Rapport 2008:11 Pilotprojekt om lantbrukets ekonomibyggnader metodutveckling www.o.lst.se Bidrag till ekonomibyggnader
Pilotprojekt om lantbrukets ekonomibyggnader metodutveckling Bidrag till ekonomibyggnader Rapport 2008:11
PRODUKTION FÖRFATTARE Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kulturmiljöenheten Hamngatan 1 542 85 Mariestad Tel 0501-60 50 00 Fax 0501-60 54 40 Ann-Charlott Hajdu-Rafis, Helena Ingvarsson (Landsbygdsenheten), Ann-Katrin Larsson och Lisa Ragnarsson (Kulturmiljöenheten). FOTO OMSLAG Arbetarbostad på fastigheten Stora Åkatorp i Gudhems socken, Falköpings kommun. Omläggning av taket utförs av Bo Ahlanders byggfirma, på bilden ses Linn Ahlander och Örjan Bjurström lägga på teglet. Foto: Bo Ahlander. RAPPORT 2008:11 ISSN 1403-168X Rapporten finns att hämta på www.o.lst.se under publikationer
Innehållsförteckning 1. LANTBRUKETS EKONOMIBYGGNADER VÄSTRA GÖTALANDS LÄN. METODUTVECKLING AV EKONOMIBYGGNADSBIDRAG... 2 1.1 SYFTE...2 1.2 BAKGRUND... 2 1.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 2 2. ERFARENHETER FRÅN UPPMUNTRANSBIDRAGET I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN... 3 3. STÖDMÖJLIGHETER FÖR ÖVERLOPPSBYGGNADER INOM LANDSBYGDSPROGRAMMET... 4 3.1 FÖRETAGSSTÖD... 4 3.2 PROJEKTSTÖD... 5 3.3 LEADER... 5 3.4 MILJÖSTÖD FÖR BEVARANDE AV NATUR- OCH KULTURMILJÖER I ODLINGSLANDSKAPET.5 3.5 RIKTAD RÅDGIVNING TILL ÖVERLOPPSBYGGNADER... 6 3.6 INSATSER INOM UTVALD MILJÖ 2008... 6 3.7 RÅDGIVNING INOM UTVALD MILJÖ... 7 4. HUR KAN VI SAMARBETE INFÖR DEN KOMMANDE SATSNINGEN?... 7 4.1 FÖRETAGSSTÖD OCH PROJEKTSTÖD... 7 4.2 LEADER... 8 4.3 MILJÖSTÖD FÖR BEVARANDE AV NATUR- OCH KULTURMILJÖER I ODLINGSLANDSKAPET.8 4.4 RIKTAD RÅDGIVNING TILL ÖVERLOPPSBYGGNADER... 8 4.5 UTVALD MILJÖ RESTAURERING AV ÖVERLOPPSBYGGNAD... 8 5. FINNS DET BEHOV/MÖJLIGHET ATT KOMBINERA MEDLEN?... 9 1
1. Lantbrukets ekonomibyggnader Västra Götalands län. Metodutveckling av ekonomibyggnadsbidrag Länsstyrelsen i Västra Götalands län är geografiskt en relativt splittrad organisation med placering på sju orter. På grund av detta saknas de dagliga kontakterna och diskussionerna enheterna emellan. De av riksantikvarieämbetet tilldelade medlen för lantbrukets ekonomibyggnader har därför fungerat som en hjälp till att utarbeta metoder för samverkan mellan enheterna. Projektet har även ingått som en del i vårt miljömålsarbete. 1.1 Syfte Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har under 2006 och 2007 genomfört en satsning på bidrag till s.k. överloppsbyggnader inom lantbruket och inom landsbygdsenheten har andra satsningar riktade mot överloppsbebyggelsen genomförts. En sammanställning och utvärdering av tidigare erfarenheter har genomförts och kan användas inför det fortsatta arbetet med stöd till lantbrukets ekonomibyggnader i landsbygdsenhetens regi. Projektet har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur kan erfarenheterna från hittillsvarande satsningar användas för stöd till lantbrukets ekonomibyggnader? Hur kan kulturmiljövårdsenheten och landsbygdsenheten agera ihop i den kommande satsningen? Finns det behov av att kombinera medlen? Hur gör man detta? 1.2 Bakgrund Riksantikvarieämbetet inbjöd länen att söka medel för att belysa vikten av samarbete och samverkan gällande bebyggelsen i odlingslandskapet med tanke på det nya Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Intresset från RAÄ:s sida är framför allt arbetet med metodutveckling av hur kulturmiljöenheten och landsbygdsenheten genom samarbete kan utveckla en god grund för kommande bidragsformer så att dessa kan göra största möjliga nytta för odlingslandskapets bebyggelse. I det nya Landsbygdsprogrammet och i länets genomförandestrategi redovisas olika åtgärder där stöd till