Rapport; Försök med hämtning av 8 fraktioner från villahushåll i Lunds kommun

Rapport; Försök med hämtning av 8 fraktioner från villahushåll i Lunds kommun

Innehåll Inledning... 3 Fast service... 4 Försöksområde och deltagande... 4 Personalbehov... 4 Enkäter... 4 Tömningsfordon... 5 Fordon... 6 Fyrfackskärlen... 6 Transporter... 7 Arbetsmiljö... 7 Buller och framkomlighet... 7 Renhet och fyllnadsgrader... 7 Utvärdering av miljöeffekter... 8 Externt intresse och studiebesök... 8 Avfallsmängder och återvinning... 8 Hushållens synpunkter... 8 Övriga erfarenheter... 9 Tabeller... 10 Lunds Renhållningsverk 2002 Traktorvägen 16, 226 60 Lund tel: 046-35 64 34, fax: 046-35 59 39 www.lund.se/lrv/ Text: Anna Wilhelmsson Göthe, Foto/form: Lena Wallin, Foto: Maria Lundahl

Inledning Lunds renhållningsverk utvärderade 2002 det stora försök med hämtning av åtta fraktioner returmaterial och hushållsavfall från villahushåll som pågått sedan hösten 2000 och under hela 2001. Syftet var att få fram en insamlingsmodell för att kunna erbjuda även villahushåll den fastighetsnära service som sedan flera år varit en verklighet för flerbostadshusen. Insamlingssystemet skulle ge en god och prisvärd service till hushållen och innebära en god arbetsmiljö för hämtningspersonalen. Erbjudande om deltagande i projektet, som var frivilligt, skickades under andra halvåret 2000 till nästan 2000 hushåll. Insamlingsmodellen med kärl och insamlingsfordon visades därefter upp under några timmar på lördagsförmiddagar i varje utvalt område för att invånarna skulle kunna se hur insamlingsmodellen såg ut och kunna ställa frågor innan de bestämde sig för att delta i försöket. Av de hushåll som erbjöds att delta i försöket var det cirka 50 % som antog erbjudandet. Något större intresse kunde märkas från yngre familjer med barn. Argument för att inte delta var att man var så få personer i hushållet och därför hade så lite avfall eller att de två kärlen tog för stor plats. Det blev ingen extra kostnad för hushållen att delta i försöket, utan man betalade vanlig sophämtningstaxa. Den insamlingsmodell som tagits fram till försöket med en nybyggd gasdriven fyrfacksbil och två kärl med insatsboxar grundades delvis på ett mindre försök i 150 hushåll som genomförts något år tidigare. I detta tidigare försök var två kärl utrustade med påhängsboxar. Dessa motsvarade inte de krav på en god arbetsmiljö som Lunds renhållningsverk önskade, och därför har de nya kärlen tagits fram i samarbete med Perstorp Waste System AB. De invändiga behållarna är bra då hämtningspersonalen inte behöver lyfta ur dem vid tömning. Bilens bakre lyft tar den tvådelade innerbehållaren direkt ur kärlet, och medan denna töms så töms kärlets större fack med bilens andra sidomonterade lyft. Invändig box gör också att kärlets lock täcker alla behållarna, vilket gör hämtningen lättare och förvaringen mera hygienisk. Några klagomål på lukt har inte kommit från abonnenterna under försöksperioden. Vi har konstaterat att komprimering behövs i de större facken där trädgårdsavfall, hushållsavfall, kartong och returpapper lastas. Två bilar med komprimering i två fack har byggts och tagits i bruk under 2002. Dessa tar de mindre boxarna med sidlyft och tömmer själva kärlet med baktömmare. Nästa bil som beställs blir ett fordon som kan tömma alla behållarna bakifrån. Detta gör tömning på smala gator lättare och går också snabbare. 3

