Revingeby avloppsreningsverk

Bilaga 1 Revingeby avloppsreningsverk Årsrapport 2013

2 VA SYD ÅRSRAPPORT REVINGEBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013

Grunddel Anläggningsnummer: 1281-50-004 Årsrapport för år: 2013 Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Revinge avloppsreningsverk Michael Kjellberg, Platschef Direktnummer: 040-635 06 09 Kommun: Ort där anläggningen finns: Lund Revingeby Fastighetsbeteckning: Revinge 35:2 Huvudbransch: 90.20 Utsläppspunktens koordinater X 618040, Y 135305 Tillsynsmyndighet: Miljönämnden i Lunds kommun Uppgifter om huvudmannen Huvudman: VA SYD Organisationsnummer: 222000-2378 Gatuadress: Box 191 Postnummer: 201 21 Ort: MALMÖ Telefonnummer växel: 040-635 00 00 Faktureringsadress: 733 VASYD, Box 233, 201 22 Malmö + referensnr 3

4 VA SYD ÅRSRAPPORT REVINGEBY AVLOPPSRENINGSVERK 2013

Innehåll GRUNDDEL... 3 INNEHÅLL... 5 INLEDNING... 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 8 ORGANISATION... 8 TILLSYNSMYNDIGHET... 9 VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER... 9 ANLÄGGNINGSBESKRIVNING... 10 Lokalisering... 10 Reningsprocessen... 10 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖ OCH MÄNNISKORS HÄLSA... 10 EGENKONTROLL... 10 Beskrivning av verksamhetsledningssystemets uppbyggnad... 10 REVAQ... 11 ISO 17025... 11 ISO 14001 och ISO 9001... 12 Systematiskt brandskyddsarbete hos VA SYD... 12 Ny central krishanteringsorganisation... 12 Periodisk undersökning... 12 Utsläppskontroll och driftkontroll... 13 Funktion hos mätutrustning... 13 Kontroll av utloppsledningar... 13 Drift- och underhållsystem... 13 Riskvärdering... 13 GÄLLANDE BESLUT... 14 TILLSTÅNDSBESLUT... 14 ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER ÅRET... 14 ÖVRIGA BESLUT... 14 UPPFYLLANDE AV GÄLLANDE VILLKOR... 14 BEAKTANDE AV DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA ENLIGT 2 KAP. MILJÖBALKEN... 15 Kunskapskravet... 15 Försiktighetsprincipen... 15 Produktvalsprincipen... 16 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna... 16 Lokaliseringsprincipen... 17 RESULTAT AV MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR... 18 BRÄDDNINGAR PÅ LEDNINGSNÄTET... 18 AVLOPPSVATTENFLÖDE OCH BELASTNING PÅ ANLÄGGNINGEN... 18 FAKTISK BELASTNING I FÖRHÅLLANDE TILL TILLSTÅNDSGIVEN BELASTNING... 19 5

BRÄDDNING OCH FÖRBILEDNING PÅ VERKET... 19 UTSLÄPPSVÄRDEN... 19 LUKT... 22 ENERGI... 22 FÖRBRUKNING AV KEMISKA PRODUKTER... 22 HANTERING AV AVFALL... 22 ÅTGÄRDER SOM HAR GENOMFÖRTS UNDER ÅRET... 23 UNDERHÅLLSARBETE... 23 UNDERSKRIFT... 23 6

Inledning Denna rapport utgör Årsrapport för Revingeby avloppsreningsverk avseende 2013. Avloppsreningsverket ligger i Revingeby och är ett av sex kommunala avloppsreningsverk i Lund. 7