lantbrukets ekonomibyggnader kan ingå. Från 2008 ska under Utvald miljö finnas möjligheter till ersättning till agrara ekonomibyggnader. Objekten ska uppfylla vissa krav för att bli behöriga att söka stödet. Bidraget ska utgå som en schablonersättning. En annan åtgärd inom Landsbygdsprogrammet är enskild rådgivning, dessutom finns möjligheter till företagsstöd och/eller projektstöd. Inom Leader finns också möjlighet till stöd. 1.3 Tillvägagångssätt Stor del av projekttiden har använts för att skapa en samarbetsgrupp mellan kulturmiljöenheten och landsbygdsenheten med inriktning på överloppsbyggnadsbidraget samt företags- och projektstöd. Genom att skapa goda samarbetsmöjligheter och informera om varandras arbete är vi nu framme vid den punkt när vi vet att stödet till överloppsbyggnader fortsätter i landsbygdsenhetens regi. 2
Projektet har med utgångspunkt i de givna frågeställningarna följt upp enheternas tidigare arbeten med lantbrukets ekonomibyggnader och resultatet redovisas i denna gemensamma rapport. Projektet har även identifierat och beskrivit vilka olika typer av stöd som kan utgå till lantbrukets ekonomibyggnader utifrån det nya Landsbygdsprogrammet. Slutligen framförs möjliga samarbetsområden mellan landsbygdsenheten och kulturmiljöenheten som kan skapa samverkansvinster. 2. Erfarenheter från uppmuntransbidraget i Västra Götalands län Under de senaste åren har Länsstyrelsen tillsammans med de regionala museerna arbetat med lantbrukets och vattenbrukets ekonomibyggnader som tema. Tillsammans med länsmuseerna har också ett omfattande kunskapsunderlag kring länets bondgårdsbebyggelse tagits fram och flera skrifter framställts. Temasatsningen har också inneburit att Länsstyrelsen uppmärksammat kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader i samband med bidrag för byggnadsvård och genomfört en satsning på överloppsbyggnader under åren 2006 och 2007. Bidraget har varit ett s.k. uppmuntransbidrag, en satsning som också genomförts i andra län som Stockholms och Västmanlands län. Vårt bidrag var på högst 20 000 kronor per byggnad/fastighet och år och för att få bidraget krävdes en 50 % egenfinansiering. I samverkan med länsmuseer, landsbygdsenhet m.fl. genomfördes urval, antikvarisk medverkan m.m. Stort ansvar för både ansökan och dokumentation lades på sökanden för att minska på Länsstyrelsens administration. Bidrag utgick också till eget arbete. Satsningen har genomförts som ett projekt och marknadsfördes genom, pressrelease, direktutskick till alla som hade miljöstöd för vård av överloppsbyggnader och artiklar i Länsstyrelsens informationsskrifter Jordbiten och Miljömagasinet. Information, blanketter m.m. fanns också lättillgängligt på vår hemsida. Särskilt informationsmaterial trycktes upp som bestod av anvisningar och blankett. Två miljoner avsattes, varar en miljon för utbetalning 2006 och en miljon för utbetalning 2007. År 2006 inkom 322 ansökningar från 46 av länets 49 kommuner. Ansökningarna omfattade ett stort antal byggnader som smedjor, brygghus, magasin, ladugårdar, lador. Resultatet blev att under 2006 utbetalades totalt 821 112 kronor till 55 objekt vilket innebär att varje byggnad i medel fick 14 929 kronor i bidrag och 2007 utbetalade 783 610 till 53 objekt vilket innebär 14 785 kr i medel per byggnad. Med anledning av det stora intresset fortsatte satsningen även 2007 med ytterligare en miljon kronor att fördela. Denna satsning marknadsfördes enbart genom Länsstyrelsens skrifter, Jordbiten och Miljömagasinet och genom vår hemsida. Antalet sökanden blev ca hälften mot 2006. Totalt 156 ansökningar varav 18 avsåg bidrag till agrar småindustri, dvs. 138 sökte för överloppsbyggnader. Ansökningarna var fördelade på 43 kommuner och de flesta kom från Falköping, Skövde och Vara och avsåg byggnader som smedjor, brygghus, jordkällare, fähus och ladugårdar. Totalt kommer 863 590 kronor att betalas ut till 59 byggnader, ett fåtal fick anstånd med att genomföra åtgärden till 2008. Intressant är att medelsumman utbetalt bidrag för 2007 även den låg strax under 15 000 kronor d.v.s.14 637 kronor per byggnad. 3
