ÅRSRAPPORT 2012 Programmets namn: Interreg Sverige-Norge

Förvaltande myndighets dnr 304-3637-13 ÅRSRAPPORT 2012 Programmets namn: Interreg Sverige-Norge Mål: Europeiskt territoriellt samarbete, gränsöverskridande samarbete Stödberättigande område: Sverige i samarbete med Norge Programperiod: 2007 2013 Programnummer: CCI:2007CB163PO016 Rapporteringsår: 2012 Övervakningskommitténs godkännande: 13.06.2013 EUROPEISKA UNIONEN EUROPEISKA REGIONALA UTVECKLINGSFONDEN

Förvaltande myndighets dnr 304-3637-13 1. Inledning... 1 1.1 Finansieringsplan för Interreg Sv No.... 2 2. Geografiskt område... 3 3. Genomförandet av programmet... 4 3.1 Programgenomförande... 4 3.2 Arbetet för förvaltande myndighet, de norska förvaltande organisationerna samt sekretariaten... 5 3.3 Erfarenhetsutbyte... 7 3.4 Styrkommitténs arbete... 8 3.5 EU:s strategi för Östersjön... 8 3.6 Resultat och analys av utvecklingen för de prioriterade områdena... 9 3.6.1 Resultat och analys av utvecklingen för prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt... 12 3.6.2 Exempel på projekt för prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt... 17 3.6.3 Resultat och analys av utvecklingen för prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö... 25 3.6.4 Exempel på pågående och avslutade projekt för prioriterat område B. Attraktiv livsmiljö... 28 4. Det ekonomiska genomförandet... 38 4.1 EU-medel (Europeiska regionala utvecklingsfonden ERDF)... 38 4.2 Utbetalda EU-medel och IR-midler... 41 5. Kategorier... 41 6. Säkerställande av genomförandets kvalité och måluppfyllelse... 43 6.1 Övervakning... 43 6.2 Uppföljning... 44 6.3 Utvärdering... 45 6.4 Miljökonsekvensbeskrivning... 46 6.5 Beskrivning av förvaltnings- och kontrollsystem... 46 6.6 Insamling av uppgifter... 47 6.7 En sammanfattning av betydande problem som uppstått vid genomförandet... 47 6.8 Samordning med andra finansieringsformer... 47 6.9 Användning av tekniskt stöd... 48 7. Information... 50 8. Uppgifter om betydande problem som rör överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen och programgenomförandet... 57 9. Användning av stöd som frigörs efter indragning enligt art. 98.2 57

ÅRSRAPPORT FÖR INTERREG SVERIGE-NORGE 2007-2013 AVSEENDE ÅR 2012 1. Inledning Årsrapporten är upprättad av programmets svenska förvaltande myndighet i samråd med de svenska och norska sekretariaten. De norska sekretariaten fungerar även som förvaltande organisationer på norsk sida med ansvar för de norska IR-midlerna. Årsrapporten godkändes av övervakningskommittén den 13 juni 2013. Årsrapporten är upprättad enligt Rådets förordning (EG) 1083/2006 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna. Följande förkortningar används i denna årsrapport: ÖK = Övervakningskommittén SK = Styrkommittén FM = Förvaltande myndighet FO = Förvaltande organisation (Norge) NGB = Nordens Gröna Bälte IS = Inre Skandinavien GS = Gränslöst Samarbete 1 (57)

1.1 Finansieringsplan för Interreg Sv No. Finansieringsplan för det operationella programmet, för hela programperioden. Regionala fondens bidrag till programmet, det nationella offentliga stödet och medfinansieringsgraden för varje prioriterat område Europeiskt territoriellt samarbete Sverige-Norge 2007-2013 Operationell programreferens, CCI: 2007CB163PO016 Utbetalningar kommer att göras som ersättning för faktiska kostnader i enlighet med följande plan Prioriterade områden med finansieringskällor (i euro) För information EU:s finansiering (a) Svensk offentlig finansiering (b) Total finansiering (c)=(a)+(b) Medfinansieringsgrad (d) 1 =(a)/(c) Norsk finansiering PRIORITERAT OMRÅDE A Ekonomisk tillväxt Grunden för beräkning av EU:s bidrag är offentlig finansiering PRIORITERAT OMRÅDE B Attraktiv livsmiljö 20.845.275 17.055.222 37.900.497 55% 29.120.000 Grunden för beräkning av EU:s bidrag är offentlig finansiering PRIORITERAT OMRÅDE C Tekniskt stöd 14.145.008 11.573.185 25.718.193 55% 19.760.000 Grunden för beräkning av EU:s bidrag är offentlig finansiering 2.233.422 2.233.420 4.466.842 50% 3.120.000 TOTAL 37.223.705 30.861.827 68.085.532 55% 52.000.000 1 Medfinansieringsgraden är avrundad i tabellen. Den faktiska medfinansieringen är medfinansieringsgraden (d) utan avrundning 2 (57)

2. Geografiskt område Det gränsöverskridande programmet Interreg Sverige-Norge omfattar ett till ytan mycket stort geografiskt område. Av följande kartbild framgår programmets kärnområde samt belägenhet i förhållande till övriga Europa. Programmet är uppbyggt som ett gemensamt program med decentraliserade sekretariatsfunktioner och regionala prioriterande partnerskap i tre geografiska delområden. De tre delområdena är Nordens Gröna Bälte, Inre Skandinavien och Gränslöst Samarbete. Det främsta motivet för denna decentraliserade struktur är att behålla närheten mellan partnerskap, projektägare och programadministration i ett till ytan mycket stort geografisk programområde. Programstrukturen kombinerar en centralt sammanhållen programadministration med decentraliserade regionala kontaktytor som har ett stort inflytande över prioriteringen av projekt. Förvaltande myndighet (FM), attesterande myndighet (AM) och övervakningskommitté (ÖK) har sina kontakter företrädesvis uppåt i systemet, till nationella regeringar, centrala nationella myndigheter och till EU-systemets organ medan de decentraliserade sekretariaten och de regionala prioriterande partnerskapen primärt har kontakter nedåt med övrigt partnerskap, projektsökande och projektägare i den konkreta projektverksamheten. 3 (57)