Fast service Då försöket blivit en sådan succé, beslutades det att servicen skulle ingå i det utbud som villahushållen kunde välja. Kommunfullmäktige antog i oktober 2001 en taxa, som innebär att den nya servicen kostar lika mycket som att abonnera på ett 190 liters kärl med hushållsavfall med hämtning varannan vecka. Renhållningsverket räknar med att under första året som servicen finns tillgänglig, år 2002, så kommer 6.000 av 12.000 villahushåll att ansluta sig. Alla villahushåll kommer att få tömt sina kärl med fyrfacksbil oavsett om de abonnerar på den nya servicen eller har separata kärl för endast hushållsavfall och trädgårdsavfall. Försöksområden och deltagande I försöket deltog 857 hushåll i 10 olika villaområden inom kommunen. Områdena var i Lund Annehem, Linero/ Mårtens fälad, Oskarshem, Gamla Väster och Norra Fäladen. Utanför centralorten ingick områden i Dalby, Södra Sandby, Genarp, Veberöd och Stångby. Hushållen har varit mycket positiva till servicen de provat och 97 % av dessa har önskat behålla den. Det har visat sig att hushållen varit bra på att sortera ut returmaterial. Personalbehov Fyrfackskärlet Hushållsavfallet har minskat med drygt 30 % och andelen returmaterial har ökat jämfört med genomsnittet i kommunen. Om alla invånare skulle producera denna mängd hushållsavfall så skulle denna avfallstyp minska med 25 % eller 4.500 ton i kommunen. Projektet har under försöksperioden på drygt ett år genererat 1,5 heltidstjänst. På lång sikt kan det bli 5 tjänster om alla villahushållen, cirka 12.000, väljer den nya servicen. Det beräknas att det behövs 4 tjänster för det utökade insamlingsarbetet och 1 tjänst för att hantera det insamlade returmaterialet vidare till återvinning. Enkäter Enkätundersökningar har utförts vid två tillfällen. I maj 2001 gjordes telefonintervjuer med cirka 100 hushåll. Detta var främst för att få reda på om den nya servicen var efterfrågad. Om så var fallet, var det viktigt att redan under sommaren konstruera en taxa för servicen som kunde antas av kommunfullmäktige i november. Den ev. nya servicen skulle då kunna erbjudas till villahushållen redan under 2002. Under hösten 2001 skickades en enkät för utvärdering av hela försöket ut till samtliga deltagande hushåll. Visning av fyrfackskärl och bil i bostadsområde 4

Tömningsfordon För tömningen av fyrfackskärlen konstruerades en enkel bakåttippande fordonspåbyggnad utan komprimering med fackindelning enligt följande: 3m 3 13 m 3 Färgat glas alt. Växtavfall alt. Ofärgat glas Kartong 3 m 3 13m 3 Plastförpackn. alt. Hushållsavfall alt. Metallförpackn. Returpapper hushållen ändrar sina vanor på denna punkt. Det fanns därför skäl att ta med denna fraktion för att minska villaägarnas transporter av maximalt 3,9 m 3 växtavfall per år. De villaägare som har större mängder hushållsavfall skulle härigenom också kunna få sina behov bättre tillgodosedda genom att välja bort växtavfallet till förmån för en större volym hushållsavfall, vilket oväntat många, cirka 30 % gjorde. Detta beror kanske på att hushållen som deltog i försöket var förhållandevis stora. Inom de olika försöksområdena varierade antalet hushållsstorlekar från 2,94 till 3,67 personer. Genomsnittet låg på 3,14 boende per hushåll. I småhusbebyggelse i kommunen som helhet är det 2,76 boende per hushåll. Försöket som bedrevs på tio platser i kommunen visade också på väldigt stora geografiska variationer i mängderna för de olika materialslagen. Inledningsvis var det meningen att hushållsavfallet skulle delas upp i en brännbar och en biologisk fraktion, eftersom det fanns planer på att bygga en anläggning för biologisk behandling i Lund. När dessa planer inte gick att genomföra så kompletterades försöket istället med insamling av växtavfall, trots att ambitionen är att denna fraktion skall hemkomposteras. Villaägarna är emellertid, av alla transporter till återvinningscentralerna att döma, inte intresserade av hemkompostering. Avgiftsfri mottagning av trädgårdsavfall på återvinningscentralerna bidrar ju knappast till att Ursprungsskiss på tömningsfordonet 5

