ÅRSBERÄTTELSE 2005 LANTMÄTERIVERKET

ÅRSBERÄTTELSE 2005 LANTMÄTERIVERKET LANTMÄTERIVERKET FAKTA OM LANDET

Innehåll Vi kan vårt arbete 1 Generaldirektörens översikt 2 Vem äger sjöarna i Finland 4 Närmare relation mellan lantmäteribyrån och kommunerna 6 Utvecklingsarbete på bred front 8 Experter till kundens tjänst 10 Kvalitetskarta av kvalitetsdata 12 Cheferna på skolbänken 14 Tar man utan att fråga så betalar man också 16 Nordligaste Lappland karteras runt om i Finland 18 Kontinuitet vid uppdatering av vägdata i Mellersta Finland 20 Utredningarna av ägoregleringsbehovet blev en framgång 22 Samarbetet med läroanstalter ger resultat 24 VRS-nätet täcker redan hela Finland 26 Resultatet säkerställs vid midvinter 28 Lantmäteriarkivet elektroniseras 30 Effektivitet och kvalitet genom utlokalisering av datatjänsterna 31 Välutbildad är hälften vunnet 32 Allt effektivare kundtjänst 33 Administration på 2000-talet 34 Riksgränsen i öster och i väster rättmarkerad 35 Det nordiska samarbetet håller stånd 36 Ekonomi 37 Bokslutskalkyler 38 Lantmäteribyråerna 41 Lantmäteriverket är ett sakkunnigt ämbetsverk med 1 845 anställda som ansvarar för fastighetssystemet, fastighetsrelaterade register och allmänna kartverksarbeten i Finland. Lantmäteriverket producerar information och tjänster kring fastigheter, terräng och omgivning för privatpersoners, företags och samhällets behov. Därtill främjar verket samanvändning av geografisk information. Vår verksamhet täcker hela landet. Sammanlagt 13 lantmäteribyråer bedriver verksamhet på 35 orter från Mariehamn till Ivalo. Lantmäteriverket är föregångare bland statens ämbetsverk och tillämpar fördomsfritt ny teknik. Årsberättelsen har sammanställts av Texter: Pirkko Yliselä, Sari Putkonen, Heidi Snellman och Mervi Laitinen på Lantmäteriverket, Viestintä Isotalo: Katri Isotalo, Mediakonttori: Tmi Tiina Jäppinen, Jussi Tossavainen Översättning: Åsa Forsell Snedbilder: Lentokuva Vallas Oy Fotografier: Antero Aaltonen, Pirkko Yliselä, Lauri Eloranta Layout: Virpi Lönnström, Lantmäteriverket Kartor Lantmäteriverket licens 49/MYY/06

Vi kan vårt arbete Temat för Lantmäteriverkets årsberättelse är i år vi kan vårt arbete. Vi fortsätter att presentera Lantmäteriverkets värderingar och grunddeviser i årsberättelsen och vi kan vårt arbete är en av dem. Vi berättar i 21 olika skildringar med 21 huvudpersoner från alla våra enheter om hur vi genom vårt opartiska och tillförlitliga arbete bidrar till att bygga informationssamhället. Om att vi kan vårt arbete vittnar både introduktionen av fastighetsdatasystemet fjolårets största projekt och styckningarna, som är den vanligaste lantmäteriförrättningen. För att utföra vårt arbete behöver vi nya redskap, såsom t.ex. VRS-nätet och ARKKI och Rondo, dvs. de virtuella referensstationerna, det elektroniska arkivet och programmet för hantering av fakturor, och för att vi ska behärska vårt arbete behöver vi åter de färdigheter som vi kan skaffa genom fortgående utbildning. Vi berättar också om vårt samarbete med olika skolor genom vilket vi vill få eleverna att överväga en framtida karriär som experter inom lantmäteribranschen. Och om annat som berör vårt arbete. Förra hösten lät vi göra kundpärmar för samtliga lantmäteribyråer. Dessa pärmar har inledningsvis främst skickats till kunder som är sakägare i styckningsförrättningar. Pärmarna pryds av s.k. snedbilder över typiska naturlandskap inom vart område samt en karta över lantmäteribyråns ansvarsområde. Bilderna har vi också inkluderat i denna årsberättelse. Vyn på omslaget är från en mätpunkt i Aavasaksa som ingår i Struves meridianbåge, ett nytt UNESCO världsarv. Denna berättelse gäller år 2005. Vi försäkrar att de värderingar som Lantmäteriverket omfattat syns på dessa sidor: kunden är nöjd, ekonomin är i ordning, personalen mår bra och vi kan vårt arbete. Liksom också våra grunddeviser: opartisk och tillförlitlig information, Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället och en arbetsplats för experter. Lantmäteriverket tillhandahåller fakta om landet. Lantmäteriförrättningar Fastighetsregisterutdrag och -kartor, lagfarts- och gravationsbevis över hela landet Kopior av förrättningskartor och -handlingar Kartor för yrkesmässig användning och fritid Kartutskrifter och digitala material Flygbilder och flygbildsförstoringar Köpeskillingsuppgifter Uppgörande av köpebrev Bestyrkande av köp Sökning av lagfart www.kartplatsen.fi

Generaldirektörens översikt år 2005 IIfjol tog Lantmäteriverket tillsammans med 86 kommuner och justitieministeriet i bruk det nya fastighetsdatasystemet efter långvariga förberedelser. Införandet lyckades påfallande väl och utan större problem. Ett enhetligt rikstäckande fastighetsregister fanns därmed för första gången i Finland. Samtidigt utlokaliserades datadriften till Jyväskylä, medan ett reservsystem byggdes i Tavastehus. Därigenom implementerade man också den regionaliseringspolitik som regeringen bedriver. Ett flertal arbetsplatser flyttades från Helsingfors till dessa städer. I operativt och ekonomiskt hänseende var året i stort sett tillfredsställande även om samtliga resultatmål som jordoch skogsbruksministeriet ställt upp inte nåddes. Majoriteten av enheterna kunde tilldelas en resultatpremie, vilket vi kan tacka såväl personalen som cheferna vid enheterna för. Vår verksamhet genomgick också en utomstående utvärdering. Statens revisionsverk granskade lantmäteriförrättningsverksamheten som helhet och avgav en detaljerad och omfattande granskningsberättelse. Sammanfattningsvis konstaterar revisionsverket att lantmäteriförrättningarna har organiserats på behörigt sätt samt att de processer som styr lantmäteriförrättningarna har specificerats och att principerna för VI KAN VÅRT ARBETE I 2

kvalitetsledning tillämpas. Det finns all anledning att vara stolt över detta erkännande. Statens revisionsverk tillägger dock att resultatavtalet mellan jord- och skogsbruksministeriet och Lantmäteriverket bör utvecklas. Enligt det produktivitetsprojekt som regeringen har initierat får endast hälften av alla kommande vakanser vid statens ämbetsverk fyllas fram till år 2011. För Lantmäteriverkets del innebär detta att cirka 90 tjänster inte kommer att tillsättas. Detta borde inte medföra oöverstigliga svårigheter. Antalet anställda på verket har minskat från att som mest ha uppgått till 2 500 med cirka 700 personer under cirka 15 år nästan uteslutande genom naturlig avgång. Samtidigt som en del verksamhet har privatiserats och en del helt upphört har man lyckats avsevärt öka produktiviteten hos de återstående kärnuppgifterna. Lantmäteriverket har också startat ett servicentralprojekt i syfte att öka produktiviteten. Målet är att samla de stödtjänster som personal- och ekonomiförvaltningen producerar till enheten Administrativa tjänster och att fördela dem mellan fyra regionala team. Resultaten av projektet ska granskas år 2009 mot bakgrunden av resultaten för jord- och skogsbruksministeriets servicecentral i Björneborg. Därefter ska man besluta om eventuella ytterligare åtgärder. Förberedelser för revidering av objekt- och kvalitetsmodellen för terrängdatabasen pågår inom ramen för ett särskilt utvecklingsprojekt. Denna revidering kommer att vara den mest betydande som gjorts efter att terrängdatabasen upprättades. Avsikten är att bryta den mentala och fysiska kopplingen till den grafiska produktionen av grundkartan, som fortfarande avspeglar sig på den digitala produktionen av kartor. Kundernas behov ska tas allt bättre i beaktande och ett omfattande samarbete mellan olika organisationer kommer att krävas. Vid sidan om de tekniskt utmanande lösningarna krävs att alla som deltar i kartproduktionen förnyar sitt tänkesätt på ett genomgripande sätt för att målet ska nås. De krav som följer av INSPIRE, ett initiativ inom geografisk information i Europeiska unionen, ska också beaktas. Arbetet kommer att sträcka sig över flera år. UNESCOs världsarvskommitté beslutade vid ett sammanträde i juli i Durban i Sydafrika att uppta Struves meridianbåge på världsarvslistan. Som det sjätte objektet i Finland. Denna händelse är värd att uppmärksammas, eftersom det är första gången i UNESCOs historia som ett vetenskapshistoriskt objekt utses till världsarv. Struve undersökte jordens avplattning med hjälp av meridianbågen som sträcker sig från Svarta havet till Norra ishavet. Det är också det första genuina samprojekt bakom vilket sammanlagt tio länder står. Lantmäteriverket hade äran att leda och koordinera projektet. Resultaten för år 2005 vittnar om att personalen på Lantmäteriverket behärskar sitt arbete. Det är en god grund att stå på inför framtida utmaningar. Jag vill tacka samtliga på Lantmäteriverket för de goda arbetsprestationerna år 2005 liksom också alla intressentgrupper och särskilt jord- och skogsbruksministeriet för ett konstruktivt samarbete. Jarmo Ratia PÅ LANTMÄTERIVERKET I 3

NYLANDS LANTMÄTERIBYRÅ Vem äger sjöarna i Finland? A Att antalet kallelser till en och samma förrättning kunde överstiga 400 var förra året vanligt på Nylands lantmäteribyrå. I merparten av dylika fall gäller förrättningen ett samfällt vattenområde. Särskilt för fiskelag är det viktigt att känna till vem som har rätt till samfällda vattenområden och att uppgifterna är bekräftade. Vem har rätt att fiska, plantera fisk och sälja fiskerätter och vem ansvarar för skötseln av vattenområdet? Andelar i vattenområden kan man dessutom sälja på samma sätt som mark. Vem som har vattenrätter är information som traditionellt spridits från mun till mun i byarna. I Lantmäteriverkets arkiv har man endast kunnat hitta dessa uppgifter då man sökt dem för hand. Uppgifterna har inte tidigare förts in i fastighetsregistret, eftersom anteckningarna i förrättningshandlingarna har varierat under århundradenas lopp beroende på lagstiftningen. I slutet av 1800-talet, då man började föra jordregister, ansågs det inte vara nödvändigt att registrera samfällda områden. Senare började man anteckna rätter i samfällda vattenområden i protokollen för styckningsförrättningarna om rätten nämndes i köpebrevet. Tidvis har man emellertid också ansett att en vattenrätt automatiskt övergår till köparen såvida inte annat angetts särskilt i köpebrevet. Hittills har man m.a.o. varit tvungen att söka information om rätter i samfällda vattenområden i pappers VI KAN VÅRT ARBETE I 4

arkiv eller på mikrofilmer, vilket krävt kunskaper i laghistoria. Sedan början av år 2000 har registret systematiskt grundförbättrats. Allteftersom fiske blivit mer professionellt, fiskodling blivit allmännare och reglerna för rekreationsfiske skärpts har angelägenheten av att verifiera uppgifterna ökat. Nöjda kunder Totalt fastställdes 394 vattenområden i Nyland i fjol, berättar lantmäteriingenjör Liisa Larjamo från Nylands lantmäteribyrå. I hela landet verkställdes 875 fastighetsbestämningsförrättningar av denna typ. Till förrättningen kallas ägarna till samtliga fastigheter som enligt arkivuppgifterna har andel i det samfällda området. Vid sammanträdet hörs sakägarna och därefter fastställer förrättningsingenjören delägarförteckningen. Besvär över förrättningsingenjörens beslut kan anföras hos jorddomstolen. Besvären har varit få. Kunderna har tvärtom varit mycket nöjda över att uppgifterna nu är officiella, berättar Liisa Larjamo. Huvuddelen av alla vattenområden i Finland både sjöar och havsområden tillhör flera fastigheter gemensamt. En sjö kan vara uppdelad i flera samfällda områden som ägs av olika delägarlag och allt oftare vill man slå samman delägarlag till större enheter. Detta är emellertid endast möjligt om exakta uppgifter finns om ägandeförhållandena. Genom att vattenrätter utreds noggrant kan man också förebygga tvister om fiskerätter mellan privatpersoner. Delägarförteckningarna för samfällda vattenområden som tillhör byar färdigställdes år 2003, men i vissa delar av landet har alla förteckningar ännu inte kunnat fastställas. Lantmäteriverkets mål är att dessa delägarförteckningar fastställts senast i slutet av år 2010, varefter uppgifterna kan införas i fastighetsregistret. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes st. Kokkola Karleby 10 Alajärvi Seinäjoki Tornio ROVANIEMI OULU Ivalo Kuusamo 11 Antalet samfällda KAJAANI vattenområden Ylivieska 4 9 Saarijärvi JYVÄSKYLÄ Kemijärvi Iisalmi KUOPIO Nurmes JOENSUU Ikaalinen Savonlinna MIKKELI Pori TAMPERE 3 Huittinen I slutet av år 2005 hade 82 % av delägarförteckningarna fastställts Lahti Lappeenranta 5 HÄMEENLINNA TURKU KOUVOLA ÅBO Porvoo Salo Lohja Borgå 1 HELSINKI HELSINGFORS NYLAND EGENTLIGA FINLAND TAVASTLAND BIRKALAND-SATAKUNTA SYDÖSTRA FINLAND 13 SÖDRA SAVOLAX NORRA SAVOLAX 6 12 som tillhör vattenrättsliga byar enligt lantmäteribyrå 7 8 NORRA KARELEN MELLERSTA FINLAND ÖSTERBOTTEN NORRA ÖSTERBOTTEN KAJANALAND-NORDÖSTRA FINLAND LAPPLAND PÅ LANTMÄTERIVERKET I 5

