AKADEMIRAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET 2 NOVEMBER 2011 Hur påverkas Europa och Sverige av det tyska avvecklingsbeslutet? Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets uppfattning och skall inte ses som ett uttalande eller ställningstagande av Kungl. Vetenskapsakademien. ENERGIUTSKOTTET, KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN TEL +46 8 673 95 00, FAX +46 8 15 56 70 INFO@KVA.SE HTTP://KVA.SE, BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERIES: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, SE-114 18 STOCKHOLM, SWEDEN
Som en följd av händelserna i Fukushima beslutade Angela Merkels regering i mars 2011 att omedelbart stänga åtta av landets äldsta kärnkraftverk. Det följdes upp av beslut i regering och parlament att också stänga resterande nio kärnkraftverk före 2022. Mer detaljer om den tyska regeringens beslut och behandling i parlamentet återfinns i Gesetzentwurf der Bundesregierung: Entwurf eines Dreizehnten Gesetzes zur Änderung des Atomgesetzes (se länk nedan). Det tyska beslutet hade föregåtts av en bred diskussion i en av Angela Merkel tillsatt etikkommission kallad Sichere Energieversorgung (säker energiförsöjning) med 17 ledamöter som representerar olika instanser i det tyska samhället. I etikkommissionen ingick bland andra Jörg Hacker, ordförande för den tyska vetenskapsakademien Leopoldina. Den 28 april arrangerades ett TV-sänt heldagsseminarium då fyra olika teman inom det tyska samhället behandlades. Under sessionen om teknik och vetenskap utfrågades sju personer, och ordföranden för Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott Sven Kullander hade inbjudits för att ge ett europeiskt perspektiv. Två av de bilder han då presenterade återfinns nedan. Den tyska vetenskapsakademien utarbetade mycket snabbt rapporten Energy- and research-policy recommendations following the events in Fukushima publicerad i juni 2011. Ansvarig koordinator var professor Ferdi Schüth. Rapporten är publicerad på internet (se länk nedan) och bygger på en tidigare rapport utarbetad 2009 inom tyska vetenskapsakademien: Concept for an integrated energy research programme for Germany. I 2011 års rapport konstateras att den föreslagna snabba omställningen av det tyska energisystemet kräver en djup analys för att utröna hur energiförsörjningen skall kunna säkras utan en allt för stor ökning av importberoendet. Vikten av effektivisering betonas liksom behovet av satsning på forskning och utveckling. Vidare konstateras att det blir nödvändigt att inom den korta tidsperioden 10 år bygga nya fossileldade kraftverk, som i stället för kärnkraft får överbrygga perioden fram mot en ökad andel förnybara energikällor. European Academies Science Advisory Council s (EASAC s) Energy Steering Panel (ESP) ombads av den tyska vetenskapsakademien att yttra sig över deras två rapporter vars författare utfrågades vid ett möte i München den 3 maj. ESP:s yttrande återfinns som Anhang 1 i 2011 års rapport. ESP efterlyser mer information om klimatproblematiken, den begränsade tillgången av fossila bränslen, energisäkerhet etc. Vidare anser ESP att det europeiska perspektivet borde ha tagits upp, exempelvis när det gäller Tysklands viktiga roll i EU:s arbete med integrerade gas- och elmarknader samt europeiska elnät, med European Strategic Energy Technology Plan (SET) och med planeringen av framtida forskningsprogram. EU:s energipolicy har hittills varit styrd av EU:s klimatmål, och kärnkraften har ansetts vara en viktig komponent för att nå de uppställda målen (figur 1). Om hela EU följde det tyska exemplet att snabbavveckla kärnkraften skulle EU:s utsläpp av koldioxid öka med 20 % jämfört med dagens nivå tvärs emot EU:s målsättning att minska utsläppen med 20 % fram till 2020. 2
