Mobilitet Strategiska riktlinjer

Mobilitet Strategiska riktlinjer Version: Uppdaterad:

2/12 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Dokumentets syfte... 3 1.2. Versionshantering... 3 1.3. Målgrupp... 3 1.4. Bakgrund... 3 2. Definition... 4 2.1. Mobila plattformar... 5 Definition... 5 2.1.1. Mobil fysisk enhet... 5 2.1.2. Infrastruktur... 6 2.1.3. Applikation... 7 3. Omvärld... 9 3.1. Strategiskt... 9 3.2. Marknads analys... 10 4. Verksamhet... 11 5. Strategiska riktlinjer... 12

3/12 1. Inledning 1.1. Dokumentets syfte Detta dokument beskriver iska riktlinjer för mobila IT-stöd inom Landstinget i Östergötland (LiÖ). Dessa riktlinjer är styrande för uppdrag, projekt och förvaltning inom Landstinget i Östergötland. För externa aktörer (leverantörer, myndigheter och huvudmän) är de vägledande i landstingets förhållningssätt till mobila IT-stöd. 1.2. Versionshantering Datum Vem Version Kommentar 2014-04-06 0.1 Dokumentet påbörjat. 2014-05-30 0.9 Korrigeringar efter remiss till C. ITC. Håkan Nilsson Dokumentet fastställt. 1.3. Målgrupp Målgruppen för detta dokument utgörs av såväl landstingets som extern personal som är involverad i utveckling och förvaltning av IT inom Landstinget i Östergötland. 1.4. Bakgrund Behoven av och förutsättningar för mobila IT-stöd inom landstingets verksamhet står inför genomgripande förändringar. Drivande är verksamhetens utveckling av arbetssätt som kräver åtkomst till verksamhetssystem med en påtagligt högre flexibilitet än tidigare men även att den tekniska utvecklingen inom området möjliggör verksamhetsutveckling. Ur ett iskt perspektiv på verksamhetens utveckling är det produktionsoptimering eller LEAN 1 som står i fokus. Tydligast kan detta återfinnas inom de stora pågående ombyggnadsprojekten inom landstinget (FUS, Vision 2020 2 ) som ställer krav på ett förändrat IT-stöd med utgångspunkt från de effektmål som ställs inom dessa projekt. De nödvändiga förändringarna spänner över och påverkar samtliga förvaltningsobjekt. De infrastrukturella förutsättningarna skapas främst inom objektfamiljen infrastruktur men nyttoeffekterna uppstår inom familjerna vård och stöd. 1 http://en.wikipedia.org/wiki/lean_manufacturing 2 FUS; Framtidens US, Vision 2020 ombyggnation av Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN).

4/12 2. Definition Med mobilitet avses i detta dokument IT-lösningar som stöder ett mobilt arbetssätt. Detta avgränsas inte enbart till mobila plattformar utan omfattar även personalens och informationens mobilitet. Ur detta kan följande koppling mellan perspektiv och krav: Perspektiv Personal Information Fysisk enhet Krav Främst snabb och smidig inloggning. Med ett stationärt IT-stöd kan personalen vara mobil om åtkomsten till applikationer och system är snabb och smidig. Att användaren ska kunna välja att visa en specifik information på en annan plattform, gärna utan avbrott i åtkomsten för att återfå sessionen. Enheter (devicer) som är anpassade för olika typer av arbetssätt. Kan grovt delas in efter ett formfaktorperspektiv enligt: Formfaktor Interaktionsyta Interaktionsmetod Exempel (tum) Liten 1-15 Pek-/geststyrning Smarta klockor, mobiltelefoner, surfplattor Mellan 15-30 Mus och tangentbord PC Stor 40 eller större Pek-/geststyrning Interaktiva projektorer och skärmar Virtuell - Röststyrning Google Glass Av ovanstående formfaktorer finns produkter och tillämpningar i dagsläget för liten, mellan och stor. Den virtuella finns ännu inte på marknaden med tillämpningar inom hälso- och sjukvård varför det heller inte kan utarbetas riktlinjer.

