FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade. Utges av: Täby Hembygdsförenings fornminnessektion. NYTT Nr 21 Årgång 3 november 2011 Text, bild, layout: lgronwall@tele2.se Boplatsen vid Ängby gård. Perfekt sjöläge på Bronsåldern (Sedd från den nya begravningsplatsen) Bronsåldersboplats?
Boplatsen som blev äldre och äldre vå veckor går väldigt fort särskilt när man får ägna tiden åt sitt favoritintresse. När anläggning efter anläggning kom fram redan första dagen började jag som vanligt tänka: Det här kommer dom aldrig att hinna! Men dom hann, allt är Tbedömt och undersökt. Hela undersökningsytan genomsökt. Hur många anläggningar som markerades och mättes in med GPS:en vet jag inte men det borde ligga på mellan 100 till 200 st. Nu återstår analyser, provtagningar, dateringar, rapportarbete samt, i alla fall för mig, att fundera över vad som kan finnas kvar under gårdshusen och nedanför undersökningsområdet. Många intresserade har besökt grävningarna och eftersom arkeologerna jobbat stenhårt har undertecknad fått sköta informationsinsatsen vilket här vid Ängby varit ett jättekul arbete. Jag har faktiskt fått mer information än jag givit, från intresserade grannar, gårdens ägare och infödingar som bott i området större delen av sina liv. Att en gammal gård som snart skall jämnas med marken väcker många känslor och minnen står helt klart. Efter att ha träffat gårdens ägare samt fått besök av Hembygdsföreningens arkeologigrupp, sektionen för släkt- och hembygdsforskning samt inte minst, representanter för föreningens dokument- och bildarkiv är jag säker på att Ängby gårds historia kommer att vara i säkra händer och i sinom tid nå allmänheten på ett eller annat sätt. Att ta hand om besökare gör ju också att det känts som om man deltagit lite i arbetet och inte bara kommit med möjliga och omöjliga frågor. Som alltid gäller regeln: Lyssna först fråga sen och det känns som om mina öron vuxit under de tio grävdagarna. När grävningarna startade var Lars Anderssons bedömning att det rörde sig om en järnåldersboplats med karaktär av äldre järnålder. Vartefter området grävts fram och fynd, framförallt keramik hittats så har intrycket åldrats och platsen framstått som en tänkbar bronsåldersboplats. I väntan på slutrapport med säkra dateringar får ni nöja er med mina egna amatörmässiga slutsatser, givetvis till stor del baserade på det som passerat från grävschakten in i mina stora öron: Vid Ängby gård har man kanske träffat på en av Täbys äldsta boplatser (Hittills, får man väl tillägga). Kanske 3000 år gammal. Boplatsen har legat i den inre delen av en havsvik i ett sluttande söderläge. Här skulle nog JM om dom funnits på den tiden gärna byggt strandnära lägenheter. Inga dateringar har i nuvarande skede gjorts och bedömningen bronsålder har främst gjorts av den keramik som hittats samt karaktären på härdarna, flera mycket välbyggda. I den övre delen av undersökningsområdet, fanns ingen keramik och många av de härdar som hittades där var rot-stubbränder.
I de nedersta schakten blev det betydligt tätare mellan kulturgropar och härdar. Några härdar var rejält stora och djupa. I de nedersta schakten dök också stolphål upp vilket tyder på att boplatsen fortsätter utanför undersökningsområdet. Lite frustrerande att inte kunna ta upp några schakt till. Lite benfragment har hittats, återstår att se om det är människa eller djur. Boplatsen ligger på ca 17-24 meter över dagens havsnivå och bör ha varit helt strandnära under sen bronsålder. Hela undersökningsområdet var väldigt stenfritt men var, vad jag förstår, inte röjt från sten. Desto mer berg och sten finns ovanför boplatsen på andra sidan vägen. Kanske ligger gårdsborna begravda där vid stora stenblock och i klippskrevor? Eller är de första ängbyborna också de första som begravts på den nya begravningsplatsen? Något som saknas här är de stora skärvstenshögar som man brukar förknippa med bronsåldersboplatser. Iväntan på slutrapporten får ni hålla tillgodo med lite bilder från grävningen. På ett par bilder har jag lekt lite och fyllt på dagens Ängby med bronsåldersvatten. 7/11 En dimmig morgon tar Lasse Drotz första draget. Knacksten, överliggare, löpare, kärt barn har många namn. Ganska typisk schaktprofil med härdar i förgrunden
En på ovansidan helt slät sten nedgrävd? perfekt vågrätt. Naturlig slump? Parfymflaska, 1700-tal? Någon som har en annan idé? Ca 1 dm hög. Ett av de övre schakten, massor av anläggningar, (massor av stubb-rotbränder. Markeringarna i förgrunden visade sig vara ett kabeldike. Lasse D flyttade mycket jord den här veckorna. När de första schakten var undersökta grävdes de igen och ett nya schakt togs upp där jorden från de tidigare schakten legat. På så vis kunde arkeologerna undersöka anläggningarna in i det sista och återställningen av platsen slutföras några timmar senare. En rejäl hästsko, ett strykjärn mm.