Programmets stödberättigande områden, kärnområden, är följande regioner: Nordens Gröna Bälte (NGB): Jämtlands län i Sverige, Nord-Trøndelags fylke och Sør-Trøndelags fylke i Norge. Inre Skandinavien (IS) Värmlands och Dalarnas län i Sverige. I Norge ingår Hedmarks fylke, kommunerna Askim, Skiptvet, Eidsberg, Trøgstad, Marker, Rømskog, Aremark, Hobøl och Spydeberg i Østfolds fylke, kommunerna Hurdal, Nannestad, Gjerdrum, Eidsvoll, Ullensaker, Nes, Skedsmo, Lørenskog, Nittedal, Rælingen, Fet, Sørum och Aurskog-Høland i Akershus fylke. Gränslöst Samarbete (GS) Fyrbodalområdet i Västra Götalands län i Sverige (kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Färgelanda, Mellerud, Åmål, Bengtsfors samt Dals-Ed.). I Norge ingår kommunerna Halden, Moss, Sarpsborg, Fredrikstad, Hvaler, Råde, Rygge, Våler och Rakkestad i Østfolds fylke samt kommunerna Vestby, Ski, Ås, Frogn, Nesodden, Oppegård och Enebakk i Akershus fylke. I välmotiverade fall får även utgifter som har uppkommit i områden på NUTS IIInivå, som gränsar till kärnområdet inkluderas i programmet. Utgifterna i sådana områden får dock uppgå till högst 20 procent av programmets totala budget. Till programmet hör följande 20 procent områden: Västernorrlands, Gävleborgs och Örebro län i Sverige och Oppland fylke samt Oslo kommun i Norge. 3. Genomförandet av programmet 3.1 Programgenomförande Programmet har sedan programstart tillämpat ansökningsförfarandet utlysning. Under första halvåret genomfördes två utlysningar (nr 9 och 10). Denna modell har fungerat väl men då programmet är i slutskedet och det endast återstår en mindre summa medel har styrkommittén beslutat (27 juni) att inte tillämpa denna form längre. Ytterligare anledning till ändrat förfarande är att det är viktigt att införa en snabbare beslutsprocess så att projekttiden blir så lång som möjligt för projektägarna. Styrkommittén beslutade vidare att använda sig av beslutsprocessen skriftlig procedur med delegation till ordförande och vice ordförande att fatta beslut om prioritering av projekt (enligt arbetsordningen för styrkommittén). Styrkommittén beslutade att införa ett tillägg till delegationsförfarandet som innebär att utskick av beslutsförslagen ska ske till alla ledamöter i kommittén som därmed får möjlighet att komma med synpunkter. Under året har hela programmets EU-budget beslutats. Ett antal projekt har avslutats, vilket har resulterat i viss mån återförda medel. Dessa medel har 4 (57)

återanvänts för beslut till nya projekt. Återförda EU-medel uppgick per den 31 december till 1,4 miljoner EUR. Programperioden går mot sitt slut och Förvaltande myndighet har beslutat att projekt kan som längst bedriva verksamhet till och med den 31 augusti 2014. 3.2 Arbetet för förvaltande myndighet, de norska förvaltande organisationerna samt sekretariaten Förvaltande myndighets arbete FM: arbete har under året varit att genomföra, leda och driva programmet enligt programmets kriterier och gemenskaps- och nationella regler samt säkerställa verifieringskedja rörande utgifter på ett tillfredsställande sätt. FM har under året fattat beslut EU-medel till nya projekt. Vidare har arbetet bestått av olika slag av rapporteringar och information-/kommunikationsfrågor samt ändringsbeslut för pågående projekt. En viktig roll för förvaltande myndighet är att hålla samman programmet i Interreg-programmets organisation för en gemensam samsyn och tolkning av regler och förordningar. Det har bland annat inneburit att delområdessekretariaten har fått information samt stöd och råd i deras dagliga arbete. Vidare har arbetet bestått av förberedelse och genomförande av SK-möten samt ÖK-möten m.m. FM har i sitt arbete samverkat med programmets svenska och norska sekretariat samt med de norska förvaltande organisationerna. Under året har en extern utvärdering av programmet påbörjats och den kommer att avslutas under 2013. Utvärderingens fokus är på resultat och måluppfyllelse, se kapitel 6.3. Ett fysiskt sekretariatsmöte har genomförts med de sex sekretariaten (3 svenska och 3 norska). Huvudtemat för mötet var resultat och resultatspridning. Handläggarna hade i förväg fått i uppgift att förbereda en presentation av ett antal lyckosamma projekt, dess resultat och framgångsfaktorer. Syftet var bl.a. att få inspiration till och få nya uppslag till sätt att sprida resultatspridning på, dels för genomförandeorganisationens medverkan till detta men även för att kunna sprida metoder vidare till andra projekt. Beredningsmöten har genomförts med handläggarna i Sverige och i Norge med syftet att diskutera inkomna ansökningar. Dessa möten har skett både fysiskt och via telefonkonferenser. En koordineringsgrupp bildades 2008 som består av FM och de norska förvaltande organisationerna. Koordineringsgruppen syfte är att skapa en enad syn av programgenomförandet, lösa arbetsuppgifter och rutiner på övergripande nivå. Gruppen har haft möte två gånger under året och bl.a. följande frågor behandlades: - restriktivitet avseende projektförlängningar - avstämning av kommande ansökningar och kvarvarande EU-budget och IRmidler 5 (57)

- inspel till dagordning för styrkommitté-möten - ansökan till Open Days 2013 inom temat infrastruktur och miljö - planering av sekretariatsmöte - planering av projektledarträff - planering av en konferens med tema entreprenörskap i skolan Under hösten genomfördes, tillsammans med Interreg-programmet ÖKS (Öresund- Kattegatt-Skagerrak) en projektledarkonferens, se kapitel 7, för alla projekt i de båda programmen. Arrangemanget genomfördes i anslutning till det första firandet av European Cooperation Day. I slutet av året påbörjades även diskussioner och arbete inför kommande programperiod 2014-2020. Sekretariatens och de norska förvaltande organisationernas arbete Delområdet NGB Interregsekretariatet i Nordens Gröna Bälte består av Sidsel Trönsdal, Michael von Essen och Kari Mette Elden. Bilden visar när sekretariatet i Nordens Gröna Bälte möttes i Åre för att ge information till nya projektägare och projektmedarbetare. Annars möts sekretariatet oftast vid skrivbordet via Lync (videokonferenssystem). Kontakter tas regelbundet flera gånger per vecka och under 2012 hölls 22 protokollförda möten. Delområdet IS Beredningen av ansökningar i det svensk-norska beredningssekretariatet har fungerat bra och de beredningsmöten som genomförts tillsammans med Förvaltande myndighet för att gemensamt gå igenom inkommande ansökningar med avseende på laglighet enligt EU:s regelverk etc. har också fungerat väl. Under år 2012 har söktrycket minskat något. Delområdet GS Under 2012 har arbetet till stor del utgjorts av kontaktverksamhet riktad mot partnerskapet i delområdet samt mot specifika projektintressenter. Marknadsföring av programmet och information om utlysningstillfällen för projektansökningar har skett via annonsering i media/programmets hemsida/hemsidorna hos Akershus och Östfold fylkeskommuner samt hos Västra Götalandsregionen. GS-sekretariatet har genomfört individuella projektmöten där viktiga råd och synpunkter på ansökningar har kunnat delges. När det gäller pågående projekt har sekretariatet genomfört sex stycken uppföljningsmöten. Här har projekten, vid fysiska möten hos projektägarna och i intervjuform, getts möjlighet att informera om genomförandet. En viktig aspekt har 6 (57)