Geografiska variationer i årsmängd av respektive materialslag Mängd i kg/hushåll Materialslag Lägst Medel Högst Kärl 1 Hushållsavfall 373 426 565 Växtavfall 75 148 193 Färgat glas 36 40 50 Hårdplastförpackn. 9 11 13 Kärl 2 Returpapper 187 209 222 Kartongförpackn. 32 35 45 Ofärgat glas 24 28 32 Metallförpackn. 8 10 13 Fordon Utökningen med växtavfall och möjligheterna att välja bort växtavfall till förmån för hushållsavfall samt den konstaterade stora områdesvisa spridningen i fråga om mängden ställer tillsammans med årstidsvariationer till problem när det gäller fordonsdimensioneringen. Fordonet som användes i försöket kunde som regel lasta 70-100 kärl/lass. Denna kapacitet är otillfredsställande, men i övrigt har fordonet fungerat som tänkt med undantag från lite barnsjukdomar som successivt åtgärdats. Endast vid ett tillfälle har ett annat fordon behövts sättas in för fullföljandet av tömningen. Hybriddrift för kärllyftarna efterfrågades, men denna önskan har inte leverantören kunnat leva upp till. Detta är synd, eftersom fordonet genom sin enkla och energisnåla konstruktion hade varit väl lämpad för detta ändamål. Hämtning av flera fraktioner tar längre tid i anspråk, vilket betyder att stilleståndstiderna på varje hämtningsställe blir längre. Under denna tid skulle fordonets gasdrivna motor inte behöva vara igång utan energiförsörjningen av kärllyftarna skulle kunna ombesörjas av ett batteripaket. Detta skulle, utöver energibesparing, ge tystare gång och hämtningspersonalen skulle slippa andas in avgaser. Detta projekt får emellertid skjutas på framtiden tills tiden är mogen för tillverkarna att ta sig an idén. Om det befintliga fordonet skulle användas vidare för samma ändamål behövs en komplettering med en anordning för bättre lastfördelning i sidled kombinerat med en enklare typ av komprimering i de båda större facken. Fyrfackskärl, närbild Fyrfackskärlen Kärlen måste däremot anses ha fyllt sin uppgift på ett mycket tillfredsställande sätt, eftersom nära 97 % av hushållen vill ha kvar servicen. I tabellen visas att den tillgängliga volymen för 5 av fraktionerna täcker behovet alltid eller nästan alltid för cirka 95 % av hushållen. Synpunkter på dimensioneringen av kärlvolym Alltid Nästan alltid Summa räckt till räckt till % % % Kärl 1 Hushållsavfall 62 33 95 Växtavfall 28 51 79 Färgat glas 78 20 98 Hårdplastförpackn. 76 19 95 Kärl 2 Returpapper 41 35 76 Kartongförpackn. 37 38 75 Ofärgat glas 80 16 96 Metallförpackn. 82 15 97 För de övriga tre fraktionerna returpapper, kartongförpackningar och trädgårdsavfall, är 75-79 % nöjda med den tillgängliga volymen. Om man vikt ihop kartongerna lite bättre och tagit bättre vara på utrymmet för returpapper skulle antalet nöjda säkerligen också nå upp till 95 % eller fler. Möjligen kan dessa brister minska med ökad information och vana att sortera. Vad växtavfallet beträffar så kan den tillgängliga volymen troligen inte räcka till under alla förhållanden, men tillgången till utrymmet tycks trots detta upplevas som en meningsfull del i servicen. När denna utökade service nu erbjuds samtliga villahushåll från år 2002 kommer konventionella insamlingsfordon med två komprimerande och två icke komprimerande fack att tas i drift. Enligt de uppskattningar som gjorts kommer 50 % av villaägarna att ansluta sig till det nya serviceutbudet under 2002. Med hjälp av de nya insamlingsfordonen så 6

