Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet förvärvsarbetande med arbetsplats i Linköping ökade med 1 44 personer 212. 72,7 procent av befolkningen i åldern 2-64 år förvärvsarbetade 212, det var,3 procentenheter högre än under 211. Både in- och utpendlingen till kommunen fortsatte att öka under året. Nästan 17 5 personer pendlade in till kommunen och för tredje året i rad pendlade mer än 1 personer från Linköping för att förvärvsarbeta i en annan kommun. 212 uppgick pendlingsöverskottet för första gången till mer än 7 personer. INPENDLING 212 UTPENDLING 212 FINSPÅNG FINSPÅNG NORRKÖPING NORRKÖPING MOTALA 249 MOTALA 767 36 VADSTENA 249 LINKÖPING 335 SÖDERKÖPING VADSTENA 89 LINKÖPING 84 SÖDERKÖPING MJÖLBY 1 98 ÅTVIDABERG MJÖLBY 1 447 4 31 ÅTVIDABERG KINDA KINDA Linköpings kommun Statistik & Utredningar http://www.linkoping.se/statistik/ Ref: Jimmy Lindahl, 13 2 61 76 E-post: jimmy.lindahl @ linkoping.se 213-12-11
Förvärvsarbetande med arbetsplats (dagbefolkning) i Linköpings kommun Näringsgren (begränsad nivå) Förvärvsarbetande Förändr SNI 27 28 29 21 211 212 211-212 Transportmedelsindustri 4 5 4 324 4 156 4 31 4 338 37 Programvaruprod. och datakonsulter 2 959 2 897 2 951 2 969 3 215 246 Öppna sociala insatser 1 999 1 976 2 54 2 94 2 259 165 Civila myndigheter och försvaret 4 232 4 44 4 37 4 195 4 353 158 Hälso- och sjukvård 7 17 7 31 7 2 6 942 7 94 152 Hotell och restauranger 1 835 1 864 2 5 2 11 2 26 15 Utbildning 8 515 8 952 9 322 9 45 9 596 146 Tekniska konsulter 2 2 2 211 2 283 2 467 2 61 134 Detaljhandel 4 133 3 971 4 131 4 188 4 318 13 Vårdhem och bostäder med omsorg 3 529 3 41 3 591 3 649 3 725 76 Personliga tjänster och annan service 1 839 1 856 1 874 1 817 1 874 57 Grafisk industri 225 29 199 191 241 5 Andra företagstjänster 32 317 347 331 38 49 Jordbruk, skogsbruk och fiske 845 885 928 1 75 1 123 48 Företagskonsulter 518 61 574 658 2 44 Fastighetsverksamhet 1 44 1 48 1 78 1 14 1 146 42 Juridiska och ekonomiska konsulter 518 524 5 535 566 31 Resebyråer, bevakning, fastighetsserv. 3 34 3 15 2 98 3 19 3 47 28 Post- och kurirföretag 51 441 44 425 442 17 Kultur, nöje och fritid 1 15 9 1 5 1 96 1 112 16 Försäkringsbolag o.d. 317 344 337 325 34 15 Utvinningsindustri 8 7 65 11 24 13 Reparationsverkstäder 18 183 195 18 19 1 Uthyrning och leasing 167 149 155 159 167 8 Massa- och pappersindustri 111 117 128 133 139 6 Parti- och provisionshandel 2 132 2 12 2 25 2 82 2 87 5 Övrig industri 132 123 118 123 123 Stål- och metallverk 9 15 15 18 18 Läkemedelsindustri 3 Byggverksamhet 4 3 4 9 4 152 4 486 4 484-2 Serviceföretag till bank och försäkring 246 278 311 273 271-2 El-, gas - och värmeverk 347 345 375 388 383-5 Forskning och utveckling 631 587 595 62 613-7 Arbetsförmedling och bemanning 1 255 1 11 1 53 1 68 1 672-8 Textil- och beklädnadsindustri 78 75 78 86 77-9 Jord- och stenvaruindustri 78 8 84 78 66-12 Telekommunikationsbolag 113 113 81 8 66-14 Kemisk industri 89 121 118 124 19-15 Avfallshantering och återvinning m.m 61 82 84 87 71-16 Trävaruindustri 132 1 19 86 69-17 Handel med motorfordon 1 7 973 1 44 1 117 1 94-23 Banker och andra kreditinstitut 829 772 828 831 86-25 Reklambyråer o.d. 517 351 362 4 371-29 Metallindustri 1 27 899 82 96 873-33 Vatten- och reningsverk 318 318 336 324 29-34 Maskinindustri 2 12 1 919 1 924 1 967 1 93-37 Gummi- och plastvaruindustri 76 65 64 71 32-39 Transport- och magasinering 2 218 2 182 2 215 2 363 2 32-61 Livsmedelsindustri 1 51 1 485 1 69 1 558 1 496-62 Förlag, film-, radio- och TV-bolag m.m 747 846 772 735 6-65 Okänd bransch 46 433 566 691 57-184 SAMTLIGA NÄRINGSGRENAR 72 12 71 89 72 732 74 328 75 732 1 44 Samtliga näringsgrenar - nattbefolkning 65 757 64 45 66 389 67 685 68 655 9 Efter att under flera år ha sysselsatt allt färre förvärvsarbetande var transportmedelsindustrin den näringsgren som ökade mest under 212. Under 211 var byggverksamhet den näringsgren som ökade mest, en näringsgren inom vilken antalet förvärvsarbetande minskade med två personer under 212. Jämfört med 28 är det näringsgrenarna utbildning och byggverksamhet som ökat mest i Linköping.