EGENTLIGA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ Närmare relation mellan lantmäteribyrån och kommunerna II Egentliga Finland fanns ännu i början av år 2005 nio städer som förde ett eget fastighetsregister: Åbo, S:t Karins, Reso, Nådendal, Salo, Pargas, Loimaa och Nystad på fastlandet samt Mariehamn på Åland. Sedan början av juni förra året har samtliga kommuners fastighetsdata funnits i det riksomfattande fastighetsdatasystemet. Enligt registerchef Ilkka Kärkkäinen har samarbetet mellan kommunerna och lantmäteribyrån i Egentliga Finland inte heller tidigare vållat problem, men då man övergick till att använda det gemensamma fastighetsdatasystemet förbättrades relationerna ytterligare. Tidigare stod man i förbindelse med varandra per post, medan man nu umgås personligen. Genom projektet lärde vi känna våra kollegor i kommunerna bättre och kontakten är nu allt mer okomplicerad, berättar Ilkka Kärkkäinen belåtet och påminner om att ett motsvarande samarbete uppstod mellan lantmäteribyrån och tingsrätterna i slutet av 1990-talet i samband med reformen av jordabalken. För registerchefen, som koordinerade de olika mötena, var det gånga året fyllt av arbete om än intressant. Egentliga Finlands lantmäteribyrå höll sina första samarbetsmöten med städerna i början av år 2005, dvs. i god VI KAN VÅRT ARBETE I 6

tid innan kommunernas data överfördes till det nya systemet. Samarbetet med Mariehamn stad löpte smidigt under ledning av verksamhetsstället i Mariehamn. Trafiken mellan fastlandet och ön ökade likväl på ett positivt sätt. I de möten som hölls med kommunerna deltog lantmäteridirektören, lantmäteriingenjören med ansvar för basförrättningsprocessen, distriktschefen i respektive distrikt, registerchefen och en expert inom kartområdet. I spetsen för kommunens representanter stod stadsgeodeten. Som stomme för mötena användes Gemensamma spelregler för registerföring, som utarbetats av Utvecklingscentralen. Anvisningen, som fanns tillgänglig på finska och i svensk översättning, lämpade sig ypperligt för ändamålet. Allt vittnade om att projektet hade planerats väl och i Böle fanns en kunnig grupp människor förberedda på frågor, berömmer Ilkka Kärkkäinen. Fastighetsdatasystemet fungerar väl Under den första hälften av år 2005 bildades ett team på Egentliga Finlands lantmäteribyrå med uppgift att vid sidan om sina andra åligganden lösa eventuella frågor som det nya systemet väckt. Fortfarande får man frågor som gäller exempelvis förrättningar vid kommungränserna. Då t.ex. gränsen för en fastighet som ligger i S:t Karins sträcker sig ända till kommungränsen, sänder fastighetsdatasystemet också ett s.k. returmeddelande om fastighetsförrättningen till registerföraren i Åbo, vilket kan väcka förundran. Ännu i planeringsskedet förekom förändringsmotstånd i någon mån, vilket är naturligt, men senast under utbildningen förändrades inställningen till systemet. Många har insett att det nya fastighetsdatasystemet, som används för att lagra och hämta information, fyller sitt syfte väl. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo Tornio ROVANIEMI OULU Ivalo datasystemet (hela KAJAANI landet) Ylivieska 10 4 TAMPERE Saarijärvi HÄMEENLINNA Lohja 1 11 9 JYVÄSKYLÄ 18,9 MILJ. Lahti Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Kemijärvi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo Nurmes Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 12 Antalet objekt i fastighets- på Lantmäteriverket ANT. NYTTJANDE- RÄTTSENHETER 0,4 MILJ. ANT. GRÄNS- LINJER 24,4 MILJ. ANT. REGISTERENHETER 5,0 MILJ. Iisalmi ANT. OUTBRUTNA OMRÅDEN 0,4 MILJ. ANT. RÅMÄRKEN 7 8 JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 7

TAVASTLANDS LANTMÄTERIBYRÅ Utvecklingsarbete på bred front Tavastland på topp. På Tavastlands lantmäteribyrå beslutade man år 2003 att starta ett initiativ i syfte att genomgripande förbättra verksamheten och atmosfären på byrån. Resultaten av det treåriga Tavastland på topp -initiativet erhölls i januari och nästan alla delområden uppvisade klara plus. Efter att resultaten blivit kända ställde jag Seppo Sulku, som är lantmäteridirektör i Tavastland, den i idrottssammanhang så traditionella frågan: Hur känns det? Bra känns det och bra gick det. Jag hann visserligen bli en smula nervös innan resultaten kom. De goda resultaten var mycket välkomna, eftersom personalen verkligen arbetat och velat lyckas. På Lantmäteriverket har man på ett flertal olika sätt försökt att ytterligare förbättra atmosfären samt satsat på datasystem som effektiverar arbetet och projekt där förrättningsprocesserna strömlinjeformats. I Tavastland gick man ut på bred front och som mål hade man att förbättra atmosfären, förrättningsprocesserna och ekonomin. Givande läroprocess Under loppet av tre år publicerade Viisari, Lantmäteriverkets personaltidning, flera artiklar om Tavastlands väg mot toppen. Genom publiciteten ökade trycket något på Sulku själv och VI KAN VÅRT ARBETE I 8

på personalen: man hade en allt större anledning att försöka nå målen. Idag kan man konstatera att bl.a. förrättningarna är nu på plus, målet för marknadsproduktionen har överstigits och processerna har effektiverats. Samtidigt har också personalens självförtroende ökat. Den treåriga läroprocessen gav resultat. Genomgångstiden för styckningsförrättningar lyckades man minska från 13 månader år 2003 till 9,1 månader år 2005. Utan att ge avkall på kvaliteten. En jämförelse mellan samtliga lantmäteribyråer visade nämligen att felprocenten för Tavastland var den lägsta (3,3 %) år 2005. Medlen är många Då Tavastland började sikta mot toppen, kom man fram till att de kritiska framgångsfaktorerna var bl.a. kundtillfredsställelsen, genomgångstiden för styckningarna, resultatutfallet för förrättningarna och en välmående personal. För att förtydliga vilka målen och medlen var diskuterade Sulku fortlöpande med arbetstagarna i de mest varierande situationer. Dessutom nedtecknades målen i processplanerna och flera mindre utvecklingsprojekt startades. Såsom t.ex. projektet en dag mindre för styckning, som gick ut på att ta i bruk förfaringssätt som prövats med framgång på andra lantmäteribyråer. I Tavastland har man m.a.o. arbetat träget, men atmosfären på arbetsplatsen blir allt bättre. Redan år 2004, då atmosfären mättes på Lantmäteriverket i samband med en enkät, hörde Tavastland till de byråer som uppvisade de bästa resultaten. År 2005 förbättrades resultaten ännu något. Detta kan betraktas som en mycket god prestation. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 10 4 TAMPERE Tornio ROVANIEMI Ivalo 12 på Lantmäteriverket OULU Ylivieska Saarijärvi HÄMEENLINNA Lohja 1 11 9 JYVÄSKYLÄ Lahti Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Kemijärvi KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo Arbetstillfredsställelseindexet skala 1 5 Nurmes Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 7 8 JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 9

BIRKALAND-SATAKUNTA LANTMÄTERIBYRÅ Experter till kundens tjänst II kundserviceyrken ska man vara lyhörd för kundens önskemål och stå till dennes tjänst. Man ska ha förmåga att utreda vad kunden verkligen vill. Om kundens känslor svallar, ska personalen lugnt reda ut härvan och fiska fram problemet: Ni vill alltså veta varifrån vägservituten kommer och var de finns avbildade? Såsom man t.ex. gör på Birkaland-Satakunta lantmäteribyrå. I de flesta fall består den kundbetjäning som ges av utredning: man utreder och berättar för kunden vilka servitut och rätter som är knutna till fastigheten. Vägservitut är det som oftast vållar huvudbry, liksom också hur vägrätterna grundats. Möjligheten att använda en väg är en vägrätt för den ena och ett servitut som korsar fastigheten för den andra. Då rätter och servitut antecknas noggrant i samband med förrättningen, kan man undvika grannosämja. Frågorna behandlas på förrättningssammanträdet, men vid behov kan också kundbetjäningen på lantmäteribyrån hjälpa kunden i efterhand att tolka förrättningshandlingen. Gamla lantmäterihandlingar och -kartor används också av släktforskare som källor. På kundbetjäningen får man veta hur man kan hitta information om byn eller fastigheten ifråga på mikrofilmerna. Originalmaterialet kan man inte längre forska i på lantmäteribyrån, men kopior kan skrivas ut ur det digitala arkivet eller beställas från Arkivcentralen i Jyväskylä. Kunder VI KAN VÅRT ARBETE I 10

na anser ofta att de högklassiga, skannade förrättningshandlingarna och kartorna är t.o.m. bättre än originalen och i varje fall lättare att hantera. Huvuddelen av alla frågor som gäller styckningsförrättningar besvaras per telefon. Allt mer sällan ansöker markägaren om en styckningsförrättning utan förrättningen inleds i regel automatiskt efter att tingsrätten beviljat lagfart. Då kunderna mottagit en kundpärm från lantmäteribyrån samt ett bifogat meddelande om att en förrättning blivit anhängig och information om styckningsförrättningen, börjar telefonerna ringa i kundbetjäningen: Vad är styckning, vad sker vid styckning och vad ska jag göra. Ofta ber man också om köpeskillingsdata per telefon. Kartor finns också att få på mässor Birkaland-Satakunta lantmäteribyrå deltog våren 2005 i jordbruksmässan Farmari, som arrangerades i Pirkka-hallen i Tammerfors. Många mässbesökare tittade in på avdelningen Naturresurser, som hade kartor och lantmäteriinformation att erbjuda och dessutom information om jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Ulla Nissinen, som arbetar på verksamhetsstället i Björneborg, var på plats och berättar att kunderna ställde de vanliga frågorna. Barnfamiljer, som hör till dem som traditionellt besöker jordbruksmässor, kunde kort besöka avdelningen men att inhandla kartor tar så pass lång tid att barnen hinner bli oroliga. Många söker särskilt upp vår avdelning för att köpa en karta, berättar Ulla Nissinen om sina erfarenheter från mässan. Den bästa reklamen för verksamheten är en nöjd kund. Såsom den kund som bett om information om sina vägrätter och sedan gick ut i riktning mot Näsilinnagatan med ett registerutdrag jämte kartor, en grundkarta och en laminerad utskrift av terrängkartan i handen. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 10 4 TAMPERE Tornio Ylivieska Saarijärvi HÄMEENLINNA Lohja 1 11 ROVANIEMI 9 OULU JYVÄSKYLÄ Lahti Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Ivalo Kemijärvi KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo De mest efterfrågade fastighetsprodukterna och -tjänsterna på Lantmäteriverket Nurmes Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 12 Produkt/tjänst Intäkter från produkterna/tjänsterna (1 000 euro) INFORMATIONSMATERIAL UR FASTIGHETSDATASYSTEMET UTDRAG UR FASTIGHETSREGISTRET OCH FDS ANSÖKAN AV LAGFART OCH ANDRA EXPERTUPPGIFTER BESTYRKANDE AV KÖP MATERIAL OCH UTSKRIFTER UR FASTIGHETSREGISTERKARTAN DATA OCH UTSKRIFTER UR KÖPESKILLINGSREGISTRET UTDRAG UR HANDLINGAR OCH KARTOR UTREDNINGAR SOM GÄLLER FASTIGHETER 7 8 JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 11

SYDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ Kvalitetskarta av kvalitetsdata Lantmäteriverket förnyar terrängkartorna i skala 1:50 000 genom att ta i bruk en internationell bladindelning. Inledningsvis ersätts generalbladindelningen för kartorna i 1:50 000 med den nya bladindelningen och detta arbetsmoment ska vara klart senast år 2008. I slutet av år 2006 inleds framställningen och tryckningen av de totalreviderade kartorna. Tryckningen av reviderade terrängkartor i 1:50 000, där den första täckte området av Villmanstrand i Sydöstra Finland, inleddes år 2005. Hittills har sex nya terrängkartor från vårt område tryckts. Hela området trycks sannolikt under år 2006, tror kartverkschef Pasi Aalto från Kouvola. Kartan i 1:50 000, som revideras inledningsvis, produceras på kort tid hela landet är täckt på ett par år. Samtidigt uppdateras vägdatan i de tidigare kartorna, säger försäljningschef Aaro Mikkola från Kouvola uppskattande. I Sydöstra Finland är man belåten över det nya koordinatsystemet, som är kompatibelt med GPS. För samtliga kartblad används nu rikstäckande samma koordinatsystem, vilket lämpar sig både för amatör- och yrkesanvändning, såsom t.ex. för militärändamål. VI KAN VÅRT ARBETE I 12

Kartan med ekorren I samband med revideringen ändras skalan för Grundkartan dvs. kartan med ekorren till 1:25 000. I Kouvolaområdet ser man redan fram emot att få de nya kartorna. År 2006 sätts fyra fullt uppdaterade kartblad i produktion. För hela området finns nya kartblad tillgängliga inom 5 10 år, beräknar Aalto. Efter revideringen behövs färre kartblad för att täcka ett större område, eftersom skalan för Grundkartan förminskas. Det blir allt lättare för kunderna att sammanställa en karta som täcker hela det egna verksamhetsområdet av kartbladen, påpekar Mikkola. För de nya kartorna kommer en ny avbildningsteknik att användas i en del fall. Städer ska avbildas på ett allt klarare sätt på kartorna. På de nya kartorna i 1:25 000 skiljer sig offentliga byggnader ännu tydligare från andra byggnader, säger Aalto, som granskar kartorna med en fackmans ögon. Nu återstår det att se vad kunderna anser om förändringarna. På de nya kartorna sträcker sig kartytan på den östra och södra sidan ända till papperskanten. I framtiden är det således inte nödvändigt att skära bort de vita kanterna då man fogar ihop kartblad. På det område som Sydöstra Finlands byrå ansvarar för säljs årligen några hundra Terrängkartor och något över tusen Grundkartor. Utskrifter säljs i flera tusental. Kartor behöver man i samband med många hobbyn, såsom vid paddling, orientering och vandring, men också i ett flertal yrken krävs det att man har tillgång till information om topografin och vägnätet. För brand- och räddningstjänsten är det ytterst viktigt att alla kartdata är aktuella och av hög kvalitet. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 10 4 TAMPERE ROVANIEMI Ivalo Försäljningen Tornio av tryckta Kuusamo kartor och Ylivieska Saarijärvi OULU JYVÄSKYLÄ Lahti HÄMEENLINNA Lohja 1 11 9 Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Kemijärvi utskrifter på Lantmäteriverket 1 000 st. KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Grundkartan 12 Terrängkartan Utskrifter Nurmes 7 8 Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 13

SÖDRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ Cheferna på skolbänken Ett flertal chefer på Lantmäteriverket studerade flitigt under år 2005. Året innan hade man givit en intern rekommendation i vilken alla processansvariga tillråddes att avlägga specialyrkesexamen i ledarskap (JET-examen). De som avancerat till chefer är i allmänhet experter på något specialområde, men i det dagliga arbetet krävs också goda ledarfärdigheter inom områden som ekonomi samt personal- och kundfrågor. På Södra Savolax lantmäteribyrå antog nästan hela ledningsteamet utmaningen. Sju av våra chefer har snart avlagt JET och det är nästan hela ledningsteamet på byrån. Vi är också den enda enheten där lantmäteridirektören deltar i utbildningen tillsammans med cheferna på mellannivån, berättar lantmäteridirektör Tuula Manninen från Södra Savolax lantmäteribyrå. På många lantmäteribyråer har JET-utbildningen genomförts i form av läroavtalsutbildning tillsammans med den lokala läroavtalsbyrån. För att få ihop en tillräckligt stor grupp i Södra Savolax inbjöd man också chefer från andra organisationer att delta och bland deltagarna finns således personer som arbetar t.ex. inom skogsbranschen, på TEcentralen och på miljöcentralen. Utbildningen, som är frivillig, omfattar 40 studieveckor och kan avläggas på ett par år. Cirka 30 VI KAN VÅRT ARBETE I 14

arbetsdagar har reserverats för utbildningen, men i övrigt sker utbildningen huvudsakligen på egen tid, berättar Manninen. Manninen anser att behållningen är stor, eftersom föreläsningarna och övningarna är förankrade i verkligheten. Deltagarna inser därigenom att de verkligen kommer att ha nytta av utbildningen i sitt eget arbete. Fördelar för hela byrån De fristående proven i JET-utbildningen gäller det egna arbetet. I Södra Savolax har man valt teman såsom belöning, tidsanvändning i chefsarbetet, ekonomiska mätare, igångsättning av ägoregleringsprocessen, det elektroniska arkivet, informationssystemet för uppdatering av kartor och utformning av en anvisning för arkivundersökningar. Visst har chefer också studerat tidigare, men utbildningen har varit fragmentarisk och endast gällt enskilda frågor. I JET-utbildningen tas alla aspekter av chefsarbetet upp och behandlas på ett och halvt år med hjälp av övningar, säger Manninen belåtet. På Södra Savolax lantmäteribyrå upplever personalen att JET-utbildningen också syftar till att gagna dem. Hela byrån har engagerat sig i de studier som cheferna bedriver och t.ex. prov och projektarbeten presenteras på lantmäteribyrån och bedöms tillsammans. Stor öppenhet är det som kännetecknat gruppdynamiken i JET-utbildningen. Vi har ofta fört förtroendefulla diskussioner och delat med oss av våra erfarenheter. Man har upplevt att man sitter i samma båt och dessutom upptäckt att andra och andra organisationer också varit med om motsvarande, beskriver Manninen. Alla gjorde upp en personlig utvecklingsplan under studierna. En chefs arbete är till sin natur sådant att det finns alltid utrymme för utveckling. Man ska vara allt tålamodigare, mera empatisk, mera öppen eller bestämd och samtidigt måste man akta sig för att helt utplåna sin personlighet, räknar Manninen upp. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 10 4 TAMPERE Tornio Ylivieska Saarijärvi ROVANIEMI JYVÄSKYLÄ Lahti HÄMEENLINNA Lohja 1 11 9 Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Ivalo Kemijärvi KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo Specialyrkesexamen i ledarskap JET-utbildningen 2005 2010 12 OULU CHEFER SOM AVLÄGGER EXAMEN SENAST ÅR 2010 45 CHEFER SOM AVLAGT EXAMEN 19 CHEFER SOM GENOMGÅR UTBILDNINGEN 38 Nurmes 7 8 Senast år 2010 har samtliga chefer på Lantmäteriverket avlagt JET-utbildningen Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 15

NORRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ Tar man utan att fråga så betalar man också! Vägar anläggs till förmån för alla, särskilt allmänna vägar. Vägar hör till den grundläggande infrastrukturen i samhället. I samband med att vägar stakas ut kan markförluster och olägenheter för enskilda markägare sällan undvikas. Markägarna erhåller emellertid ersättning vid den anslutande vägförrättningen. Vid landsvägsförrättningar är Vägförvaltningen den sökande. Lantmäteriverket ansvarar i egenskap av opartisk myndighet för förrättningen, medan Vägförvaltningen betalar kostnaderna för förrättningen. Värderingschef Kyösti Sormunen från Norra Savolax lantmäteribyrå berättar att samarbetet med såväl vägdistriktet som markägarna brukar förlöpa väl. I Norra Savolax har samarbetsdagar för vägdistriktet och lantmäteribyrån anordnats årligen allt sedan 1980-talet. Därtill hålls mindre möten allt efter behov under året och man kommer också överens om frågor per telefon och e-post. Samarbetet mellan den s.k. markförvärvsgruppen vid Savolax- Karelens vägdistrikt och inlösningsteamet på Norra Savolax lantmäteribyrå fungerar synnerligen väl och ett ömsesidigt förtroende råder. Hjälp ges och finns att få, konstaterar Sormunen. Bakom det lokala samarbetet ligger också det s.k. TIETO-samarbetet mellan Vägförvaltningen och Lantmäteriverket, där TIETO står för vägförrättning. Genom TIETO-samarbetet har vägförrättningarna avklarats på en kortare tid, överlappande arbete kunnat VI KAN VÅRT ARBETE I 16

undvikas och överflödiga delar av verksamheten kunnat läggas ned. Förrättningskostnaderna och ränteutgifterna för de ersättningar som utbetalas i samband med vägförrättningar har därtill minskat. Samarbete ger resultat Vägdistriktet i Norra Savolax har förtroende för kvaliteten hos arbetet på lantmäteribyrån. Lantmäteribyrån utför idag många arbeten som vägdistriktet tidigare anlitade konsulter för, bl.a. markeringen av gränsen för vägområdet och mittlinjen som delar vägen i körbanor i samband med anläggningen av en väg. År 2000, då man började verkställa dessa särskilda förrättningar i syfte att fastställa gränser, dvs. alldeles i början, anlitade vägdistriktet konsulter vid sidan av mätgrupperna vid lantmäteribyrån men avbröt försöket omedelbart efter den första terrängperioden, eftersom det arbete som lantmäteribyrån hade utfört befanns vara effektivt, berättar Kyösti Sormunen. Vi har t.o.m. varit ute på vintern bland djupa snödrivor med våra GPS-mottagare. Samtidigt har vi grundförbättrat fastighetsråuppgifterna. Praxis har också länge varit att lantmäteribyrån utreder vilka ägarna är vid den tidpunkt då slutsammanträdet för förrättningen hålls och deras betalningsförbindelser så att vägförättningsersättningarna kan utbetalas. Åren 2003 2005 genomfördes det s.k. Ägoreglering längs huvudvägarna -projektet som ett samarbete mellan Vägförvaltningen och Lantmäteriverket. Savolax- Karelens vägdistrikt och Norra Savolax lantmäteribyrå var välrepresenterade i arbets- och styrgruppen för projektet och samarbetet i landskapet vilar följaktligen på en solid grund. Tröskeln för nya försök har varit låg på grund av det ömsesidiga förtroendet. Vägförrättningsförfarandet underlättas i hög grad av att vägdistriktet har den inställningen att tar man utan att fråga så betalar man också fullgod ersättning, säger Sormunen med uppskattning. Kokkola Karleby 10 VAASA VASA Alajärvi Seinäjoki tidslängd median Närpes Tornio Ylivieska Tidslängden av förrättningar verkställda i syfte att fastställa gränser på Lantmäteriverket mån. 2 MARIEHAMN Pori Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 4 TAMPERE Saarijärvi ROVANIEMI OULU JYVÄSKYLÄ Lahti HÄMEENLINNA Lohja 1 11 9 Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Ivalo Kemijärvi KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo Nurmes 7 8 Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 1.1.2006 12 JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 17

NORRA KARELENS LANTMÄTERIBYRÅ Nordligaste Lappland karteras runt om i Finland LLantmäteriverket övertog ansvaret för karteringen av det nordligaste Finland (det s.k. Övre Lappland) från finska Försvarsmakten år 2002. Som resultat blev det område som ska karteras av Lapplands lantmäteribyrå nästan dubbelt större. Eftersom de data som den tidigare topografiska kartan över området bygger på inte kan användas som sådana i terrängdatabasen, ska topografin i området karteras på nytt och klart ska karteringsarbetet vara senast år 2008. Den nya terrängdatabasen byggs huvudsakligen upp med hjälp av flygbildstolkning. Också de övriga lantmäteribyråerna deltar i karteringen av Övre Lappland i egenskap av underleverantörer ett gott exempel på hur Lantmäteriverkets resurser kan fördelas effektivt över hela Finland om så behövs. Det här är en utmaning och erbjuder en sista möjlighet att framställa en grundkarta ända från början, eftersom terrängdatabasen efter detta täcker hela Finland, berättar kartläggare Irene Matilainen från Norra Karelens lantmäteribyrå. Till Matilainens uppgifter hör att kartera cirka 250 kvadratkilometer, varav största delen ligger inom vildmarksområden i Vätsäri och Kaldoaivi. På flygbilderna identifieras de områden och detaljer i terrängen som ska ingå i terrängdatan. Vid karteringen av Övre Lappland används s.k. IRF-bilder, som tolkas genom stereokartering på byrån. VI KAN VÅRT ARBETE I 18