5/12 2.1. Mobila plattformar Definition Med mobila plattformar avses i detta dokument IT-stöd för användare som kan användas utan fysisk koppling till en plats. Detta omfattar: 2.1.1. Mobil fysisk enhet Omfattar hårdvara och operativsystem. Hårdvaran definieras ur en fysiskt formfaktor med en interaktionsyta på 1-15 tum vilket omfattar s.k. smarta klockor, smarta (mobil)telefoner och surfplattor, enligt formfaktor liten. Spännvidden i formfaktor och tillämpningen gör att en ytterligare, funktionell, indelning bör göras inom formfaktorn: Funktion Personlig Beskrivning Personliga mobila enheter används av en och samma individ och bärs av denna/denne hela tiden, även utanför arbetstid. Detta gör att det ställs höga krav på mobilitet/smidighet var för det finns en övre gräns för formfaktorn (6-8 tum). Den primära funktionen är taloch textbaserade meddelandeformer men kan även användas för applikationer (appar). Är idag realiserad genom mobiltelefonen (smartphone) iphone som standardprodukt inom landstinget. Även fortsättningsvis är det sannolikt att produkter inom detta segment kommer från konsumentmarknaden samt att publika källor för applikationer (s.k. app store) kommer att tillåtas.

Roll Situation 6/12 Rollbaserade mobila enheter har stora likheter med den personliga men med en väsentlig skillnad i att den inte är kopplad till en enskild invid utan roll och därmed att den stannar på arbetsplatsen. Utformningen kan därmed bli mer anpassad för bruk i aktuell verksamhet vilket innebär att den bör vara mer tålig och i övrigt specialanpassad t.ex. för kliniskt bruk. I dag finns inte denna typ av mobil enhet realiserad inom landstinget i form av en standard produkt. Men kommer sannolikt att utvecklas från dagens mobila DECT telefoner. Enheter inom detta segment kommer sannolikt användas för patientkritiska tillämpningar (t.ex. larmfunktioner) varför användning av publika källor för applikationer inte kommer tillåtas. Situationsbaserade mobila enheter är kopplade till specifika ändamål, platser och/eller situationer. De bärs i regel inte under ett helt arbetspass och har en större övre gräns i formfaktor (sannolikt 10 tum). Därmed blir interaktionsytan/gränssnittet större vilket innebär att mer information kan exponeras för användaren. Funktionellt används den främst som en applikations- (app) plattform och tappar sannolikt meddelandefunktionen i form av tal (telefoni). Är idag realiserad genom surfplattan ipad som standardprodukt. Även enheter inom detta segment kommer sannolikt användas för patientkritiska tillämpningar (t.ex. larmfunktioner) varför användning av publika källor för applikationer inte kommer tillåtas. 2.1.2. Infrastruktur Omfattar infrastrukturella förutsättningar för användning av mobila enheter: Nätaccess (trådlös Ethernet och/eller GSM/UMTS 3 ) Access via trådlösa nätverk är en grundläggande förutsättning. I landstingets lokaler bör det finnas en välutbyggd infrastruktur via Ethernet (WLAN 4 ) som innebär nätåtkomst i alla lokaler där personal, patienter och besökare vistas. Utanför räckvidden för dessa kan mobiloperatörers infrastruktur för mobiltelefoni användas alternativ åtkomst till Internet via andra aktörers WLAN. Nätverksarkitekturen behöver vara endamålsenligt konstruerad med hänsyn till mobila plattformar för att kunna upprätthålla en god säkerhet, tillgänglighet och funktion. Utbyggnaden av WLAN infrastrukturen ska ske så att den kan hantera data-, talkommunikations- och (innomhus)positioneringstjänster. Hantering (säkerhet, policy, uppdateringar m.m.) Med hantering avses det som ofta beskrivs som Mobile Device Management (MDM 5 ) eller Enterprise Mobility Management (EMM 6 ) och innebär teknik för att hantera och 3 Global System for Mobile Communications/Universal Mobile Telecommunications Systems. 4 Wireless Local Area Network. 5 http://en.wikipedia.org/wiki/mobile_device_management 6 http://en.wikipedia.org/wiki/enterprise_mobility_management

