Ekosystemeffekter av luftföroreningar kväve och försurning

Relevanta dokument
Krondroppsnätets roll i forskningen

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

ÅRSRAPPORT 2005 Luftvårdsstrategi på agendan

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Resultat från Krondroppsnätet

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Kritisk belastning för försurning och övergödning i Norrbottens län

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Bara naturlig försurning. Bilaga 10. Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Miljömålen i ett nytt klimat

Bara naturlig försurning. Bilaga 9. Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Jorderosion, fosforupptag och mykorrhizasvampar som kolsänka. Håkan Wallander, Professor i Markbiologi, Biologiska Institutionen, Lunds Universitet

Tillförsel av aska på dikad torvmark

Kväve, människa och vatten i en hållbar framtid

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Forest regeneration in Sweden

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Vattenekosystemet hur kan det påverkas av dikesrensning? Elisabet Andersson

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

KRONDROPPSNÄTET (SWETHRO) Nedfall och effekter av luftföroreningar för regional och nationell övervakning. Förslag till Program

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Sverige mätningar och modellering. Resultat t.o.m. september 2012

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Svenska ICOS. En ny nationell forskningsinfrastruktur för mätning av växthusgaser. Maj-Lena Linderson

Hjalmar Laudon, Sveriges Lantbruksuniversitet. Future Forests

Effekter av skogsbränsleuttag på markförsurning, näringsbalanser och tillväxt

Arbetstillfällen

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

Markförsurning utveckling och status

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Gnagarcykler i Fennoskandien: När, var, varför? Bodil Elmhagen & Heikki Henttonen Stockholm University Finnish Forest Research Institute

Kväveutlakning från skogsmark hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?

Ammonium - i skånska sjöar och vattendrag. Lars Collvin Länsstyrelsen i Skåne län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

QWARTS : Ett projekt om vittring Quantifying Weathering for Sustainable Forest Management. Kevin Bishop

Slamspridning på åkermark

Läckage av vattenlösligt organiskt material (DOM) i skogsmark - Påverkan av platsens egenskaper, klimat och surt regn.

ÅRSRAPPORT 2003 Underlag för åtgärder

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Hur står sig svensk polarforskning nationellt och internationellt? Ulf Jonsell

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

RAPPORT. Mätningar och modellberäkningar inom Krondroppsnätet som underlag för nationell och regional miljömålsuppföljning

BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Slamtillförsel på åkermark

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Miljöriktig användning av askor Bioenergiproduktion hos björk och hybridasp vid tillförsel av restproduktbaserade gödselmedel

Skogsbrukets påverkan på övergödning och försurning. My Mattsson

Ser du marken för skogen?

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Ny historisk databas om skog

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering

Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län

Asp, klövviltbetning & trädbildning. Lars Edenius, SLU

Slamspridning på åkermark

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Tillståndet i skogsmiljön i Västmanlands län

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN

Effekter av stormen Gudrun på kväveutlakning från skogsmark

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund

Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län

Poppelodling och skogsskötsel för framtidens bränsleråvara

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

Transkript:

