1(5) Datum och miljömålen De 16 nationella miljömålen som antagits av riksdagen ska bidra till att nästa generation får överta ett samhälle i hållbar utveckling, där de stora miljöfrågorna är lösta. Miljömålen kan sägas definiera en långsiktigt hållbar miljökvalitet. För att nå miljömålen måste vi alla hjälpas åt. Nedan redovisas nulägesbedömningar av om målet kommer att nås nationellt och i kommunde nationella bedömningarna nedan är hämtade ur defacto 2007. Bedömningarna för har gjorts av miljö- och byggkontoret. 1 Begränsad klimatpåverkan Målet är mycket svårt att nå inom den utsatta tiden även om åtgärder sätts in. Utsläppen i världen av växthusgaser fortsätter att öka. Sverige är ett av få länder som visar en avtagande trend för de nationella utsläppen. Klimatför-ändringarnas effekter har på allvar fått genomsklag i samhällsdebatten. bedöms kunna nå målet att minska utsläppen av koldioxid med 4 % jämfört med 1990. Utsläppen minskar och undantar man industrin så har målet för s del redan uppnåtts. SmurfitKappa Kraftliner AB har nyligen tagit ett biobränsleeldat kraftvärmeverk i bruk som troligen kommer att minska koldioxidutsläppen i ytterligare. Men dessa minskaningar räcker inte till 2020 ska utsläppen minska med 20-30 % och tilldet har en bit kvar. 2 Frisk luft Målet bedöms mycket svårt att nå. Halterna av marknära ozon kommer att ge upphov till skador på skog och jordbruksgrödor. Den tidigare trenden mot förbättrad luftkvalitet i svenska tätorter har avstannat.. Fattade beslut väntas ge förbättringar framöver. Luften i är relatvit bra. Ingen av de miljökvalitetsnormer som finns för luftens olika föroreningar överskrids i. Normerna klaras men halterna är sådana att fortsatta mätningar krävs. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress 941 85 PITEÅ Svartuddsvägen 1 0911-69 60 00 0911-174 98 mbk@mbk.pitea.se www.pitea.se/mbk
2(5) 3 Bara naturlig försurning Trots omfattande utsläppsminskningrna bedöms inte målet kunna nås till 2020. Den kritiska belastningen av försurande nedfall för sjöar beräknas överskridas på 13 % av Sveriges yta år 2020. är förhållandevis försurningskänsligt eftersom har svårvittrade bergarter. Belastningen av försurande ämnen överskrider den kritiska gränsen för skador på de känsligaste natyrtyperna. Halterna av svaveldioxid i understigen det delmål som anges för att skydda tekniska material. 4 Giftfri miljö Målet bedöms inte kunna nås men förutsättningarna har förbättrats att nå målet vad gäller tillförsel av nya farliga ämnen. EU:s nya lagstiftning på kemikalieområdet REACH har förbättrat skyddet för hälsa och miljö men är inte tillräckligt långtgående för att målet ska kunna nås. 5 Skyddande ozonskikt Målet är möjligt att nå om åtgärder sätts in. Den negativa påverkan på ozonskiktet minskar men ännu ej någon återhämtning av ozonskiktet. 6 Säker strålmiljö Det finns förutsättningar att nå målet. Nya insatser behövs för att minska antalet nya hudcancerfall samt för arbetet att bedöma den joniserande strålningens påverkan på miljön. Frågan om det slutliga omhändertagandet av allt radioaktivt avfall behöver lösas. Människan utsätts för allt fler elektromagnetsika fält i samhället men exponeringen är trots allt fortfarande låg jämfört med gällande referensvärden. 7 Ingen övergödning Målet bedöms inte kunna nås i tid. Utsläppen fortsätter att minska men miljön förbättras inte i motsvarande grad. Övergödningen i havet är fortsatt allvarlig. I finns inga vattendrag som uppvisar tydliga tecken på övergödning.
3(5) 8 Levande sjöar och vattendrag Förutsättningarna att nå målet har förbättrats. Information finns nu om de värdefullaste sötvattensområdena ur natur-, kultur- och fisksynpunkt. Kunskapsläget vad gäller naturförhållanden och förekomst av naturvärden i och vid vattendrag är bristfällig men har fäörbättrats under senare tid. Fortsatta naturinventeringar är nödvändiga för att höja kunskapsnivån. Piteälven är en av fyra nationalälvar. Reglering och vattenkraftsutbyggnad är inte tillåten i dessa älvar. Även Åbyälven har undantagits från vattenkrafts-utbyggnad. Insatser för fiskvandring av lax och öring i Piteälven har utförts men fiskvandringen fungerar ändå inte tillfredsställande. Det långsiktigt hållbara och bindande naturskyddet för sjöar och vattendrag i kommunen är mycket små, omkring 0,005 % (ca 17 ha) av kommunens yta. ( Siffran från 2002) 9 Grundvatten av god kvalitet Målet bedöms kunna nås. En förutsättning är att vattenmyndigheternas åtgärdsprogram på regional och lokal nivå innehåller konkreta åtgärder från jordbruksverksamhet, transportsektor och förorenade områden. Betydande grundvattenförekomster bör inlemmas i kommunernas översiktsplaner. har god tillgång till grundvatten av god kvalitet. Grundvattnet är i liten utsträckning negativt påverkat av mänskliga aktiviteter. Framtida vattenförsörjning måste säkras i förhållande till annan exploatering. 10 Hav i balans och levande kust och skärgård Målet bedöms mycket svårt att nå. Storleken på vissa fiskbestånd som är viktiga för det svenska fisket bedöms vara under en biologiskt säker nivå. Drygt 500 arter som förekommer i havet eller på stränderna är hotade eller missgynnade (rödlistade). Kulturhistoriskt värdefulla miljöer såsom labyrinter, gamla hamnplatser, fiskelägen, skärgårdsjordbruk hotas av bl a fiske, jordbruk, sjöfart, ökat fritids- och permanentboende. s skärgård är unik och är med hänsyn till natur- och kulturvärden av riksintresse och turismens och det rörliga friluftslivets intressen ska särskilt beaktas.