kan både fyrfackskärlen och de vanliga oförändrade abonnemangen med hämtning endast av hushållsavfall få tömt på samma insamlingsrunda i samma bil. Nyttolasten beräknas med detta insamlingssystem kunna uppgå till cirka 5 ton per lass. Ökningen av själva transportarbetet beräknas uppgå till cirka 35 %. Efter några år när hämtningsunderlaget blivit något så när stabilt är det kanske återigen dags att fundera över det optimala fordonet. Transporter Enligt enkäten har de cirka 750 hushållen, som besvarade enkäten, sparat in cirka 5.000 besök/år vid återvinningsstationer och återvinningscentraler. Vid full utbyggnad omfattande cirka 12.000 villahushåll bör besöken minska med 80.000 st på årsbasis. Om varje besök genererar 4 km körning blir transportminskningen 32.000 mil per år med personbil motsvarande cirka 2,7 mil per villahushåll. Den nuvarande insamlingen av hushållsavfall i villabebyggelse har beräknats ge upphov till ungefär 10.000 mils körning per år eller 0,83 mil per hushåll. Med det nya tömningssystemet ökar körningen med cirka 35 % eller cirka 0,3 mil per hushåll. Vid full anslutning är det därför rimligt att räkna med att miljöbelastningen från transporter minskar till följd av den utökade servicen, vilket innebär att 0,3 mils körning med sopbil jämställs med 1,8 mils körning med personbil. Om endast 50 % av villahushållen ansluter sig så minskar transporterna med endast 1,3 mil per villahushåll och år. I enkäten framgår att villahushållen sparar tid. Tidsbesparingen har beräknats uppgå till cirka 6 timmar per villahushåll och år. Tidsåtgången för tömning av de nya kärlen ökar emellertid. Tidsstudier kommer att genomföras först när den nya fordonstypen är inkörd. Ökningen av tidsåtgången har beräknats till cirka 35 %, vilket ungefär motsvarar cirka 2,5 heltidsanställda renhållningsarbetare. Därtill kommer tömningen av det kärl som töms var 6:e vecka. Vid en prestation motsvarande 200 tömningar per dag ger detta upphov till ett personalbehov om cirka 1 person. Sammantaget är det således rimligt att räkna med att personalbehovet ökar med cirka 4 personer. Arbetsmiljö Vid tömning av kärlet för hushållsavfall uppmättes den högsta genomsnittliga vikten per område till 32 kg (Annehem). Högsta genomsnittliga vikten för det andra kärlet var 40 kg. Mellanväggen och insatserna i kärlet höjer kärlvikten med 10 kg. Det är vanligt att denna kärltyp används för fastighetsnära insamling av tidningar i flerbostadshus (utan mellanvägg och innerbehållare), vilket innebär genomsnittliga vikter på cirka 65 kg. Detta har hittills inte medfört några problem och därför finns det ingen anledning att tro att de vikter som uppnåtts i försöket skulle leda till arbetsskador. Tömningen av fyra fraktioner innebär att tidsåtgången för själva tömningsmomentet ökar med 30 sekunder till cirka 50 sekunder. Den ökade tidsåtgången medför färre tömningar per arbetsdag och därmed ännu färre in- och ursteg från fordonet. Dessa sistnämnda faktorer bidrar till att förbättra arbetsmiljön. I och ur fordonet anses vara ett arbetsmoment som sliter hårt på kroppen. Företagshälsovården har studerat insamlingssystemet. De anmärkningar som framförts har riktats mot kärllyften. Dessa problem har kunnat åtgärdas utan större svårigheter. Buller och framkomlighet Tömningen av fyrfackskärlen sker både med baklastning och sidlastning. Sidlastningen gör att det kan vara svårt att klara tömning på mycket trånga gator. Om lastningen av alla fyra facken kan ske bakifrån gör detta systemet mindre sårbart. Lunds renhållningsverk arbetar med att få fram en sådan bil. Några klagomål från villaägare har förekommit vid tömning av glasbehållarna tidiga morgnar. Det är viktigt att ytterligare förbättra dämpning och isolering i det fack i bilen där glas tippas. Förutom att inte störa boende är detta viktigt ur arbetsmiljösynpunkt. Renheter och fyllnadsgrader Det har konstaterats att renheten på returmaterialet varit mycket bra. Det är svårt att uttrycka detta i mätbara termer, men intrycket är att det är bättre sorterat än det returmaterial som samlas in via återvinningsstationerna. Fyllnadsgraderna har beräknats utifrån invägda mängder material och avfall och ställts mot renhållningsverksföreningens uppskattning av specifika vikter. I genomsnitt är fyllnadsgraden på hushållsavfallet 77 % och returpappret 80 %. Kartongen har en fyllnadsgrad på 108 %. I enkäten svarade cirka 25 % av villahushållen att volymerna för returpapper och kartong/pappersförpackningar inte räcker till med en tömningsfrekvens på 6 veckor. Svaren i enkäten pekar inte på att man inte klarar volymen om man har två dagstidningar och att man klarar denna om man bara har en dagstidning. En del hushåll med endast en tidning anser inte att volymen räcker och en del hushåll med två tidningar anser att volymen räcker till. Det handlar nog ganska mycket om hur man fyller kärlen och hur bra man är på att vika ihop kartongen/pappersförpackningarna. 7