varit att belysa de mjuka värdena och de goda historierna som annars inte framkommer i projektens läges-/slutrapporter. I övrigt har två möten med RPP GS genomförts, presidiet för RPP GS har haft fem möten och GS-sekretariatet har träffats vid 11 tillfällen. 3.3 Erfarenhetsutbyte Förvaltande myndighet FM har aktivt deltagit i Tillväxtverkets Interreg-ERFA som är ett erfarenhetsutbyte mellan de program som Sverige deltar i. Tillväxtverket är samordnare för dessa ERFA-möten där även Näringsdepartementet deltar. Samarbete har även skett, via både fysiska möten och telefonkontakter, med andra gränsöverskridande Interregprogram främst Interreg Nord, Botnia-Atlantica och Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Syftet med samarbetet har varit att ta del av varandras erfarenheter samt att diskutera olika förslag till förbättring av arbetsrutiner. FM deltog under hösten på en studieresa till de baltiska länderna arrangerad av Tillväxtverket. Syftet med resan var att knyta kontakter med och lära av erfarenheter från förvaltande myndigheter inom de gränsregionala programmen i Estland, Lettland och Litauen. Syftet var också att få en inblick i hur de ser på gränssamarbete och på ett utvidgat samarbete inom Östersjöregionen. Det var ett välfyllt och intensivt program med bra föreläsare som genomfördes med en dag per land. Studieresan avslutades med ett svenskt ERFA-möte. Delområde IS RPP för delområdet deltog den 8-9 november på AEBRs (Association of European Border Regions) årsmötes konferens i Berlin. Temat för konferensen var; gränsöverskridande rörlighet på arbetsmarknaden, problem, utmaningar m.m. Ämnet för rörlighet på arbetsmarknaden är av särskild betydelse för gränsregionerna, eftersom det är en del av vardagen för medborgarna att passera gränsen, antingen för att komma till sina arbetsplatser eller för fritidsändamål. De problem som rör olika social trygghet och skattelagstiftning är speciellt utmanande i gränsområden som konfronteras med komplexa och ständigt föränderliga rättsliga, administrativa, sociala och ekonomiska förhållanden. Den årliga konferensen för AEBR har till syfte att utbyta erfarenheter och att diskutera aktuella utmaningar och problem med inbjudna experter från europeiska gränsregioner och politiker som företräder regional, nationell och europeisk nivå. Delområde GS Sekretariaten för GS och ÖKS-programmet har kontinuerligt haft utbyte där personal från Västra Götalandsregionen och Östfold fylkeskommune har kontaktpersoner gentemot projekt och sekretariat samt styr- och övervakningskommittéer. Dessutom hanteras IR-midler för båda EU-programmen av Östfold fylkekommune. 7 (57)

3.4 Styrkommitténs arbete Sveriges och Norges regeringar har kommit överens om att inrätta en styrkommitté, som rapporterar till ÖK. SK består av 12 svenska ledamöter och 12 norska ledamöter. Ordförandeskapet alternerar årsvis mellan länderna. Under 2012 har Sverige haft ordförandeskapet och Norge vice ordförandeposten. SK:s främsta uppgift är att behandla ansökningar om projektstöd och att besluta om urval av stöd. SK har sammanträtt två gånger under året; i mars i Lilleström, Norge, och i juni Stockholm, Sverige. Vid dessa möten har bl.a. följande frågor behandlats: - beslut om ordförande och vice ordförande - beslut om urval av projekt - redovisning av genomförandeläget - information om pågående utvärdering - information från övervakningskommitténs möten - beslut om ny rutin för beslutsfattande - programperiod 2014-2020 3.5 EU:s strategi för Östersjön ÖK antog 2010, ett dokument med titeln EU:s strategi för Östersjöregionen och programmet Interreg Sverige-Norge. I dokumentet beskrivs översiktligt strategins fyra huvudmål och dess prioriterade områden. ÖK:s slutsats är att Sverige-Norge programmet har flera beröringspunkter till strategin men att programmets möjligheter att aktivt bidra till att uppfylla strategin är begränsade. ÖK konstaterade att strategins prioriterade område 11, interna och externa transportförbindelser, är det enda område där programmet bedöms ha en direkt påverkan på strategin. Ett särskilt urvalskriterium lades till för programmets prioriterade område Ekonomisk tillväxt under insatser för infrastruktur (se även nedan). I övrigt bedöms programmet främst bidra med att förmedla framgångsrika projekt och resultat, t.ex. goda exempel på tillvägagångssätt, modeller, metoder och nya lösningar. Under 2012 har följande åtgärder genomförts: - information på programmets hemsida - sökande och projektägare ges information om möjligheten att bidra till EUSBSR - sekretariaten gör en bedömning om ett beviljat projekt är i linje med strategin - i datasystemet för programmet markeras de projekt som främjar EUSBSR - utbyta erfarenheter med andra program i arbetet med EUSBSR - en representant från förvaltande myndighet deltog vid Baltic Sea Region årliga forum i Köpenhamn i juni månad. FM fastställde under 2011 ett PM för att vägleda och underlätta handläggarnas klassificering av projekt mot Östersjöstrategins insatsområden. 8 (57)

Fram till 2012-12-31 har 27 beviljade projekt bedömts genomföra sådan verksamhet att en klassning mot Östersjöstrategin är lämplig. Dessa 28 projekt omfattar drygt 15,2 miljoner euro (9 sek/euro) i offentligt stöd, vilket motsvarar 22 %, av totalt beviljat offentligt stöd. (exkl. Prioriterat område 3. Teknisk assistans). Prioriterat område A Ekonomisk Tillväxt Ant. Off Stöd t. euro. A2 Miljö: Bevarande av biologisk mångfald. 1 prj. 28 B6 Tillväxt: Ta bort hinder för den gemensamma marknaden. 3 prj. 1 750 B8 Tillväxt: Stödja och utveckla SME. 5 prj. 931 B9 Tillväxt: Hållbarhet inom jord- och skogsbruk. 1 prj 520 C10 Attraktiva miljöer: tillgängliga, effektiva och säkra energimarknader. 1 prj. 2 225 C11 Attraktiva miljöer: förbättra interna och externa transportkorridorer. 6 prj. 3 710 C12 Attraktiva miljöer: utbildning, turism och hälsa. 2 prj. 1 105 S:a 19 prj 10 269 Inom prioriterat område A har 19 projekt klassats som I linje med Östersjö-strategin. Det beslutade offentliga stödet till dessa projekt utgör 25 % av totalt beslutat offentligt stöd inom prio område Ekonomisk tillväxt. Prioriterat område B Attraktiv Livsmiljö Ant. Off Stöd t. euro. A1 Miljö: minskning av utsläpp. 2 prj. 375 A2 Miljö: Bevarande av biologisk mångfald. 2 prj. 2 862 C12 Attraktiva miljöer: utbildning, turism och hälsa. 3 prj. 1 653 S:a 7 prj 4 890 Inom prioriterat område B har 7 projekt klassats som I linje med Östersjö-strategin. Det beslutade offentliga stödet till dessa projekt utgör 18 % av totalt beslutat offentligt stöd inom prio område Ekonomisk tillväxt. 3.6 Resultat och analys av utvecklingen för de prioriterade områdena Under 2012 har totalt 42 ansökningar lämnats in. Av dessa har 33 projekt beviljats medel (varav 10 små- och initieringsprojekt). De ansökningar som lämnas in under utlysningsperioden ska vara kompletta, dvs. uppfylla vissa krav, för att vara prövningsbara. Lissabonstrategin har legat till grund för programmets övergripande mål för att uppnå en god tillväxt och hållbar utveckling; Ekonomiskt stark region med en attraktiv livsmiljö. Vid val av målet har hänsyn tagits till de tre dimensionerna inom begreppet hållbar utveckling; ekonomisk, ekologisk och den sociala dimensionen. Det övergripande målet är direkt kopplat till programmets två prioriterade områden; Ekonomisk tillväxt och Attraktiv livsmiljö. 9 (57)