Bit av en kritpipa. Första keramiken hittade Tove 111111 (vid elvatiden) Mer keramik, nu lite räfflad. Snart var första påsen fylld. Funderar Lasse på att gräva upp Tove? Ett par små stenar var nedlagda i härden Bägge verkade bearbetade
Bror-Arne, ansvarig för föreningens fornminnessektion, hade beställt vackert höstväder till visningen, det fick han. Eftersom schakten grävdes igen vartefter nya togs upp så fanns inte så mycket att visa. Dock hade bl a denna fina keramik hittats på förmiddagen. Ornering på insidan ett tecken på bronsålder? Genom att titta på krukbitens böjning så kan man räkna ut diametern på krukan. Jag har alldeles själv räknat ut att denna kruka måste varit mycket stor. Med högtrycket vecka två kom kalla nätter. Frosten försvann aldrig på schaktens skuggsida och med tiden bildades några centimeters tjäle. Här mäter Jennie in anläggningarna med GPS. I förgrunden ritpapper där hon tecknar härdar och stolphål i profil. Ligger ur-ängbyborna här norr om boplatsen eller i söder på andra sidan havsviken? Hursomhelst utgår jag ifrån att detta är ett bevakningsområde vid kommande exploatering. För det är väl bara en tidsfråga? Högsta toppen på berget är brandskadad. Nutida-forntida?
På bilden ovan keramik In situ som proffsen uttrycker sig. Mer keramik, nu slät och mycket svart på insidan. Täbys snyggaste kubbhus. Vilma Sanner, grävningens yngsta besökare har hittat den perfekta sandlådan. Hon, mamma och pappa Jonas bor i ett kubbhus. Jag trodde att Torslunda kubbhus var Täbys enda men Jonas berättade att det lär finnas ytterligare ett på Fittja gård. Jennie jobbar hårt med en stor snygg härdprofil. I bortre delen av härden hittades keramiken överst på sidan t.v.
Jennie och Tove jobbade så länge det fanns tillräckligt ljus. När solen gått ned kom kylan krypande. Undrar vad bronsåldersfolket gjorde vid den här tiden, tände eldar? De eldar vi nu skrapar fram. Ett sista schakt togs upp tvärs mot de andra, närmast ladorna. Tegel skvallrade om nutida nedgrävningar. Jennie kämpar på med sin stora härd i nedersta schaktets östra del. Stolphål i det nedersta schaktet i riktning ut från undersökningsområdet. Vad hade vi hittat om vi fått gräva ytterligare ett schakt? Svinhuset I nedre vänstra hörnet av bilden syns jordhög från det sista schaktet. Svinhuset skall ev flyttas och bevaras.
De sista anläggningarna undersökta vid den yttersta nedre gränsen. Sista grävdagens sista minuter mäts en stor kulturgrop in med GPS:en Ungefär så här såg Täby ut när Ängbyborna slog ner sina bopålar på platsen. (Den röda ringen) De andra röda prickarna markerar tänkbara bronsåldersspår, mest outgrävda rösen. Kartan ritad efter 15mkurvan. Utsikten från Ängby på tusentalet f Kr. Vattnet har jag givetvis öst ur Vallentunasjön.
Så är då boplatsen vid Ängby gård slutundersökt. Konstigt tycker jag att det inte beslutats om arkeologisk övervakning vid rivningen av gården. 1933 hittade man på Fittja gård ett fragment av en runsten. Hela stenen är känd från 1700-talet men har senare krossats och försvunnit. Ängby styckades av från Fittja gård, kan man tagit sten (runsten) till Ängbys grunder från Fittja? Undersökningsplatsen är nu återställd på ett sätt som jag aldrig upplevt tidigare på en exploateringsgrävning. När jag åkte dit på lördagen hade Lasse Drotz planat ut den till ett salsgolv och dessutom lämnat två visitkort i form av ett uppgrävt traktorhjul på en sten och ett litet jordmonument med en sten på topp. Detta var Lasses första arkeologgrävning, hoppas det inte blir den sista. Det uppgrävda traktorhjulet kunde kanske bli en liten symbol för den kommande nya boplatsen? Tack Jennie, Tove, Lasse och Lasse för att jag fått hänga med er de här veckorna vid Ängby gård. Du är väl med i Hembygdsföreningen? Sätt in 200,- på plusgiro 60 47-5 så får du vår fina papperstidning och tillgång till hela vårt programutbud. Ett måste för varje täbybo som är intresserad av vår historia. På måndag startar en arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte vid Efraimsbergsvägen. Även den utförs av Stockholms läns museum. Jag skickar ett mail till er på måndag kväll när jag vet mer. Känner du någon som kan vara intresserad av Fornminnesnytt så skicka det gärna vidare. Vill du få Fornminnesnytt direkt i din egen dator? Allt som behövs är din e-postadress. Maila till: lgronwall@tele2.se Tidigare nummer hittar du på www.hembygd. se/stockholm/taby Fornminnesnytt finns också att läsa i pappersformat på Täby Huvudbibliotek.