Indexserie för näringsgrenar inom Linköpings kommun 28-212 Näringsgren, SNI 27 Index (riket = 1) 28 29 21 211 212 Transportmedelsindustri 34 346 322 35 336 Vatten- och reningsverk 392 377 381 368 312 Programvaruprod. och datakonsulter 198 193 191 18 191 Forskning och utveckling 134 129 171 175 184 Tekniska konsulter 18 173 168 173 173 Livsmedelsindustri 155 155 1 165 16 Hälso- och sjukvård 142 145 144 143 144 Arbetsförmedling och bemanning 119 119 127 129 123 Utbildning 116 121 122 123 122 Resebyråer, bevakning, fastighetsserv. 138 128 124 123 12 Serviceföretag till bank och försäkring 15 12 139 117 11 Civila myndigheter och försvaret 18 11 99 11 12 Vårdhem och bostäder med omsorg 1 98 11 1 11 Personliga tjänster och annan service 18 15 15 1 99 Fastighetsverksamhet 97 95 97 97 98 Försäkringsbolag o.d. 94 12 97 94 98 Grafisk industri 74 73 73 73 95 Detaljhandel 94 9 91 92 93 Handel med motorfordon 89 88 92 94 91 Hotell och restauranger 87 86 89 91 91 Banker och andra kreditinstitut 9 85 9 92 89 Maskinindustri 82 87 87 88 88 Byggverksamhet 83 85 83 87 85 El-, gas - och värmeverk 8 77 85 88 85 Förlag, film-, radio- och TV-bolag m.m 85 96 89 88 79 Reklambyråer o.d. 14 74 75 83 79 Uthyrning och leasing 9 82 81 78 77 Kultur, nöje och fritid 77 72 73 78 76 Företagskonsulter 72 8 71 75 76 Juridiska och ekonomiska konsulter 78 77 72 73 75 Andra företagstjänster 66 73 68 74 Post- och kurirföretag 76 69 65 69 74 Transport- och magasinering 73 73 72 76 73 Metallindustri 74 74 69 74 71 Jordbruk, skogsbruk och fiske 65 68 Öppna sociala insatser 67 63 62 63 64 Parti- och provisionshandel 63 64 6 61 6 Okänd bransch 56 57 72 8 58 Textil- och beklädnadsindustri 48 51 54 61 56 Reparationsverkstäder 48 5 58 5 52 Kemisk industri 26 4 38 42 37 Avfallshantering och återvinning m.m 29 39 38 39 3 Massa- och pappersindustri 18 2 24 25 27 Övrig industri 26 25 24 26 26 Jord- och stenvaruindustri 26 31 3 26 22 Telekommunikationsbolag 29 3 24 24 19 Utvinningsindustri 6 5 47 8 16 Trävaruindustri 21 18 2 16 13 Gummi- och plastvaruindustri 2 19 18 2 9 Stål- och metallverk 2 3 3 3 3 Läkemedelsindustri 1 SAMTLIGA NÄRINGSGRENAR 1 1 1 1 1 Index 1 innebär att kommunen har lika stor andel av sin arbetskraft sysselsatta inom näringsgrenen som riket i övrigt. Att beräkna index för respektive näringsgren innebär en form av nollsummespel dvs. medelindex blir alltid 1. Får man ett högt värde för någon näringsgren får man betala med ett lågt för andra. När man tolkar sammanställningen får man också ta hänsyn till att det kan skilja mycket i antalet anställda för de olika näringsgrenarna.