7/12 styra mobila plattformar i enlighet med gällande policys. Omfattar t.ex. inställningar för säkerhet, applikations-(app) distribution, livscykelhantering, support. Prioriterade funktioner är de för säkerhet och applikationsdistribution. Informationssäkerhet (åtkomst- och skalskydd) I de fall mobila enheter används för åtkomst till information som omfattas av t.ex. patientdatalagen (PDL) måste det finnas metoder för åtkomst- och skalskydd i som uppfyller legala och regulatoriska krav. De metoder för stark autentisering 7 som finns idag är inte framtagna för mobila enheter varför behovet av nya och förändrade metoder är stort. Metoden för stark autentisering med SITHS kort bör inte tillämpas genom att fysiskt placera kortet i den mobila enheten då detta innebär en låg användbarhet med hänsyn till t.ex. låssystem, att det är få mobila enheter som stödjer detta och deras interna arkitektur (sandbox i IOS och Android). 2.1.3. Applikation Omfattar applikationer/tillämpningar som skapar nytta för användaren. Dessa ska vara anpassade för de förutsättningar som gäller för de (mobila) plattformar de avses användas på. Detta regleras i vissa fall genom CE-märkning 8 och regleras i lagen om ackreditering och teknisk kontroll 9. Främst innebär detta att användning och gränssnitt ska vara utformade för de interaktionsmetoder som mobila plattformar stöder. Ytterst kan det vara förenat med patientsäkerhetsrisker om detta inte följs, i bästa fall blir användbarheten låg och nyttan uteblir. Tekniker som baseras på olika former av virtualisering genom sessionsbaseradeprotokoll 10 som innebär att PC-baserade gränssnitt exponeras på mobila enheter bör tillämpas med försiktighet och efter genomförd riskanalys. Applikationer som är anpassade för mobila plattformar kan delas in i tre olika kategorier: Kategori Native Funktion Med native menas att applikationer byggs för en specifik plattform/operativsystem. Funktionen blir därmed specialiserad genom att plattformens API er 11 kan nyttjas (åtkomst till t.ex. GPS 12, kamera m.m.) också avgränsad till den plattform som applikationen tagits fram för. Applikationer kan distribueras publikt genom tillverkarnas applikations butiker (app stores); Goggle Play, Apple App Store, Microsoft Store eller interna genom MDM/EMM plattformar. 7 Definieras som något jag har och något jag vet, tvåfaktors autentisering. 8 http://sv.wikipedia.org/wiki/ce-m%c3%a4rkning 9 http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-2011791-omackrediterin_sfs-2011-791/ 10 ICA, HDX, RDP, PCoIP m.fl. 11 Application Programing Interface. 12 Global Positioning System.

Web Hybrid 8/12 Med web menar applikationer som byggs i HTML5 13 och nås genom webbläsare (t.ex. Chrome, Safari, Internet Explorer). Den största begränsningen blir funktion men den största vinsten är enkel åtkomst genom att distribution sker genom att kod renderas i webbläsare. Ytterligare en fördel är att samma kod (applikation) kan återanvändas på andra plattformar (främst liten och mellan) och dynamiskt anpassas för dessa genom responsive design 14. HTML5 bedöms vara den mest framtidssäkra metoden för mobila applikationer där funktionaliteten blir allt bättre. Hybrid applikationer använder HTML5 för att rendera information i en native applikation. Dessa kan ses som en kompromiss då man i applikationen behöver åtkomst till plattforms API er och/eller vill kontrollera miljön för applikationen genom att distribuera en anpassad webbläsare. Begreppet plattformsoberoende existerar i realiteten inte, det finns alltid ett beroende till plattform för en applikation. Webbapplikationer har ett beroende till webbläsaren som i sin tur har ett beroende till operativsystemet som har ett beroende till hårdvaran. Vad som däremot är möjligt är att via webb (HTML5) minska kostnader och komplexitet att bredda stödet och öka interoperabilitet med olika plattformar. 13 http://en.wikipedia.org/wiki/html5 14 http://en.wikipedia.org/wiki/responsive_design