Under 2011 genomfördes en analys av projektstocken för att se om projekten täcker in programmets alla kategorier/insatser och om projekten tillsammans bidrar till att uppfylla programmets mål. Analysen visade på en bredd av projekt och att det pågår projekt inom i huvudsak alla kategorier med några få undantag. Inom prioriterat område A saknades projekt inom kategori 42: Förnybar energi, vattenkraftsenergi, geotermisk och annan energi. Under 2012 lämnades beslut om stöd till ett mindre projekt inom denna kategori. Inom prioriterat område B saknades fortfarande projekt inom kategori 44: Hantering av hushålls- och industriavfall. Det prognostiserade utfallet enligt tabell 3 i programdokumentet är 3 %, respektive 5 %. Kategorierna bedöms som relativt små, med en begränsad övergripande inverkan. Inriktningen på projekten samt projektens förväntade, och i många fall uppnådda resultat visar att programmet är på god väg att uppfylla programmets effektmål. Vid utgången av 2012 har sammanlagt 207 projekt beviljats, av dessa är 122 stycken avslutade (varav 53 under 2012), 51 stycken (42 %) är fullskaliga projekt. Konstaterat utfall från avslutade projekt visar att målsättningarna för vissa indikatorer redan nu har uppnåtts. Vid utgången av 2012 var programmets budget intecknad i beslut. Smärre projekt kommer att beviljas även under 2013. Omfattningen är dock svår att bedöma eftersom beslutsfattandet är avhängigt återföringar av medel från avslutade projekt. Gemonförandetiden blir även kortare och kortare vilket begränsar möjligheterna. Förväntade resultat för beviljade projekt, i form av indikatorer, visar att det förväntade utfallet vid programmets avslutande kraftigt kommer att överstiga programmets målsättningar. De övergripande målen i programmet är: - 20 000 deltagare i projekt varav minst 8 000 kvinnor och minst 8 000 män - av antalet deltagare ska minst 3 000 vara ungdomar (15 24 år) - 3 000 deltagande företag I följande redovisning av resultat för respektive indikator innehåller kolumnen Förväntat resultat enligt projektbeslut det sammantagna förväntade resultatet från alla de hittills fattade besluten. Kolumnen Utfall, avslutade projekt innehåller de faktiska resultaten från de 122 projekt som är avslutade. Kolumnen Utfall i % av förväntat visar i procent Utfall, avslutade projekt / Förväntat resultat enligt projektbeslut. Deltagande kvinnor och män Det förväntade utfall som projekten uppgett, liksom utfall i avslutade projekt, visar ett förvånansvärt jämnt numerärt deltagande av kvinnor och män, vilket är glädjande. Både när det gäller åldersgruppen 15-24, liksom för åldersgrupperna under 15 år och över 24 år. Förväntat antal deltagare, överstiger per årsskiftet 80 000, dvs. markant över programmålet 20 000 deltagare i projektens verksamheter. 122 projekt är avslutade, utfallet från dessa visar att det summerade utfallet överstiger de förväntningar som 10 (57)

fanns när projekten beviljades. Utfallet överstiger även målsättningarna för hela programmet. De åtta avslutade projekt som redovisat högst antal deltagare uppnår tillsammans 20 193 deltagare, dvs. dessa åtta projekt har tillsammans uppfyllt programmets mål i detta avseende. Underlagen visar även på att 3 projekt står för drygt 42 % av totalt antal deltagare. En gemensam faktor för dessa projekt är att de ofta innehåller kortare utbildning- och kompetenshöjande insatser. Men även om dessa projekt exkluderas uppgår antalet deltagare till nästan 33 0000. För vissa av dessa insatser finns långt gångna planer på en fortsättning efter att projekten har avslutats. Målet, 20 000 deltagare, bedöms därför kraftigt överskridas innan programmet i sin helhet avslutas. För delgruppen Ungdomar mellan 15 till 24 år är programmålet 3 000 deltagare eller 15 % av totalt deltagande. Utfallet visar på deltagande från 20 900 ungdomar. Fördelningen mellan kvinnor och män är synnerligen jämn. Utfallet av ungdomer i % av totalt antal deltagare uppgår till drygt 36 %, dvs. mer än dubbla målsättningen. Indikator Antal kvinnor 15 till 24 år som deltar i projektet Antal kvinnor yngre än 15 år eller äldre än 24 år Antal män 15 till 24 år som deltar i projektet Antal män yngre än 15 år eller äldre än 24 år som deltar i projektet Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i avslutade projekt 21 322 8 004 10 535 132 % 19 233 9 475 17 231 182 % 21 396 7 829 10 400 133 % 20731 8887 18 636 210 % Deltagande företag Programmets mål är att 3 000 företag ska delta i projektaktiviteter. Nedanstående redovisning visar att projektens förväntade resultat nästan uppnår 6 800 deltagande företag. Indikatorn deltagande företag har uppnått sin målsättning om 3 000 företag, utfall i projekt som avslutats fram till 2012-12-31 är drygt 3 556 st. Även denna indikator har således redan nu överskridit målsättningarna. Detta visar på ett stort intresse från företagen att delta i svensk-norska samarbeten. 11 (57) Det förväntade deltagandet fördelas på 17 % (2011 18 %) deltagande företag med kvinnligt ägande, 38 % (2011 38 %) med manligt ägande och 45 % 2011(44 %) har ett mixat ägande. Andelen förväntat deltagande från företag med mixat ägande har, i likhet med 2011, till viss del ökat i förhållande till föregående år. Utfallet i avslutade projekt visar en delad bild där deltagandet från företag med mixat ägande relativt kraftigt överstiger det förväntade. Medan utfallet från företag med kvinnligt, resp. manligt ägande uppgår till mer modesta 112 % (2011, 68 %), resp. 131 % (2011; 101 %) av förväntningarna. Intressant att se är att utfallet i avslutade projekt ökar i förhållande till förväntningarna för de tre indikatorerna. En frågeställning är dock

