Vattenkvalitet, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön Uppföljning av effekter av biomanipulering

Vattenkvalitet, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Uppföljning av effekter av biomanipulering

Författare: Anna Gustafsson & Emil Rydin 2013-03-13 Rapport 2013:6 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje 0176 22 90 65 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 2 av 40

Innehåll SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 METODER... 5 VATTENKEMI, PLANKTON OCH NÄRINGSTRANSPORTER... 5 VATTENVÄXTER... 6 Täckningsgrad och djuputbredning... 7 Bedömning av ekologisk status... 7 RESULTAT & DISKUSSION... 7 NÄRINGSÄMNEN I TILLFLÖDEN OCH UTLOPPET... 7 Fosfor- och kvävehalter... 7 Fosfor- och kvävemängder... 9 NÄRINGSÄMNEN OCH PLANKTON I SJÖN... 12 Lösta näringsämnen... 12 Totalkväve och totalfosfor... 13 Klorofyll, organiskt material och siktdjup... 15 Växtplankton... 16 Djurplankton... 18 VATTENVÄXTER... 20 Vegetationens täckningsgrad... 21 Arter och ekologisk status... 23 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 24 REFERENSER... 26 Bilaga 1. Näringsämneshalter i Vallentunasjöns större tillflöden Ormstaån och Karbyån samt utloppet Hagbyån. Bilaga 2. Vattenflöden och näringsämnestransporter i Vallentunasjöns större tillflöden samt utloppet. Bilaga 3. Analysresultat vattenkemi: Temperatur och syrgas från station VA2. Bilaga 4. Analysresultat vattenkemi: siktdjup, partikulärt material, näringsämnen och klorofyll a. Bilaga 5. Växtplankton taxa och biomassor. Bilaga 6. Djurplankton taxa och biomassor. Bilaga 7. Provtagningsstationernas lägen. Bilaga 8. Vattenväxtinventering - lägen, transekter, vattenstånd. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 3 av 40

Sammanfattning I syfte att följa upp effekterna av sjörestaurering genom utfiskning av karpfisk, så kallad biomanipulering, har Naturvatten AB på uppdrag av Täby och Vallentuna kommuner utfört undersökningar av Vallentunasjöns vattenkemi och planktonsamhälle sedan 2007. Föreliggande rapport redovisar läget 2012. I årets undersökning ingick även en uppföljning av den vattenväxtinventering som utfördes 2009. Under 2012 uppvisade Vallentunasjön flera positiva avsteg från tidigare mönster: Växtplankton och cyanobakterier förekom under juni och juli i lägre mängder än tidigare Djurplankton (främst i form av växtplanktonbetande hinnkräftor) förekom under slutet av maj i den högsta registrerade mängden hittills Siktdjupet under sommaren var det högsta sedan undersökningarna inleddes. Skillnaden var dock liten. Totalkvävehalterna uppvisade ingen ökning under sommaren detta tolkas som en effekt av trolig minskad kvävefixering Sammantaget ger detta en hoppfull bild av läget och kan vara tecken på att biomanipuleringen gett effekt. Dock sågs ingen minskning av fosforläckaget från bottnarna och halterna ökade liksom tidigare under sommaren. I Finjasjön som framgångsrikt restaurerats genom biomanipulering minskade den interna fosforbelastningen mycket kraftigt redan året efter att vitfiskbeståndet reducerats med 80 procent. Att motsvarande minskning inte skett i Vallentunasjön kan bero på att vitfiskreduktionen inte har varit tillräckligt effektiv, eller att de mekanismer som styr den mäktiga fosforfrigörelsen från sjöns sediment är motståndskraftiga mot förändringar i näringsvävens struktur. Att cyanobakterier och övriga växtplankton förekom i lägre biomassor kan vara ett tecken på ett ökat betestryck från djurplankton. Dessa organismer förekom enligt ovan också i rekordhög mängd i slutet av våren, vilket skulle kunna kopplas till minskat predationstryck från fisk. Med tanke på att skillnader i väderförhållanden gör att sjöekosystem utvecklas olika år från år är detta en osäker bedömning. Att växtplanktonmängderna var låga kan mycket väl vara en effekt av att sommaren 2012 var ovanligt kall och regnig och saknade längre perioder av sol och värme. Vallentunasjöns vattenväxtbestånd uppvisade inga större förändringar vare sig i täckningsgrader eller i artförekomster i jämförelse med 2009. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 4 av 40