På området finns rikligt med träsk, stenig mark och kalfjäll, men också en del skogsområden. Naturen är varierad och storslagen och ställvis finns knappt några spår av människan. I dessa trakter ligger utmaningen i att kunna skilja exempelvis på blockig, stenig och bergsterräng och å andra sidan på myrmark, sankmark och små träsk, förklarar Matilainen. Intressant och sporrande I samband med fältarbetet sammanställer man s.k. tolkningsnycklar som stöd för tolkningen av flygbilderna. Dessa beskriver olika karaktäristika och egenskaper hos terrängen. Följande sommar beger man sig åter ut i terrängen för att kontrollera de objekt som inte kunnat identifieras och när dessa kompletterande data lagrats i terrängdatabasen är arbetet klart. Det första delområdet i Övre Lappland karterade Matilainen på sex veckor förra sommaren. I karteringsarbetet krävs noggrannhet och ihärdighet samt förmåga att kunna generalisera och tolka flygbilder. Om naturlandskapet i ett område har många små detaljer, händer det lätt att man använder mycket tid på det. Slutresultatet tillgodoser emellertid inte nödvändigtvis kartanvändarens behov. På grund av terrängförhållandena bör man dessutom ha god kondition, eftersom man under en dag kan man hamna att tillryggalägga flera tiotals kilometer. Det hör till arbetet att förstå de lokala naturförhållandena. Man kan inhämta bakgrundsfakta och bättre förstå områdets särdrag genom att bekanta sig med ortens näringslivshistoria och geologi samt genom att samarbeta med lokala aktörer och befolkningen, fortsätter Matilainen. Bildtolkningen sker främst inomhus, men man blir ändå riktigt betagen av Lappland. Å andra sidan är det också nödvändigt för att arbetet inte ska bli för tungt, säger Matilainen med känsla. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Tornio Saarijärvi HÄMEENLINNA ROVANIEMI OULU Ylivieska Kokkola utförda som underentreprenad Karleby utförda på lantmäteribyrån 10 Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 4 TAMPERE Lohja 1 11 Kartering av terrängdata på Lantmäteriverket 9 JYVÄSKYLÄ Lahti Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Ivalo Kemijärvi KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo Nurmes Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 12 7 8 JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 19

MELLERSTA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ Kontinuitet vid uppdatering av vägdata i Mellersta Finland P På Mellersta Finlands lantmäteribyrå har man säkrat kvaliteten av vägdata i digital form genom att ta hänsyn till kundens perspektiv och dennes behov samt genom att man ansträngt sig för att förstå vad som är viktigast och hur arbetet kunde utföras allt behändigare. Så beskrivs tankegångarna i Mellersta Finland av karttekniker Pekka Sintonen, som ansvarar för vägdatan inom området. I de kvalitetstest som årligen utförts av en utomstående konsult har Mellersta Finland fått god i medeltal, vilket bekräftar att man lyckats med föresatserna. För att de digitala vägdata som lagrats i terrängdatabasen ständigt ska vara av hög kvalitet krävs regelbunden uppdatering. Då en ny väg anlagts, positionsbestäms vägmittlinjen med GPS, varvid en lägesnoggrannhet på 3 meter erhålls. Samtidigt kontrolleras klassificeringen av vägen, beläggningen samt adress- och namnuppgifterna. Objekt som inte längre existerar raderas ur databasen. Uppgifter om de viktigaste vägarna, såsom landsvägar och huvudvägar i tätorter, ersätts med nya, aktuella inom tre månader, medan uppdateringsfrekvensen i övriga fall är ett halvt år. Efterfrågan på digitala vägdata ökar För cirka tio år sedan uppstod en efterfrågan på digitala vägdata. Dessförinnan fanns inte nödvändigtvis uppgifter om koordinater VI KAN VÅRT ARBETE I 20

na för bl.a. de bygdevägar som Vägförvaltningen underhåller man kände endast till startoch slutpunkten för vägen samt längden i meter. Idag finns ett utbud av bilnavigatorer som guidar en fram med hjälp av digitala vägdata: man kör s.a.s. från kontroll till kontroll. I samband med godstransporter förlitar man sig också allt mer sällan på lokalkännedom och i brand- och räddningstjänstens fall är situationen den att kommungränserna har börjat suddas ut allt mer, eftersom t.ex. närmaste ambulans kanske finns i grannkommunen och den skickas till platsen. Att aktuella data finns att tillgå är ytterst viktigt särskilt i det senare fallet. I framtiden är det nationella informationssystemet för vägoch gatunätet, det s.k. Digiroad, det viktigaste användningsområdet för enhetliga väg- och adressdata. Bland de framtida användarna av Digiroad kommer larmcentraler och transportföretag att återfinnas. Mellersta Finland ställer stora krav på dem som underhåller vägdata, eftersom Jyväskylä är en av trafikknutpunkterna i vårt land. Särskilt här är det viktigt att vägdatan uppfyller integritetsvillkoret. Om en vägstump saknas, guidar bilnavigatoren fordonet in på en omväg. Mätupp gifterna för körsträckor i samband med godstransporter blir dessutom inexakta, förklarar Sintonen. De som ansvarar för vägdatan mottar regelbundet respons med ett par veckors mellanrum från det företag som producerar Lantmäteriverkets karttjänster på Internet och från användare av Kartplatsen för alla. Också många andra kunder tar kontakt direkt. Och faktum är att vägdata kan vara behäftade med fel och brister, eftersom vägnätet ständigt förändras: nya vägar anläggs och gamla vägar dras in. Även om vi gick igenom alla vägdata vore det inte möjligt att påstå att nu är det klart. Uppdateringen är en fortgående process, påminner Sintonen. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 10 4 TAMPERE Tornio Ylivieska Saarijärvi ROVANIEMI OULU JYVÄSKYLÄ Lahti HÄMEENLINNA Lohja 1 11 9 Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS Ivalo Fullständigheten av 13 väg- och adressdata i terrängdatabasen på Lantmäteriverket Målnivå 95 % Kemijärvi KAJAANI Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo 12 Nurmes 7 8 Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 21

ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ Utredningarna av ägoregleringsbehovet blev en framgång Tidigare kunde nyskifte förrättas på initiativ av en enda markägare och omfatta ett stort område allt efter vad tjänstemännen ansåg vara ändamålsenligt. Även om resultaten var goda, väckte förfaringssättet ofta ett brett motstånd. I Österbotten började man därför i början av 1990-talet utveckla verksamheten i en mer kundorienterad riktning och tog fram ett alternativ, där ägoregleringen (omarronderingen) utgår från markägarnas mål. På så sätt uppkom behovsutredningen, som blivit en framgång. Vid ägoreglering av åkermark slås mindre, splittrade åkerskiften samman till större basskiften. Samtidigt ser man också över nätet av ägovägar och huvuddiken inom området ifråga och optimerar färdvägarna. Ägoreglering verkställs endast om markägarna stödjer det och det generellt sett är lönsamt. Av dessa orsaker görs en behovsutredning. I samband med den kontrollerar man också vilka planer och projekt andra myndigheter har för områdets del, berättar lantmäteriingenjör Juha Patana från Österbottens lantmäteribyrå. Behovet av ägoreglering av åkermark ökade markant efter anslutningen till EU, som påskyndade strukturomvandlingen inom jordbruket i Finland. Åkerskiften som förvärvats eller arrenderats av avträdande jordbrukare ligger ofta utspridda, vilket innebär att den avkastning som ett åkerbruk ger smälter bort på grund av att man tvingas att färdas mellan åkrarna, fortsätter Patana. VI KAN VÅRT ARBETE I 22

Lantmäteribyrån utvecklar sin ägoregleringsverksamhet genom den regionala utvecklingsverksamheten och EU-projekt. Projekten är viktiga kanaler som kan användas för förmedling av information om ägoreglering och problem förknippade med ägostrukturen. Behovsutredningen blev en framgång I Österbotten har man som mest utfört behovsutredningar för 40 olika områden på ansökan av markägarna, där åkerarealen uppgått till totalt 40 000 hektar. Behovsutredningar utförs nu på 27 områden med sammanlagt 25 000 åkerhektar. Nya behovsutredningar inleds kontinuerligt på initiativ av markägare trots att de inte marknadsförs för tillfället, berättar Patana. Vid ägoregleringar vill en del markägare att alla förbättringar görs, en del att endast vissa förbättringar görs inom en del av området och några vill inte ha några förändringar överhuvudtaget, berättar Patana för att belysa omständigheterna. Tidigare tog ett nyskifte 10 15 år idag tar det 2 5 år. Samtidigt har antalet besvär till jorddomstolen minskat till ett minimum. Också skogar kan ägoregleras. Genom att man exempelvis bildar samfällda skogsområden kan skogsvården effektiveras och avkastningen ökas. Bland myndigheterna utnyttjar Vägförvaltningen ägoregleringen i samband med trafiksäkerhetsprojekt, Banförvaltningscentralen för att minska de olägenheter som förorsakas av att plankorsningar byggs bort och Miljöförvaltningen för att inrätta skyddsområden. Samtliga lantmäteribyråer har inkluderat den typ av ägoreglering som tagits fram i Österbotten i sitt utbud av tjänster. Idag utförs behovsutredningar som gäller åkerområden också i Birkland, Satakunta, Mellersta Finland och Norra Savolax. Stöd finns att få av teamet som ansvarar för behovsutredningen på Österbottens lantmäteribyrå i samband med att denna verksamhet startas annanstans. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Kokkola Karleby 10 Alajärvi Seinäjoki 4 Tornio 11 Ylivieska Saarijärvi st. ROVANIEMI 9 OULU 13 Ivalo Kemijärvi KAJAANI Iisalmi Kuusamo 12 Nurmes 7 8 Utredningar KUOPIOav behovet av JOENSUU ägoreglering av åkermark JYVÄSKYLÄårsskiftet 2005 2006 6 Ikaalinen Savonlinna MIKKELI Pori TAMPERE 3 Huittinen Lahti Lappeenranta 5 HÄMEENLINNA TURKU KOUVOLA ÅBO Porvoo Salo Lohja Borgå 1 HELSINKI HELSINGFORS ÖSTERBOTTEN NORRA ÖSTERBOTTEN BIRKALAND-SATAKUNTA MELLERSTA FINLAND NORRA SAVOLAX PÅ LANTMÄTERIVERKET I 23

NORRA ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ Samarbetet med läroanstalter ger resultat På Norra Österbottens lantmäteribyrå har man vinnlagt sig om att säkerställa att alla eleverna, skolan och arbetsgivaren ska ha nytta av samarbetet mellan lantmäteribyrån och läroanstalterna. Centralförvaltningen vid Lantmäteriverket stödjer också samarbetet med läroanstalter och har i linje med detta allokerat ytterligare resurser för den introduktion i arbetsuppgifterna som ges på Lantmäteriverket. Budgeteringen måste återspegla sig i kvaliteten av introduktionen och i kollegornas attityder. Praktikanterna är dessutom Lantmäteriverkets framtid, betonar Mikko Marjomaa, som är kartläggare och arbetsplatshandledare på Norra Österbottens lantmäteribyrå. Vårt mål är att välja ut de bästa studerandena. Genom samarbetet med läroanstalten lär vi känna eleverna och kan utöva inflytande på undervisningen, berättar Marjomaa. Vid Merikoski yrkesutbildningscentral i Norra Österbotten är det möjligt att avlägga grundexamen inom lantmäteribranschen och därmed bli kartläggare. I studierna ingår en tre månaders period med inlärning i arbetet. Marjomaa anser att introduktionen i arbetet inte fungerade riktigt optimalt tidigare, vilket var till nackdel för alla parter, och han tog sig därför an att utreda hur man kunde ytterligare utveckla introduktionen i arbetet på Lantmäteriverket. Lärarna på lantmäteribyrån Det nuvarande samarbetet mellan lant VI KAN VÅRT ARBETE I 24

mäteribyrån och läroanstalten i Norra Österbotten är unikt och den viktigaste beståndsdelen i samarbetet är att man känner varandra. Lärarna har arbetat på lantmäteribyrån och personalen undervisar regelbundet på skolan. är mångsidigt, krävande och självständigt och dessutom påverkar det utförda arbetet verksamheten på verket i sin helhet, berättar Marjomaa om betydelsen av arbetet. Ivalo Lärarna på Merikoski var överraskade över hur mångsidigt kartläggarens arbete är. Modersmålsläraren upptäckte t.ex. att man som kartläggare behöver goda interaktionsfärdigheter och förmåga till muntlig framställning. Under sin arbetslivsperiod lärde denne dessutom förrättningsingenjörerna gott språkbruk i samband med handlingar, berättar Marjomaa. Läraren i svenska fattade åter intresse för vårt gamla arkivmaterial på svenska och lärde oss servicesvenska, fortsätter Marjomaa. I Norra Österbotten har man inte tills vidare haft brist på personal. Genom arbetspraktikanterna har byrån en god reserv som har använts på somrarna. En del av praktikanterna har också arbetat på andra lantmäteribyråer. På Lantmäteriverket arbetar kartläggarna på byrån eller i terrängen, och då huvudsakligen i ägoreglerings-, basförrättnings-, värderings- eller terräng- och gränsdataprocesserna. Arbetet Han är emellertid oroad över om studeranden med verkligt potential ska intressera sig för lantmäteri i framtiden. I Norra Österbotten försöker man fokusera på lämpliga målgrupper vid rekrytering av studeranden, såsom på scouter och orienterare, som inte avskräcks av snöslask eller myggsvärmar. Marjomaa är övertygad om att Lantmäteriverket skulle ha ett rykte om sig att vara en god arbetsplats om bara de studerande hade möjlighet att bekanta sig med verket. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Pori Kokkola Karleby Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo TAMPERE Tornio Ylivieska LÄGSTA UTBILD- Lahti NING PÅ HÖGRE HÄMEENLINNA Lohja 1 11 Porvoo Borgå ROVANIEMI OULU 3 HELSINKI HELSINGFORS Kemijärvi KAJAANI MIKKELI Kuusamo 10 Iisalmi Nurmes Alajärvi Personalens 9 utbildningsnivå 7 8 Seinäjoki på Lantmäteriverket Saarijärvi KUOPIO JOENSUU FORSKAR- Närpes UTBILDNING 0,6 % JYVÄSKYLÄ 4 GRUNDSKOLE- 6 HÖGRE HÖGSKOLE- NIVÅ 17,1 % LÄGRE HÖGSKOLE- NIVÅ 7,9 % NIVÅ 22,5 % 13 STADIUM 11,2 % MELLANNIVÅ 12 Savonlinna 40,7 % Lappeenranta 5 KOUVOLA PÅ LANTMÄTERIVERKET I 25