Verksamhetsbeskrivning Organisation VA SYD är en regional organisation i sydvästra Skåne som levererar friskt dricksvatten och renar avloppsvatten åt mer än en halv miljon människor. Våra medlemskommuner är Burlöv, Eslöv, Lund och Malmö. Inom Burlöv och Malmö ansvarar vi även för insamlingen av hushållsavfall. VA SYD har idag ca 330 anställda. VA SYD är ett kommunalförbund vilket innebär att vi är en politiskt styrd organisation som består av våra medlemskommuners VA-verksamheter och för Burlöv och Malmö även avfallsverksamheten. Organisationen utgår från tre huvudprocesser, tillhandahålla dricksvatten, ta hand om avloppsvatten och ta hand om hushållsavfall. VA SYDs avloppsreningsverk och pumpstationer för dag- och avloppsvatten ingår organisatoriskt i Avloppsvattenavdelningen som är en stor del av huvudprocessen att ta hand om avloppsvatten. Avdelningen är indelad i två driftområden. Driftområdena leds av en enhetschef. Varje reningsverk har en platschef. I driftområde Mitt, DOM, ingår Klagshamns och Sjölunda avloppsreningsverk. I driftområde Norr, DON, ingår Ellinge, Källby avloppsreningsverk samt ett antal mindre avloppsreningsverk i de båda kommunerna. Avdelningen har även en Stab samt en enhet för Planering och uppdrag. Staben arbetar exempelvis med strategiska frågor, uppströmsarbete, REVAQ, slamhantering samt olika myndighetsfrågor. Planering och uppdrag arbetar med övergripande projekt och uppdrag på avdelningen med tonvikt på modernisering och utbyggnad av verk och stationer. 8

Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet är Miljönämnden i Lunds kommun. Verksamhetsområde Avloppsreningsverket behandlar vatten från Revingeby tätort enligt figur 1. Figur 1. Verksamhetsområde för anläggningen. Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet är ett duplikatsystem. På kommunens nät finns ingen bräddpunkt eller pumpstation. Räddningsskolan och försvaret har vardera en pumpstation ansluten. 9

Anläggningsbeskrivning LOKALISERING Revingeby avloppsreningsverk är beläget på fastigheten Revinge 35:2 i den norra utkanten av samhället och i omedelbar anslutning till Kävlingeån. RENINGSPROCESSEN Verket behandlar avloppsvatten från Revingeby tätort genom mekanisk, biologisk och kemisk rening. Allt slam går ut på vassbäddarna som anlades 2003. Bräddningsmöjligheter Nödavlopp finns före inloppspumpstationen. Kemikaliehantering Järnklorid används som fällningskemikalie. Kemikalien lagras i en invallad tank där maximalt 5 m 3 kan lagras. Mottagning externslam Externslam tas inte emot på anläggningen. Tillståndsgiven belastning Verket är dimensionerat för 1 500 personekvivalenter. Energi och gasanvändning Energibehovet vid Revingeby avloppsreningsverk avser elenergi för drift av maskiner och allmänna behov samt värmeenergi för uppvärmning av lokaler. Verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa VA SYD har under 2013 certifierat verksamheten enligt SS-EN 14001. Lagar har inventerats och följts upp, rutiner gåtts igenom och en kartläggning av avdelningarnas yttre miljöpåverkan har lett fram till en rad miljöaspekter. Dessa aspekter prioriteras och kommer i förlängningen att mynna ut i en rad åtgärder, miljömål och handlingsplaner för att ytterligare förebygga störningar på den yttre miljön. Verksamhetens påverkan på den yttre miljön utgörs framför allt av utsläpp av behandlat avloppsvatten till Kävlingeån. Miljöpåverkan i form av buller, lukt samt utsläpp av avgaser från transporter av råvaror och slam kan också förekomma och dessa bedöms inte ha negativ påverkan på människors hälsa eller miljö. Egenkontroll BESKRIVNING AV VERKSAMHETSLEDNINGSSYSTEMETS UPPBYGGNAD Verksamhetsledningssystemet (VLS) utgår från lagstiftning och myndighetskrav samt VA SYDs vision och affärsidé. Verksamhetsledningssystemet är ett integrerat ledningssystem som är uppbyggt med beaktande av kvalitet ISO 9001, miljö ISO 14001: 2004, arbetsmiljö AFS 2001:1 samt säkerhet ISO 27 000 serien. 10