Inledning I syfte att följa effekterna av Vallentunasjöns restaurering genom så kallad biomanipulering har sjöns vattenkemi och planktonsammansättning undersökts med start i augusti 2007. Den aktuella biomanipuleringen innebär utfiske av så kallad vitfisk (mört, björkna, braxen m.fl. arter) med målsättningen att driva Vallentunasjön mot ett ekosystem som karakteriseras av klarare vatten, en större andel rovfisk och mer undervattensvegetation på de grunda bottnarna. Reducerade bestånd av mört och braxen minskar predationstrycket på större djurplankton. Tanken är att därigenom uppnå ett ökat betningstryck på växtplankton vilket i sin tur ger ett klarare vatten och andra positiva följdeffekter. Troligen är mekanismerna bakom en lyckad biomanipulering mer komplicerade än så. Utöver Vallentunasjöns fysikalisk-kemiska och biologiska förhållanden undersöktes import och export av näringsämnen via sjöns båda huvudsakliga tillflöden respektive utloppet Hagbyån. Tillsammans ger undersökningarna information om sjöns näringsdynamik och förklaringsunderlag för bedömningar av orsaker till eventuella förändringar av sjöns tillstånd. Undersökningarna 2012 utfördes liksom tidigare år av Naturvatten AB på uppdrag av Täby och Vallentuna kommuner. Föreliggande rapport redovisar och diskuterar 2012 års mätresultat och jämför dem i viss mån med resultat från tidigare år. Metoder Vattenkemi, plankton och näringstransporter För ett representativt vattenprov från sjön användes en integrerad, volymviktad, provtagning enligt Blomqvist (2001). Metoden omfattar fem provtagningsstationer, se bilaga 7, för en sjö av Vallentunasjöns storlek, och innebär att vattenmassan delas upp i enmetersskikt. De olika skiktens bidrag till blandprovet står i proportion till de olika skiktens andel av sjövolymen. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 5 av 40

Sjöprovtagningen utfördes med Rambergrör. Vattenanalyserna utfördes vid Erkenlaboratoriet, Uppsala universitet, som är ett SWEDACackrediterat laboratorium. Proverna analyserades med avseende på suspenderat material (totalt och organisk andel), ammoniumkväve, nitritoch nitratkväve, totalkväve, fosfatfosfor, totalfosfor, klorofyll a, växtplankton och djurplankton. I den djupaste delen av sjön, station VA2, mättes temperatur, siktdjup, och syrgasprofiler. Näringsämneshalten i de två större tillflödena Ormstaån (Inlopp 1) och Karbyån (Inlopp 2) samt i utloppet Hagbyån undersöktes månadsvis. Beräkning av transporter av näringsämnen baserades på uppmätta halter och uppgifter om veckovattenflöden från SMHIs PULS-modell (http://vattenwebb.smhi.se). Ormstaån och Karbyån omfattas inte av SMHIs flödesberäkningar. För dessa vattendrag beräknades flödet baserat på data för ett närliggande vattendrag (totalt flöde för Hargsån, delavrinningsområde 660793-162259). De omvandlingsfaktorer som användes var 0,587 för Ormstaån och 0,659 för Karbyån. Transporterad mängd beräknades genom att multiplicera flödet med motsvarande koncentration som i sin tur erhölls genom linjär interpolering av värden från de olika mättillfällena. Viktigt att notera är att de båda undersökta tillflödena enbart avvattnar cirka 60 procent av Vallentunasjöns tillrinningsområde och att övrig kringliggande mark bidrar till ytterligare näringsbelastning. Nämnvärt är att provtagning i Ormstaån sedan den 18 oktober 2011 sker uppströms värmeverket (punkt 1A). Tidigare prover togs nedströms verket (punkt 1B). Vid provtagningstillfällen då verket varit i drift medförde detta att proverna påverkades av sjövatten som passerat genom verket och därefter släpps ut till ån. Vattenväxter Vid en biomanipulering av Vallentunasjön förväntas ett skifte ske till minskad algblomning, ökat siktdjup och därmed även ökad täckningsgrad av vattenväxter. Syftet med vattenväxtinventeringen var att undersöka de planerade åtgärdernas effekt på vegetationens täckningsgrad vid olika djupzoner och biotoper. Resultat från den aktuella inventeringen jämfördes med den inventering som utfördes 2009, innan biomanipuleringen genomförts. Dessutom utfördes en inventering i syfte att fastställa sjöns ekologiska status. Inventeringarna utfördes den 23 juli av Mia Arvidsson och Anna Gustafsson. Artbestämning utfördes i fält. Aktuellt vattenstånd mättes mot ett permanent objekt vid vattnet och djupet korrigerades för att motsvara de förhållanden som rådde vid föregående inventering (2009). Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 6 av 40