4(5) Fångsten av vildlax i egentliga Östersjön har tidvis överskridit långsiktigt hållbara nivåer. Detta innebär för s del att förutsättningarna för ett lokalt yrkesfiske och utvecklat sportfiske försämrats. Sjukdomen M-74 i kombination med ett fiske på yrkesmässigt vis i vildlaxens vandringsvägar och älvmynningar innebär på längre sikt att vildlaxens reproduktion hotas. Stammen av vikaresäl har under de senaste 5-6 åren ökat markant vilket är positivt ur naturvårdsperspektiv med tanke på sälarnas tidigare dåliga situation. Samtidigt har det ökande antalet sälar skapat en konflikt med yrkesfisket. Kunskapsläget behöver förbättras genom naturinventeringar vad gäller växt- och djurlivet. Stora delar av kusten och skärgården är utsatt för ett hårt exploateringstryck. Mer än 50 % av fastlandsstränderna är exploaterade av bebyggelse, pirar etc. För öarna är exploateringsgraden lägre, knappt 20 %. Det långsiktigt hållbara och bindande naturskyddet för kust och skärgård är mer omfattande än för andra naturtyper men är för den skull inte tillfredsställande. Fyra områden med höga natur- och andra skyddsvärden är utpekade som områden där naturreservatsbildning ska övervägas. Ett av dessa områden utgörs av den unika sandängesstranden vid Gläntan. 11 Myllrande våtmarker Ganska ljus situation. Målet kan nås om ytterligare resurser sätts in. En nationell strategi har tagits fram under 2006. Försiktighet krävs av verksamhetsutövare för att undvika skador och negativ påverkan. Det hållbara skyddet för våtmarker i är mycket litet. 0,02 % (60 ha) av arealen är skyddad. (Siffran från 2002) 12 Levande skogar Målet bedöms inte kunna nås. Skogsbrukets nettoförsurning fortsätter. Den biologiska mångfalden fortsätter till viss del att utarmas. Arter minskar samtidigt som grundförutsättningarna förbättras såsom mängden död ved. Stort behov av skogsråvara kan göra målet ännu svårare att nå. Skogslandskapet är starkt påverkat och uppsplittrat. I skärgården finns ännu visst opåverkat skogslandskap. Det hållbara naturskyddet är förhållandevis små. Skyddad skogklädd mark utgör 0,5 % (1287 ha) av skogklädd mark i kommunen. (Eller: Skyddad landareal utgör 0,6 % (1 887 ha) av kommunens landareal
5(5) 13 Ett rikt odlingslandskap Målet bedöms kunna nås om åtgärder för att bryta de idag negativa trenderna vidtas. Förutsättningar för ökad biologisk mångfald och kulturhistoriska värden förbättras. Många arter är ändå hotade i jordbrukslandskapet. Den totala arealen jordbruksmark har minskat. Intresset för ekologisk produktion har ökat alltmer. Det hållbara skyddet i är mycket litet. Skyddad areal utgörs av 0,01 % (ca 38 ha) av kommunens yta.(siffran från 2002) 14 Storslagen fjällmiljö Målet kan nås om samhället visar den hänsyn som krävs. Just nu är trenden positiv. För att upprätthålla ett betespräglat landskap krävs att renskötsel bedrivs på ett för miljön hållbart sätt. 15 God bebyggd miljö Osäkert om målet kan nås i tid eftersom trafiken och avfallsmängderna fortsätter att öka. Brist också på kunskap om problem med inomhusmiljöm och bebyggelsens kulturvärden. Positiva trender är att allt mindre avfall deponeras och fler bostäder värms med förnyelsebara energikällor. Total energianvändning i bostadssektorn tycks också minska något. Positiva trender är att mängden avfall som deponeras i har minskat kraftigt. Avfallets farlighet minskar. Fler ansluts till fjärrvärme i. De totala avfallsmänderna är fortsatt ökande eller samma som tidigare. Transporterna fortsätter att öka. Stora satsningar på gång i inom områdena förnyelsebar energi, vindkraft och biodiesel. 16 Ett rikt djurliv Miljömålet blir svårt att nå. Trots insatser har utvecklingen inte förbättrats för den biologiska mångfalden. Antalet rödlistade arter har inte minskat sedan 2000. Förlusten av biologisk mångfald är inte lika kraftig som tidigare. Svårt att nå även i. Andra miljömål, t.ex. Levande skogar, levande sjöar och vattendrag, Levande kust och skärgård, måste klaras för att det här målet ska uppnås. Det förekommer fortfarande att skogar med förekomst av rödlistade arter i avverkas. MILJÖ- OCH BYGGKONTORET