Av den uppföljning som genomförts för bidrag utbetalda 2006 och 2007 kan utläsas att ägarna lagt ner två till två och en halv gånger bidragssumman till material, arbete och inköpta tjänster för att genomföra restaureringen. Uppmuntransbidragen har gett ett mycket gott resultat. Många har i sin redovisning tackat för att man genom bidraget fått möjlighet att renovera sin byggnad. Satsningen har framför allt väckt ett stort intresse och Länsstyrelsen har fått många positiva gensvar från boende på landsbygden. En utvärdering av bidraget kommer att genomföras under 2008. Bilden visar lagning av syll, före och efter renovering, på en ekonomibyggnad på fastigheten Brestorp 11:3 i Falköpings kommun. Foto: Johanna Austrin. 3. Stödmöjligheter för överloppsbyggnader inom Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är uppdelat på tre delar, axel 1, 2 och 3. Axel 1 handlar om att förbättra konkurrenskraften hos företagen inom jord- och skogsbrukssektorn. Axel 2 handlar om att förbättra miljön och landskapet och axel 3 om att utveckla alternativa verksamheter på landsbygden samt att öka livskvaliteten för de boende på landsbygden. Inom varje axel finns en uppdelning på olika fokusområden (åtgärder). I axel 3 handlar ett område om bevarande och uppgradering av natur- och kulturarvet (totalt 3 miljoner för 2007-2008). Stöd inom åtgärden är företagsstöd och projektstöd. 3.1 Företagsstöd Företagsstöd vänder sig till enskilda företag eller grupper av företag som gör en insats för att starta eller vidareutveckla sin verksamhet. Företagsstöd kan ges för att restaurera byggnader t ex äldre ekonomibyggnader i lantbruket, gamla industrilokaler, gemensamhetsbyggnader i byar eller outnyttjade bostadshus. Gemensamt gäller att byggnaden ska få en (ny) användning efter restaureringen. Den nya användningen kan t ex vara verksamhetslokaler för småföretagare, kultur-, service- eller fritidsaktiviteter. Byggnaden får inte användas som permanentbostad efter restaureringen. Inom företagsstöd finns därmed utrymme för att ge stöd till restaurering av överloppsbyggnader. Någon särskild prioritering av typ av byggnader har inte gjorts i genomförandestrategin men vid bedömning av ansökningarna kommer det att läggas stor vikt vid tänkt användning av byggnaden efter insatsen och dess betydelse för närområdets företagare eller boende. 4
Stöd kan utgå till investeringar, vilket innefattar material och anlitade hantverkare och konsult- och projekteringskostnader. Eget arbete och eget material är inte stödberättigat. Stödet utgör 25-30 % av kostnaden och maximalt kan 500 000 kr ges i stöd per tvåårsperiod räknat från ansökningsdag till ansökningsdag. Ansökan kan lämnas löpande under hela året. 3.2 Projektstöd Projektstöd ska skapa förutsättningar för företag att etablera och/eller utveckla sin verksamhet men även för att höja livskvaliteten för dem som bor och verkar på landsbygden. Det kan till exempel handla om att hitta koncept för olika typer av samarbeten för att kunna verka som litet företag på landsbygden, att skapa och upprätthålla grundförutsättningar för boende och företagande på landsbygden (utöver det som faller inom kommunalt eller statligt ansvar) eller att göra närområdet mer attraktivt för att locka turister. Projektstödens betydelse för att bevara den enskilda överloppsbyggnaden är begränsad eftersom stödets syfte mer är