KAJANALANDS-NORDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ VRS-nätet täcker redan hela Finland På Lantmäteriverket har man åter tagit i bruk avancerad teknologi inom mätning: ett rikstäckande nät av virtuella referensstationer (VRS) färdigställdes i maj 2005. Finland är vid sidan av Tyskland och Danmark pionjärer på området och näst efter Tyskland den största användaren av den nya teknologin. VRS är ett logiskt steg efter införandet av systemet JAKO som utvecklats på Lantmäteriverket, och RTK-mätning (kinematisk mätning i realtid), som bygger på satellitpositionering och ger en centimeters noggrannhet. Denna utveckling har skett under loppet av tio år. Genom att gå i täten inom det teknologiska området kan man säkerställa att Lantmäteriverket har den främsta expertisen på lantmäteriområdet i Finland. I VRS-nätet sker RTK-mätningen i det enklaste fallet på följande sätt: Mätaren går till mätplatsen och startar mätprogrammet i sin GPS-mottagare. Efter en ungefärlig positionsbestämning kontaktar mätaren per GSM en särskild central belägen i Geotrims lokaler i Vanda och mottar kort därefter korrektionsdata över Internet genom GPRS. Den virtuella referensstationen i närheten av mätaren, som beräknats vid centralen i Vanda, används i samband med att objektet positionsbestäms centimeternoggrant med hjälp av karteringsutrustningen. Nämnda teknik används på VI KAN VÅRT ARBETE I 26

Lantmäteriverket för att positionsbestämma råmärken vid fastighetsförrättningar och för grundförbättring av fastighetsregisterkartan. Nätet lämpar sig också väl för positionering med decimeterprecision, såsom t.ex. i samband med den kontinuerliga uppdateringen av vägdata i terrängdatabasen. Gott mottagande för den nya teknologin I Finland har VRS-nätet byggts av Geotrim Oy, ett finskt företag verksam inom mätteknik. Ett rikstäckande nät skulle sannolikt inte ha byggts om inte Lantmäteriverket, som är den största kunden, hade förbundit sig att bli användare. Endast en del städer och telefonbolag har tidigare haft tillgång till VRS-nät om än med en mer begränsad täckning. VRSprojektet framskred snabbare än beräknat, då Lantmäteriverket skaffade avsevärt fler licenser än vad som ursprungligen överenskommits. Lantmäteriverket har för närvarande sammanlagt 164 RTKanvändarlicenser och mätsystemet används på samtliga lantmäteribyråer. Kartingenjör Kari Kaikkonen berättar att man på Kajanalands- Nordöstra Finlands lantmäteribyrå varit öppen för den nya teknologin. Jämfört med tidigare metoder ger VRS-nätet fördelar i form av bl.a. arbetstidsbesparing, lägre användningströskel, tämligen låga investeringskost nader och GPRS-uppkoppling, som möjliggör dataöverföring till avsevärt lägre kostnader. Jag har hört om många nöjda användare både hos oss och på andra lantmäteribyråer, berättar Kaikkonen. Antalet RTK-användarlicenser på Kajanalands-Nordöstra Finlands lantmäteribyrå uppgår till 11. Allteftersom nya mättekniker utvecklas ökar säkert också antalet mottagare och därigenom användningen av nätet. Då det europeiska satellitnavigationsprogrammet Galileo blir klart år 2010, kommer varje mätare med fältarbete att vara försedd med utrustning för satellitpositionering, förutspår Kari Kaikkonen. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Kokkola Karleby 10 st. Alajärvi Seinäjoki 4 Tornio 11 Ylivieska ROVANIEMI OULU Ivalo KAJAANI Kuusamo Antalet VRS-licenser Iisalmi Nurmes 9 7 8 Saarijärvi JYVÄSKYLÄ Kemijärvi KUOPIO JOENSUU Ikaalinen Savonlinna MIKKELI Pori TAMPERE 3 Huittinen Lahti Lappeenranta 5 HÄMEENLINNA TURKU KOUVOLA ÅBO Porvoo Salo Lohja Borgå hösten våren/ hösten våren/ hösten 1 2003 HELSINKI sommaren 2004 sommaren 2005 HELSINGFORS 2004 2005 13 6 12 på Lantmäteriverket PÅ LANTMÄTERIVERKET I 27

LAPPLANDS LANTMÄTERIBYRÅ Resultatet säkerställs vid midvinter Vintern är längst och avstånden störst i norra Finland, men likväl har Lapplands lantmäteribyrå gång på gång hört till tätgruppen då styckningarnas lönsamhet och förrättningstiderna mätts. I Lappland säkerställs styckningsresultatet då snötäcket är allra tjockast. Resultatet beror på hur arbetena organiseras i början av året. Redan vid första maj kan man förutsäga hur resultatet för året kommer att se ut trots att terrängsäsongen ännu inte börjat, berättar produktionschef Heikki Lind från Lapplands lantmäteribyrå. De lokala förhållandena har tvingat oss att se över kostnaderna och effektiviteten. Våra förrättningsingenjörer arbetar i basförrättningsprocessen året runt. På sommaren koncentrerar vi oss på mätningarna i terrängen utan att för den skull glömma sammanträdena och registreringen. På hösten börjar vi föra in resten av de uppgifter som samlats in under terrängperioden i registren, fortsätter Lind. I början av vart år utför förrättningsingenjörerna sådana styckningar som inte kräver arbete i terrängen men där däremot pappersarbete och förrättningssammanträden ingår. Som exempel kan styckning av separata skiften nämnas. Då man köpt ett område som hör till en fastighet, dvs. ett outbrutet område eller kanske flera outbrutna områden, ska en ny självständig fastighet bildas av området, vilket sker genom styckning. Genom styckning är det också möjligt att överföra ett outbrutet område till en annan fastighet. VI KAN VÅRT ARBETE I 28

I Lappland tar styckning i genomsnitt 6,9 månader. Om förrättningen gäller en enskild tomt, kan den verkställas av en person, men vid större förrättningar krävs teamarbete. Det som inverkar mest på hur länge en styckning tar är fältarbetet, som endast kan utföras då marken är bar. Om ansökan lämnas in på sensommaren, kan man tidigast i maj bege sig ut i terrängen, påminner Lind. Styckning enligt kundernas önskemål Ett särdrag som skiljer Lappland från andra områden är fjällcentren, där kunderna från Södra Finland ofta vill att förrättningen sker under t.ex. deras semestervecka. Vi har då försökt tillmötesgå kunderna och fått god respons, säger Lind. I Lappland har ett faktureringsmål ställts upp för varje förrättningsingenjör och samtliga i teamet kan följa med hur målet uppnås. De individuella målen blir på så sätt hela teamets mål och teamet mer sammansvetsat. Hela personalen har utbildats i kostnadsfrågor och getts anvisningar om kostnadskontroll. Arbetsresor kan t.ex. samlas och sedan göras på en gång och det kan löna sig att övernatta redan efter hundra kilometer. I Lappland har man också en separat mätningsprocess för om fattande mätarbeten, som utförs på beställning av andra team. I mätningsprocessen kan mätaren utföra arbeten för flera olika processer under en och samma arbetsresa och produktionsmedlen är därigenom s.a.s. ständigt i bruk. Det räcker emellertid inte att man endast utvecklar styckningsprocessen, utan produktiviteten påverkas också i hög grad av de administrativa uppgifterna. Av betydelse är också samarbetet med andra myndigheter. Det har exempelvis varit möjligt att snabbt få uppgifter om koordinaterna för råmärken från kommunerna vid behov, vilket också underlättar arbetet i landskapet uppe i norr, där avstånden är stora. 2 MARIEHAMN VAASA VASA Närpes Pori Kokkola Karleby Alajärvi Seinäjoki Huittinen TURKU ÅBO Ikaalinen Salo 10 4 TAMPERE Tornio Saarijärvi HÄMEENLINNA Lohja 1 ROVANIEMI 9 OULU JYVÄSKYLÄ Lahti Porvoo Borgå 3 HELSINKI HELSINGFORS 13 Ivalo Kemijärvi Iisalmi KUOPIO 6 MIKKELI Kuusamo Tidslängden 11 av styckningar mån. på Lantmäteriverket KAJAANI Ylivieska Nurmes Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 12 7 8 JOENSUU PÅ LANTMÄTERIVERKET I 29

ARKIVCENTRALEN VID LANTMÄTERIVERKET Lantmäteriarkivet elektroniseras Traditioner som går 200 år tillbaka i tiden bröts abrupt, då originalarkiven på lantmäteribyråerna runt om i landet flyttades till Lantmäteriverkets arkiv i Jyväskylä. Arkivcentralen vid Lantmäteriverket inledde sin verksamhet i början av förra året och i mars togs det nya elektroniska lantmäteriarkivet ARKKI i bruk. Elektronisk arkivering ökar produktiviteten, underlättar verksamheten i kärnprocesserna och stödjer produktionen på ett genuint sätt, berättar Marja Rantala, direktör för Arkivcentralen, om fördelarna. Merparten av alla de handlingar och kartor som upprättas i samband med lantmäteriförrättningarna ska förvaras varaktigt. Lantmäteriarkivet skiljer sig från andra arkiv däri att det behövs dagligen i samband med produktionen. Vår lagstadgade skyldighet är att hålla arkiven med information om fastighetsförrättningarna i skick. Lantmäteriarkivet har en betydande juridisk roll och stor relevans i dagens samhälle, fortsätter Rantala. Sedan i fjol har alla nya förrättningshandlingar skannats vid lantmäteribyråerna och sedan lagrats i ARKKI. Samtidigt har man på Arkivcentralen skannat gammalt material i en takt av 10 000 kartor per år. I ARKKI har man också samlat allt material som skannats i samband med kundbetjäning. Hela lantmäteriarkivet kommer knappast i något skede att överföras till digital form. Skanningsordningen beror i initialskedet på de prioriteringar som lantmäteribyråerna slagit fast. De viktigaste materialen är de som gäller storskiftet, nyskifte och tilland ningar. Av dem är också andra myndigheter, forskningsanstalter och museer intresserade. Valet styrs av hur arkivet används, berättar Rantala. ARKKI är också ett arkivregister över allt det material som uppkommit vid fastighetsförrättningsproduktionen. ARKKI innehåller metadata som daterar tillbaka till tiden före det nuvarande fastighetssystemet, påminner Rantala. ARKKI används dagligen ARKKI används av cirka 1 500 personer inom kärnverksamheten vid Lantmäteriverket. Näst ska ett system där arkiveringen sker i produktionssystemen skapas, varvid behovet av att separat skanna det material som ska arkiveras elimineras. En annan stor utmaning består i att göra ARKKI-systemet tillgängligt för utomstående över Internet, såsom för kommunerna och den stora allmänheten. Frågan om när och hur detta kunde ske ska först lösas. En förutsättning för detta är enligt Rantala att vissa uppgifter först utförts i sin helhet, bland dem digitaliseringen av storskiften. Trots att arkiven har flyttats till Jyväskylä kan de flesta ärenden fortsättningsvis skötas på lantmäteribyråerna. Lantmäteribyråerna besvarar t.ex. frågor som gäller förrättningar och gränser precis som tidigare. Om emellertid en kund exempelvis sysslar med släkt- eller byforskning i större skala, lönar det sig att besöka arkivet i Jyväskylä. Forskare har betjänats gemensamt av Arkivcentralen och landsarkivet i Jyväskylä sedan början av augusti 2005. Redan under slutåret allena utnyttjade över 140 forskare denna möjlighet, berättar Rantala. Arkivcentralen invigdes den 23 augusti 2005 i Jyväskylä. VI KAN VÅRT ARBETE I 30

