. Administration och utveckling nätverk. Genom Region Örebro län

Energieffektiva småföretag i Örebro län. Malmö

Transkript:

PROJEKTPLAN 2013-01-21 Dnr. Branschvis energieffektivisering, BEE Utmaningen Energiutmaningen är en av näringslivets största utmaningar. Investeringar i form av ändrade produktionslösningar och utbyte av utrustning tillsammans med beteendeförändringar kommer att behöva göras för att radikalt minska användningen av energi. En ökad energieffektivitet stärker företagens konkurrenskraft på flera sätt, t ex genom minskat energiberoende och lägre energikostnader, genom ökat värde i form av förbättrad miljöprofil samt genom stärkta företagsstrategier med anledning av att möjligheter och hot identifierats. Bakgrund och motiv till projektet Dalarna och Gävleborg har tillsammans bildat ett samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv. Forumet representeras av företrädare för organisationer som på olika sätt stödjer företag i sin utveckling. Ett bärande motiv för ett samlat forum är att öka effektiviteten genom ökad samordning och nyttjande av varandras stödresurser. Projekten Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag, vilka genomförts i Dalarnas län, har kontaktat över 400 industriföretag för att erbjuda starthjälp att komma igång med energieffektiviseringsarbetet. Kontakterna resulterade i att nära 300 företagsledningar besöktes med erbjudande om bl a energicheck och energikartläggning. De samlade erfarenheterna från besöken är av stort värde för det fortsatta arbetet. Bl a kan konstateras att företagen, generellt sett, under de senaste 5 åren förflyttat sig i energifrågan på ett sätt som innebär att medvetenheten och kompetensen ökat väsentligt, men att det nu finns en stor spridning i var man befinner sig i utvecklingen beroende på att förutsättningarna varierar stort mellan storlek på företag och olika branscher. Några andra viktiga erfarenheter är bl a att många företag: - har svårt att prioritera denna fråga - har stora möjligheter att spara energi, men tror ofta inte det - har problem med ansvarsfördelning när verksamhetsutövaren inte äger lokalerna - uppfattar energikontor och energikonsulter som arbetar på uppdrag av myndigheter som försäljare, vilket man är trött på - vill driva frågan själv och ta egna initiativ - många företag har stort intresse och gör åtgärder, inte sällan hemgjorda lösningar som passar den egna verksamheten. Projektet SMEEFFEN har i två etapper genomförts Dalarna och Gävleborg. Företag har genom projekten fått ökad kunskap om energieffektivisering samt starthjälp att komma igång. Utifrån den samlade erfarenheten i dessa projekt kan samverkansforumet för ett energieffektivare näringsliv konstaterat att det finns stort behov av fortsatt stöd till små och medelstora företag för att komma vidare i sitt energieffektiviseringsarbete.

Projektidé Samverkansforumet har beslutat att det samlade fortsatta arbetet ska ske i samarbete med företagarorganisationer i en branschvis ingång. Efter att i tidigare projekt ha fokuserat på upplysning och marknadsföring av energicheckar samt energikartläggningar behöver nu insatser fokusera på genomförande av åtgärder. Genom att arbeta branschvis kan metoder och angreppssätt utformas som stödverktyg anpassade med större relevans för företagen. En annan central tanke är att använda redan upparbetade kontaktvägar från företagarorganisationer som ingång till företagen. Det bedöms även finnas ett behov av att gruppera företag för inbördes stöd i genomförande av konkreta åtgärder. Samverkansforumet fortsätter att fungera som referensgrupp för projektet och har uppgiften att samordna med andra insatser på detta område Stöd till energieffektivisering i små- och medelstora företag är ett prioriterat insatsområde i Dalarna och Gävleborgs klimat- och energistrategier, liksom metoden att arbeta genom samverkan. Potential för projektet Som en direkt effekt av projektet bedöms 8 000 MWh kunna sparas i energianvändningen hos medverkande företag. Genom den spridning av projektets modell som ska ske till andra företag i samma bransch är en rimlig bedömning att projektet i förlängningen kommer att generera en energibesparing motsvarande 80 000 MWh. Förankring av projektet Samverkansforumet för ett energieffektivare näringsliv i Dalarna och Gävleborg har utformat projektet. Här ingår alla de mest relevanta regionala näringslivsorganisationerna och representanter för kommuner och företagarorganisationer. Projektets idé, tillsammans med erfarenheter från utvärdering av projektet Energismarta företag, presenterades för en intern arbetsgrupp inom Energimyndigheten i oktober. Målgrupp och avgränsning Länets samlade energianvändning indelas i tre användarsektorer; byggnader, transporter och industri. Den senare kan även underindelas i processindustrier och övrig industri. Projektet BEE har övrig industri som målgrupp. Det innebär industri i vid mening, d v s tillverkningsindustri, turism, service och handel. Övriga användarsektorer har sina egna processer i de båda länen. Projekten Energismarta företag och Energismarta landsbygdsföretag hade energikonsulter och företagsledningar som målgrupp, med målet att förmå de senare att fatta beslut om att genomföra en energikartläggning med förslag på åtgärder. I detta uppföljningsprojekt är fortsatt företagsledningar i fokus, men även teknisk personal med ansvar för genomförande av åtgärder. Vilka personer som är primär målgrupp för projektets aktiviteter avgörs av storlek och form av bransch. Projektet kommer att ingå samarbetsavtal med minst åtta branschorganisationer för små- och medelstora företag. Beroende på hur stora verksamheter dessa omfattar kan ytterligare branscher tas med i projektet. För att en bransch ska kunna ingå i projektet krävs att minst 5 företag från Gävleborg och Dalarna vill medverka. I de