Täckningsgrad och djuputbredning Vattenväxternas täckningsgrad undersöktes i tre områden som valdes ut för att representera olika biotoper i sjön. I varje område utfördes inventering längs en virtuell transekt. Vid inventeringen noterades täckningsgrad av flytblads- respektive undervattensvegetation genom slumpvis utplacering av en 0,5x0,5 meter metallram (en ruta) vid varannan djupdecimeter. Vidare noterades arternas största förekomstdjup. Antalet rutor som behövs för att detektera en förändring i täckningsgrad beror av hur stor den naturliga variationen är. Därför beräknades antalet rutor som krävs för att detektera en viss förändring i total täckningsgrad. Beräkningen utfördes i fält enligt Håkansson och Peters (1995) genom formeln n=(1,96*cv/l) 2. Bedömning av ekologisk status I syfte att bedöma ekologisk status med ledning av vattenväxter inventerades ytterligare ett antal transekter. Dessa placerades så långt som möjligt ut vid samma positioner som vid en tidigare inventering 2007 (Sandsten m.fl. 2007). Statusbedömningen utfördes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (2007) genom beräkning av trofiskt makrofytindex (TMI) som svarar på näringsstatus, i första hand totalfosfor. För klassificering av ekologisk status beräknas en ekologisk kvot (EK) genom jämförelse av det beräknade indexet med ett referensvärde som avses spegla ett opåverkat tillstånd. Med hjälp av den beräknade kvoten klassas status som hög, god, måttlig eller otillfredsställande/dålig. Resultat & Diskussion Näringsämnen i tillflöden och utloppet Fosfor- och kvävehalter Totalfosforhalten var liksom 2011 i genomsnitt högre i Ormstaån 1 (drygt 100 µg/l), än i Karbyån (cirka 60 µg/l) och halterna i det norra tillflödet 1 Provtagning i Ormstaån sker sedan den 18 oktober 2011 uppströms värmeverket. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 7 av 40