Hela verksamhetsledningssystemets dokument struktur består av följande styrande dokument och rutiner som lagras digitalt i Tratten (SharePoint) och finns tillgängligt på VA SYDs intranät Gemensamma processer och rutiner som innehåller Kvalitet och övergripande dokument, Miljö, Arbetsmiljö, Säkerhet, Ekonomi, IT, HR, Krishantering, Inköp & upphandling, Fordon, Brandskydd, Fastighetsförvaltning, kommunikation samt diarie & arkiv. Verksamhetens processer och rutiner där våra huvudprocesser Att tillhandahålla dricksvatten, Att ta hand om avloppsvatten, Att hantera hushållsavfall samt Ledningsnät och Rörnät presenteras med underliggande rutiner och instruktioner. Här ligger också stödprocesserna Laboratorier, Kundservice, Kommunikation, IT, HR, Ekonomi och Juridik. Rutin för avloppsvattenavdelningens egenkontroll ingår i avdelningens verksamhetsledningssystem enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Här finns det organisatoriska ansvaret beskrivet samt rutiner för att fortlöpande planera, kontrollera samt följa upp verksamheten. Miljöaspektlistan och gjorda riskbedömningar visar på vilken miljöpåverkan verksamheten har på miljö och människors hälsa. Varje driftområde/enhet på avloppsvattenavdelningen har egna specifika rutiner. Det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning för drift och kontroll hålls i gott skick så att olägenheter för människors hälsa och miljö kan förebyggas. REVAQ Ellinge, Klagshamn, Källby, Sjölunda och Södra Sandby ARV är REVAQ-certifierade sedan 2008/2009. REVAQ-arbetet styrs av Regler för Svenskt Vattens certifieringssystem REVAQ återvunnen växtnäring. Under 2013 har utgåva 3.1.1 gällt. Certifieringsreglerna fastställs av en styrgrupp med representanter från de REVAQ-certifierade reningsverken, berörda producenter, användare och andra aktörer. Regelrevideringar tas regelbundet fram av en regelkommitté och samtidigt skärps kraven för att uppnå en bättre kvalitet på utgående vatten och slam. VA SYD har rutiner för att styra upp arbetet enligt REVAQ:s regelverk. Fokus för REVAQ arbetet ligger på ett strukturerat arbete mot ständiga förbättringar där uppströmsarbetet är en av de viktigaste delarna. Kontroll och förbättring av kvaliteten på det avloppsvatten som ska behandlas i VA SYDs avloppsreningsverk är viktig och kräver stora arbetsinsatser. Målsättningen är att minska tillförseln av icke nedbrytbara eller toxiska ämnen till reningsverken och förbättra kvaliteten på slam och utgående vatten. Syftet är att både det avloppsvatten som leds till reningsverk och det dagvatten som leds direkt till recipient ska vara av bra kvalitet. Detta är ett långsiktigt arbete som bedrivs kontinuerligt. Den årliga besiktningen enligt REVAQ utfördes i augusti 2013 och endast ett fåtal mindre avvikelser och noteringar registrerades. ISO 17025 Laboratoriet utför analyser för utsläppskontroll och driftkontroll på alla VA SYDs reningsverk, stora som små. Organisatoriskt tillhör laboratorierna Dricksvattenavdelningen. Laboratorierna är ackrediterade enligt SS-EN ISO 17025: 2005 och de hade förnyad bedömning av verksamheten under 2012. Laboratoriets ackrediteringsnummer är 2011 och det gäller för alla Laboratorierna inom VA SYD. 11