DATACENTRALEN VID LANTMÄTERIVERKET Effektivitet och kvalitet genom utlokalisering av datatjänsterna År 2005 genomgick datatjänsterna på Lantmäteriverket stora förändringar. I Tavastehus inrättades en kontaktcentral med uppgift att ge specialiserad datasupport, medan en datadriftcentral inledde sin verksamhet i Jyväskylä. En enhet blev kvar i Helsingfors och ska i framtiden framför allt fokusera på kvalitet. Huvudtanken bakom dessa omstruktureringar var att utveckla datatjänsterna. Kunden ska betjänas på ett mer helhetsinriktat sätt i exempelvis olika problemlösningssituationer. Helpdesk och applikationsövervakningen förlades således till Tavastehus och Jyväskylä ska ansvara för underhållningen av produktionssystemen. Centralen med fokus på kvalitet, som byggs upp i Helsingfors, har till uppgift att testa nya applikationer, eliminera barnsjukdomar före produktionsfasen samt att ansvara för kvalitetskontrollen samt rapporteringen i samband med produktionen. Genom att utlokalisera en del av verksamheten från Helsingfors till Jyväskylä och Tavastehus vill man också svara på de krav om oavbruten produktion som ställs på datasystemen av kritisk betydelse vid enheterna ifråga. Tavastehus tar vid om Jyväskylä lamslås och tvärtom. Datapersonal finns förutom på nämnda huvudorter på lantmäteribyråerna runt om i landet. Sammanlagt rör det sig om femton personer, varav en del arbetar på distans. Vi vill betjäna de interna och externa kunderna allt snabbare och ytterligare höja kvaliteten. Målsättningen är att kundens problem ska lösas på en gång, påpekar Asta Forsström-Ekholm, som är chef för supporttjänsten. Vid datacentralen satsar man de kommande åren allt mer på kompetensutveckling och förebyggande av problemsituationer genom automatisering och högteknologiska övervakningssystem. Målet är att man i samband med övervakning av datasystemen och applikationerna ska kunna se helhetssituationen på en gång. Kundernas önskemål driver förändringen Kundernas förväntningar och de externa tjänsterna, däribland den elektroniska kundtjänsten, är något som diskuteras allt oftare. Datadriften förlades till Jyväskylä för att de tjänster som våra externa kunder använder ska ha hög kvalitet och vara ständigt tillgängliga, förklarar Forsström-Ekholm. I Jyväskylä sköter man driften av fastighetsdatasystemet, som används gemensamt av Lantmäteriverket och 86 kommuner. Vi måste ta den inställningen att ett enda misslyckande kan innebära år av arbete innan kundtillfredsställelsen är återställd, betonar Forsström-Ekholm. Långsiktigt arbete krävs för att bygga upp de nya tjänsterna. Utvecklingen av datatjänsterna är en fortgående process och i takt med den teknologiska utvecklingen ökar också kundernas förväntningar och behov. Den teknologiska utvecklingen avspeglar sig också på Forsström-Ekholms dagliga arbete och ställer nya krav. Eftersom dataverksamheten är geografiskt utspridd, har en ny virtuell möteskultur uppstått. Vi har tagit för vana att hålla våra möten i videokonferensrummet och sparar på så sätt resekostnader och tid, säger Forsström-Ekholm med ett skratt. Datadriftcentralen inledde sin verksamhet i Jyväskylä. PÅ LANTMÄTERIVERKET I 31

UTVECKLINGSCENTRALEN VID LANTMÄTERIVERKET Välutbildad är hälften vunnet Den 15 februari 2005 var en viktig dag på Lantmäteriverket. Det var då man började överföra data från kommunernas fastighetsregister till det nya riksomfattande fastighetsdatasystemet. Samtidigt började man också underhålla fastighetsdatan i det nya systemet. Laddningen av data från en kommun tog i genomsnitt tre veckor och helt klar skulle man vara i slutet av maj. Med det lyckades man också. Innan det nya fastighetsdatasystemet kunde tas i bruk krävdes omfattande insatser i form av utbildning, förmedling av information, testning, anvisningar och rådgivning. Lantmäteriverket ansvarade för utbildningen i alla de 86 kommuner som fört ett eget fastighetsregister. Sammanlagt arrangerades tio utbildningsdagar per kommun. Därtill utformade man 15 olika utbildningspaket. I utbildningen ingick både systemanvändning och registerföring. Det nya systemet har krävt ett alldeles nytt tänkesätt från de kommunanställdas sida, eftersom kartdata och fastigheternas attributdata nu ska registreras samtidigt. I många kommuner hade dessa uppgifter tidigare registrerats av olika personer. I införandeprojektet deltog sammanlagt cirka 100 personer från Lantmäteriverket. Utvecklingen av systemverktygen sysselsatte dessutom cirka 50 personer. Anvisningar och stöd För införandeprojektet ansvarade lantmäteriingenjör Mikko Tallgren, som arbetar på Utvecklingscentralen. Den största utmaningen låg kanske i att vi fortlöpande var tvungna att hantera mindre frågor som inte kunnat förutses och beaktas vid planeringen. De större momenten hade planerats väl: de tidsscheman som gjorts höll och inga avkall på målen behövde göras. Mätt i arbetstid utgjorde dataöverföringen jämte provladdningen det största delmomentet i införandet av systemet och utbildningen det näst största. I början av år 2005 byggdes stödtjänsterna upp: kundstödet, användarstödet för registerföringen och användarstödet för informationstjänsterna. Datastödet vid Lantmäteriverket bidrog i detta sammanhang med hjälp. Supportpersonalen, som består av personer insatta i registerföringsfrågor, fick rikligt med beröm av användarna. Såväl lantmäteribyråerna som kommunerna försågs med anvisningar och samtidigt försökte man stödja samarbetet mellan lantmäteribyråerna och kommunerna. Till de viktigaste anvisningarna hör enligt Mikko Tallgren Gemensamma spelregler för registerföring, som beskriver registerförarnas ansvarsområden och samarbetsformer. Tillgänglighet framför allt FDSfast, fastighetsdelen i det nya fastighetsdatasystemet, togs i bruk 15.2.2005 på Lantmäteriverket och 15.2 31.5.2005 i kommunerna. Övriga myndigheter fick tillgång till de nya informationstjänsterna i början av juni. Från och med oktober kunde också företag använda den webbaserade informationstjänsten. Systemet har fungerat såsom planerat och den positiva responsen på införandet av systemet var det bästa tack som projektgruppen kunde få efter ett år av digert arbete. Mikko Tallgren tackar alla medverkande som bidrog till att systemet kunde införas genom sin aktivitet och positiva inställning. Vid invigningen av terrängperioden 8.6.2005 firades också införandet av det nya fastighetsdatasystemet. VI KAN VÅRT ARBETE I 32

FÖRSÄLJNINGSTJÄNSTERNA VID LANTMÄTERIVERKET Allt effektivare kundtjänst VVid sidan av det nya fastighetsdatasystemet var utvecklingen av försäljnings- och faktureringssystemet ett av de huvudteman som sysselsatte Försäljningstjänsterna år 2005. I januari 2006 kunde man efter en pilotfas och utbildning säga farväl till TILAUS-systemet, som tjänat länge och troget. Sonet-systemet och Sonet-kassasystemet, som stödjer både finska och svenska, skräddarsyddes för Lantmäteriverket av WM-data Oy och Computer Program Unit Oy. Planeringen av det nya försäljningsoch faktureringssystemet har pågått i några år och efter att systemet hade valts våren 2005, kunde man börja utveckla ett integrerat system av Sonet och Sonet-kassa som lämpade sig för Lantmäteriverkets behov. Stora arbetsinsatser krävdes också i samband med att gränssnitt mellan Sonet och andra system vid Lantmäteriverket byggdes, data överfördes från det gamla systemet samt grunduppgifterna fördes in i systemet. Genom Sonet-kassasystemet kan vi ytterligare förbättra vår kundservice. Systemet kan användas vid betalkorts- och kontaktförsäljning, samt vid försäljning där betalningen sker med chipkort vilket är en nyhet. En annan ny funktion är den automatiska auktoriseringen av betalkortstransaktioner, som ger ökad trygghet och snabbare service, berättar lantmäteriingenjör Liisa Kallela om det nya kassasystemets fördelar. Alternativ vid fakturering Ibruktagningen av det nya systemet avspeglar sig på betjäningen av de kunder som personligen besöker lantmäteribyråerna men också på betjäningen av fakturerade kunder. Sonet-systemet för fakturering och lagerstyrning kan användas för att sköta kundbeställningar, fakturering och försäljningslager, samt för att föra kundoch produktregister. Särskilt välkommen är möjligheten till elektronisk fakturering. Kunden kan nu få fakturan tillsänd i elektronisk form. Det nya systemet har också medfört betydande förändringar inom Lantmäteriverket. Utöver elektronisk fakturering infördes nämligen också elektronisk attest och arkivering av fakturor. Genom Sonet är det möjligt att noggrannare följa upp faktureringen och sammanställa mångsidigare rapporter. Omfattande utbildning gav resultat Det nya systemet pilottestades på fyra olika enheter från mitten av november till början av januari, varefter samtliga enheter tog i bruk det nya systemet. Omkring 150 personer med uppgifter inom kundbetjäning runt om i Finland lärde sig att använda systemet i samband med den utbildning som arrangerades på hösten. Utbildning erbjöds också på svenska. Vi reste till 10 olika orter för att utbilda personalen. Satsningarna i utbildningen lönade sig. Då Sonetkassasystemet togs i bruk i början av året, uppstod överraskande få problem. I mitten av januari inföll den stora dagen, då alla enheter också började använda Sonet för fakturering, berättar Kallela om övergångsfasen. Utvecklingen av Sonet fortgår ännu i vår och när detta arbete slutförts kan man utnyttja alla de möjligheter som systemet erbjuder. PÅ LANTMÄTERIVERKET I 33

ADMINISTRATIVA TJÄNSTER PÅ LANTMÄTERIVERKET Administration på 2000-talet På Administrativa tjänster på Lantmäteriverket har man använt datateknik allt sedan början av 1970-talet, då data matades in med hålkort. Vad 2000-talets datasystem beträffar kom det egentliga genombrottet i november 2005, då vi fick tillstånd av Statskontoret att övergå till att använda elektroniska datamedier för hantering och arkivering av försäljningsfakturor, berättar överinspektör Tuula Natunen från Administrativa tjänster, som väl minns slutet av det hektiska året. Köpfaktureringen elektroniserades redan ett par år tidigare. Kännetecknande för vår tidsålder är datanäten, som gör fakturahanteringen effektivare och databehandlingen snabbare samt säkrar anteckningarnas riktighet. På grund av de tekniska förnyelserna behöver personalen inom ekonomiförvaltningen inte använda lika mycket tid på rutinarbeten utan kan i större utsträckning koncentrera sig på uppgiftsområden där deras expertis behövs. Bakom elektroniseringen ligger en s.k. JHS-rekommendation som givits av en delegation inom den offentliga förvaltningen: enligt den bör hela den offentliga sektorn övergå till elektronisk fakturering. Lantmäteriverket var bland de första som deltog i utvecklingen av de datasystem som används för fakturering och annan administration. Papperslös bokföring På Administrativa tjänster används och underhålls också andra datasystem än Rondo det program som nu används för elektronisk fakturahantering såsom t.ex. ekonomisystemet Raindance, resehanteringssystemet Travel, programmet Cash Manager, som är avsett för hantering av betalningsrörelsen, och lönesystemet Fortime. Genom införandet av dessa system har man velat harmonisera den datatekniska infrastrukturen på Lantmäteriverket och i statsförvaltningen i sin helhet. Staten, kommunerna och företagen har haft papperslös bokföring som ett gemensamt mål och detta har också varit en bidragande orsak till att Lantmäteriverket uppgraderat sina administrativa datasystem. Tidigare uppstod varje år tiotals pärmar eller flera hyllmeter kvitton som skulle arkiveras. Idag sänds fakturorna på attestrundor genom datanätet och arkiveras elektroniskt. Med tanke på omständigheterna har dessa stora förändringar lyckats väl. Vår goda sammanhållning har hjälpt och lyckligtvis har vi också lärt oss att ge tillräckligt med information till personalen, berömmer Natunen. Vi förhåller oss positivt till förändringar. Vi har under dessa årtionden lärt oss att leva med förändringar, konstaterar Natunen och tänker tillbaka på de senaste tre, då datatekniken utvecklades med språng. Omställningar kan ge kraft och hjälpa att hålla hjärnan skarp. Förändring är också något som ligger i tiden och som man måste lära sig att leva med. År 2005 beslutade man också att inrätta en servicecentral med uppgift att sköta och effektivera de olika uppgiftsområdena inom personaloch ekonomiförvaltningen. Servicecentralen består av Administrativa tjänster och fyra regionala team. Omstruktureringen leder inte till uppsägningar eller utlokalisering av personal. Arbetsplatsen förblir där den är. I Korpilahti söder om Jyväskylä firade man 24.8.2005 Struves meridianbåge som upptagits på Unescos världsarvslista. VI KAN VÅRT ARBETE I 34