att skapa gemensamma förutsättningar. Ett tänkbart projekt skulle dock kunna vara en genomgång av intressanta byggnader i t ex en by eller längs en vandringsled. Vid en sådan genomgång ska helst andra natur- och kulturvärden också inventeras. Projektet ska resultera i en konkret plan hur arbetet ska gå vidare. Rena inventeringar är inte prioriterade i länets genomförandestrategi och kommer därmed inte att lyftas fram. De kostnader som kan ersättas i ett projektstöd är löner, t ex till projektledare och andra som arbetar i projektet. Också kostnader för investeringar och konsulttjänster är stödberättigande men inte eget och ideellt arbete. Stödnivån avgörs i varje enskilt ärende efter en bedömning av projektets förväntade effekt där storleken på målgruppen och konkreta resultat vägs samman, andelen investeringar (stor andel investeringar ger en lägre stödprocent) och den sökandes möjlighet till annan finansiering. Ideella föreningar och mycket små lokala aktörer kommer att stödjas med en högre andel. Dock kommer det alltid att finnas krav på egen eller annan extern finansiering för del av kostnaderna. 3.3 Leader I Västra Götalands län kommer det att bildas nio Leader-områden. Varje område ska ta fram en egen strategi med prioriterade insatser utifrån landsbygdsprogrammets ramar. I och med detta kan det i vissa Leader-områden komma att ingå fokus på överloppsbyggnader. I varje område finns en LAG-grupp. Gruppen ska bestå av folk från offentlig sektor (oftast kommunen), näringslivet och föreningslivet. LAG-guppen väljer ut de projekt som bäst motsvarar målen i Leader-områdets strategi. 3.4 Miljöstöd för bevarande av Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Syftet med ersättningen är att bevara och synliggöra kulturhistoriskt värdefulla jordbruksmiljöer med spår av äldre markanvändning och att bevara biologiskt rika småbiotoper och livsmiljöer på eller i anslutning till åkermark. Syftet är också att bevara odlingslandskapets lokala och regionala särdrag i hela landet. Ersättning lämnas till skötsel värdefulla lämningar och miljöer, så kallade landskapselement t.ex. stenmur, allé, fornlämning och öppet dike, på åkermark eller i anslutning till åkermark. Kulturmiljöstödet infördes 1996. År 2007 påbörjas ett nytt miljöstöd med delvis nya regler men innebörden är den samma som tidigare. 5
Överloppsbyggnader är sedan 2000, ett sådant landskapselement där ersättning lämnas för årlig skötsel. Ersättningen är 180 kr/år. Ersättningen lämnas för borttagande av träd och buskar av igenväxningskaraktär som växer vid överloppsbyggnaden. Stödet avser alltså inte att var ett underhåll- eller restaureringsstöd för själva byggnaden. Definitionen för överloppsbyggnad inom miljöstödet är: Byggnad som hör samman med tidigare markanvändning eller hushållning. Byggnaden ska ha ett fungerande tak och ett relativt oförändrat yttre. Det område kring en byggnad som är avgörande för att den ska kunna bevaras inkluderas. Byggnader som används för boende eller som är viktig för företagets produktion räknas inte som en överloppsbyggnad. I det regionala miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap delmål 3, Skötsel av kulturbärande landskapselement, är målet för överloppsbyggnaderna att 800 stycken skall vårdas 2010. Detta är ett mål som Västra Götalands län troligen kan uppnå. Källan är de byggnader som ingår i kulturmiljöstödet. År 2004 fanns det 425 byggnader i kulturmiljöstödet och år 2006 hade summan ökat till 684 stycken (siffrorna avser brukare som fick utbetalning för överloppsbyggnad 2004 och 2006). 