ISO 14001 OCH ISO 9001 2013 miljöcertifierades VA SYD enligt ISO 14001: 2004. Vi kommer framöver att arbeta med förbättringar av det vi startat med miljöcertifieringen. Kvalitetsarbetet pågår för att certifiera verksamheten enligt ISO 9001 och beräknas vara klart senast december 2014. Processkartläggningar är så gott som klara och verksamheten är i full gång med att identifiera de rutiner som behövs för att säkerställa kvaliteten i våra processer. Detta för att få än bättre kontroll och styrning av verksamheten. Verksamhetens rutiner finns digitalt. I verksamhetsledningssystemet finns miljöansvaret dokumenterat, rutiner finns för kontroll av utrustning, genomförda riskbedömningar dokumenteras och en aktuell förteckning över kemiska produkter och lagar finns. Lagar och föreskrifter ska följas upp årligen. I varje rutin finns ansvaret tydligt beskrivet. SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE HOS VA SYD En brand medför, bortsett från de skador som uppstår, inte sällan långa driftavbrott. Om branden har skett vid något strategiskt viktigt processteg kan störningen leda till negativa konsekvenser för miljön. VA SYD tillämpar därför systematiskt brandskyddsarbete, SBA, enligt en för organisationen anpassad modell. Varje anläggning har en utsedd brandskyddskontrollant som kvartalsvis utför brandsyn enligt ett givet protokoll, samt ansvarar för att brandfaror/uppkomna risker löpande hanteras. Brandskyddskontrollanterna rapporterar till en av förbundsdirektören utsedd brandskyddsansvarig person (vanligtvis avdelningschefen). Det finns också en av förbundsdirektören utsedd SBA-samordnare, vars uppgifter bland annat är att stödja brandskyddskontrollanterna i deras arbete och se till att medarbetarna vid VA SYD får relevant utbildning i brandskyddsfrågor. VA SYDs Avloppsvattenavdelning har även ett "Brand- och gasråd". Brand- och gasrådet består av föreståndarna för brandfarlig vara vid Klagshamn, Sjölunda, Källby och Ellinge, de två enhetscheferna samt VA SYDs SBA-samordnare (sammankallande). Rådet har bildats för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och framtagande av gemensamma arbetssätt avseende hanteringen av brandfarlig vara. Rådet arbetar också med att sprida information till medarbetarna om riskerna med främst gashanteringen vid avloppsreningsverken. NY CENTRAL KRISHANTERINGSORGANISATION VA SYD antog under 2012 en ny central krishanteringsplan med ny central krishanteringsorganisation. Sedan 2012 har två större krisövningar genomförts samt tre kriser hanterats. Den centrala krishanteringsorganisationen skall klara av att hantera olika typer av störningar som kan drabba VA SYDs verksamhet, även större miljöincidenter. Den centrala krisplanen skall ses som ett komplement till respektive avdelnings interna nödlägesplaner. Den centrala krisplanen förbättras löpande och en ny version kommer att antas i början av 2014. PERIODISK UNDERSÖKNING I upphävande av kontrollprogram framgår att periodisk undersökning ska ske var femte år. Någon periodisk undersökning har inte genomförts under 2013. Miljöförvaltningen utförde tillsyn på anläggningen i december 2011. 12

