Bärförmåga, stadga och beständighet - Hur säkra kvaliteten? Sven Thelandersson, Lunds Tekniska Högskola 1
Artikel på DN-debatt 6 nov, 2012 2
Disposition Några exempel från praktiken Varför inträffar grova fel? Kvalitetskontrollsystem i andra länder Vad kan vi göra åt problemet I Sverige? Slutsatser. 3
Exempel 1: Kistaraset 2008 Plötsligt ras och nedfall av tunga betongelement vid tillbyggnad av Kista galleria i juli 2008 En död och två svårt skadade Ung konstruktör dömdes som vållande (villkorlig dom och dagsböter) Konsultföretaget dömdes till företagsbot pga bríst på kontrollsystem Övriga frias!!!! 4
Vad var orsaken till raset? 5
Kistaraset Stålbalken redovisades på en av 800 tillverkningsritningar Ritningar producerades i digitalt system (TEKLA) Tillverkades i Finland och levererarades till Kista Kontroll utfördes själv av den dömda konstruktören Ingen annan i kedjan upptäckte felet Kvalitetsansvarig enligt PBL ej nämnd i domen 6
Exempel 2: Ras av trevåningsbyggnad i Ystad, 2012 Omfattande ras av trevånings betonghus i Ystad, maj 2012 Inträffade nattetid varför ingen kom till skada Några timmar tidigare demonterades stämp av byggnadsarbetare ovetande om den risk de var utsatta för Rättsliga åtgärder och tvister om ersättningsfrågor ännu ej avklarade Händelsen utredd av Statens Haverikommission, kan laddas ned fritt 7
Ystadhuset efter raset 8
Orsak till raset i Ystad Pelare i bottenvåningen kraftigt underdimensionerade (ca 30 % av erforderlig kapacitet) Copy-paste från envåningsdel Revidering glömdes bort Ingen upptäckte felet före raset 9
Stålpelarna efter raset 10
Utdrag ur kontrollplan (Ystad) Projektering Dokument Anmärkning Handläggare Statiska konstruktioner Grund och stabilitet Intyg konstruktör Egenkontroll K XX Prefabstomme Intyg konstruktör Egenkontroll K YY XX Övrigt Vid undersökningen efter raset upptäcktes dussintals andra fel Raskopplingar som krävs vid prefab-konstruktion fungerade inte tillfredsställande Samtliga sex företag som var inblandade i projektering och montering av stommen hade formella kvalitetssystem enligt ISO 9000 eller motsvarande 11
Broras vid bygget av Botniabanan (Älandsfjärden) Formställningen rasade under gjutning av brobana Två byggnadsarbetare dog Tre skadades svårt Kraftiga böter för tre företag i första instans Samtliga frikända i hovrätten 12
Vad hände vid broraset? Ritning utskriven från datorprogram för takstolar som förutsätter avstyvning i veka riktningen. Dessa förutsättningar angavs inte tydligt på ritningen. Formsystemet byggdes därför med otillräckliga sidoavstyvningar och kollapsade vid första gjuttillfället. 13
Hundratals takras de snörika vintrarna 2009/10 och 2010/11* Huvudsakligen grova fel som avslöjades av hög snölast Snölasten översteg normalt inte normvärdena I enstaka fall kan snödrift ha förvärrat situationen Låglutande tak särskilt skadeutsatta Vanliga skadeorsaker är - Otillräcklig sidostabilisering - Trapetsprofilerad plåt med otillräcklig bärförmåga och felaktiga infästningar Fortskridande ras inträffar relativt ofta * Källa: Boverket. Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 14
Analys av skadefall i träbyggnader -samarbete Sverige-Finland 2005-2007 survey literature (L) own investigations (I) partners number of cases Limträteknik AB, Falun (I) 12 LTH (L) 67 SP (I) 18 VTT (I,L) 30 total of 127 cases 15
Skadeorsaker (127 fall) overloading 4% unknown / other 5% material 11% building process 27% 16 design 53%
Allmänna slutsatser från många internationella undersökningar av ras och skador Grova fel är helt dominerande orsak. Kan delas in i Brist på kunskap (ignorance) Fel i utförande (carelessness) Medvetna fel (greed) [Kaminetzky] 17
Mönster som förenar oönskade händelser eller varför inträffar grova fel? Många olika parter är inblandade i byggprocessen (även för bärande stommen) Ofta oklart vem som i praktiken har helhetsansvaret En samlad dokumentation av stabilitet och bärförmåga, med möjlighet till oberoende granskning, görs ofta inte, eftersom det inte ställs krav på sådan. Moderna datorhjälpmedel och alltför komplexa normer ger sämre möjligheter till kontroll och hindrar konceptuell förståelse. Tidspress acceptans för tidsödande ifrågasättande låg Inget formellt krav på kontroll av projektering och inga sanktioner om kontroll inte görs 18
Erfarenheter av 25 års avreglering i byggsektorn! Övertro på att marknaden fixar kvalitetssäkring automatiskt Sverige är rätt ensamt att inte ställa krav på oberoende granskning av viktiga aspekter i byggprocessen Syftet var att stimulera innovation inte att äventyra människors säkerhet Men byggkostnaderna ökar fortfarande dubbelt så snabbt som konsumentprisindex Vi behöver ställa skarpare krav på kontroll åtminstone när det gäller problem som berör liv och hälsa Hypotes: Skärpta krav kan ge incitament till att öka produktivitet och kvalitet I byggandet. 19