uppvisade också en större variation under mätperioden se figur 1 och bilaga 1. Höga halter uppmättes i oktober i de båda tillflödena. För Ormstaån uppmättes även en mycket hög halt (350 µg/l) i slutet av augusti. Merparten av fosforn förelåg i form av fosfatfosfor. Orsaken till dessa höga halter har inte utretts. Halterna av löst oorganisk fosfor, fosfatfosfor, i de både inflödena uppmättes 2012 till i medeltal nära 50 µg/l i Ormstaån och nära 40 µg/l i Karbyån. Halternas variation var liksom föregående år större i det norra tillflödet än i det södra. Totalfosforhalterna i utloppet Hagbyån avspeglar haltdynamiken i Vallentunasjön och kan förtjäna lite extra uppmärksamhet. Utloppshalten låg i snitt kring 50 µg/l och varierade tämligen kraftigt över året. Vintertid (jan-mars) låg fosforkoncentrationen kring drygt 30 µg/l och ökade därefter kraftigt till cirka 80 µg/l redan i slutet av maj. Halten låg därefter relativt stabilt till slutet av augusti och avklingade därefter. I jämförelse med 2011 var halterna generellt något lägre. Precis som tidigare år låg fosfathalterna i utloppet med få undantag under detektionsgränsen. 400 300 Ormstaån Karbyån Hagbyån Totalfosfor (µg/l) 200 100 0 2012-01-17 2012-01-31 2012-02-14 2012-02-28 2012-03-13 2012-03-27 2012-04-10 2012-04-24 2012-05-08 2012-05-22 2012-06-05 2012-06-19 2012-07-03 2012-07-17 2012-07-31 2012-08-14 2012-08-28 2012-09-11 2012-09-25 2012-10-09 2012-10-23 2012-11-06 2012-11-20 2012-12-04 2012-12-18 Figur 1. Totalfosforhalter (µg/l) i Vallentunasjöns tillflöden Ormstaån och Karbyån samt utflödet Hagbyån 2012. Totalkvävehalten i Ormstaån och Karbyån uppmättes till i medeltal 1600 µg/l respektive 1700 µg/l och var alltså likvärdiga. Halternas variation var förhållandevis låg i båda vattendragen. I januari uppmättes en mycket hög halt (4000 µg/l) i Ormstaån. De lösta närsalterna vid samma tillfälle var låga vilket innebär att tillskottet kom i annan kväveform, exempelvis som partiklar eller löst organiskt material. I Karbyån var nitratkväve den dominerande lösta kväveformen och utgjorde 60 procent av den totala kvävehalten, medan ammoniumkväve stod för endast fyra procent. I Ormstaån utgjorde nitratkväve i snitt drygt 30 procent av totalhalten och Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 8 av 40

ammoniumkväve bidrog med tre procent. I detta tillflöde dominerades kvävehalterna alltså av andra kväveformer än de lösta jonformerna. Ammoniumkvävehalten var 2011 mycket hög (cirka 1000 µg/l) i Ormstaån under vårvintern men 2012 låg halten väl under 100 µg/l vilket förstås är glädjande. Orsaken till denna positiva haltförändring har inte utretts. I utloppet Hagbyån uppgick totalkvävehalten till i medeltal cirka 1300 µg/l. Variationen över året var förhållandevis låg och visade ingen tydlig samvariation med nitrat- och ammonium. Dessa växttillgängliga kväveformer minskade drastiskt i slutet av april och var sedan mycket låga till mitten av oktober. Ett undantag gäller dock mitten av juni då båda kväveformerna uppmättes i relativt höga halter. Fosfor- och kvävemängder Transporten av fosfor och kväve till Vallentunasjön via Ormstaån och Karbyån visas för 2011 och 2012 tillsammans med exporten via Hagbyån i tabell 1. Transporten av totalfosfor och kväve visas även i figur 2 och 3. Att även 2011 redovisas här beror på att transportdata i tidigare årsrapporter angivits för perioden augusti-juli och inte per kalenderår. Anledningen till det är främst att SMHI:s flödesdata tidigare inte funnits tillgängliga för helår till rapporteringsdatum. Tabell 1. Import och export av näringsämnen (mängder i kg) till Vallentunasjön via de två största inloppen Ormstaån och Karbyån respektive utloppet Hagbyån 2011 och 2012. Fosfatfosfor Totalfosfor Nitratkväve Ammoniumkväve Totalkväve (kg) 2011 Ormstaån (Inlopp 1) 147 299 2094 1125 5400 Karbyån (Inlopp 2) 105 225 4590 128 6458 Summa inlopp 252 524 6684 1253 11858 Hagbyån (Utlopp) 26 359 1731 2774 11929 Nettotillförsel 226 165 4954-1521 -71 Andel exporterat 10% 69% 26% 221% 101% 2012 Ormstaån (Inlopp 1) 181 329 1957 174 5748 Karbyån (Inlopp 2) 122 215 3854 275 6382 Summa inlopp 303 544 5811 449 12130 Hagbyån (Utlopp) 42 634 1979 2828 17411 Nettotillförsel 262-90 3833-2379 -5281 Andel exporterat 14% 117% 34% 630% 144% Fosfor 2011: Vallentunasjön tillfördes 2011 cirka 520 kilo fosfor via de båda tillflödena. Nära 70 procent av mängden importerades i samband med högflöden i januari-april. Ytterligare en fjärdedel av tillfördes i december. Fosforexporten via utloppet Hagbyån uppgick till cirka 360 kilo och var koncentrerad till årets första fem månader. Med hänsyn till att de båda undersökta tillflödena enbart avvattnar cirka 60 procent av sjöns tillrinningsområde innebär det att sjön tydligt fungerade som fosforfälla. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 9 av 40