3.5 Riktad rådgivning till överloppsbyggnader För att kunna tillvarata det stora intresse som uppenbarligen fanns för överloppsbyggnader samt ge råd om skötsel påbörjades 2005 en rådgivningsinsats i länet. Inom kompetensutvecklingsprogrammet för natur- och kulturvärden i odlingslandskapet (delvis EU- finansierat) upphandlades rådgivning som skulle utföras av bebyggelseantikvarie. Arbetes gång har varit att utgå från en lista med de brukare som hade överloppsbyggnader i sitt kulturmiljöstöd 2004 samt att arbeta med en kommun åt gången. Rådgivaren har kontaktat brukaren per telefon, berättat om syftet och frågat om brukaren är intresserad av ett personligt rådgivningsbesök. I samband med denna första telefonkontakt har ett frågeformulär om byggnaden i de flesta fall fyllts i. Överloppsbyggnader med trästomme har prioriterats före byggnader med enbart stenkonstruktioner t.ex. jordkällare. Ett fåtal brukare har tackat nej till rådgivningen som varit kostnadsfri. De kommuner som är klara enligt listan från 2004 är: 2005 Uddevalla, Mark, Tjörn, Orust, Stenungsund, Ale, Alingsås, Lerum, Lilla Edet och Bollebygd. 2006 Vänersborg, Trollhättan, Borås, Bengtsfors, Dals-Ed, Mellerud, Åmål och Ulricehamns kommun påbörjades. 2007 2008 Arbetar två konsulter vidare med norra Bohuslän, gamla Skaraborgs län, Ulricehamn och Falköping 70 stycken rådgivningar är gjorda fram till och med 2006. Under åren 2007 2008 beräknas ytterligare cirka 100 rådgivningar utföras. Antalet enkäter som är ifyllda efter telefonkontakt är 65 stycken. Några av de brukare som önskade ett rådgivningsbesök har också valt att söka länsstyrelsens bidrag till överloppsbyggnader 2006 2007. 3.6 Insatser inom Utvald miljö 2008 Utvald miljö är en ny åtgärd i Landsbygdsprogrammet och den kommer att bestå av flera insatser. Vissa insatser är femårstaganden antingen som ett komplement till miljöersättningarna betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet samt natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet eller som en separat miljöersättning. Vissa 6
insatser är miljöinvesteringar som betalas ut antingen efter, faktiska kostnader (observera att ersättning för eget arbete och eget material inte betalas ut), eller efter en schablon. Det som skiljer Utvald miljö från de generella miljöersättningarna är länsstyrelsernas möjligheter att utifrån regionala prioriteringar välja vad som ska få ersättning i det enskilda länet. De regionala prioriteringarna ska tas fram i samråd med regionala intresseorganisationer. Detta innebär att varje länsstyrelse kommer att avgöra vilka objekt som kan få ersättning och för vad i det enskilda länet. Alla insatser kommer således inte förekomma i alla län. Det är därför inte heller säkert att alla som söker kommer att få sin ansökan beviljad. För miljöinvesteringar inom utvald miljö finns nu beslutat en schablonersättning för Restaurering av överloppsbyggnader. För Västra Götalands län ser prioriteringarna, inom detta bidrag, ut som följande: Byggnaden ska ingå i ett i övrigt välskött odlingslandskap med ett aktivt brukande, gärna med dokumenterat höga natur- och kulturmiljövärden. Byggnaden ska företrädesvis inte ligga i en gårdsmiljö. Byggnaden skall huvudsakligen vara tillkommen före 1940 och industrialiseringen av jordbruket. Restaurering av byggnaden kan bidra till att höja landskapets natur- och kulturmiljövärden, bidra till rekreation och utveckla turism. Åtgärden kan ge samverkanseffekter med andra satsningar inom landsbygdsprogrammet, t.ex. för att stimulera turism och bygdeutveckling och inom Leader. Maxbeloppet per byggnad är 14 300 kr och målet för 2008 är att 100 stycken överloppsbyggnader restaureras. Kostnad för åtgärden år 2008, 1 430 000 kr. 3.7 Rådgivning inom utvald miljö Rådgivning inom åtgärden kan finansieras inom Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet 2007-2013, som enskild rådgivning. Rådgivningen är kostnadsfri för brukaren. Sådan rådgivning sker redan idag i länet, både inom kulturmiljöstödet och det nu avslutade uppmuntransbidraget. 