Vad bör åstadkommas? Bärförmåga och stabilitet för byggnader måste dokumenteras på ett sätt som medger kvalificerad tredjepartskontroll. (Aktörerna kommer då att oftast själva identifiera flertalet grova fel) Oberoende teknisk granskning måste göras av kvalificerad tredje part åtminstone stickprovsmässigt (Bör medföra att tillräckligt kompetent personal kopplas in i projekten) Ras och skador av allvarlig karaktär måste följas upp av t.ex. en expertgrupp med integritet (redan föreslaget av Boverket*) Erfarenheterna från inträffade händelser måste spridas på ett transparent sätt till branschen och inte sopas under mattan som ofta sker nu (detta system finns t.ex. redan i Storbritannien och Finland) 20
Möjliga strategier för kvalitetssäkring av konstruktörers arbete 1. Offentligt organiserad och genomförd kontroll av byggprojekt av en viss storleksordning 2. System för certifiering/legitimering av företag alternativt individer 3. Balanserad kombination mellan 1 och 2. Läget i Sverige idag: Inga preciserade offentliga krav på kontroll eller kompetens Hur ser det ut i andra länder? (Information från Boverksseminarium Malmö juni 2014) 21
Degree of public control in some countries Scotland Japan Singapore USA (NYC) Norway Austria England Netherlands Sweden (houses) Diagram: Rainer Mikulits, Vienna Sweden (bridges) 22 Public
Exempel: Land med hög grad av reglering/kontroll (Japan) Offentlig kontroll av ritningar/beräkningar omfattande och noggrann Görs av building officials alternativt registered private agency Byggnadskonstruktörer för lite större projekt måste vara 1 st class kenchikushi. Legitimering sker genom ett nationellt system som kallas kenchikushi T.ex. för en Structural design 1st class kenchikushi krävs 1) Universitetsutbildning sanktionerad av ministeriet 2) Minst fem års erfarenhet som konstruktör 3) Avklarat föreskrivet utbildningsprogram 4) Utbildning återkommer vart tredje år Detaljerade krav på dokumentation av beräkningar och ritningar ställs Kraven har nyligen skärpts pga. a. Skandal 2005 med förfalskade beräkningar b. Jordbävningssäkerhet är en mycket prioriterad fråga 23
Exempel: Land med liberal policy (Nederländerna) Inga myndighetskrav på aktörer i processen Hur kontroller skall göras föreskrivs inte av myndigheter Klart krav på dokumentation av ritningar/beräkningar ( hela verifikationsprocessen skall kunna reproduceras ) Privat initiativ: Registrering av konstruktörer finns Man har identifierat kvalitetsbrister, och regeringen tar just nu initiativ till ökad kontroll av byggandet TNO har tagit fram en procedur (2010) för kontroll av bärförmåga/stabilitet Myndigheterna kommer troligen att föreskriva (?) att sådana system (skall) utnyttjas i vissa fall (?) Bland de länder som redovisas har bara Sverige mer liberal policy än Nederländerna 24
Exempel: Mer balanserad syn på kontroll (Österrike) Krav på granskningsbar dokumentation (bärförmåga/stabilitet + grundläggningsprincip) Enbart översiktlig offentlig kontroll av att planer och dokument är kompletta och ger rimliga resultat Fokus på kvalificering av aktörer Auktoriserad byggkonsult Examen från (godkänt) tekniskt universitet Godkänd examination av en prövningsnämnd Medlem i organisation för auktoriserade byggkonsulter Österrike rör sig mot större inslag av kvalificering av aktörer och minskar inslag av offentlig kontroll av enskilda byggnadsverk 25
Degree of public control in some countries Scotland Japan Singapore USA (NYC) Austria Norway England Netherlands Sweden (houses) Diagram: Rainer Mikulits, Vienna Sweden (bridges) 26 Public
Vad kan vi göra i Sverige? (Myndigheter i samverkan med branschen) Inför skarpt krav på dokumentation av verifikation av bärförmåga och stabilitet som medger oberoende granskning Offentlig översiktlig kontroll att detta görs (är dokumentationen OK?, är resultatet rimligt? Men ingen detaljkontroll) Inför skarpt krav på att det skall finnas en huvudansvarig konstruktör (alternativt ansvarigt företag) med godkända kvalifikationer Bygg upp system för legitimering/kvalificering av företag/konstruktörer Utöver detta Uppföljning och kunskapsspridning av ras/tillbud/incidenter ( bygghaverikommision ) 27
Förslag till ett första steg Starta ett nationellt projekt som tar fram konkreta förslag till kvalitetssäkringssystem som rör konstruktionsarbetet. Göralista: Djupare informationsinhämtning från några utvalda länder Intervjuer med viktiga svenska branschaktörer Undersök seriöst möjligheten att skapa organisation och system för att certifiera konstruktörer Skissera förslag till nationella åtgärder i samverkan med offentliga myndigheter Uppdragsgivare Boverket Trafikverket STD SBUF Sveriges Bygguniversitet. Varför inte SVR?? 28
Sammanfattning Vi måste ställa betydligt skarpare krav på dokumentation och kontroll av byggandet inom områden som rör liv och hälsa Krav i dessa avseenden finns redan i många jämförbara länder och erfarenheter från dessa kan användas för att hitta lämpliga former i vårt land Nuvarande ordning skapar osund konkurrens genom att premiera de som slarvar med kontroll och utförande Bostadskonsumenterna är alltför svaga och drabbas ofta av kvalitetsbrister Hårdare krav på kontroll behöver inte nödvändigtvis innebära fördyringar, det kan tvärtom bidra till minskade kostnader genom att eliminera fel. 29