Ekosystemeffekter av luftföroreningar kväve och försurning Cecilia Akselsson, Salim Belyazid, Filip Moldan & Sofie Hellsten (IVL), Annika Nordin (SLU), Lars Ericson (Umeå Universitet), Lars Högbom (Skogforsk), Harald Sverdrup (Lunds Universitet), m.fl. Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Uppbyggnad av delprogrammet Ekosystemeffekter Fas 1: Fas 2: 3.2 Utvärdering av experiment & miljöövervakning 3.3 Utveckling av modeller 3.4 Modellberäkningar 3.1 Koordinering och syntes Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Integrering med andra projekt Vart tar kvävet vägen (Skogsforsk-projekt) Kväveeffekter på markvegetation (SLU Umeå) Klimat och kväve (Eurolimpacs & Nitroeurope) SCARP Ekosystemeffekter Miljömålsrelaterat arbete åt SKS, STEM och NV, t ex Kritisk belastning för N m a p markvegetation (NV) Modellutveckling i Schweiz, Island, U.K., USA mm Miljöövervakning och modellering på regional nivå (Luftvårdsförbund) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Workshops och konferenser under 2007 med direkt koppling till SCARP -Internationell workshop om effekter av N i lågdepositionsområden, Stockholm, 29-30 mars 2007 -Internationell workshop om indikatorer för att modellera kritisk belastning av N baserat på vegetationseffekter, Göteborg, 3-4 september 2007 -Gordon conference, New London, 9-12 juli -Internationell kvävekonferens i Brasilien, 1-5 oktober -Joint expert group of dynamic modelling, Sitges, 24-26 oktober Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Integrering av experiment och modeller Bygga modell Markveg. VEG Testa modell Markkemi Nedbrytning Hydrologi ForSAFE Tillväxt evidera mental modell 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1900 1950 2000 2050 2100 Cladonia_lichens Hylocomium_mosses Sphagnum_mosses_ Calluna_vulgaris Mnium_mosses Empetrum_nigrum Erica_tetralix Vaccinium_myrtillus Vaccinium_vitis-idea Myrica_gale Rhododendron_tomentosum Rubus_idaeus Salix_lanata Salix_myrsinifolia Agrostis_capillaris Brachypodium_pinnatum Bromus_benekenii Calamagrostis_arundinacea Deschampsia_cespitosa Deschampsia_flexuosa Festuca_ovina_ Milium_effusum Molinia_caerulea Nardus_stricta Poa_nemoralis Dryopteris_dilatata_coll Pteridium_aquilinum Aconitum_lycoctonum Allium_ursinum Anemone_nemorosa Antennaria_diocia Arnica_montana Epilobium_augustifolium Galium_odoratum Geranium_sylvaticum Hepatica_nobilis Mercurialis_perennis Origanum_vulgare Oxalis_acetocella Trientalis_europaea Trifolium_repens Urtica_dioica Jämför med fältförsök Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Integrering av experiment och modeller Bygga om modell Markveg. VEG Testa modell igen Markkemi Nedbrytning Hydrologi ForSAFE Tillväxt evidera mental modell igen? 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1900 1950 2000 2050 2100 Cladonia_lichens Hylocomium_mosses Mnium_mosses Sphagnum_mosses_ Calluna_vulgaris Empetrum_nigrum Erica_tetralix Vaccinium_myrtillus Vaccinium_vitis-idea Myrica_gale Rhododendron_tomentosum Rubus_idaeus Salix_lanata Salix_myrsinifolia Agrostis_capillaris Brachypodium_pinnatum Bromus_benekenii Calamagrostis_arundinacea Deschampsia_cespitosa Deschampsia_flexuosa Festuca_ovina_ Milium_effusum Molinia_caerulea Nardus_stricta Poa_nemoralis Dryopteris_dilatata_coll Pteridium_aquilinum Aconitum_lycoctonum Allium_ursinum Anemone_nemorosa Antennaria_diocia Arnica_montana Epilobium_augustifolium Galium_odoratum Geranium_sylvaticum Hepatica_nobilis Mercurialis_perennis Origanum_vulgare Oxalis_acetocella Trientalis_europaea Trifolium_repens Urtica_dioica Jämför med fältförsök igen Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Miljöövervakning N i markvatten C/N kvot Modellering N upplagring N utlakning Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Brattfors N i markvatten (miljöövervakning) 0.0012 0.0010 0.0008 0.0006 0.0004 0.0002 0.0000 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0.001 mg/l Höka 0.035 0.030 0.025 0.020 0.015 0.010 0.005 0.000 1996 1998 2000 2002 2004 2006 0.001 0.03 mg/l Timrilt 1.4 1.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 0.0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0.001-1.3 mg/l Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

C/N kvot (Skoglig inventering) C/N kvot under 25: ökad risk för utlakning (National Forest Inventory) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

N upplagring (statisk modellering) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

N utlakning (dynamisk modell: ForSAFE) 14 mg/l 7 Brattfors 14 mg/l 7 14 Höka Timrilt mg/l 7 Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

N i markvatten C/N kvot (Skoglig (miljöövervakning) inventering) N upplagring (statisk modellering) N utlakning (dynamisk modell) Riskområden Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Where does added N go in Nrich forests? Lars Högbom1, Ulf Sikström1, Tryggve Persson2, Rosemarie Rytter1, Olle Rosenberg1, Hagos Lundström1 & Sten Nordlund1 1The Forestry Research Institute of Sweden, 2Swedish University of Agricultural Science

Deposition N-deposition (kg N ha-1) Productivity High Medium High Medium 266-Kågeröd 267-Tönnersjöheden OF 11.4 kg N ha-1 OF 12.7 kg N ha-1 TF 9.2 kg N ha-1 TF 7.7 kg N ha-1 268-Toftaholm 265-Asa OF TF OF TF 9.3 kg N ha-1 2.0 kg N ha-1 7.8 kg N ha-1 2.1 kg N ha-1

Experimental set-up Control 20 kg N ha-1 annually 60 kg N ha-1 every 3:rd year 120 kg N ha-1 every 6:th year (Toftaholm) Tönnersjöheden Asa Kågeröd

Plot setup 30 m 3 blocks at each site In total 36 plots. 10 m 30 m

Kågeröd soil solution concentration (mg N l-1) at 50 cm below soil surface 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 010419 Nitrate concentration NO3- (mg N l-1) Total-N (mg N l-1) Total-N concentration 020901 040114 Date 050528 061010 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 010419 020901 040114 050528 061010 Date = control, =20 kg N annually, = 60 kg N every 3:rd year, = 120 kg N every 6:th year

Budget Control plots at Kågeröd Total Open field NH4+ 5.7 (kg N ha-1 a-1) NO3-6.0 Through fall NH4+ 4.2 (kg N ha-1 a-1) NO3-5.2 Soil (humus + 0-15 cm) kg N ha-1 NH4+ 13-19 NO3-10 - 22 Leaching NH4+ 0.3 ± 0.2 (kg N ha-1 a-1) NO3-12 ± 4 13.7 9.4 23-41 Tot-N 22 ± 5