varför utfallet för deltagande av företag med kvinnligt ägande, är relativt lägre utfall i förhållande till förväntningarna. Antalet avslutade projekt som redovisat deltagande företag med kvinnligt ägande uppgår dock till 42 st, vilket är i paritet med avslutade projekt som redovisat deltagande företag med manligt resp. mixat ägande och bör vara tillräckligt många för att slumpen inte ska spela in. En frågeställning om orsaker kan utgå från hypoteser som: Osäkerhet och felaktiga förväntningar vid prognostillfället. Informationen till presumtiva företag och inriktningen på projektens verksamhet Olika intresse från grupperna att delta i projektens verksamhet. Indikator Antal deltagande företag med kvinnligt ägande som deltar i projektaktiviteter Antal deltagande företag med manligt ägande som deltar i projektaktiviteter Antal deltagande företag med mixat ägande som deltar i projektaktiviteter Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i i avslutade projekt 1 144 408 457 112 % 2 572 903 1182 131 % 3 082 1 130 1 917 170 % 3.6.1 Resultat och analys av utvecklingen för prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt I prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt har beslut om bifall under året getts till 21 (2011; 25) projekt, varav fem (2011;8) små-/initieringsprojekt. Antalet avslag uppgår till fyra (2011; 10) projekt. Målsättningarna i det prioriterade området ska uppnås genom att projekten genomförs inom följande insatser: 1. insatser mot gränshinder 2. insatser för utveckling av företag, branscher och entreprenörskap 3. insatser för kompetensutveckling och FoU 4. insatser för infrastruktur Ett projekt kan innehålla flera av insatserna. De beviljade projekten har en bred spridning över insatserna. De projekt som under 2012 beviljats stöd genom Interreg Sverige Norge har den absoluta tyngdpunkten nio (av 21) på projekt inom insatsen utveckling av företag, branscher och entreprenörskap, därutöver sju projekt med insatser för kompetensutveckling och FoU, ett projekt med insatser mot gränshinder samt fyra projekt med insatser för infrastruktur. Målsättningar enligt det operativa programmet 12 (57)

För det prioriterade området finns fem resultatindikatorer. Indikator Mål Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. 5 Antal undanröjda upplevda gränshinder. 50 Antal personer som deltar i gemensamma utbildningar och praktik. 6 000 Antal studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet. 120 Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster. 100 De personrelaterade indikatorerna ska fördelas jämnt mellan kvinnor och män. Förväntat resultat i fattade beslut, samt uppnått resultat i avslutade projekt redovisas i nedanstående tabell. Antalet projekt inom insatsområdet som avslutats t o m 2012 är 64 st., varav 34 är småprojekt eller initieringsprojekt. Liksom för programmets övergripande mål antal deltagare som deltar i projekt uppvisar även prioriterade område A, höga siffror på de deltagarrelaterade indikatorerna. Hittills avslutade projekt visar att det prioriterade områdets målsättningar redan är uppfyllda för alla indikatorer utom antal formella gränshinder, antal upplevda gränshinder och Gränsöverskridande kluster. Även dessa indikatorer har goda möjligheter att nå målen, om man beaktar förväntade resultat i beslut mot utfall i %. För indikatorn formella gränshinder har utfallet kontrollerats på projektnivå. Genomgången visar att projekten har rapporterar för höga värden. Förmodligen orsakas detta av en feltolkning. Beskrivningen av indikatorn är Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja. Definitionen lyder Projektet bidrar till att undanröja formella hinder som resulterar i ändringar i lagar och regler. Det synes vara så att projekten tagit fasta på bidrar till, vilket i och för sig kan vara korrekt eftersom projekten arbetat med den inriktningen, men däremot har detta arbete vid projektslut inte resulterat i att lagar och regler har förändrats. Förhoppningsvis leder arbetet till framtida ändringar. Ett antal av projekten har angett indikatorn trots att det inte handlar om formella gränshinder. Det är en lärdom inför kommande programperiod att vara så tydlig som möjligt för att undvika feltolkningar. I tabellen nedan redovisas antalet undanröjda formella gränshinder utifrån den bedömning som förvaltande myndighet har gjort. En annan indikator som granskats är Antal studenter som studerar del av utbildning i det andra landet. Utfall hittills är 472 personer, programmets mål 120. Utfallet visar på en relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män (53 % - 47 %). I ett fåtal projekt har en granskning gjorts på; typ av utbildning - kontra kvinnor/män. Denna visar tyvärr att traditionella könsmönster slår igenom. Projekt med t ex inriktningen, utbildning av förskollärare, har haft en fördelning 24 kvinnor och 1 man, förväntningarna i projektet har dock varit 50/50 (%). På likartat sätt finns projekt med inriktning mot manligt dominerade branscher, i dessa projekt har män dominerat bland deltagarna. Finns dock exempel, (master in public adm. MPA) på projekt där fördelningen varit balanserad. 13 (57)

I kapitlet 3.6.2 beskrivs ett urval av de projekt som avslutats och dess resultat i övrigt. Resultatindikator Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja Antal undanröjda upplevda gränshinder Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Antal kvinnliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet Antal manliga studenter som studerar del av sin utbildning i det andra landet Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt Utfall i % av förväntat i avsl projekt 30 13 2 15 % 112 51 38 75 % 9 561 1709 4 553 266 % 9 033 1 396 2 907 208 % 473 216 252 117 % 448 198 220 111 % Projekt under insatsområde B. Attraktiv Livsmiljö, är redovisat data för resultatindikatorer som enligt programmet är kopplade till insatsområde A Ekonomisk tillväxt. För att få en fullständig bild av resultat redovisas nedan utfall från projekt som tillhör insatsområde B Attraktiv Livsmiljö, men där även indikatorer från insatsområde A ekonomisk tillväxt har använts. 14 (57)