UTSLÄPPSKONTROLL OCH DRIFTKONTROLL För verkets driftskontroll har använts VA SYDs laboratorium vid Källby och Ellinge ARV. Laboratorierna är ackrediterat för dessa analyser. Provtagarna som tar ut proverna har gått föreskriven kurs i provtagning. Sammanställning av analyser på inkommande vatten samt totala årsutsläpp och övriga resultat av utsläppskontrollen sammanfattas i tabell 1 och 3. FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING Mätutrustningar viktiga för egenkontrollen är vattenprovtagarna för inkommande och utgående avloppsvatten samt utrustningen för flödesmätning. Rengöring och utbyte av slangar sker regelbundet enligt rutin. Störningar och avvikelser rapporteras systematiskt för snabb och förebyggande förbättring. KONTROLL AV UTLOPPSLEDNINGAR Utloppsledningarna har inte kontrollerats under 2013. DRIFT- OCH UNDERHÅLLSYSTEM För att planera, strukturera och dokumentera underhållet på anläggningarna används programmet IDUS IS. Objekten är upplagda i en databas med driftteknisk information. Verktyget stödjer organisationen i att hantera, planera och fördela avhjälpande samt förebyggande underhåll för objekten i avloppsreningsverken och pumpstationer. RISKVÄRDERING Allt arbete inom VA SYDs Avloppsvattenavdelning innebär inte bara många risker och faror för individen utan även för miljön. Det är viktigt att ha kännedom om och beakta, eliminera och mildra eventuella förekommande risker och faror samt att efterfölja lagkraven och utföra riskbedömningar av sin verksamhet ur hälso- och miljösynpunkt. En mall har tagits fram för att utföra riskanalyser. Mallen har under arbetets gång från 2011 utvecklats och förbättrats för att i framtiden kunna utföra riskanalyser på avloppsreningsverken inom VA SYD på ett strukturerat sätt. Analysmetoden HazOp (Hazard and Operability studies) i kombination med att händelsernas sannolikhet och konsekvenser har vägts mot varandra. Vid bedömningen av arbetsmiljöriskerna uteslöts dock HazOpmetoden eftersom denna analysmetod inte är lämpad för detta ändamål. Istället identifierades riskerna och majoriteten sammanställdes i en grovanalys. De risker vilka inte ansågs väsentliga sållades bort redan i grovanalysen. Samtliga riskers relevans och aktualitet har värderats och resultatet har sammanställts i så kallade riskmatriser. De risker vilka efter utvärderingen har visat sig vara mest allvarliga har slutligen utvärderats och sammanställts för att kunna utgöra en handlingsplan med eventuella åtgärdsförslag till verksamheten som sedan följs upp kontinuerligt. Senaste riskanalysen utfördes 2012. 13

Gällande beslut Tillståndsbeslut Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2003-03-05 Miljönämnden i Lunds kommun Anmälan om miljöfarlig verksamhet, avloppsanläggning på fastigheten Revinge 35:2 Anmälningsärenden under året Dnr Datum Ärende Datum Beslut från myndighet 13/00474 2013-03-27 Miljörapport enligt miljöbalken för 2012 2013-03-27 Miljönämnden skickar en bekräftelse via email att rapport inkommit. 13/01569 2013-04-05 Månadsrapport gällande mars för S Sandby ARV, Revinge ARV och Håstad ARV. Övriga beslut Inga övriga beslut enligt miljölagstiftningen som varit specifika för denna anläggning har fattats under året. Uppfyllande av gällande villkor VILLKOR 1 Resthalterna organiskt material och totalfosfor i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde och kvartalsmedelvärde samt gränsvärde och årsmedelvärde uppgå till högst 15 mg BOD 7 respektive 0,5 mg totalfosfor per liter. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Se vidare under rubriken Utsläppsvärden. VILLKOR 2 Slamvassbäddarna skall hållas täta. Eventuella skador skall omedelbart repareras. Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Inga skador har upptäckts. VILLKOR 3 I samband med tömning av slamvassbäddarna skall Tekniska förvaltningen i samråd med tillsynsmyndigheten kontrollera tätskiktets täthet. 14