4. Hur kan vi samarbete inför den kommande satsningen? 4.1 Företagsstöd och projektstöd Inom dessa finansieringsformer, främst företagsstödet, finns potential till stöd för sådana verksamheter som har möjlighet att använda överloppsbyggnader/ekonomibyggnader till en ny användning i sin verksamhet. Ansökningarna behandlas löpande under året och här finns det samordningsvinster att utveckla mellan landsbygdsenheten och kulturmiljöenheten om ansökningarna översänts till kulturmiljöenheten för kännedom. Antalet ansökningar som berör ekonomibyggnader/överloppsbyggnader är relativt få, beräknas ligga runt ett tiotal per år. Inom projektstöden kan det finnas ytterligare ansökningar som har bäring på kulturarvet, även dessa borde kommuniceras med kulturmiljöenheten. En förutsättning för att samordningsvinster ska kunna ske i stöd och bidragssystemen är en öppen dialog mellan enheterna som är förankrad och som innebär att man aktivt söker dessa vinster. 7
Ansökningar som berör kulturhistoriska byggnader får i sitt bekräftelsebrev upplysningar om att sökande ska ta kontakt med aktuellt museum. Ansökan kommer på detta sätt att kompletteras med kommentarer från museet angående byggnadens/byggnadernas kulturhistoriska värden. Detta är ett bra sätt att undvika misstag vid projektstarten. Den sökande kan även ta upp kostnaden för en mera omfattande rådgivning, vilket borde vara intressant i vissa fall, och därmed få dessa kostnader täckta. Viktigt att hanteringen av ärendet på landsbygdsenheten medger en fortsatt antikvarisk medverkan om ärendet kommenterats av aktuellt museum. I nuvarande hantering får kulturmiljöenheten inte kännedom om vilka ansökningar som kommer in, de går då inte att relatera till bidragsansökningar inom kulturmiljöbidraget från 28:25 anslaget. För att undvika misstag i kulturhistoriska byggnader bör det upprättas ett formellt och effektivt sätt att kommunicera ansökningarna. En kopia för kännedom till kulturmiljöenheten är ett första steg till kontakt, gäller även de ansökningar som inte är berättigade till stödet. Sökande kan påbörja sitt projekt innan de fått besked om eventuellt finansiering vilket innebär att vissa ingrepp på byggnader redan kan ha skett. En snabb kommunicering med kulturmiljöenheten vid inkommande av ansökan till landsbygdsenheten kan göra att sådana problem undviks. Dessutom bör kunskap om dessa stödformer spridas till museer och andra aktörer som kan komma i kontakt med sökande. Det bör upprättas en aktuell kontaktlista där det tydligt framgår vilka på landsbygdsenheten som handlägger de olika stöden för att kunna skapa en enkel kommunikationsväg. 4.2 Leader Leader är svårare att påverka eftersom det är respektive LAG-grupp som behandlar projekten inom sitt Leaderområde. Länsstyrelsen kan dock stötta projekt som inriktar sig på landskapets kulturmiljövärden och samfinansiera sådana insatser. Det är av stort värde att kultur- naturoch vattenvårdsenheterna får ta del av Leaderområdenas inriktning för att möjliggöra samverkan i olika former. 4.3 Miljöstöd för bevarande av Natur- och Kulturmiljöer i odlingslandskapet Miljöstödet är väl etablerad inom landsbygdsenheten och kulturmiljöenheten ser inte någon större betydelse av att ingå i denna handläggning. Dock finns ett problem när detta stöd kombineras med att brukaren söker stöd för restaurering av överloppsbyggnad. Denna diskussion tas upp under avsnitt 4.5. 4.4 Riktad rådgivning till överloppsbyggnader En insats som bör fortsätta i samma regi och önskvärt är att alla länets kommuner gås igenom. 4.5 Utvald miljö Restaurering av överloppsbyggnad Denna stödform startar under 2008 i landsbygdenhetens regi och kan ses som en övergång från kulturmiljöenhetens projekt; Bidrag till jordbrukets överloppsbyggnader som bedrivits under 2006 och 2007. Ansökningsblanketter och annat material kring denna stödform håller på och tas fram genom jordbruksverket och landsbygdsenheten. Kulturmiljöenheten och landsbygdsenheten kan 8