Fosfor 2012: Av den totala fosforimporten på 540 kilo importerades cirka 40 procent i januari-april och ytterligare cirka 40 procent i septembernovember. 2012 uppvisade åarnas vattenföring en mindre variation än 2011 vilket medförde att näringsimporten inte var riktigt lika tydligt säsongsbetonad som då. Exporten via utloppet uppgick till 630 kilo och var förhållandevis jämnt fördelad över året men högst under mars-maj. Detta år utgjorde sjön förmodligen en nettokälla av fosfor till vattensystemet vilket innebär ett avsteg från tidigare års observationer då tillförseln via de båda inloppet varit högre än exporten. Kväve 2011: Den totala kväveimporten uppgick till nära 12 ton varav 45 procent tillfördes via Ormstaån. Exporten via utloppet var i balans med tillförseln via de båda inloppen. Summaimporten av nitrat- och ammoniumkväve var cirka 6,7 respektive 1,3 ton. Huvuddelen av de lösta kvävemängderna, cirka 95 procent, transporterades till Vallentunasjön under januari-april samt i december. Liksom föregående år stod Ormstaån för hela 90 procent av ammoniumimporten men endast 30 procent av nitratmängderna. Via utloppet lämnade cirka 1,7 ton nitratkväve och 2,8 ton ammoniumkväve sjön. De största mängderna transporterades i januarimaj samt i december. Under sommarhalvåret tas dessa lösta kväveformer upp av fotosyntetiserande organismer (växtplankton, cyanobakterier och även vattenväxter) och halterna är därför mycket låga i sjön och utloppet. Sammantaget fungerade Vallentunasjön som en fälla för nitrat men en tydlig källa till ammoniumkväve. Kväve 2012: Den totala kväveimporten uppgick till drygt 12 ton varav 47 procent tillfördes via Ormstaån. Exporten via utloppet uppgick till drygt 17 ton vilket innebär att Vallentunasjön sammantaget utgjorde en källa till kväve i vattensystemet. Importen av nitratkväve var cirka 5,8 ton medan ammoniumkväve endast tillfördes i blygsamma 450 kilo. Att ammoniummängden var betydligt lägre än tidigare år förklaras av låga halter i Ormstaån i samband med högflöden under vårvintern. Till följd av detta var Ormstaåns bidrag till ammoniumkvävebelastningen nu enbart 40 procent istället för som tidigare 90 procent. Vad gäller nitratkväve var läget oförändrat. Via utloppet lämnade cirka 2 ton nitratkväve och 2,8 ton ammoniumkväve sjön. De största mängderna transporterades i januarimars samt i december. Liksom tidigare var uttransporten av dessa lösta kväveformer låg under sommaren. Sammantaget fungerade Vallentunasjön liksom tidigare som en fälla för nitrat men en mycket tydlig källa till ammoniumkväve. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 10 av 40

Totalfosfor (kg) 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Inlopp Utlopp Figur 2. Totalfosformängder (kg/månad) i Vallentunasjöns båda inlopp Ormstaån och Karbyån samt utloppet Hagbyån 2011 och 2012. Totalkväve (kg) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Inlopp Utlopp Figur 3. Totalkvävemängder (kg/månad) i Vallentunasjöns båda inlopp Ormstaån och Karbyån samt utloppet Hagbyån 2011 och 2012. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 11 av 40