9/12 3. Omvärld 3.1. Strategiskt Mobilt IT-stöd är ur ett omvärldsperspektiv en av de stora drivkrafterna i utveckling av IT. Detta kan åskådliggöras med vad analysföretaget Gartner beskriver som The four Nexus of forces : http://www.gartner.com/technology/research/nexus-of-forces/ Detta ska kopplas till vad som kallas Internet of Things (IoT) 15 som i korthet innebär att allt fler saker i vår omvärld blir uppkopplade och skapar information (Big Data 16 ) men även att infrastrukturen för informationsöverföring även medger åtkomst till information oavsett plats. Ytterligare en väsentlig omvärldsiakttagelse är vad som omnämns som Consumerization of IT 17 som kortfattat innebär att förväntningar på IT hos den enskilde byggs upp genom konsumentmarknaden som särskilt när det gäller mobilitet har bättre lösningar än inom företagsmarknaden. Detta brukar ge näring åt vad som kallas Bring Your Own Device (BYOD) 18. Ur ett landstingsperspektiv finns inga uppenbara vinster för verksamheten att tillämpa BYOD ur ett medarbetarperspektiv däremot ur ett invånarperspektiv där denne står för sin egen tekniska enhet utan inblandning/styrning av landstinget. 15 http://en.wikipedia.org/wiki/internet_of_things 16 http://en.wikipedia.org/wiki/big_data 17 http://www.gartner.com/it-glossary/consumerization 18 http://en.wikipedia.org/wiki/bring_your_own_device

10/12 3.2. Marknads analys Sett ur ett marknadsperspektiv är det i närtid dessa plattformar och leverantörer som är aktuella för LiÖ: Apple IOS Apple har fokus på mobilitet med operativsystemet IOS på hårdvara iphone och ipad. Goggle Android Google har fokus på webbaserade tjänster. Produkterna Chrome (webbläsare), ChromeOS (operativssystem för PC) och i viss mån även Android kan ses som metoder att nå dessa tjänster. Microsoft Windows Microsoft har fokus på att vara en bredd teknikleverantör för både plattforms- men även nyttoapplikationer. Har utan större kommersiell framgång länge utvecklat mobila plattformar. Plattform Styrkor IOS - Hög användbarhet. - Stort utbud av appar. - Stor marknadandel i närområdet. - iphone/ipad är standard produkter inom landstinget. Android - Stort utbud av hårdvara. - Stor marknadsandel. - Enkel och flexibel plattform för utveckling (open source 19 ). Windows - Etablerad och relativt välkänd teknik (Windows) inom landstinget. Svagheter - Teknik anpassad för konsumentsnarare än företagsmarknad. - Går endast att använda på hårdvara från Apple. - Begränsade möjligheter/flexibilitet för utveckling. - Är inte en standard produkt inom landstinget. - Liten marknadsandel på mobilmarknaden i närområdet. - Olika operativsystem på smarta telefoner och surfplattor. - Lägre användbarhet som surfplatta. - Är inte en standard produkt inom landstinget. Utöver dessa finns en antal mindre aktörer 20 som är intressanta att bevaka. Men ingen av dem kan ur ett strategiskt perspektiv tilldömas ha någon större relevans för landtinget i närtid. Det är strategiskt viktigt att landstinget säkerställer handlingsfrihet i val av plattformar genom att infrastrukturen byggs för att hantera såväl Windows som IOS som Android. 19 https://source.android.com/ 20 Blackberry har stora marknadsandelar och är en etablerad plattform men inte på den svenska/nordiska marknaden.