Resultatindikator Antal formella gränshinder som projektet bidrar till att undanröja Antal undanröjda upplevda gränshinder Antal kvinnor som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Antal män som deltar i gemensamma utbildningar och praktik Antal nyetablerade och vidareutvecklade gränsöverskridande kluster Förväntat resultat enligt projektbeslut Förväntat i avslutade projekt Utfall, avslutade projekt 7 2 2 Utfall i % av förväntat i avsl projekt 100 % 53 32 31 97 % 3301 2413 4059 168 % 2316 1406 1726 123 % 54 30 24 80 % EU-medel För det prioriterade området A. Ekonomisk tillväxt har 100 % av budgeten beslutats. EURO (omräknat från sek med kurs 9 sek/euro) A. Ekonomisk tillväxt Januari december 2012 % av prio områdets budget Antal fattade beslut om bifall 21 Summa beviljat EUstöd 2 052 220 9,8 % Januari 2007 december 2011 Budget för programperioden 20 845 275 Summa beviljat EUstöd 20 916 612 100,3 % Återstående medel - 71 337-0,34 % Därav återförda medel 725 982 Beviljade IR-midler (norska offentliga medel) För respektive delområde finns på norsk sida en förvaltande organisation som har ansvaret för de norska IR-midlerna. Nedan redovisas tabeller över beviljade medel per delområde. Beloppen är angivna i euro (omräknat från NOK med kurs 8,00) 15 (57)

Delområdet Nordens Gröna Bälte IR-budgeten för NGB är inte uppdelad per prioriterat område utan nedanstående tabell omfattar båda prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt och B. Attraktiv livsmiljö. A. Ekonomisk tillväxt B. Attraktiv livsmiljö Januari - december 2012 Summa beviljat IR-midler 518 297 Januari 2007 december 2012 Budget för 9 607 500 programperioden Summa beviljat IR-midler 6 187 931 Återstående medel 486 646 (TA-midler för perioden utgör 484 126) Återförda medel 152 479 Delområdet Inre Skandinavien A Ekonomisk tillväxt Januari-december 2012 Summa beviljade IRmidler 289 000 Januari 2007-december 2012 Budget för programperioden 6 743 115 Summa beviljat IR-midler 6 743 115 Återstående medel 0 Delområdet Gränslöst Samarbete % av prioområdets budget % av prioområdets budget A Ekonomisk tillväxt Januari-december 2012 % av prioområdets budget Summa beviljade IRmidler 952 005 Januari 2007-december 2012 Budget för programperioden 3 785 145 100 Summa beviljat IR-midler 3 385 280 89 Återstående medel 399 865 11 16 (57)

3.6.2 Exempel på projekt för prioriterat område A. Ekonomisk tillväxt Exempel av pågående projekt Projektnamn: Information och nyheter över gränsen Flera journalister och fotografer har tagit chansen att arbeta hos kollegorna i det andra landet genom projektet Information och nyheter över gränsen. Allra först ut var webbredaktören Myran Mansson från lokalradiokanalen P4 Västernorrland som tillbringade några spännande dagar på NRK:s webbutvecklingsavdelning i Trondheim. Det var oerhört intressant att höra deras tänk, att möta professionella och kunniga och väldigt, väldigt trevliga kollegor på andra sidan gränsen. Jag åker gärna tillbaka! Projektet genomförs i nära samarbete med de stora mediaföretagen i området. Förutom utbytesprogrammet kommer projektet också att ordna ett par konferenser där samarbete och utveckling står på agendan. Projektet menar att bredda nyhetsbevakningen i Jämtland, Västernorrland och Tröndelag leder till regional utveckling. Det blir lättare att se möjligheten att starta företag och att samarbeta med människor i det andra landet eller att våga utbilda sig på andra sidan gränsen. Den nioåriga programserien Mittnordiska rådet som samsändes över Nordens Gröna Bälte fick mig att inse vad mycket vi har att vinna på Nabonytt. Nyheter om händelser, musik, konst, teater och sport skulle vi inte känna till om inte media sprider kunskapen över gränsen. Jag försöker i viss mån hålla kontakten levande med Tröndelag. Nästan varje fredag i direktsändning talar jag med kollegor på norsk sida, bland annat om veckans nyheter, säger Stefan Hanberg. Långsiktiga mål med projektet är att få inblick i nya arbetsmetoder och rutiner, ett utvidgat professionellt nätverk och ett bestående samarbete. Du kan följa projektet på Facebook och på Nyheter och information över gränsens hemsida. Projektägare svensk och norsk: Handelskammaren Mittsverige och Nord Tröndelags fylkeskommun Bilden visar projektledarna Elin Solvang och Ann- Louise Rönestål Ek. 17 (57) Projektnamn: Green highway, ett grönt stråk av tillväxt mellan SÖT-städerna Interreg-projektet Green Highway håller ett elbilsseminarium och från Stortorget i Östersund ska Zero Rally 2012 starta. Seminariet är bara en liten del i projekt Green Highways breda verksamhet för att göra Nordens Gröna Bälte till en fossilbränslefri zon. Vi skapar mötesplatser och arenor för aktörer och hjälper andra att nå sina mål, berättar Kristin Eriksson, projektledare i Sundsvall. På Stortorget i Östersund står ett tiotal miljonåk parkerade. Det är Tesla Roadster, en av världens snabbaste elbilar. Miljödebattören Maria Wetterstrand provkör en eldriven riksha och Björn Dählie står på scenen och pratar om vindkraftsutbyggnad.

Överallt möts man av det norska och det svenska. Flaggor, registreringsskyltar och klingande tröndelagsdialekt berättar att här möts två grannländer. Seminariet om elfordon och laddinfrastruktur, innehåller fascinerande teknik med föreläsningsteman som eltaxi i Trondheim och elbussprojekt i kallt klimat. Green Highway-projektet har resulterat i spin off effekter för företag och kompetens inom Projektledarna Tomas Arvidsson, Kristin Eriksson och Kjell Inge Stellander. branschen, en elskoterprototyp, utbildning för eltekniker och demonstration av elbilar i vinterklimat. Vi har medverkat till investeringar på åtta miljoner kronor på sträckan mellan Sundsvall och Trondheim. Dessutom samarbetar vi med universiteten, satsar på pilgrimsleden S:t Olavsleden och har en tävling i de tre städerna. Den heter Miljöbilsutmaningen och handlar om att bilhandlare ska sälja så många miljöbilar som möjligt, berättar Kjell Inge Stellander, projektledaren i Trondheim. Projektägare svensk och norsk: Östersunds kommun och Tronheim kommun Projektnamn: Bioraffinaderi Mitt-Skandinavia Bioraffinaderi Mitt/Midt-Skandinavia kom till genom att en tillfällighet satte bollen i rullning. Yvonne Söderström, Processum Biorefinery Initiative, blev inbjuden till ett möte inför ett nytt Interreg-projekt. På mötet träffade hon Karin Öyaas, Papir- og fiberinstitutets (PFI). Deras gemensamma intressen är att göra fler produkter av skogsråvara. Projektet ska försöka använda mer av skogsråvaran och hitta sätt att ta tillvara vad som idag är avfall eller går till deponier från pappers- och massaindustrin. Även det som idag bränns och används som energi i fabrikerna, så kallade restströmmar, ska försöka tas till vara. Träden innehåller många olika slags kemiska molekyler och de kan användas till mycket, inte bara till papper och pappersmassa. Projektet kommer till exempel att göra försök att utöka användningsområden för microfibriller*, som kan användas till exempel till kartong och textilier. Projekt inom bioetanol kommer att undersökas, liksom möjligheter att producera ersättning för dagens fiskfoder av fiskmjöl som ur resurssynpunkt har börjat ifrågasättas. Industrislam är ett växande problem där vi tror att det finns möjligheter att hitta nya produktmöjligheter ur något som idag bara kostar pengar, säger Yvonne Söderström. * Mikrofibriller ger stadga åt växternas cellväggar. Cellulosamolekylens raka konformationstabiliseras genom vätebindningar till sina grannar. Flera sådana skikt på varandra utgör en mikrofibrill, ca 10-20 nm i bredd. Mikrofibriller kan betraktas via mikroskop och de är olösliga i vatten. Mikrofibriller hålls ihop av bland annat hemicellulosa och pektinämnen. Projektägare svensk och norsk: Processum Biorefinery Intiative AB och Papiroch fiberinstitutet AS 18 (57)