Pendling till och från Linköping samt netto- och bruttopendling 198 1985 199 1995 2 25 28 29 21 211 212 Inpendling 6 95 8 96 1 371 1 33 12 886 14 534 16 121 16 195 16 68 16 911 17 413 Utpendling 2 884 4 624 5 6 71 7 881 8 744 9 866 9 556 1 265 1 268 1 336 Nettopendling 3 211 3 472 4 671 4 259 5 5 5 79 6 255 6 639 6 343 6 643 7 77 Bruttopendling 8 979 12 72 16 71 16 41 2 767 23 278 25 987 25 751 26 873 27 179 27 749 Pendlingen till Linköping fortsatte att öka under 212. Antalet personer som pendlar in till kommunen ökade för sextonde året i rad. Utpendlingen från kommunen ökade också. Nettopendlingen ökade med 434 personer, till 7 77 personer. Det var den största ökningen av nettopendlingen för ett enskilt år på tio år. Sedan mitten av 199-talet har inpendlingen ökat med 69 procent och utpendlingen med procent. Under samma period har den andel av dagbefolkningen som är bosatt i kommunen minskat från 83 till 77 procent. Mellan 211 och 212 ökade dagbefolkningen med 1 44 personer medan nattbefolkningen ökade med 9 personer. Av befolkningen i åldern 2-64 år förvärvsarbetade 72,7 procent. Motsvarande andel för män i samma åldersklass var 73,9 procent och för kvinnor 71,4 procent. Förvärvsarbetande in- resp utpendlare 16- år Inpendling Utpendling Pendlingsnetto 21 211 212 21 211 212 21 211 212 Kommun Finspång 28 238 249 352 394 36-144 -156-111 Kinda 1 6 1 19 1 98 268 298 31 792 811 797 Mjölby 3 41 3 19 3 26 1 254 1 385 1 447 1 787 1 85 1 813 Motala 2 499 2 652 2 731 813 754 767 1 686 1 898 1 964 Norrköping 3 862 3 738 3 864 2 72 2 9 2 5 1 142 1 29 1 159 Söderköping 362 348 335 76 83 84 286 265 251 Vadstena 228 221 249 93 97 89 135 124 16 Åtvidaberg 1 744 1 818 1 866 383 413 4 1 361 1 45 1 466 Göteborg 135 122 123 25 28 23 - -86-8 Jönköping 166 157 192 22 173 151-36 -16 41 Nyköping 1 12 99 18 96 95-8 24 4 Stockholm 362 371 399 1 3 958 99-641 -587-591 Tranås 226 231 218 129 124 125 97 17 93 Örebro 93 81 85 113 129 139-2 -48-54 Övr kommuner 2 522 2 515 2 645 2 546 2 447 2 48-24 68 165 Län Östergötland 13 515 13 821 14 165 6 92 6 269 6 33 7 423 7 552 7 862 Stockholm 698 689 748 1 649 1 579 1 595-951 -89-847 Jönköping 471 482 526 446 47 381 25 75 145 Övriga län 1 924 1 919 1 974 2 78 2 13 2 57-154 -94-83 Totalt 16 68 16 911 17 413 1 265 1 268 1 336 6 343 6 643 7 77 Linköping har ett fortsatt stabilt positivt pendlingsnetto mot samtliga kommuner i Östergötland utom Finspång. Inpendlingen från flertalet av kommunerna i länet fortsatte att öka under året. Utpendlingen ökade till de flesta kommunerna länet, dock inte till Vadstena, Åtvidaberg, Finspång och Norrköping. Vid sidan om pendlingen inom länet är det pendling till och från Stockholmsregionen som dominerar. Inom länet är det främst från Norrköping, Mjölby och Motala som inpendling sker. Utpendling sker i första hand till Norrköping. Nettopendlingen är störst gentemot Motala, Mjölby, Åtvidaberg och Norrköping.
In- och utpendling för Linköpings kommun 198-212 antal 2 18 16 Inpendling Utpendling 14 12 1 8 6 4 2 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Med undantag för några år i samband med den besvärliga lågkonjunkturen under den första halvan av 199-talet har pendlingen till Linköping successivt ökat. Även utpendlingen har ökat successivt. Under 198-talet uppgick nettopendlingen ungefär till 3 5 personer, under 199- talet till drygt 4 personer, och efter sekelskiftet till successivt allt mer än 6 personer. 212 uppgick nettopendlingen för första gången till mer än 7 personer. In- och utpendling för Linköpings kommun från/till Norrköpings kommun 198-212 antal 45 4 35 Inpendling Utpendling 3 25 2 15 1 5 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Pendling över kommungräns sker i första hand gentemot Norrköping. Sedan 1997 har Linköping haft ett stabilt pendlingsöverskott i förhållande till Norrköping. Efter ett par år med minskad inpendling från Norrköping ökade den på nytt 212. Utpendlingen till Norrköping har varit på en i stort sett oförändrad nivå sedan 21.
