Datum: 2016-10-14 Dokumenttyp: Yttrande Diarienummer: 2016/0101 Er referens: S206/01918/FST Handläggare: Charlotta Göller Socialdepartement 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19 Myndigheten för delaktighet arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten för delaktighet lämnar följande yttrande. Sammanfattning MFD tillstyrker förslagen i utredningen, men önskar lämna några synpunkter och kompletterande förslag. MFD framhåller betydelsen av att se mänskliga rättigheter som en helhet och påtalar kopplingarna till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. MFD anser att det är en brist i utredningen att situationen för flickor och pojkar med funktionsnedsättning nästan enbart behandlas i relation till lagen (1993:387) om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (LSS). MFD menar att funktionshindersperspektivet borde genomsyra utredningen i sin helhet. MFD lämnar några förslag när det gäller översyn av översättningen av barnkonventionen. MFD påpekar betydelsen av tillgänglig information och kommunikation i relation till författningsändringarna. MFD föreslår att MFD ska vara delaktiga i det föreslagna kunskapslyftet.
Myndighetens synpunkter Generella synpunkter I arbetet med genomförandet av konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen, vill MFD framhålla att de mänskliga rättigheterna hänger ihop och utgör en helhet. Därmed behöver även de åtaganden som Sverige har för barn med funktionsnedsättning enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomsyra implementeringen av barnkonventionen. MFD vill även påpeka betydelsen av fungerande processer för ett universellt utformat samhälle utan hinder, som fungerar för så många som möjligt. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomsyras av principen om universell utformning och har omfattande åtaganden om tillgänglighet för att undanröja alla hinder i syfte att gradvis nå full tillgänglighet och om skyldigheten att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet. Tillgänglighetsåtgärder och rätten till individuellt stöd och service bör ses som kompletterande processer för att skapa förutsättningar för alla barns fulla delaktighet och jämlikhet. MFD anser att det är den generella tillämpningen av lagstiftning och regelverk som brister när det gäller flickor och pojkar med funktionsnedsättning. De omfattas ofta i praktiken inte av aktiviteter och program riktade till barn och unga inom olika områden, eftersom dessa många gånger inte är tillgängliga eller för att barn med funktionsnedsättning ses som föremål för särskilda insatser eller åtgärder. MFD saknar ett resonemang kring flickor och pojkar med funktionsnedsättning och deras dubbla utsatthet, i att både vara barn och att ha en funktionsnedsättning. När det gäller utredningens iakttagelse att barn inte ses som rättighetsbärare, vill vi betona intersektionaliteten mellan att vara barn och att ha en funktionsnedsättning, vilket bidrar till att flickor och pojkar med funktionsnedsättning i än mindre grad ses som rättighetsbärare. När det gäller innebörden av barnets bästa, så är risken för att det bästa för ett barn med till exempel kognitiva eller intellektuella funktionsnedsättningar är något som tolkas/bestäms av vårdnadshavare eller myndighetsutövare i ännu större utsträckning än för barn utan funktionsnedsättning. Slutligen, gällande barnets rätt att uttrycka sina åsikter, så möter barn med kommunikativ eller intellektuell funktionsnedsättning ännu större hinder än andra barn för att uttrycka sina åsikter. Dessutom är det vanligt att deras åsikter inte tas på allvar, med hänvisning till deras funktionsnedsättning. MFD vill i detta sammanhang även lyfta diskussionen om en eventuell oberoende MR-institution. Det kan nämnas att Sverige som part till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 33.2, har förbundit sig att upprätta en
oberoende mekanism för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen. Kapitel 4 Kartläggningen MFD noterar att utredningen har valt stöd och service till barn med funktionsnedsättning som ett av fyra områden som särskilt belyses. Vi välkomnar att dessa barns situation behandlas, men avgränsningen till dem som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är problematisk. Endast en liten del av gruppen barn med funktionsnedsättning omfattas av personkretsen för LSS. Socialstyrelsens statistik visar att den 1 oktober 2015, hade 0,67 procent av barn 0-19 år en LSS-insats 1. I undersökningen av skolbarns hälsovanor som Folkhälsomyndigheten genomförde 2013/2014 uppgav cirka 21 procent av alla barn att de har en funktionsnedsättning, långvarig sjukdom eller annat långvarigt hälsoproblem. 2 MFD:s uppföljningar visar att levnadsvillkoren för barn med funktionsnedsättning är sämre än för barn i allmänhet 3. Avgränsningen i utredningens kartläggningsuppdrag innebär också att områden där det saknas författningsbestämmelser i förhållande till barnkonventionens rättigheter har fallit utanför uppdraget. MFD vill understryka att omfattande områden, till exempel skola och fritid, där barn med funktionsnedsättning berörs, därmed helt saknas i utredningen. Då flickor och pojkar med funktionsnedsättning i verkligheten återfinns under utredningens samtliga fyra analysområden, anser MFD att deras särskilda situation borde ha tagits i beaktande under vart och ett av dessa. Mot denna bakgrund, missar kartläggningen huvuddelen av alla barn med funktionsnedsättning. Det finns ett omfattande behov, som skär genom alla samhällsområden, att utveckla såväl lagtext som tillämpning av lag för att inkludera barn med funktionsnedsättning. MFD anser att barn med funktionsnedsättning måste ses som just barn och därmed som en del av all lagstiftning och alla åtgärder som berör barn. Lagstiftning som i allra högsta grad påverkar barn med funktionsnedsättning och deras möjlighet till delaktighet på jämlika villkor som andra barn är till exempel skollagen och socialtjänstlagen. 1 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-3-10 (flik: Andel med insats) 2 https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/skolbarns-halsovanor-i- Sverige-201314/#slut, s. 96 3 Se t.ex. Barn äger Handisams slutsatser och förslag Handisam Serie A 2014:4 (diarienummer 2013/0131), Myndigheten för handikappolitisk samordning. Även Respekt Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd, Barnombudsmannen, Stockholm 2016. ISBN 978-91- 87448-91-1