samarbete vid framtagning av informationsmaterial och regionala anvisningar. Det är värdefullt att sökande bifogar fotografier över objektet för att underlätta urvalsprocessen och prioritering. Kulturmiljöenheten har i samband med uppmuntransbidraget tagit fram fullständigt material i form av informationsfolder, ansöknings- och rekvisitionsblanketter, olika typer svarsbrev etc. vilket kan användas vid handläggning inom Utvald Miljö. Vid beslut föreslås en liknade process som vid Uppmuntransbidraget där samverkan skedde mellan länsmuseer, landsbygdsenhet och kulturmiljöenhet. Urvalet av samtliga ansökningar gjordes vid några träffar. Detta förutsätter dock att besluten tas vid två-tre tillfällen under 2008, förslagsvis ett under våren och ett-två under sensommaren. Innan arbetet påbörjas kommer sökande att få ett rådgivningsbesök. Landsbygdsenheten utarbetar riktlinjer för detta. Det finns ett problem i nuvarande bidragssystem när det gäller kombination av stödformer. De brukare som ingår i Miljöstöd för bevarande av Natur- och Kulturmiljöer i odlingslandskapet och innehar en överloppsbyggnad kan inte igenom bidrag till överloppsbyggnad inom Utvald Miljö söka stöd för åtgärder som avser taket på den byggnaden. Detta på grund av att kravet för ersättning via bevarande av Natur- och Kulturmiljöer i odlingslandskapet kräver ett funktionsdugligt tak för att få ersättningen. Viktigt att upplysa sökande om detta så att de ansöker om andra åtgärder. Landsbygdsenheten informerar om Utvald Miljö genom artiklar i tidskriften Jordbiten. Den går ut till alla lantbrukare. Därutöver kommer ett flygblad gå ut till alla som idag ingår i kulturmiljöstödet och har uppgett att de har en överloppsbyggnad. Kulturmiljöenheten kommer vid förfrågningar och via hemsidan att hänvisa till Landsbygdsenheten när det gäller bidrag till överloppsbyggnader. För att kunna skapa en hantering med största möjliga kulturmiljönytta och samtidigt bibehålla en effektiv hantering och goda samverkansvinster mellan kulturmiljöenheten och landsbygdsenheten bör man: Göra PR för bidraget i vidare kretsar, t ex pressrelease, artiklar som vänder sig till brukare och boende på landsbygden. Upprätta telefonlistor på kontaktpersoner och ansvarsområden. Det underlättar samarbetet mellan enheterna Gå ut med information om bidraget, villkor, möjligheter, krav etc. till berörda aktörer både internt på länsstyrelsen och externt till brukare, museer, hushållningssällskap, LRF m.fl. Utveckla de regionala informationsmaterial och ta lärdom av kulturmiljöenhetens erfarenheter från uppmuntransbidraget. Ta ett gemensamt ansvar vid urvalsprocesser. Bilda en samverkansgrupp mellan landsbygdsenheten och kulturmiljöenheten, samt ta in extern kompetens t ex museerna. 5. Finns det behov/möjlighet att kombinera medlen? En förutsättning för att kombinera medel är att det finns en öppen dialog mellan enheterna som är förankrad och innebär att man aktivt söker samordningsvinster. Möjligheten till samordning har också ett värde. 9
Utvald miljö, företagsstöd och projektstöd kan samverka med 28:25 medel om man söker för olika åtgärder och olika objekt i en helhetsmiljö. Ett alternativ är att söka projektstöd för genomförandet av mindre satsning som berör t ex en bymiljö eller en företeelse, denna möjlighet gäller såväl kulturmiljöenheten som för andra aktörer. 10
www.o.lst.se