Utvärdering av miljöeffekter Minskade utsläpp till följd av minskning av hushållens transporter med trädgårdsavfall och returmaterial till återvinningscentraler och återvinningsstationer blir följden om man inför den nya servicen. Hur stora utsläppsminskningarna blir beror på hur många av hushållen som ansluter sig, se beskrivning under rubriken transporter. Den ökade mängden insamlat returmaterial sparar resurser då återvinningen ökar. Minskningen av hushållsavfallet är också en miljövinst, vilket ofta är ett mål i olika typer av miljöplaner. Externt intresse och studiebesök Hämtningen av åtta fraktioner från villahushåll enligt Lundamodellen har väckt mycket stort intresse både från andra kommuner och renhållningsbolag och från utländska besökare. Under 2001 har Lunds renhållningsverk haft ett 30-tal studiebesök, som varit intresserade av vårt försök. Avfallsmängder och återvinning Hushållsavfallet minskade i försöket jämfört med genomsnittssiffrorna per hushåll och returmaterialet ökade. Allt som samlats in i försöket är vägt och antal hushåll har vid varje tömningstillfälle noterats, så att siffrorna ska bli riktigt rätt. Statistik från försöket finns med som bilagor. Hushållens synpunkter Det har varit en mycket positiv inställning till den service som testats. Det framgår av bifogade enkätrapporter hur hushållen tyckte att behållarvolymerna räckte för de olika materialslagen. Ett av de vanligaste argumenten för att inte prova servicen var att man tyckte att det var svårt att placera två kärl av den storlek som servicen omfattar. Dock var det bara 21 % som angav att man hade haft problem med placeringen. Det var tydligen ett problem man tyckte gick att lösa eftersom 97 % var positiva till att behålla kärlen även i framtiden. Det var 1 % som inte ville ha kvar tjänsten och 2 % som inte besvarade frågan. Cirka 90 % av hushållen anser att man fått tillräcklig information om försöket och hur man ska sortera. Drygt 55 % anser att de blivit mera miljömedvetna sedan de gått med i försöket med fastighetsnära insamling. Besöken på återvinningsstationerna var som väntat betydligt färre under försöksperioden än tidigare. Detta är ju en av miljövinsterna att minska de privata transporterna. Tömning av kärlet i bakre delen av fordonet 8