flesta fall är det dock mer troligt att det kommer att vara fler än fem medverkande företag per bransch. En kartläggning av vilka organisationer som Dalarnas och Gävleborgs företag ingår i samt vilka olika stödorganisationer som finns har gjorts. De branschorganisationer som kommer att ingå i projektet har ännu inte slutligt bestämts. Intresset har sonderats, men vilka som i slutänden kommer att medverka avgörs av vilket engagemang som visas i skarpt läge. I första hand kommer projektet att samarbeta med de företagarorganisationer som har etablerade regionala eller lokala samarbetsorgan. Deras respektive kontaktpersoner fungerar då som naturliga ingångar och organen kan hålla ihop genomförandet, inte minst efter projektslut. I Dalarna och Gävleborg är det naturligt att samverka med Teknikföretagen, Transportgruppen (Biltrafik, Busstrafik, Motorbranschen, Petroleumbranschen och Transportindustrin), Svenska Aluminium, Betongföreningen, Jernkontoret, Svenska gjuteriföreningen, Centrala stadsrum, Avesta industrigrupp, Maskinentreprenörerna, Trä- & Möbelföretagen, Svensk Handel, Wajrum (Tillverkningsindustri i Ovansiljan) samt Matlandet (Småskaliga livsmedelsproducenter). Utöver dessa finns ca 25 lokala företagarorganisationer i regionen. Om målet med samverkan med åtta branschorganisationer inte nås genom dessa, kommer i andra hand samverkan att inledas med andra branscher som har relativt hög energianvändning och där det finns många företag representerade i Dalarna och Gävleborg. Tänkbara branscher är tryckerier, lackerare, bryggerier, bagerier, bilprovningar, bilhandlare, bussbolag, mekaniska verkstäder, snickerier, hotell, restauranger, däckverkstäder, bilverkstäder, livsmedelsindustrier, Samhall, vårdbolag, skidliftar, krematorier, handelsträdgårdar, bygdegårdar, kyrkor och betongindustrier. Projektet riktar sig inte mot offentligt finansierade verksamheter. Projekttid Projektet pågår från 203-03-01 till 2014-12-31. Syfte Syftet med projektet är att stödja små och medelstora industriföretag att genomföra konkreta energieffektiviseringsåtgärder. Företagsledningars beslutskapacitet att genomföra åtgärder samt teknisk personals kunskap att implementera åtgärder ska stärkas. En effektivare energianvändning förväntas stärka företagens konkurrenskraft. Modell för samverkan Grunden för samverkan är att vi erbjuder anpassat stöd för de företagarorganisationer som vid inledande kontakter uttrycker att man har en vilja att också genomföra aktiva åtgärder. Samverkansprocessen drivs i fem steg:

Inledande dialog - Dialog mellan parterna om samverkan - Planering av samverkan - Förankring i branschens egen organisation - Samverkansöverenskommelse undertecknad av båda parterna Branschanpassning - Analys av bransch (företag, omsättning/verksamhet, marknad, energianvändning mm) - En energicoach inom företagsgruppen utses, med uppgift att fungera som sammanhållande länk för energiarbetet även efter projekttiden. - Insamling av best practise i denna bransch från omvärlden - Kontraktera extern energikonsult som stödjer medverkande företag i analys och åtgärder. - Utveckling och anpassning av verktyg för samverkande bransch - Förankring och metodstöd genom samverkansforum. - Branschrelevanta verktyg framtagna - Organisation för genomförande riggad Företagsinsatser - Energianalyser i medverkande företag - Workshops för företagsledning samt utbildning av energicoach och teknisk personal - Handlingsplan och överenskommelse med företagen om åtgärder som ska genomföras - Ev gemensam upphandling av energianalystjänster och åtgärder - Nätverk bildas av teknisk personal där även energi- och klimatirådgivare kan ingå - Företagen genomför olika åtgärder med stöd av de verktyg som tagits fram inkl genom stöd från nätverk, energicoach och energikonsult. - Inmatning av energidata i benchmarkingverktyg - Energianalys utförd i medverkande företag samt överenskommelse om åtgärder. - Företagen har genomfört energieffektiviseringsåtgärder Lärande - Löpande uppföljning av samverkan och genomförda energiåtgärder. - Utvärdering av samverkansmodell samt effekter på energibesparing. - Återkoppling till företagsledning om hur det går, status och erfarenheter - Utvärdering av samverkansmodell och energibesparingar redovisade för företagsledning, samverkansforumet, för projektfinansiärer m fl. Spridning - Framtagning av kommunikationsplan - Arbetsmodellen och de anpassade verktygen presenteras för energikontor och företrädare för branschen i andra delar av landet. - Arbetsmodell och verktyg spridd till energikontor och branschen i andra delar av landet.

Verktyg En kartläggning visar att det redan finns många befintliga stödprocesser, organisationer som erbjuder kunskap- och metodstöd samt verktyg framtagna både regionalt och nationellt som kan användas i energieffektiviseringsarbetet bland småoch medelstora företag. En självklar utgångspunkt för projektet är att nyttja dessa så långt möjligt innan nya verktyg och metoder iscensätts. Erfarenheter från hur verktygen fungerat i genomförande kommer att inhämtas i samband med branschvisa omvärldsanalysen. Ett urval av de mest relevanta och efterfrågade verktygen kommer att anpassas till den företagsgrupp som vi samarbetar med. De verktyg som finns att tillgå har sammanställts nedan, kompletterat med de nya verktyg som detta projekt kommer att erbjuda. Information och kunskapsöverföring Skriftlig information i form av broschyrer och rapporter (urval av generellt producerat material från Energimyndigheten, Energieffektiviseringsföretagen m fl) sammanställt och presenterat på ett enkelt sätt Föreläsningar på enskilda företag och på nätverksträffar med företag som anpassas för aktuell bransch. Förbereds med viss nyckeldata och positiva exempel från företag i liknande bransch. NYTT VERKTYG Presentationsverktyg framtaget inom projektet Energismarta företag. Seminarier och workshops för företag i branschen. De aktörer som har olika stödverktyg erbjuder sig att arrangera och finansiera ett energiseminarium i anslutning till något av företagarföreningens/branschorganisationens ordinarie möte. NYTT VERKTYG Bank av konkreta exempel på liknande företag som lyckats i sitt energiarbete, inkl energianalyser utförda inom SMEEFFEN, Energismarta företag. Energikontoret Örebor och andra projekt. Dalapiloter med uppdraget att sprida erfarenheter av sitt energiarbete (inom Pilotlän Dalarna) Rådgivning och platsbesök av energi-och klimatrådgivare Stöd från branschens energicoacher NYTT VERKTYG Regionala visningsobjekt av lågenergibyggnader Studiebesök av goda exempel Erfarenhetsöverföring från andra branschers energiarbete NYTT VERKTYG Etablerat nätverk av aktörer inom och utom Energiintelligent Dalarna Genomförandeverktyg, analys Utbildning av energicoach inom branschen, som får en flerdagars genomgång av allmänna miljö- och energifrågor, metodik för energikartläggning och genomgång av verktyg. NYTT VERKTYG Omvärldsbevakning för att finna relevanta exempel och metoder NYTT VERKTYG Ekonomiskt stöd för energikartläggningar och upprättande av åtgärdsplaner i företag med < 500 MWh (energikartläggningscheckar samt företagsstöd), Länsstyrelsen Ekonomiskt stöd för energikartläggningar och upprättande av åtgärdsplaner i företag med > 500 MWh, Energimyndigheten Tips på lämpliga energikonsulter (som upphandlats för att kunna stå med på en rekommenderad lista ) NYTT VERKTYG Modell för interaktiv energikartläggning (Eskilstunamodellen) Checklista för energikartläggning (EEF) samt egenkontroll (Energikontoret Örebro)