Kommentar: Villkoret är uppfyllt. Vassbäddarna tömdes i slutet av december 2008. Kontroll skedde i samråd med tillsynsmyndigheten 2009-04-23. Inga skador kunde påvisas vid den okulära kontrollen. Miljöförvaltningen skriver i sitt beslut att kontrollen bör vara mer utförlig vid nästa tömning samt utökas till att omfatta dräneringsledningarna från vassbäddarna. Beaktande av de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap. Miljöbalken KUNSKAPSKRAVET Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (2 kap MB, 2). Kunskapskravet tillgodoses genom att VA SYDs medarbetare fortlöpande deltar i externa och interna utbildningar anpassat efter krav och behov. Alla medarbetare ska tillsammans med sin chef ta fram en kompetensutvecklingsplan vid det årliga målsamtalet. Ett mål i VA SYD är att varje medarbetare skall delta i någon utbildning under minst 5 dagar/år. Genomförda utbildningar dokumenteras i en kunskapsdatabas. Härutöver håller sig medarbetarna informerade genom branschtidningar och den informationsbevakning som finns på VA SYDs intranät. Interna möten är ett återkommande forum för information och kunskapsöverföring i det dagliga arbetet. Specialistkompetens finns på VA SYD exempelvis i kemikaliehantering, avfallshantering, mätning och provtagning, REVAQ samt uppströms- och nedströmsarbete. Omvärldsbevakning sker genom deltagande i konferenser och olika forsknings- och utvecklingsprojekt. FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (2 kap MB, 3). VA SYDs avloppsreningsverk styrs och övervakas med hjälp av ett överordnat övervakningssystem. Detta medför att kontrollen över processen är mycket god vilket minskar risken för drift- och processtörningar. Reningsverket är delvis bemannat på dagarna och under helger och nätter finns det beredskap. På dagtid finns personal alltid tillgänglig. Under beredskapen skickas larm till jourhavandes mobiltelefon som via dator kan kontrollera var problemet har uppstått. Den on-linemätning av syre, temperatur samt slamhalt som sker ger goda möjligheter till processoptimering genom avancerad styrning. För att säkerställa driften finns det också driftsinstruktioner över anläggningen och tillsyn och förebyggande underhåll sköts i ett informationssystem för drift och underhåll. Genom egenkontroll och genom att utöva regelbunden tillsyn och besiktning av anläggningen vidtas de försiktighetsmått som anläggningen kräver. Lagring av processkemikalier sker i invallade tankar. Övrigt förekommande flytande kemiska produkter i dunk och fat förvaras invallat inomhus (gallerdurk över spilltråg). Portabla uppsamlingskärl finns för provisoriska lösningar. 15

Åtgärder för att förbättra anläggningens och utrustningens tekniska status har skett fortlöpande under åren. Eventuella åtgärder planeras och styrs på ett sådant sätt att riskerna för eventuella störningar och utsläpp minimeras. Sammantaget är den teknik som används för avloppsvattenbehandlingen allmänt vedertagen och den kan även anses uppfylla kraven på bästa möjliga teknik. Riskanalyser genomförs regelbundet, se avsnittet om riskvärdering under kapitlet om Egenkontroll. PRODUKTVALSPRINCIPEN Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism (2 kap MB, 4). Rutiner finns för att säkerställa att inköp, hantering och förvaring av kemiska produkter sker i enlighet med kraven i miljölagstiftningen (inkluderande förordningen om egenkontroll) samt i arbetsmiljölagen. Rutinerna ska också säkerställa att de kemiska produkter som köps har så liten effekt på människor och miljö som möjligt, att kunskapen om de kemiska produkter som används yrkesmässigt ökar samt att miljöpåverkan från förvaringen och hanteringen minimeras. Nya kemiska produkter ska bedömas innan inköp sker och sedan ska produkterna registreras. För registreringen av kemiska produkter på VA SYD används ett webbaserat verktyg för hantering av kemiska produkter och säkerhetsdatablad, EcoOnline. Säkerhetsdatablad för alla kemiska produkter som används finns inlagda i EcoOnline och uppdateras automatiskt när leverantören gör förändringar. EcoOnline kan nås via VA SYDs intranät och är uppdelad efter arbetsplatsställe. Enklare riskbedömningar kan läggas in under respektive kemikalie och kemikalielistor kan tas ut. Användningen av kemiska produkter är begränsad och utgörs framförallt av produkter för fällning och flockning. Fällningskemikalien järnklorid har används för att fälla fosfor. Denna kemikalie har setts vara den bästa kemikalien ur miljösynpunkt i kombination med att den ger önskat reningsresultat vid behandlingen av avloppsvattnet. Arbete pågår med att minska kemikaliedoseringen i den mån det går för att hålla utsläppskraven på en acceptabel nivå. HUSHÅLLNINGS- OCH KRETSLOPPSPRINCIPERNA Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas (2 kap MB, 5). Från 2013-01-01 var elkraften som köptes in till Eslöv och Lund el enligt Bra Miljöval. Från årsskiftet 2013/2014 gäller detta även Burlöv och Malmö. Med Bra Miljövals el använder vi förnybar el till 100 %, med noll eller minimal mängd koldioxidutsläpp i produktionsskedet. Fördelningen är 95 % vattenkraft och 5 % vindkraft. Det ingår i VA SYDs affärsplan att minska energiförbrukningen med 10 % till 2014. För VA SYDs avloppsreningsverks verksamhet medför detta bl a att det vid moderniseringsprojekt tas hänsyn till åtgärder för minskad energiförbrukning. Vid inköp av ny utrustning och maskiner väljs därtill alltid utrustning med hög verkningsgrad och låg energiförbrukning. Översyn och åtgärder planeras även under 16