FLYGBILDSCENTRALEN VID LANTMÄTERIVERKET Riksgränsen i öster och i väster rättmarkerad V Vid flygfotografering krävs de färdigheter som en kartläggare, pilot och fotograf har men också kunskaper i meteorologi. Våren 2005, då riksgränsen mellan Sverige och Finland skulle flygfotograferas, fick fotograferna på Lantmäteriverket nervöst vänta på molnfritt väder och denna gång dessutom på att vattenhöjden var tillräckligt låg. Så mycket markyta som möjligt skulle synas på bilden och vattenståndet i Torne älv fick därför inte vara högre än i genomsnitt. Vi lyckades utmärkt med timingen: vattnet var tillräckligt lågt och himlen molnfri under ett par dagar, berättar en belåten Pentti Kupari, som är lantmäteriingenjör och ansvarar för flygfotograferingarna. På sju timmar fotograferade vi hela den västra gränsen från Treriksröset i Kilpisjärvi ända till mynningen av Torne älv. En översyn av gränsen mellan Sverige och Finland verkställdes senast för cirka 25 år sedan. Eftersom gränsen huvudsakligen följer djupfåran i älvarna i norr, består den viktigaste uppgiften i att fastställa var djupfåran går och sedan avbilda den på kartor. Den egentliga översynen sker år 2006, då riksrösen och andra markeringar av riksgränsen ska iståndsättas. Lantmäteriet i Sverige ansvarade för signaleringen av gränsen och Lantmäteriverket i Finland för flygfotograferingen. Första fotograferingen av gränsen i öster Flygbildscentralen flygfotograferade också gränsen mellan Ryssland och Finland våren 2005 den första gången någonsin. Flygfotograferingen utfördes på uppdrag av utrikesministeriet. I flygplanet med plats för fyra fanns utöver piloten, navigatören och fotografen en navigatör-observatör från Ryssland. Denne stod i förbindelse med bevakningscentralerna i Ryssland och finländarna med de egna luft- och markbevakningsmyndigheterna. Den största utmaningen låg i att säkerställa informationsutbytet mellan alla de olika myndigheterna, men också där lyckades man utomordentligt väl, berättar Kupari. Sju flygningar, över 1 400 flygkilometer och 51 bildstråk resulterade i sammanlagt 561 fotografier. I slutet av varje stråk vände planet och på grund av dessa loopar på 20 kilometer krävdes att luft- och markbevakningen i länderna uppmärksammats och stod i förbindelse med varandra. Flygfotograferingen utfördes i skala 1:31 000. Av bilderna framställer den ryska parten rektifierade ortfotobaserade kartor i skala 1:20 000. Bra semesterväder är inte alltid ett bra flygväder Ett mått på verksamheten vid Flygbildscentralen är kostnaderna för bilderna. Man stiger endast om det är klart och molnfritt och om sikten är minst 25 kilometer. Därtill måste längden av skuggorna tas i beaktande. Under det gångna året misslyckades endast två procent av de utförda flygfotograferingarna. Det goda resultatet beror på att man aktivt följde med flygvädret med hjälp av den information som man mottog från vädersatelliter och Luftfartsverket, samt på att meteorologerna på flygplatserna, navigatören på fotograferingsplatsen och Flygbildscentralen i Östra Böle i Helsingfors stod i tät kontakt med varandra. PÅ LANTMÄTERIVERKET I 35

CENTRALFÖRVALTNINGEN VID LANTMÄTERIVERKET Det nordiska samarbetet håller stånd Av all internationell verksamhet på Lantmäteriverket har det nordiska samarbetet de längsta rötterna. Det regelbundna samarbetet mellan lantmäteri- och kartverken i de nordiska länderna, som inleddes på 1970-talet, har de senaste åren utvidgats och omfattar inte längre enbart möten mellan generaldirektörerna utan också diverse evenemang för en betydligt större grupp av experter. Avtalet om regelbundet samarbete förnyades år 2005. Samarbetet på europeiskt plan har ökat framför allt på grund av Europeiska unionen. Under det gångna året följde man aktivt med utvecklingen inom INSPIRE (Infrastructure for Spatial Information in Europe), ett EUinitiativ inom geografisk information. Detta direktivförslag syftar framför allt till att främja samanvändning av kart- och fastighetsdata producerade av myndigheter och antas förslaget kommer det att också påverka verksamheten vid Lantmäteriverket. Direktivet träder i kraft tidigast i början av år 2007 förutsatt att man kan nå enighet om innehållet. Lantmäteriverket deltar också i EuroGeographics, som är en samarbetsorganisation för de europeiska lantmäteriverken. I EuroGeographics koordinerar Lantmäteriverket EuroGlobalMap-projektet, som startades i syfte att skapa en databas i skala 1:1 milj., och innehar dessutom ordförandeposten i kvalitetsarbetsgruppen. Under det gångna året färdigställdes nästan hela Finlands bidrag till den nya kartdatabasen i skala 1:250 000, som finns tillgänglig med europeisk täckning i slutet av år 2006. EuroRegionalMap krävde en kraftansträngning samtidigt som tiden var relativt knapp, men Utvecklingscentralen vid Lantmäteriverket klarade det galant, säger Heli Ursin med belåtenhet. Heli Ursin ansvarar för koordineringen av internationella projekt på Lantmäteriverket. År 2005 utnämndes generaldirektör Jarmo Ratia från Lantmäteriverket också till vicepresident för GSDI (Global Spatial Data Infrastructure), som på det globala planet främjar utvecklingen av geografiska informationsinfrastrukturer. I september var Lantmäteriverket värd för WPLA-mötet (Working Party on Land Administration), som lockade cirka 120 deltagare från 28 länder. WPLA, som lyder under FN, strävar till att förbättra fastighetssituationen i ECEländerna, särskilt i Östeuropa. Temat för mötet var användning av fastighetsdata i större skala i samhället. Lantmäteriverket deltog fortsättningsvis aktivt i standardiseringen av geografiska data både i Norden och globalt. Finländsk kompetens utnyttjas bl.a. i Ryssland i området av Leningrad Oblast, där man fortsätter med att utreda ägandeförhållandena för de tidigare kollektivjordbrukens och statsägda storjordbrukens del samt att bilda privata fastigheter. I juli utsåg UNESCOs världsarvskommitté Struves meridianbåge till ett världsarv som det första kulturobjektet inom området teknik och vetenskap. Förslaget därom hade inlämnats gemensamt av tio länder och för koordineringen stod Lantmäteriverket. Meridianbågen, som har använts i samband med triangelmätning, sträcker sig från Svarta havets strand till Norra ishavet. Den omfattar sammanlagt 265 mätpunkter och 34 av dem valdes ut för att skyddas. Sex av de skyddade mätpunkterna ligger i Finland. Lantmäteriverket var värd för EC:s WPLA-kongress 1.9 2.9.2005 i Helsingfors. VI KAN VÅRT ARBETE I 36

LANTMÄTERIVERKETS Ekonomi 551 % av intäkterna från kunder tiken är avsett för genomförande av Lantmäteriverket producerar basservice inom lantmäteri med budget ägoskiften, användes i sin helhet. medel samt intäkter från kundavgifter Intäkts- och kostnadskalkylen: och lantmäteriprodukter och -tjänster. 73 % är personalkostnader Totalt uppgick kostnaderna till 98,6 milj. euro. Från år 2004 ökade kostnaderna med 4,6 %. Till den budgetfinansierade verksamheten hör fastighetsproduktion, produktion av terräng- och gränsdata, utveckling, stöd till produktionen och annan budgetfinansierad verksamhet. I Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet ingår lantmäteriförrättningar, offentligrättsliga prestationer, såsom fastighetsregisterutdrag, samt övriga prestationer, såsom informationstjänster och försäljning av grafiska kartor och digitala material. År 2005 finansierades 51 procent av Lantmäteriverkets verksamhet med intäkter från kunderna och återstoden med anslag ur statsbudgeten. Budgeten förverkligades enligt planerna Budgetinkomsterna var totalt 51,5 milj. euro. De ökade med 2 milj. euro (4 %) från föregående år. De budgeterade inkomsterna förverkligades nästan enligt planerna. Budgetutgifterna uppgick totalt till 100,7 milj. euro och understeg således det planerade. Jämfört med året innan ökade utgifterna dock med 4 %. Löneutgifterna ökade med 2,5 milj. euro och de övriga utgifterna med 1,5 milj. euro. Anskaffningar av anläggningstillgångar minskade med 24 % från året innan. Lantmäteriverket fick 47,963 milj. euro i anslag ur statsbudgeten och tilläggsbudgeten för omkostnader. Av anslaget överfördes 10,737 milj. euro till följande år. Besparingar som överförts från föregående år ingår i summan. Med besparingen garderar man sig mot den risk som är förknippad med inkomstfinansieringen och utgifter av engångskaraktär. Anslaget på 4,6 milj. euro för stöd till fastighetsförrättningar, som i prak Verksamhetsintäkterna uppgick till 51,4 milj. euro. Lantmäteriförrättningarna stod för merparten av intäkterna, dvs. 36,9 milj. euro. Förrättningsinkomsterna ökade med en procent från året innan. Intäkterna från övriga offentligrättsliga prestationer minskade med 2 procent från föregående år. Mätt i intäkter ökade volymen av övriga prestationer från året innan med 12 procent, dvs. med 1,3 milj. euro. Detta beror huvudsakligen på att intäkterna från informationstjänsterna ökade. Verksamhetskostnaderna var 98,5 milj. euro. Kostnaderna ökade med 4,9 % från året innan. Av verksamhetskostnaderna var 73 procent (72,3 milj. euro) personalkostnader. Personalkostnaderna ökade med 3,5 % från föregående år. Orsaken var den inkomstpolitiska lösningen och reformen av lönesystemet. Hyrorna uppgår till 10 % av verksamhetskostnaderna. Hyrorna för lokaler var 6,9 milj. euro och övriga hyror 3,2 milj. euro. Hyrorna för lokaler ökade med 5 % från året innan på grund av flyttningen av arkiven. Övriga hyror ökade med 4 % från året innan. Tjänster köptes för 9,2 milj. euro, vilket motsvarar 9,3 procent av verksamhetskostnaderna. Övriga kostnader bestod huvudsakligen av resekostnader. Tillväxten av dem var 9,7 procent. Detta beror på att antalet timmar som berättigar till partiellt dagtraktamente och heldagtraktamente har sänkts, vilket ledde till en markant ökning på 32 % av kostnaderna för dagtraktamenten. Kostnaderna för material och förnödenheter ökade med 9 % från året innan. Lagren ökade med 0,4 milj. euro från föregående år. Tillverkningen för eget bruk var 4,6 milj. euro, vilket var 0,6 milj. euro mer än året innan. Tillväxten beror på omfattande utvecklingsprojekt som aktiverades bland halvfärdiga immateriella anläggningstillgångar. Avskrivningar gjordes för 4,5 milj. euro, vilket är 39 % mer än året innan. Tillväxten beror på att anläggningstillgångarna ökade. De finansiella och extraordinära posterna är små vid Lantmäteriverket Skillnaden mellan intäkter och utgifter bildar alltid kostnadsåterstoden, eftersom avsikten inte heller är att täcka alla kostnader med verkets intäkter. Den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet I resultatavtalet för år 2005 kom jordoch skogsbruksministeriet och Lantmäteriverket överens om att målsättningen för förrättningsproduktionen är att täcka kostnaderna med intäkterna. Målet underskreds med 6,6 %, vilket berodde på att introduceringen av det nya fastighetsdatasystemet orsakade störningar i produktionen. Resultatmålet för de övriga offentligrättsliga prestationerna var att täcka kostnaderna med intäkterna. Målet underskreds något, dvs. med 1 %. Resultatmålet för övriga prestationer var 0,8 % och 3,7 % uppnåddes. Balansräkningen Balansomslutningen enligt bokslutet var 71,4 milj. euro. Den ökade från föregående bokslut med 8,6 %. Anläggningstillgångarna ökade med 12 % från året innan. Tillväxten berodde på att omfattande utvecklingsprojekt aktiverades. Omsättnings- och finansieringstillgångarna växte med sammanlagt 3,8 milj. euro (7,6 %). På värdet av omsättningstillgångarna inverkade tillväxten av halvfärdig förrättningsproduktion. Lånefordringar för ägoregleringar är 27,3 milj. euro, vilket är 38 % av balansräkningen. Kortfristiga fordringar ökade med 11 % från året innan. Eget kapital ökade med 6,4 milj. euro (13,5 %). Främmande kapital minskade med 0,8 milj. euro (4,4 %). PÅ LANTMÄTERIVERKET I 37