Modell för egen energiplan (projekt ENGINE) Utbildning av beställare av energitjänster, SMEEFFEN II Genomförandeverktyg, åtgärder och uppföljning Coachning genom branschnätverk under ledning av projektet och branschens energicoacher NYTT VERKTYG Modell för framtagning av handlingsplan/energiplan Stor kunskaps- och erfarenhetsbank samt metoder om energieffektivisering i fastigheter genom Byggdialog Dalarna Verktyg för LCC-kalkylering och hållbar affärsutveckling mm, Responsible Business, REBUS inom Hållbar affärsutveckling vid Stiftelsen Teknikdalen Branschanpassade checklistor från Carbon Trust, UK Energiutbildning för fastighetsskötare, Högskolan Dalarna Energieffektivisering i skid- och boendeanläggningar, GREEN 2020 Energispartips i butiker, Energispartips i mindre industrier, Energispartips på kontor (EEF) Branschforum med stödfunktioner från VVS-företagen, Isoleringsföretagen och Solskyddsförbundet samt expertstöd från EEF. GIS-verktyg för presentation av energi- och företagsdata (Energismarta företag) Branschvisa energinyckeltal i databas ENIG Föresläsning/information om energiledningssystem samt verktyg för enklare verktyg för energiledning; Energiledning Light från projekt ENIG Spridning av arbetsmodell och verktyg Utifrån den kommunikationsplan som tas fram för projektet sker spridning av arbetsmodell, verktyg och resultat. Modell och resultat kommer att presenteras på hemsida i Dalarna och Gävleborg samt branschernas hemsidor. Metod och resultat presenteras via branschens egna kanaler. Utskick av metod- och resultatsammanställning till energikontor i landet samt branschen i övriga landet. Vid avslutningsseminariet sker en bred inbjudan. Projektledningen erbjuder sig att föreläsa om resultaten vid andras seminarier. Projektledningen söker partners för fortsatt och breddat arbete med respektive bransch inom Intelligent Energy Europe eller andra program Mål och mätbara effekter Mål för projektet Fortsatt engagemang av länens viktigaste aktörer i samverkansforum för ett energieffektivare näringsliv genom att de involveras i att utveckla metoder, branschspecifika verktyg samt medverkar i prioritering av målgrupper. Projektets modell för branschvis genomförande av energieffektiviseringsåtgärder har kompletterats med en genomarbetad och väl presenterad verktygslåda över vad parterna kan erbjuda. Mätbar effekt vid projektslut Samverkansforum har en fortsatt funktion som är så pass viktig att aktörerna känner det meningsfullt att medverka och bidrar på ett värdefullt sätt. Modellens verktygslåda har kompletterats och presenterats på ett funktionellt sätt. Plan för uppföljning Analys av antal möten och deltagande vid dessa möten. Kontroll av att verktygslåda finns sammanställd och att företagen uppfattar den som funktionell.