Projektnamn: IT och säkerhet i Inre Skandinavien Projektet avser att se närmare på vilka slags saker, problem och uppgifter som upplevs som utmaningar för regionen Inre Skandinavien. Detta gäller frånflyttning från vissa delar av regionen, minskande befolkningstillväxt för andra delar och en ökad global konkurrens. För att möta dessa utmaningar vill projektet särskilt fokusera på att: 1) stärka utvecklingen av forskningsparker och samarbetet mellan dessa, vidare önskar projektet 2) sätta igång ett utvecklingsprojekt knutet till etablering av ett kluster inom IT säkerhet (sårbarhet och beredskap/katastrof och återuppbyggnad) för att stärka regionens globala konkurrenskraft. Projektets aktiviteter: Utveckling av forskningsparker Kartlägga och analysera intresset hos aktörer på båda sidor av gränsen Utveckla relationerna mellan högskolor/universitet, offentliga myndigheter och näringsliv, stärka kunskapsspridning och utveckling Kartlägga möjligheter för en gemensam kompetensportal Arrangera konferenser och skapa mötesplatser Främja intresset för teknologiska studier hos kvinnor Klusterutveckling inom IT-säkerhet Kartlägga och analysera intresset hos aktörer på båda sidor av gränsen Utveckla Disaster & Recovery koncept Utreda synergieffekter av ett kommande datasäkerhetscenter i Fet kommune Etablera ett partnerskap i Inre Skandinavien Kommunikation och profilering Profilera teknologiska studie- och arbetsplatser Utarbeta informationsmaterial Använda web och nyhetsbrev Skapa mötesplatser Planlägga fortsatt verksamhet Kartlägga intresset för ansökan om ett huvudprojekt Projekt ägare svensk och norsk: Stiftelsen Compare och Kunnskapsbyen Lilleström Projektnamn: VIA-Mentoring I samhället finns det många personer som av olika anledningar saknar anknytning till arbetsslivet trots att de besitter hög och värdefull kompetens. Dessa personer representerar stora resurser och potential som i dag bara i begränsad omfattning kommer till sin rätt. I två norska, offentliga utredningar från 2011 pekas det på hur stor betydelse arbetslivet har, både för enskilda personer och för samhället generellt, och att det därför finns behov av att bygga broar in i arbetslivet för de som står utanför. För näringslivet i Inre Skandinavien är det viktig att de utnyttjar den 19 (57)

arbetskraftsresurs som redan finns, och att de genom detta också sprider ett budskap om att vi är en region med möjligheter. Stiftelsen Minerva i Dalarna och Likestillingssenteret i Hedmark har båda lång erfarenhet av att arbeta med mentorprogram och mentornätverk, och projektet önskar samarbeta för att gå vidare med sina goda resultat och utveckla och höja kvaliteten på mentoring som metod. Detta projektet kan också kopplas mot EUs jobbstrategi 2020, om hur outnyttjad arbetskraft kan utnyttjas och tillrättalägga förhållandena för en mångfaldsrekrytering, också i branscher där det tidigare inte arbetats så mycket med att utvidga rekryteringsbasen och där kunskap bör räknas mer än bakgrund. I det här projektet vill man använda uttrycken mentoring som metod eller bara mentoring som ett internationellt samlingsbegrepp för olika sätt att bedriva mentorskap på som metod (mentorprogram og mentornätverk). Projektets aktivitetsmål och aktiviteter: Aktivitetsmål 1: Samordna och stärka den kompetens som redan finns Aktivitetsmål 2: Bidra till utveckling av ny kunskap och bättre metoder Aktivitetsmål 3: Sprida kunskap om mentoring som metod Aktivitetsmål 4 : Mentoring som metod används av näringslivet för att matcha kompetens med näringslivets behov och säkra tillväxt och utveckling Projektägare svensk och norsk: Stiftelsen Minerva och Stiftelsen Kvinneuniversitetet Projektnamn: Gränslös näringslivsutveckling Högskolorna i Östfold och Västra Götalandregionen (Fyrbodal) ska genomföra ett gränsregionalt samarbete mellan högskolorna, industrin och de kommunala näringslivsutvecklarna. Samarbetet ska leda till förbättrat företagsklimat, anpassade kompetensinsatser och förbättrade utvecklingsmöjligheter. Under slutet av projektperioden kommer projektet att erbjuda anpassade kurser till små- och medelstora industriföretag i regionen. Projektägare svensk och norsk: Högskolan Väst och Högskolan i Östfold Projektnamn: Destinationsutveckling Östfold-Fyrbodal (DOFT) Projektet ska koppla samman reselivsprodukter/områden med de internationella flygplatserna Moss Lufthavn Rygge och Göteborg City Airport. Gemensam marknadsföring och teknisk plattform för onlinebokning av produktområden ska skapas. Aktuella områden är kust, kustkultur, aktiviteter och de marina nationalparkerna. Transporter mellan besöksmålen i gränsregionen fokuseras på offentliga kommunikationer. Produkterna ska marknadsföras mot länder i Europa som har flygförbindelse med de aktuella flygplatserna. Projektägare svensk och norsk: Västsvenska Turistrådet AB och Östfold fylkeskommune 20 (57)