Current activities, Formas 15N (double labelled) addition on main plots (inner 10 m radius), c 400 del. Where does the added N go? Outside the inner circle 2 micro-plots with or 14NH415NO3 15NH 14NO 4 3 To look at differences in fate of added NH4+ and NO3-

Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Gårdsjön NITREX experiment och modeller Filip Moldan, IVL Göteborg 40kgN/ha/år sedan 1991 (ca 700 kgn)

1.5 total N retention Höglwald out/in 1 0.5 0 Germaingoutte Col du Bonhomme Hils 79 Harplinge Ysselsteyn Speuld Tange Aber Wingst Kootwijk Strødam Solling Schluchsee Åled Buunderkamp Winterswijk Waldstein Harderwijk Westerberg Leuvenum Villingen A Gårdsjön Klosterhede 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 C/N ff Relationship between fraction of N leached (out/in) to C/N (g/g) in forest floor at forest stands and catchments in Europe (after Gundersen et al. 1998a).

5.3 5.3 C:N =30 C:N=22 0.18 0.24 1990 2006 Kväve (rött) och kol (grönt) mängd i humuslagret, kg/m2

20% 50 45 15% 10% 5% 40 35 30 25 20 15 10 5 0% 0 1989-90 1990-91 1991-92 1992-93 1993-94 1994-95 1995-96 1996-97 1997-98 1998-99 1999-00 2000-01 2001-02 2002-03 2003-04 2004-05 2005-06 tidsutveckling av kväveläckage och beräknad förändring av C/N i humuslagret % N leached C/N in soil LFH mol/mol

20% 15% 10% 5% 0% 1989-90 1990-91 1991-92 1992-93 1993-94 1994-95 1995-96 1996-97 1997-98 1998-99 1999-00 2000-01 2001-02 2002-03 2003-04 2004-05 2005-06 % N leached 50 45 C/N in soil LFH mol/mol 40 35 30 25 20 15 10 5 0 tidsutveckling av kväveläckage och beräknad förändring av C/N i humuslagret

1.5 total N retention Höglwald out/in 1 0.5 0 Germaingoutte Col du Bonhomme Hils 79 Harplinge Ysselsteyn Speuld Tange Aber Wingst Kootwijk Strødam Solling Schluchsee Åled Buunderkamp Winterswijk Waldstein Harderwijk Westerberg Leuvenum Villingen A Gårdsjön Klosterhede 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 C/N ff Relationship between fraction of N leached (out/in) to C/N (g/g) in forest floor at forest stands and catchments in Europe (after Gundersen et al. 1998a).

MAGIC-modellen process-baserad, dynamisk försurningsmodell beskriver långtidspåverkan av atmosfäriskt nedfall, upptag i vegetation, vittring, katjonbyte i mark och vattenkemi kvävedynamiken behöver ses om

Upplägg -Risken för N-utlakning: miljöövervakning och modeller på nationell nivå (Cecilia) -Vart tar kvävet vägen i skogsekosystem: Experiment från Skogforsk (Lars) -Kväve och försurning: Experiment och modellering i Gårdsjön (Filip) -Kväveeffekter på markvegetation: Experiment och modellering (Annika och Salim) Ekosystemeffekter av luftföroreningar -

Effekter av kväve på biologisk mångfald experiment och modeller Annika Nordin (SLU) & Salim Belyazid (IVL)

Effekt av kvävedeposition ängsmarkens artrikedom Stevens et al. 2004 in Science

Omslag från ris till gräs en vanlig respons på ökad kvävetillgång i boreal skogsmark Skadegörare Växt Mark

Den integrerade modellen ForSAFE-Veg

Modellerade påverkan av N-tillförsel på markvegetation i tre skogsytor Låg N dep (1.5 kg/ha,a ha,a) Mellan N dep (8 kg/ha,a ha,a) Hög N dep (22 kg/ha,a ha,a)

Ökad frekvens av Valdensia heterodoxa på kvävegödslat blåbärsris (Journal of Ecology, 2002) Proportion diseased leaves Valdensia heterodoxa Control

Effekter av kväve och uppvärmning på boreal myrmark

Frekvens av Phacidium andromedae på rosling ökar av kväve och minskar av uppvärmning Disease incidence (# per 25 leaves) 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 (Ecology 2007) Control Temperature Nitrogen Nitrogen x Temperature

Från experiment to konceptuell modell...

... till numerisk modell air moisture N load? valdensia spore production N loss by defoliation valdensia spores hatching? defoliation v myrtillus N v myrtillus dieback N loss by dieback v myrtillus N uptake valdensia infection defoliation v myrtillus % N v myrtillus biomass v myrtillus dieback v myrtilus NPP shading by v myrtillus shading by d flexuosa d flexuosa biomass d flexuosa NPP d flexuosa dieback

Frågor, kommentarer, idéer?!? Ekosystemeffekter av luftföroreningar -