LANTMÄTERIVERKETS Bokslutskalkyler INTÄKTS- OCH KOSTNADSKALKYL 1.1. 31.12.2005 1.1. 31.12.2004 INTÄKTER AV VERKSAMHET Intäkter av avgiftsbelagd verksamhet 50 500 769,90 48 910 500,34 Hyror och serviceintäkter 50,00 0,00 Övriga intäkter av verksamheten 925 785,53 51 426 605,43 515 857,08 49 426 357,42 KOSTNADER AV VERKSAMHET Material, förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden 2 574 269,89 2 389 329,38 Ökning ( )/minskning(+) av lager 6 776,47 40 791,04 Personalkostnader 72 328 541,91 69 869 003,80 Hyror 10 113 884,31 9 654 390,85 Inköp av tjänster 9 192 803,12 8 975 312,14 Övriga kostnader 5 326 407,77 4 727 582,04 Ökning eller minskning av produktlager 993 459,23 614 092,10 Tillverkning för eget bruk 4 564 109,84 3 929 072,08 Avskrivningar 4 471 736,17 3 216 002,08 Interna kostnader 31 114,77 98 474 412,40 31 114,77 94 278 779,84 ÅTERSTOD I 47 047 806,97 44 852 422,42 FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Finansiella intäkter 242 458,09 265 158,51 Finansiella kostnader 8 315,07 234 143,02 1 336,99 263 821,52 EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER Extraordinära intäkter 509,34 13 624,50 Extraordinära kostnader 7 574,96 7 065,62 5 361,59 8 262,91 ÅTERSTOD II 46 820 729,57 44 580 337,99 ÖVERFÖRINGSEKONOMINS INTÄKTER OCH KOSTNADER Överföringsekonomins intäkter Överföringsekonomins kostnader 2 312 641,29 2 312 641,29 2 202 168,64 2 202 168,64 ÅTERSTOD III 49 133 370,86 46 782 506,63 INTÄKTER AV SKATTER OCH OBLIGATORISKA AVGIFTER Uppburna mervärdesskatter 3 155 443,94 3 195 303,74 Betalda mervärdesskatter 4 941 751,84 1 786 307,90 4 870 715,95 1 675 412,21 RÄKENSKAPSPERIODENS KOSTNADSÅTERSTOD 50 919 678,76 48 457 918,84 VI KAN VÅRT ARBETE I 38

BALANSRÄKNING AKTIVA 31.12.2005 31.12.2004 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Forsknings- och utvecklingsutgifter 1 722 399,27 2 422 173,79 Immateriella rättigheter 1 037 841,22 537 663,10 Övriga utgifter med lång verkningstid 8 973 913,60 677 096,99 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 863 491,24 12 597 645,33 6 778 373,50 10 415 307,38 MATERIELLA TILLGÅNGAR Maskiner och anordningar 4 284 859,98 3 676 101,19 Inventarier 326 617,89 299 448,39 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 73 583,19 1 053 852,25 Övriga materiella tillgångar 9 075,00 4 694 136,06 9 075,00 5 038 476,83 VÄRDEPAPPER INGÅENDE I ANLÄGGNINGSTILLGÅNGARNA OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR Värdepapper ingående i anläggningstillgångarna 17 525,17 18 635,21 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR OCH ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA PLACERINGAR SAMMANLAGT OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGSTILLGÅNGAR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Material och förnödenheter 240 009,16 235 006,69 Halvfärdiga produkter 12 253 631,17 11 248 577,94 Färdiga produkter/varor 935 635,63 13 429 275,96 945 455,63 12 429 040,26 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Långfristiga fordringar 27 337 841,07 25 864 239,43 KORTFRISTIGA FORDRINGAR Försäljningsfordringar 12 441 329,50 11 830 828,55 Lånefordringar i euro 53 893,48 43 180,38 Resultatregleringar 97 450,85 7 700,40 Övriga kortfristiga fordringar 692 150,55 22 456,05 Förskottsbetalningar 10 485,89 13 295 310,27 42 840,30 11 947 005,68 KASSA, BANKTILLGODOHAVANDEN OCH ANDRA FINANSIERINGSMEDEL Kassakonton 11 008,30 16 846,70 OMSÄTTNINGS- OCH FINANSIERINGS- TILLGÅNGAR SAMMANLAGT 54 073 435,60 50 257 132,07 AKTIVA SAMMANLAGT 71 382 742,16 65 729 551,49 PÅ LANTMÄTERIVERKET I 39

LANTMÄTERIVERKETS Bokslutskalkyler PASSIVA EGET KAPITAL STATENS KAPITAL Statens kapital 1.1.1998 44 377 712,56 44 377 712,56 Förändringar i kapitalet från tidigare räkenskapsperioder 3 444 915,95 1 521 072,22 Kapitalöverföringar 57 364 962,10 50 381 762,57 Räkenskapsperiodens kostnadsåterstod 50 919 678,76 54 267 911,85 48 457 918,84 47 822 628,51 FRÄMMANDE KAPITAL KORTFRISTIGT Erhållna förskott 178 160,24 Leverantörsskulder 2 277 998,13 3 198 605,43 Avräkningar mellan räkenskapsverken 1 567 518,14 1 510 297,15 Poster som skall redovisas vidare 1 089 816,94 967 465,89 Resultatregleringar 11 493 228,91 11 744 803,97 Övriga kortfristiga skulder 508 107,95 17 114 830,31 50 796,04 17 906 922,98 FRÄMMANDE KAPITAL SAMMANLAGT 17 114 830,31 17 906 922,98 PASSIVA SAMMANLAGT 71 382 742,16 65 729 551,49 Intäkter 51,5 milj. euro Intäkter enligt kundgrupp ÖVRIGA 2 % ÖVRIGA OFFENTLIG- RÄTTSLIGA PRESTATIONER 2 % MARKNADS- PRESTATIONER 24 % LANTMÄTERI- FÖRRÄTTNINGAR 72 % PRIVAT- HUSHÅLL 44 % STATEN 25 % NÄRINGSLIVET 23 % ÖVRIGA 3 % KOMMUNERNA 5 % Utgifter 100,7 milj. euro milj. euro Omsättning RESOR 5 % ÖVRIGA 6 % MATERIAL OCH FÖRNÖDENHETER 3 % HYROR FÖR LOKALER 7 % TJÄNSTER 9 % LÖNER 71 % VI KAN VÅRT ARBETE I 40

Lantmäteribyråerna NYLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post uuma@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Erkki Räsänen HELSINGFORS/BÖLE Semaforbron 12 K, PB 86, 00521 Helsingfors kundservice 0205 41 5100 fax 0205 41 5170, 5222 HELSINGFORS/HUVUDPOSTHUSET Mannerheimplatsen 1 A, PB 813, 00101 Helsingfors kundservice 0205 41 5104 fax 0205 41 5106 LOJO Vichtisgatan 2, 08100 Lojo kundservice 0205 41 5700 fax 0205 41 5730 BORGÅ Linnankoskigatan 28 A, 06100 Borgå kundservice 0205 41 5750 fax 0205 41 5780 EGENTLIGA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post vasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Matti Kantanen ÅBO Självständighetsplan 2, PB 40, 20801 Åbo kundservice 0205 41 4000 fax 0205 41 4109 SALO Kirkkokatu 10 B, 24100 Salo kundservice 0205 41 4141, 4131 fax 0205 41 4130 ÅLAND Torggatan 16, PB 68, 22101 Mariehamn kundservice 0205 41 6412 telefax 0205 41 6425 TAVASTLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post hame@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Seppo Sulku TAVASTEHUS Koulukatu 13, PB 117, 13101 Tavastehus kundservice 0205 41 4201 fax 0205 41 4200 LAHTIS Kirkkokatu 12 A, PB 11, 15141 Lahtis kundservice 0205 41 6070 fax 0205 41 6071 BIRKALAND-SATAKUNTA LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post pisa@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pirkko Noukka TAMMERFORS Näsilinnankatu 48 D, PB 97, 33101 Tammerfors kundservice 0205 41 6100 fax 0205 41 6140 HUITTINEN Lauttakylänkatu 4, PB 43, 32701 Huittinen kundservice 0205 41 6055 fax 0205 41 6069 IKALIS Kauppakatu 12, PB 31, 39501 Ikalis kundservice 0205 41 6150 fax 0205 41 6160 BJÖRNEBORG Isolinnankatu 22 B, PB 123, 28101 Björneborg kundservice 0205 41 6000 fax 0205 41 6031 SYDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post kasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tage Westman KOUVOLA Kauppamiehenkatu 4, PB 1070, 45101 Kouvola kundservice 0205 41 6200 fax 0205 41 6201 VILLMANSTRAND Pormestarinkatu 1, PB 62, 53101 Villmanstrand kundservice 0205 41 6260 fax 0205 41 6299 SÖDRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post esavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tuula Manninen S:T MICHEL Jääkärinkatu 10, PB 69, 50101 S:t Michel kundservice 0205 41 4300 fax 0205 41 4310 NYSLOTT Olavinkatu 24, PB 43, 57131 Nyslott kundservice 0205 41 4370 fax 0205 41 4380 NORRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post psavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pekka Päivike KUOPIO Hallituskatu 12, PB 1052, 70101 Kuopio kundservice 0205 41 4451, 4448 fax 0205 41 4437 IDENSALMI Luuniemenkatu 3, 74100 Iidensalmi kundservice 0205 41 4404 fax 0205 41 4414 NORRA KARELENS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post pkar@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Irma Lähetkangas JOENSUU Kauppakatu 40 B, PB 79, 80101 Joensuu kundservice 0205 41 6800 fax 0205 41 6801 NURMES Kirkkokatu 14, 75500 Nurmes kundservice 0205 41 6900 fax 0205 41 6901 MELLERSTA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ 2 växel 0205 41 121 e-post kesu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Airi Kärki JYVÄSKYLÄ Kankaankatu 17, PB 56, 40101 Jyväskylä kundservice 0205 41 4710, 4711 fax 0205 41 4799 SAARIJÄRVI Sivulantie 11, PB 121, 43101 Saarijärvi kundservice 0205 41 4781 fax 0205 41 4798 ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post poh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Juhani Jokela MARIEHAMN VASA Wolffskavägen 35, PB 332, 65101 Vasa kundservice 0205 41 6535, 6536, 6537 fax 0205 41 6500 ALAJÄRVI Paavolantie 1, PB 22, 62901 Alajärvi kundservice 0205 41 4640 fax 0205 41 4641 KARLEBY Karlebygatan 27, PB 1008, 67101 Karleby kundservice 0205 41 6300, 6332 fax 0205 41 6390 NÄRPES Närpesvägen 5, PB 14, 64201 Närpes kundservice 0205 41 6450 fax 0205 41 6449 SEINÄJOKI Alvar Aallonkatu 3, PB 123, 60101 Seinäjoki kundservice 0205 41 4680, 4600 fax 0205 41 4681 NORRA ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post ppoh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Risto Pekkala ULEÅBORG Kansankatu 53, PB 121, 90101 Uleåborg kundservice 0205 41 4804, 4861, 4895 fax 0205 41 4930 ROVANIEMI YLIVIESKA Valtakatu 4, PB 29, 84101 Ylivieska kundservice 0205 41 6602 fax 0205 41 6600 KAJANALANDS-NORDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post kaiko@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Erkki Moilanen KAJANA Lönnrotinkatu 2 C, PB 168, 87101 Kajana kundservice 0205 41 6701 fax 0205 41 6705 KUUSAMO Kaiterantie 20, 93600 Kuusamo kundservice 0205 41 6770 fax 0205 41 6790 LAPPLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post lappi@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Markku Harju ROVANIEMI Hallituskatu 1-3 B, PB 8009, 96101 Rovaniemi kundservice 0205 41 4500 fax 0205 41 4550 IVALO Kaamostie 6, PB 48, 99801 Ivalo kundservice 0205 41 4595 fax 0205 41 4599 KEMIJÄRVI Kirkkokatu 16, 98100 Kemijärvi kundservice 0205 41 6750 fax 0205 41 6760 TORNEÅ Suensaarenkatu 2, PB 4, 95401 Torneå kundservice 0205 41 4574 fax 0205 41 4575 Info i hela landet 0205 4111. Lantmäteriverkets hemsida www.lantmateriverket.fi. VAASA VASA Kokkola Karleby 10 Närpes Alajärvi Seinäjoki 4 Tornio Ylivieska Saarijärvi OULU JYVÄSKYLÄ Ikaalinen Pori TAMPERE 3 Huittinen Lahti HÄMEENLINNA TURKU ÅBO Porvoo Salo Lohja Borgå 1 11 9 HELSINKI HELSINGFORS 13 Ivalo Kemijärvi KAJAANI Kuusamo Iisalmi Nurmes 7 8 KUOPIO 6 MIKKELI 12 Savonlinna Lappeenranta 5 KOUVOLA 1.1.2006 JOENSUU

LANTMÄTERIVERKET Semaforbron 12 C PB 84, 00521 HELSINGFORS Tfn 0205 41 121, fax 0205 41 5454 www.lantmateriverket.fi