11/12 4. Verksamhet Inom landstinget finns ett uttalat verksamhetsbehov av mobilt IT-stöd som främst manifesteras genom FUS och Vision 2020 men även genom objektverksamheten inom förvaltningsobjektet Patientjournalen där beslut om köp av Cambios Cosmic Nova Ward Tablet 21 är taget med ambition om ett breddinförande under 2015. Just inom tillämpning av Cosmic finns stöd för beskrivning av formfaktorperspektivet i detta dokument tydligt beskrivet: Cosmic Nova Ward Tablet utgör i f.n. det enda konkreta mobila IT-stödet inom landstinget vårdverksamhet. Men det är sannolikt att det finns ett ännu inte konkretiserat behov av och av leverantörer utvecklade mobila tillämpningar. En tillämpning som dock är beskrivet är behovet av kallelse- och meddelandehantering mellan patient och personal samt mellan personal. Höst prioriterat är att inom hantering av remisser och svarssystem (RoS) förändra informationsflödet från att personalen tvingas logga in i RoS system för att se om ett svar kommit (pull) till att bli aktivt notifierade (push). De mobila plattformarna i form av standardprodukterna iphone och ipad tillåts inte för användning i landstingets infrastruktur utan används endast för mobil åtkomst till e-post via Internet. Dessa utgör en hitintills outnyttjad potential som användbara mobila plattformar om IT-infrastrukturen kan förändras att hantera dessa på ett säkert sätt. 21 http://cambio.se/vara-losningar/produkter/cosmic-nova/

12/12 5. Strategiska riktlinjer Under 2014/15 ska fokus för ITC vara att skapa förutsättningar för mobila plattformar i ITinfrastrukturen. Detta skapar förutsättningar att under 2015 påbörja införande av mobila ITlösningar i landstinget verksamhet i linje med behoven. Mobila plattformar utgör ett komplement till befintlig PC-baserade klientplattform, inte en ersättning generellt. Styrande riktlinjer är: 5.1. I syfte att skapa handlingsfrihet i plattformsval ska lösningar tillföras ITinfrastrukturen för att hantera de tre på marknaden stora plattformarna: Windows, IOS och Android. Hantering bör ske enhetligt med de plattformar som lösningen stödjer. 5.2. Standardisering ska ske i huvudsak till standarder mer än produkter. De senare väljs baserat på verksamhetskrav, marknads- och ekonomiska förutsättningar i konkurens. 5.3. Nya funktioner i IT-infrastrukturen ska primärt ses som tjänster i en tjänsteplattform med en lös teknisk koppling/beroende till producenter och konsumenter av tjänsterna. 5.4. För att tillmötesgå verksamhetens krav på mobilitet ska de mobila plattformarna kunna nå vård- och andra viktiga verksamhetssystem. 5.5. Den trådlösa nätverksinfrastrukturen ska byggas ut stegvis med målet att täcka alla ytor där personal, patienter och besökare vistas där landstingets verksamhet finns. 5.6. Den trådlösa nätverksinfrastrukturen ska kunna hantera mobila tjänster för: Datatrafik Talkommunikation Positionering 5.7. Säkerhetslösningar ska införskaffas och vidareutvecklas för att tillgodose behovet av ökad säkerhet utan att väsentligt inkräkta på eller begränsa IT-stödets tillgänglighet och användbarhet. 5.8. Säkerhetstjänster ska utvecklas att stödja mobil teknik och uppfylla legala, regulatoriska krav och riktlinjer. 5.9. Nya metoder för stark autentisering ska tas fram som är endamålsenliga med mobila arbetssätt och plattformar. 5.10. Teknisk kompetens, policys, rutiner och arkitektur ska vidareutvecklas att omfatta mobila IT-lösningar.