Projektnamn: imedtech för framtida välfärd Projektet ska skapa en mer effektiv och innovativ hälso- och omsorgssektor i gränsregionen. Detta ska uppnås genom att utveckla och implementera en modell för att ta vara på medarbetarnas idéer och hjälpa till i processen från idé till innovativ tjänst och/eller produkt. Projektet kommer att stärka hälsoindustrin /företagandet i regionen och skapa bättre och mer attraktiva arbetsplatser. Projektägare svensk och norsk: Högskolecentrum Bohuslän och Borg Innovation Ett urval av avslutade projekt Projektnamn: TREFF träbranschens mötesplats i NGB I Interreg-projektet TREff har målsättningen varit att skapa en gränslös ARENA för innovation och kommersialisering genom tätare samarbete mellan kompetens, forskning, utvecklingsmiljöer och det trärelaterade näringslivet i Tröndelag och Jämtlands län. Aktörer och ägare har varit Skog & Träcenter inom Regionförbundet Jämtlands län och Tröndelag Forskning och Utveckling A/S. Projektets syfte och mål har varit att öka användningen av lokal träråvara och få ökad lönsamhet i hela värdekedjan. Satsningsområden: Småskaligt industriell träbyggande utvecklat från lokaltradition Trävaror som gourmetvirke (kvalitetsvirke som senvuxet, fullkärnat mm.) Förmedla, informera och marknadsföra produkter och tjänster. Hjälpa företagen hitta kompetens och kontakter Förmedla ny kunskap Förenkla företagens kontakter med myndigheter och organisationer Etablering av referensbyggnad i massivträ optimerad avseende energi och klimat Målgruppen för projektet har varit: Skog- och träföretagen i regionen som representerar en mångfacetterad och dynamisk träindustri Andra stödfunktioner till företag i skoglig och träbaserad verksamhet Forsknings- och utvecklingsmiljöer. 21 (57) Projektaktiviteterna har varit inom följande områden: Marknadsföring Teknisk rådgivning Finansiering Affärs- och ekonomiutveckling Nätverksbyggande Rekrytering (skola/näringsliv) Tillskapandet av referensbygge i massivträ, se bild Skogsentreprenörsutveckling (mervärde ur skogen) Samverkan i värdekedjan Snekkeriet, Norges största industribyggnad i massivträ (1500 m²).

Bättre drifttekniska lösningar Koppling till det lokala näringslivet Projektet har erbjudit ett komplett utbud av företagstjänster som stärker skogs- och tränäringen i NGB, bl.a: - affärsutveckling med rådgivning, kalkylmetoder och behjälplig vid finansieringsfrågor. - marknad med kundkontakter, kontakt till underleverantörer, mässarrangemang och mässbesök, reklammaterial, förmedling och förfrågningar. -produktion med teknisk rådgivning, produktutveckling samt möjlighet att starta verksamhet i företagskuvös. Projektet har medverkat till att stärka samarbetet mellan deltagande företag, höja förädlings-graden samt bidragit till produktutveckling, internationalisering och ökat kunnande. Resultat Den gränslösa ARENAN består idag av Midtnorsk Skog & Trecenter i Maere, Nord-Tröndelag i samarbete med Torsta AB Centrum för grön tillväxt- i Ås, Jämtland Företagsnätverket omfattar ca 120 företag i Sverige och Norge. Projektägare svensk och norsk: Jämtlands läns landsting/jilu och Tröndelag forskning och utveckling Projektnamn: Odling av högproducerande trädslag för miljövänlig energiproduktion Projektet har i samarbetet mellan svenska och norska intressenter odlat fram snabbväxande asp för användning inom den framtida bioenergin. Experiment har redan visat goda resultat med en tredubbling av tillväxten. Interreg-projektet pågick under tiden mars 2008 till december 2011. Projektet syftar till att öka kunskapen för odling av hybridasp och andra högproducerande trädslag, och göra fördelarna med detta trädslag känt för allmänheten. Dessutom skulle projektet göra lämpligt plantmaterial tillgängligt för markägare i Mitt-Norden. Projektledarna Stig Tronstad och Håkan Schüberg under ett försöksträd. Pollen insamlades i Khabarovskregionen i östra Sibirien i Ryssland, Peja i Kosovo, British Columbia i Canada, Alaska och Minnesota i USA. Inventering gjordes efter lämpliga honaspar. Av de 29 honaspar som blev funnet gav 12 upphov till avkomma. Projektet gjorde 37 korsnings-kombinationer, varav 12 kombinationer gjordes på stående moderträd i fält. Kryssningskombinationerna gav upphov till ca 4000 fröplantor, som planterades ut med två i Jämtland och en Nord-Tröndelag. 22 (57) På den norska sidan mättes plantorna vid utplanteringstillfället vid två månaders ålder. Några korsningskombinationer hade redan då en tillväxt som var 50 % högre än kontrollerna. De plantor som hade nordamerikanska fäder visade klart överlägsen tillväxt. En första utvärdering av plantmaterialet bör kunna göras inom loppet av 3-5 år.

Dessa plusplantor kan då med fördel uppförökas med mikroförökningsteknik, en kännedom projektet också har tillägnat sig genom besök och upplärning av plantfysiologer vid Sillava i Lettland och vid Uppsala Universitet. Försök anlades med mikrohägn på två platser i Jämtland. Syftet var att undersöka om denna etableringsmetod är möjlig för hybridasp. Försöket kommer att kunna utvärderas inom 3-5 år. Testhägn av plast uppfördes på två platser i Västernorrland. Syftet här var att se om dessa hägn håller mot snö och vilt. Utvärdering bör kunna göras om 3-5 år. Demonstrationsplanteringar utfördes i Jämtland där tre ytor färdigställdes. Ytorna innehåller olika arter av skogsträd däribland Hybridasp och poppel. Projektägare svensk och norsk: Jämtlands läns landsting, JiLU och Högskolan i Nord-Tröndelag (HiNT) Projektnamn: Norsk-svensk förskolärarutbildning med tonvikt på barnkultur och kulturarv Förskolelärarutbildningen med inriktning på barnkultur och kulturarv är unik säger Sandra, en av deltagarna på utbildningen och framhåller att hon är stolt över sin utbildning. Genom sin unika kompetens kommer hon att kunna välja att jobba i både Sverige och Norge efter sin examen. Det är en distansutbildning som är integrerad med museerna Jamtli och Sverresborg. Studierna är upplagda med studiebesök, gruppredovisningar, tentor och praktik. Sandra tycker att museernas kunskap och resurser har integrerats på ett bra sätt i utbildningen. Jag tror det handlar om att ta vara på gamla traditioner och uppleva andra kulturer och traditioner på ett nytt sätt för att göra skolan mer intressant. Vi möts med ny energi genom gränsöverskridandet. Det vi kan göra är att tänka mer på vad som har varit och anledningen till att saker ser ut som det gör och att man försöker väva in det när man pratar med barnen. I stället för att läsa ur böcker har jag kunnat tillämpa det muntliga berättandet genom att återberätta klassiska sagor för barnen. Det är enormt spännande att kunna koppla skolans framtid till det som en gång fanns. Hon är övertygad om att hon och hennes förskola kommer att få jättestor nytta av den utbildning hon går. Och ser hela tiden nya möjligheter och idéer som hon kan använda i barnens lärande. Projektägare svensk och norsk: Mittuniversitetet och Drottning Mauds Minne högskola för förskolelärarutbildning 23 (57)