året för att minska energiförbrukningen. För uppvärmning används el. Ett av våra miljömål är att VA SYDs personbilar som drivs med förnyelsebart bränsle ska öka från 55 % år 2011 till 80 % år 2014. Avskilt gallerrens tvättas och lämnas som hushållsavfall vilket förbränns. Avfall i form av matavfall, wellpapp, papper, glas, plast, metall, skrot, trä och kontorspapper transportaras till Ellinge i egen regi och sedan källsorteras och omhändertas för återvinning. LOKALISERINGSPRINCIPEN För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde ska det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön (2 kap MB, 6). Avloppsreningsverket har varit placerat på samma plats sedan det togs i bruk 1971. Den aktuella platsen är den mest lämpliga med hänsyn till den verksamhet som bedrivs och de begränsade riskerna för människors hälsa och miljö som den medför. 17

Resultat av mätningar och undersökningar Bräddningar på ledningsnätet Bräddpunkt saknas på ledningsnätet. Avloppsvattenflöde och belastning på anläggningen Avloppsvattenflödet till anläggningen var totalt 59 465 m 3. Antal analyser av inkommande vatten samt en beräkning på totalt inkommande mängd av BOD 7, P-tot och N-tot redovisas i tabell 1. Tabell 1. Inkommande flöde, halter och mängd. Inkommande flöde: 59 465 m 3 avloppsvatten/år, 163 m 3 /dygn Parameter Inkommande halter (mg/l) Total inkommande belastning (ton/år) Antal prov och provtyp Medelvärde BOD 7 29 dp 207 12,3 P-tot 29 dp 7,0 0,44 N-tot 27 dp 61 3,6 TOC 29 dp 114 6,8 En uppskattning av vattenbalansen för avloppsreningsverket redovisas i tabell 2. Som framgår är andelen tillskottsvatten ca 33 % av det totala inkommande flödet. Tabell 2. Vattenbalans för Revinge Avloppsreningsverk Typ av vatten Flöde (m 3 ) Spillvatten har uppskattats från renvattenproduktionen 39 660 Dagvatten 0 Tillskottsvatten 19 805 Total mängd inkommande vatten 59 465 18

Faktisk belastning i förhållande till tillståndsgiven belastning Verket är dimensionerat för 1 500 personekvivalenter. Baserat på 70 g BOD/pe*d uppgår faktisk belastning till motsvarande 481 personer. Till verket var 562 personer anslutna 2013-12-31. Bräddning och förbiledning på verket Någon bräddning och förbiledning har inte förekommit. Utsläppsvärden För verkets drift- och utsläppskontroll avseende näringsämnen används VA SYDs laboratorium vid Källby och Ellinge. Laboratoriet är ackrediterat för analyserna (ackrediteringsnummer 2011). Slamanalyser har utförts vid VA SYDs Vattenlaboratoriet (samma ackrediteringsnummer). Uppmätta halter och beräknade mängder i utgående vatten redovisas i tabell 3. Tabell 3. Uppmätta halter samt beräknade mängder i utgående vatten. Parameter Utgående halter, prov-ut (mg/l) Utgående mängder Antal prov och provtyp Medel- värde Totalt Enhet Flöde 365 163 59 465 m 3 /år BOD 7 29 dp 3,3 0,2 ton/år COD Cr 29 dp 33 2,0 ton/år P-tot 29 dp 0,24 0,01 ton/år N-tot 27 dp 27 1,6 ton/år NH 4-N 29 dp 2,2 0,1 ton/år TOC 29 dp 12 0,7 ton/år 19