Förvärvsfrekvens för befolkningen 2-64 år i Linköpings och Norrköpings kommun 198-212 procent 9 85 Linköping Norrköping 8 75 65 6 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Andelen förvärvsarbetande i både Linköping och Norrköping ökade 212 jämfört med 211. För fjärde året i rad är dock förvärvsfrekvensen för åldersgruppen 2-64 år lägre i Linköping än i Norrköping. Nuvarande nivåer är dock långt ifrån de höga förvärvsfrekvenser som redovisades före krisen under början av 199-talet. Att avståendet till 198-talets nivåer är så stort beror till viss del på att Universitetet expanderat kraftigt sedan dess. Antalet förvärvsarbetande har dock aldrig tidigare varit lika högt som 212, att andelen inte upplevs som högre beror på att folkmängden ökat kraftigt under den redovisade perioden. Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) för befolkningen 2-64 år i kommunerna i Östergötlands län 211 och 212 Procent 1 9 8 6 5 4 3 2 1 211 212 Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Finspång Linköping Åtvidaberg Valdemarsvik Norrköping Söderköping Motala Vadstena Mjölby Förvärvsfrekvensen ökade 212 jämfört med 211 i drygt hälften av länets 13 kommuner. Ökningen mellan 211 och 212 var störst i Ödeshög och i Valdemarsvik. Trots en liten minskning är det högst andel förvärvsarbetande i Ydre, där närmare 84 procent av befolkningen i åldern 2-64 år förvärvsarbetar. Störst minskning 212 var det i Boxholm. Lägst andel är det i Linköping där knappt 73 procent förvärvsarbetar.
Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) i Linköpings och Norrköpings kommuner efter ålder 212 Procent 1 9 8 Linköping Norrköping 6 5 4 3 2 1 16-19 år 2-24 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år 4-44 år 45-49 år 5-54 år 55-59 år 6-64 år 65-69 år - 74 år För fjärde året i rad var andelen förvärvsarbetande i åldern 2-64 år högre i Norrköping än i Linköping. I ovanstående diagram framgår det att det är i åldergrupperna 2-24 år och 25-29 år som detta läge uppstår. I samtliga åldersgrupper 3 år eller äldre är andelen förvärvsarbetande högre i Linköping än i Norrköping. Det kan trots allt inte kompensera för den skillnad som uppstår i det yngre åldergrupperna, då åldersklasserna under 3 år utgör en betydligt större andel av den samlade befolkningsstrukturen i Linköping än i Norrköping. Det är framförallt männen i Linköping som förvärvarbetar i mindre utsträckning än vad männen i Norrköping gör. 73,9 procent av männen i Linköpings kommun förvärvsarbetade 212 jämfört med 76,1 procent i Norrköping. Allt sedan 23 har en högre andel män förvärvsarbetat i Norrköping än i Linköping. Kvinnorna i Linköping förvärvsarbetade fram till 211 i större omfattning än kvinnorna i Norrköping. Skillnaden har successivt minskat och 212 var det första året då en högre andel kvinnor förvärvarbetade i Norrköping än i Linköping. I åldersklasserna utanför 2-64 år är det något vanligare i Norrköping att de i åldern 16-19 år förvärvsarbetar medan betydligt fler förvärvsarbetar i Linköping när det gäller åldersklasserna över 65 år. Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) i Linköpings kommun efter ålder 211 och 212 Procent 1 9 8 211 212 6 5 4 3 2 1 16-19 år 2-24 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år 4-44 år 45-49 år 5-54 år 55-59 år 6-64 år 65-69 år - 74 år I de flesta åldersgrupper förvärvsarbetade en högre andel i Linköping 212 än 211. Störst var ökningen för åldersgruppen -74 år. I åldersgrupperna 5-54 och 55-59 år arbetade en något lägre andel 212 än 211.
Förvärvsfrekvens (andel förvärvsarbetande) i Linköpings kommun efter kön och ålder 212 Procent 1 9 8 Män Kvinnor 6 5 4 3 2 1 16-19 år 2-24 år 25-29 år 3-34 år 35-39 år 4-44 år 45-49 år 5-54 år 55-59 år 6-64 år 65-69 år - 74 år I de yngsta åldersgrupperna 16-19 och 2-24 år är det en högre andel kvinnor än män som förvärvsarbetar. I övriga åldersgrupper är andelen förvärvsarbetande män högre än andelen förvärvsarbetande kvinnor. Störst skillnad mellan könen är det för dem som är äldre än 65 år samt för dem som är mellan 3 och 4 år. Förvärvsfrekvens för befolkningen 2-64 år i Linköpings kommun efter kön 198-212 procent 9 85 Män Kvinnor 8 75 65 6 198 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 Med undantag för ett par år under början av 199-talet har andelen förvärvsarbetande män i åldern 2-64 år genomgående varit högre än motsvarande andel kvinnor. Under de senaste åren har skillnaden mellan könen varit förhållandevis liten. 211 ökade dock på nytt skillnaden mellan könen för att därefter åter minska något 212.