Hushållen uppgav också att de sparat tid då de inte behövt åka så ofta till återvinningsstationer och återvinningscentraler. Besparingen varierade från 1 timme till 30 timmar. Drygt hälften angav att man sparat 1-4 timmar med den nya servicen. Övriga erfarenheter Lunds kommun blev 2001 utnämnd till Sveriges återvinningskommun, vilket vi naturligtvis är väldigt stolta över. Det utvecklingsarbete som Lunds renhållningsverk bedriver sedan länge har givit resultat, och hämtningen av 8 fraktioner från villahushåll är en viktig del av detta utvecklingsarbete. Juryn:s motivering till utmärkelsen lyder: Lunds kommun har på ett imponerande sätt tagit ett helhetsansvar för arbetet för miljö och återvinning inom kommunen. Arbetet med återvinning inleddes redan tidigt på 80-talet och Lund är en av pionjärkommunerna när det gäller insamling av återvinningsbart material. Under de senare åren har Lunds kommun arbetat aktivt med att minska avfallsmängderna från hushållen och istället öka återvinningen, vilket har lyckats över förväntan. Lunds kommuns arbete för miljö och återvinning är så framgångsrikt att det även rönt internationellt intresse. Lunds kommun är en mycket värdig mottagare till utmärkelsen Sveriges Återvinningskommun 2001. I Naturvårdsverkets rapport 5145 Insamling av hushållsavfall lämnas en beskrivning av LRV:s sätt att arbeta med insamling av returmaterial. Rapporten, som nyligen givits ut, har skrivits av P O Berg och Cecilia Mattsson, som båda är verksamma på Högskolan i Dalarna. I denna rapport kan man bl a läsa följande: Man kan här notera att finurligheten, uppfinningsrikedomen och glädjen att konstruera och ta fram fantastiska tekniska lösningar är en väsentlig del av teknikutvecklingen även vad gäller insamling av avfall. Ett bra exempel på glad teknikutveckling i god renhållartradition är det arbete som bedrivs hos Lunds Renhållningsverk, där man gör avsevärda insatser inom utvecklingen av fordonspåbyggnader, med tre- och fyrfacksfordon. LRV ingår dessutom som representant för Lunds kommun i Naturvårdsverkets delprojekt Goda exempel på insamling och behandling av hushållsavfall tillsammans med ett 10-tal andra kommuner som också har en hög ambition ifråga om långtgående källsortering och återvinning av avfall. Den första fyrfacksbilen Ett stort tack! Lunds Renhållningsverk vill rikta ett tack till alla som bidragit till att genomföra försöket, både deltagande hushåll och all berörd personal vid Lunds Renhållningsverk samt Perstorp Waste System. Ett särskilt tack ska riktas till Lars-Åke Svensson för idén och genomdrivandet av projektet och till Per Månsson för det outtröttliga arbete han lagt ner på att planera, samla in materialet, väga och i övrigt tackla de problem som uppstått under försökstiden. Lunds Renhållningsverk 2002-09-17 Anna Wilhelmsson Göthe Miljö- och marknadschef 9

Kärl 1 kg/hushåll 450,0 400,0 350,0 300,0 426,4 Hushållsavfall Trädgårdsavfall Färgat glas kg 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 0,0 147,9 40,4 10,6 Totalt alla insamlingsområden Hårdplast Antal tömda kärl: 19 423 st Mängd hushållsavfall: 317,7 ton Mängd trädgårdsavfall: 110,18 ton Mängd färgat glas: 30, 06 ton Mängd hårdplast: 7,9 ton 30,6 % av hushållen har valt bort växtavfallet I statistiken har mängden dock fördelats på samtliga i försöket deltagande hushåll. kg Kärl 1 kg/invånare 160,0 140,0 135,8 Hushållsavfall 120,0 100,0 80,0 Trädgårdsavfall Färgat glas 60,0 40,0 20,0 0,0 47,1 12,9 3,4 Hårdplast Totalt alla insamlingsområden 10

Kärl 2 kg/hushåll 250,0 200,0 208,5 Kartong Returpapper 150,0 kg 100,0 Ofärgat glas Metall 50,0 0,0 35,1 27,7 9,8 Antal tömda kärl: 6576 st Totalt alla insamlingsområden Mängd kartong: 26,56 ton Mängd returpapper: 157,76 ton Mängd ofärgat glas: 20,94 ton Mängd metall: 7,44 ton Kärl 2 kg/invånare kg 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 66,4 Kartong Returpapper Ofärgat glas Metall 20,0 10,0 0,0 11,2 8,8 3,1 Totalt alla insamlingsområden 11

Lunds Renhållningsverk 2002