För BOD gäller 15 mg/l som riktvärde (kvartalsmedel) och gränsvärde (årsmedel). Figur 2 visar månadsmedelvärden för BOD. Figur 2. Månadsmedel-, kvartalsmedel och årsmedelvärden BOD 7, utgående vatten. Månadsmedelvärden för BOD7 har varje månad varit lägre än gällande rikt- och gränsvärde, vilket naturligtvis betyder att dessa krav uppfyllts även på kvartals- och årsbasis. För Tot-P gäller 0.5 mg/l som riktvärde (kvartalsmedel) och gränsvärde (årsmedel). Figur 3 visar månadsmedelvärden för totalfosfor. Figur 3. Månadsmedel-, kvartalsmedel och årsmedelvärden Tot-P, utgående vatten. Månadsmedelvärden för totalfosfor har varje månad varit lägre än gällande rikt- och gränsvärde, vilket naturligtvis betyder att dessa krav uppfyllts även på kvartals- och årsbasis. 20

Undersökning av recipientförhållanden En samordnad recipientkontroll sker inom ramen för Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning sker i 13 punkter. Det finns ingen provtagning i direkt anslutning till reningsverket. Vattnet undersöks på gängse fysikalisk/kemiska parametrar samt undersökningar av bottenfaunan. Under 2013 har Alcontrol ansvarat för provtagning och analyser. VA SYD har beslutat att ta en mer aktiv roll i de vattenvårdsorganisationer som berör vår verksamhet. VA SYD har under året gått in som fristående medlem i nybildade Kävlingeåns vattenråd samt förstärkt sin representation i Höjeå vattenråd och har i dessa organisationer egen representation i styrelse och arbetsgrupper, med både tjänstemän och politiker. Vi är också aktiva i Sege åns vattenråd, Öresunds vattenvårdsförbund samt Samarbetskommittén för Alnarpsströmmen. Vi har organiserat oss internt för att på ett bra sätt kunna sprida information mellan våra olika verksamheter och vattenråden. Hantering av avvattnat slam Överskottsslam har lagts på vassbäddarna, men inget slam har körts från anläggningen. Vassbäddarna tömdes 2008. Provtagning av slammet har genomförts genom uttag av prov till ett samlingsprov som representerar det aktuella året. Analyser av slammet genomförs i enlighet med SNFS 1998:4. Resultat från analys 2013 redovisas i tabell 4. Tabell 4. Analys av avvattnat slam där årsmedelvärde utgörs av ett stickprov. Parameter 2013 (mg/kg TS) Kvicksilver 0,22 Koppar 414 Zink 436 Bly 11 Kadmium 0,50 Krom 20 Nickel 23 Silver 1,2 4-nonylfenol 8,7 PCB 0,01 PAH 0,78 21

Lukt Inga klagomål om lukt har inkommit under 2013 Energi Elförbrukningen uppgick till 120 735 kwh under året. Förbrukning av kemiska produkter För fosforfällning används järnkloridlösning. Förbrukningen uppgick till sammanlagt 9,4 ton under året. Hantering av avfall Tvättat rens uppgick till 3,6 t under 2013. 22

VA SYD levererar friskt dricksvatten, renar avloppsvatten och har hand om avfallshantering åt mer än en halv miljon människor. Vi uppmuntrar dig till att dricka kranvatten, sortera dina sopor och tänka på vad du spolar ner i avloppet. Tillsammans bidrar vi aktivt till en hållbar samhällsutveckling. För miljön, nära dig. Kundservice 040-635 00 00 E-post kund@vasyd.se vasyd.se