Samtliga företagsnätverk i länen har fått ett erbjudande om att ingå samarbetsavtal för branschvis energieffektivisering Minst 8 branscher har ingått samarbetsavtal för att genomföra energieffektiviseringsåtgärder. Minst 8 branschvisa modeller har tagits fram för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder Anpassade aktiviteter och verktyg har genomförts inom aktuella branscher Minst 40 företag har genomfört åtgärder som effektiviserat energianvändningen. Utvärdering av modellen samt genomförda energiåtgärder har gjorts. Modell och verktyg har spridits till motsvarande branschorganisationer samt till landets energikontor. Projektpartners söks för erfarenhetsspridning och vidare arbete med fler branscher och med befintliga branscher i en större geografi (EU) Samtliga företagsnätverk tillfrågade om att medverka Minst 8 samarbetsavtal Minst 8 branschanpassade modeller Beslutskapacitet och genomförandekompetens har ökat i deltagande företag. Energianvändningen har minskat med minst 8 000 MWh Dokumenterad kunskap och erfarenhet om modellen för branschvis samverkan samt genomförda åtgärder. Energikontor och företag i samverkande branscher i andra delar av landet har fått information, färdiga verktyg samt blivit inspirerade att förbättra branschens energiarbete. Nya samarbetspartners har hittats för fortsatt arbete enligt modellen. Kontroll av att alla företagsnätverk som kartlagts har fått erbjudande Räkna samarbetsavtal Räkna branschanpassade modeller Enkät till medverkande företag Anlitad energicoach sammanställer den löpande uppföljningen av åtgärder. Uppföljning av ingångna samarbetsavtal samt utvärdering från projektägare och medverkande företag (enkät) Räkna antal kontakter med aktörer utanför länet samt kontroll av att modell och verktyg spridits. Kontroll vid projektslut av att nya samarbetspartners hittats. Organisation och medverkande aktörer Då projektet administreras av Länsstyrelsen Dalarna så är också de formell ägare av projektet och ansvariga för den ekonomiska redovisningen. Chefen för Gävle Dala Energikontor leder projektets styrgrupp, vilken i övrigt bemannas av chefen för näringslivsenheten på Länsstyrelsen i Dalarna, Region Gävleborg samt representanter från företagarna och näringslivsorganisationer. Samverkansforumet utgör referensgrupp för projektet. Projektledare med ansvar för genomförandet mot företagen är anställd inom Gävle Dala Energikontor. Projektansvarig, med ansvar för projektets övergripande aktiviteter, samt projektekonom är anställd inom Länsstyrelsen Dalarna. Kommunernas energi- och klimatrådgivare inbjuds att medverka vid seminarier och workshops för att lära och etablera kontakt med företagen. Rådgivare från de kommuner där företag deltar i projektet medverkar i de branschnätverk som bildas.

Energicoachen i branschnätverket fungerar inledningsvis i projektet som ingång och dörröppnare mot företagen. Denne kommer också att få viss utbildning för att kunna fungera som sammanhållande länk för energiarbetet även efter projektslut. Extern energikonsult upphandlas för att ge företagen stöd i analys och genomförande av åtgärder. Genomförande av projektet Projektet genomförs enligt den modell som presenteras under rubriken Modell för samverkan. Länsstyrelsen som ägare av projekten bedöms ha god kapacitet att genomföra projektet. Insatsen är högt prioriterad inom uppdraget som pilotlän för grön utveckling där det även ingår att sprida erfarenheter till andra län. Aktiviteter, tidsplan och budget Aktiviteter Tidsplan Budget Möten och kontakter med regionalt Mars 2013-30 000 kr samverkansforum Framtagning samt genomförande av April 2013 420 000 kr kommunikationsplan Färdigställande av modell och verktygslåda April 2013-270 000 kr Okt 2013 Erbjudande till företagsnätverk om att inleda April 2013 240 000 kr samverkan tillsammans med energiseminarium för branschen. Juni 2013 Upprätta samarbetsavtal Maj 2013-110 000 kr Sept 2013 Branschvis anpassning av verktyg Maj 2013 405 000 kr (se aktiviteter i modell ovan) aug 2013 Genomförande av företagsinsatser Sept 2013 2 455 000 kr (se aktiviteter i modell ovan) Uppföljning, enkät för utvärdering av modell, utvärdering av energisparåtgärder mätt i kwh Okt 2014 Nov 2014-100 000 kr Spridning av modell till andra delar av landet Aug 2014 - Projektadministration och projektledning Mars 2013 150 000 kr 260 000 kr Risker Följande risker har identifierats: Risk Risknivå Åtgärd Färre branschnätvekt vill ingå samarbetsavtal Medel Kraven på medverkande bransch anpassas efter möjlig nivå Fler branschnätverk vill ingå samarbetsavtal än vad projektet har resurser till Medel Kraven höjs på medverkande branscher och de med störst energianvändning väljs i första hand. Företagen har inte tid och möjlighet att prioritera medverkan Medel Om så är fallet är detta en verklighet som alla insatser på detta område måste förhålla sig till och anpassa verktyg på ett sätt så att företagen kan

Företag genomför inte de åtgärder som planerats inom projektet Medel medverka. Resurser inom projektet omfördelas enligt principen att det är viktigare att nå verkliga energibesparingar på något färre ställen än att nå ut med information brett. Horisontella mål Jämställdhet Projekten ska belysa och fånga upp de möjligheter och hinder som finns i dessa frågor. Miljö Miljöaspekter ska vägas in i alla kommande insatser som kan bli ett resultat av dessa projekt. Projekten kommer på sikt att ha god påverkan på miljön. Åldersintegration Projekten kommer att rikta sig mot alla åldersgrupper och ser det som en viktig aspekt att utforma kommunikationen på ett sätt som attraherar alla grupper i samhället.