För att undanröja funktionshinder i samhället måste både generella och särskilda åtgärder vidtas. Genom att fokusera på speciallagstiftningen LSS, har utredningen enbart sett till särskilda åtgärder. Det är högst rimligt att LSS får ett barnperspektiv, men även annan speciallagstiftning behöver ses över, såsom exempelvis socialförsäkringsbalken (2010:110) och lagen (1997:736) om färdtjänst. Kapitel 5.1.5 Barnets rätt att uttrycka sina åsikter och att bli hörd (artikel 12) Brister i tillämpningen avseende artikel 12 om rätten att bilda egna åsikter och att komma till tals belyses genomgående i utredningen och barn med funktionsnedsättning tas i beaktande när det gäller kommunikationsverktyg. MFD vill här komplettera med betydelsen av att den information som ges till barnen tillhandahålls i/på/med tillgängliga format, språk och metoder och att den som ger informationen i möjligaste mån måste vinnlägga sig om att barnet verkligen förstår och kan ta till sig den information hon eller han får. Barnet måste också beredas möjlighet att uttrycka sina åsikter, exempelvis med stöd av tillgängliga format, språk och metoder. Kapitel 5.4 Barn som har utsatts för våld inom familjen MFD stödjer förslaget om att det så kallade smärtrekvisitet tas bort. Det hade emellertid i denna kartläggningsdel varit relevant att beakta den särskilda situationen för barn med funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för våld och utsätts även för särskilda typer av våld som är relaterade till deras funktionsnedsättning. Dessutom kan de ha svårare att uttrycka och kommunicera det de har varit med om och deras trovärdighet skattas ofta lägre än andra barns. 4 Kapitel 6.3.2 Möjlighet att kunna utkräva rättigheterna MFD stödjer förslaget om att ge statliga myndigheter som är centrala för att säkerställa barnets rättigheter i uppdrag att göra den egna myndighetens verksamhet känd, tillgänglig och anpassad för barn. MFD anser att Barnombudsmannens uppdrag i de delar som rör tillgänglighet bör innefatta samverkan med MFD. Det är också viktigt att barns rätt att komma till tals uttrycks och efterlevs i samband med att tillgängligheten värderas och förbättras. 4 Fundamental Rights Agency (FRA) report, Violence against children with disabilities: legislation, policies and programmes in the EU, 2015: http://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra- 2015-violence-against-children-with-disabilities_en.pdf och Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Barnafrid, En systematisk kunskapssammanställning om utsattheten för våld och kränkningar mot flickor och pojkar med funktionsnedsättning, 2016: www.allmannabarnhuset.se
Kapitel 7 Barnkonventionen som svensk lag MFD tillstyrker en inkorporering av barnkonventionen som svensk lag. Genom detta sänder lagstiftaren en tydlig signal om betydelsen av att utgå ifrån barnets mänskliga rättigheter i all lagstiftning. MFD anser att det är viktigt med en fortsatt översyn och förbättring av övrig lagstiftning även efter en inkorporering av barnkonventionen. Inför det fortsatta utvecklingsarbetet och i genomförandet av förslagen vill MFD särskilt betona konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som en utgångspunkt när det gäller barn med funktionsnedsättning. Kapitel 7.9 Översyn av översättningen MFD tillstyrker en översyn av den svenska översättningen av barnkonventionen. Den nuvarande översättningen innehåller utdaterad terminologi på funktionshindersområdet och Socialstyrelsen har numera en termbank att tillgå. MFD tillstyrker utredarens förslag att ersätta ordet handikapp med funktionsnedsättning, även så det engelska ordet care, som föreslås översättas med omvårdnad. MFD anser också att översättningen av self-reliance i artikel 23.1 bör ses över. I nuvarande översättning används ordet självförtroende, men ordet självständighet torde vara en mer korrekt översättning i sammanhanget. Kapitel 6.3.3 Administrativa och andra åtgärder Kunskapslyft genom Barnombudsmannen MFD tillstyrker förslaget om ett kunskapslyft genom Barnombudsmannen. MFD föreslår en komplettering till uppdraget om samverkan med MFD för att säkerställa att ett funktionshindersperspektiv och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning inkluderas i insatserna. Kapitel 10 Författningskommentarer MFD tillstyrker de föreslagna författningsändringarna, men vill framhålla betydelsen av att den information som ett barn ska få måste vara både relevant och tillgänglig. När det gäller att få information, menar vi att det är viktigt att förtydliga att informationsgivaren måste ta ansvar för att tillhandahålla informationen i/på/med tillgängliga format, språk och metoder och att den som ger informationen i möjligaste mån måste vinnlägga sig om att barnet verkligen förstår och kan ta till sig den information han eller hon får. När det gäller formuleringen att barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad, vill vi hänvisa till artikel 7.3 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning:
Konventionsstaterna ska säkerställa att barn med funktionsnedsättning har rätt att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem, varvid deras åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till deras ålder och mognad på lika villkor som för andra barn, och att de för att utöva denna rättighet erbjuds stöd anpassat till funktionsnedsättning och ålder. Stödet kan bland annat omfatta tillgängliga format, kommunikationsstöd eller andra stödformer. Ärendets handläggning I den slutliga handläggningen av ärendet har vikarierande generaldirektör Malin Ekman Aldén (beslutande), avdelningschef Nina Lindqvist och utredare Charlotta Göller (föredragande) deltagit. Myndigheten för delaktighet Malin Ekman Aldén Charlotta Göller