Figur 1. EU:s elproduktion var 3 374 TWh under 2008. Fossila andelen var 53 %, nukleära andelen 28 % samt den förnybara andelen 19 %. Procenttalens summa blir inte 100 % p.g.a. avrundning. Källa: Eurostat 2008. År 2008 var tysk eltillförsel 637 TWh och kärnkraften svarade för 140 TWh, eller 22 % (figur 2). Enligt ett pressmeddelande från den 4 april 2011 (se länk nedan) från Bundesverband der Energie- und Wasserwirtschaft (BDEW) innebar den omedelbara avstängningen av de åtta reaktorerna att ett exportöverskott om 70 150 GWh/dygn under första hälften av mars övergick i ett importöverskott om 50 GWh/dygn, främst el från Frankrike och Tjeckien. På längre sikt kommer troligen produktionen från konventionellla kraftverk också att stiga. De tyska koldioxidutsläppen förväntas alltså öka som en följd av snabbavvecklingen. Figur 2. Koldioxidfri elproduktion inom EU under 2008. Tysklands koldioxidfria elproduktion var 38 % varav 22 % var kärnkraft. Källa: Eurostat 2008. Den ökande andelen vindkraft innebär sannolikt att det blir ett ökat intresse för att använda nordisk vattenkraft för reglering av tysk vindkraft och att importera fossilfri nordisk el till Tyskland. 3
Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott har sedan 2005 behandlat energifrågor med tonvikt på vetenskapliga och tekniska aspekter. Bland annat har scenarier för energisituationen 2050 för Sverige och världen utarbetats (se länk nedan). Vägledande för arbetet har varit att försöka reducera användningen av fossila bränslen så att det av EU uppställda så kallade tvågradersmålet ska kunna uppfyllas. I scenarierna har antagits att kärnkraften byggs ut fram till 2050. Om detta scenario ska kunna förverkligas beror till stor del på vad som händer politiskt i kölvattnet efter härdsmältorna i Fukushima. En näraliggande fråga av stort intresse för Sverige är hur den europeiska elförsörjningen som i dagsläget till 28 % kommer från kärnkraft ska kunna säkerställas efter det tyska beslutet tidigare i år att stänga sina kärnkraftverk. Har händelserna i Tyskland och Japan ändrat experternas syn på den framtida energiförsörjningen? Länkar Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott http:// kva.se/energi Gesetzentwurf der Bundesregierung: Entwurf eines Dreizehnten Gesetzes zur Änderung des Atomgesetzes. http://dipbt.bundestag.de/dip21/btd/17/062/1706246.pdf Ad-hoc statement: Energy- and research-policy recommendations following the events in Fukushima. http://www.bmbf.de/pubrd/leopoldina-statement_energypolicy_energyresearch_ June_2011.pdf Press release: BDEW analysis for March 2011: Development of electricity generation and exchanges http://www.bdew.de/internet.nsf/id/en_20110404-pi-development-of-electricity-generation-and-exchanges/$file/110404%20entwicklung%20stromerzeugung%20und%20stromaustausch_englisch%20ok.pdf 4
Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott Sven Kullander (ordf.) Professor emeritus i högenergifysik Lennart Bengtsson Professor i dynamisk meteorologi Georgia Destouni Professor i hydrologi, hydrogeologi och vattenresurser Harry Frank Professor i innovationsteknik för energi Bertil Fredholm Professor i farmakologi David G. Gee Professor i orogen dynamik Karl Grandin Professor, civilingenjör Claes-Göran Granqvist Professor i fasta tillståndets fysik Ingmar Grenthe Professor emeritus i oorganisk kemi Dick Hedberg Fil.dr Olle Inganäs Professor i biomolekylär och organisk elektronik Peter Jagers Professor i matematisk statistik Kerstin Johannesson Professor i marin ekologi Rickard Lundin Professor i rymdfysik Karl-Gustaf Löfgren Professor i nationalekonomi Karl-Göran Mäler Professor emeritus i nationalekonomi Kerstin Niblaeus Tekn.Dr./F.d. Generaldirektör för Europeiska Unionens råd Bengt Nordén Professor i fysikalisk kemi Torbjörn Norin Professor emeritus i organisk kemi Eva Olsson Professor i experimentell fysik Elisabeth Rachlew Professor i fysik Villy Sundström Professor i kemisk fysik Ann-Mari Svennerholm Professor i infektion och immunitet Christer Svensson Professor i elektroniska komponenter Björn von Sydow Universitetslektor/F.d. talman 5