Näringsämnen och plankton i sjön Lösta näringsämnen Lösta näringsämnen (fosfat, ammonium och nitrat) i vattenmassan ger viktiga indikationer om vilket näringsämne som begränsar primärproduktionen det vill säga tillväxten av fotosyntetiserande organismer som växtplankton, cyanobakterier och även vattenväxter. Mycket låga halter av något av dessa lösta näringsämnen under en period visar att upptaget motsvarar tillförseln, och att ämnet sannolikt begränsar primärproduktionen. Tillförsel av lösta näringsämnen sker via de båda tillflödena, via diffus avrinning från kringliggande marker och delvis också via nederbörd på sjöytan. I Vallentunasjön tillförs dock lösta näringsämnen förmodligen huvudsakligen genom den kontinuerliga omsättningen av organiskt material, framförallt växtplankton. Samma näringsämnen kan komma att användas till växtplanktonproduktion flera gånger under en säsong. Organismer som cyanobakterier kan också använda luftkväve för sin produktion och på så vis addera till Vallentunasjöns kväveupplag. Tidigare år (2007-2010) har Vallentunasjöns primärproduktion varit sambegränsad sommartid. Detta fenomen diskuterades i Rydin m fl. (2010). Under de båda senaste åren, 2011 och 2012, har ammonium- och nitratkväve legat under detektionsgränsen sommartid medan fosfat funnits i mätbara halter, se figur 4. Sammantaget indikerar detta en situation där kväve är primärt begränsande för växtplanktonproduktionen. Med undantag för en kort period i juni tycks kväve ha varit det begränsande ämnet från början av maj till mitten av oktober. Det faktum att fosfat inte ackumuleras över tid visar att det trots allt råder en fosforefterfrågan som motsvaras av den löpande tillförseln/frisättningen. Även om kväve tycks vara det begränsade ämnet sommartid finns alltså inte fosfat att tillgå i något överskott. Årets lägsta fosfatfosforhalt, nära noll, uppmättes redan i mitten av februari efter en för årstiden ovanligt kraftig algblomning i januari. Under denna period och fram till början av maj förefaller det som om Vallentunasjön var fosforbegränsad. Först i början av maj sjönk kvävehalterna ner mot noll vilket enligt resonemanget ovan alltså tyder på en kvävebegränsad produktion. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 12 av 40

2009-09-21 2009-11-21 2010-01-21 2010-03-23 2010-05-23 2010-07-23 2010-09-22 2010-11-22 2011-01-22 2011-03-24 2011-05-24 2011-07-24 2011-09-23 2011-11-23 2012-01-23 2012-03-24 2012-05-24 2012-07-24 2012-09-23 2012-11-23 2013-01-23 2013-03-25 Fosfor (µg P/l) Kväve (µg N/l) 50 45 40 Blandprov vattenmassan Fosfatfosfor Nitratkväve Ammoniumkväve 1200 1000 35 30 25 20 15 10 5 800 600 400 200 0 0 Figur 4. Lösta näringsämnen i Vallentunasjöns vattenmassa 2010-2012. Till skillnad från föregående år sågs ingen nämnvärd ackumulering av fosfat under vintern och halterna var under hela året lägre än 10 µg/l. Förklaringen till detta är att växtplanktonproduktionen 2012 var tämligen hög även mitt i vintern. Precis som tidigare ökade halterna av löst kväve under denna period då tillförseln är hög och inte motsvaras av växtplanktonupptaget. Från mitten av september 2011 till mitten av februari 2012 ökade ammoniumkvävehalten från nära noll till drygt 700 µg/l. Haltökningen förklaras delvis genom extern tillförsel men beror huvudsakligen på att ammonium frisätts vid nedbrytningsprocesser i sjöns bottnar. Koncentrationsökningen motsvarar cirka 10,5 ton ammoniumkväve i sjöns vattenmassa och är cirka 30 procent lägre än 2010 och 2011 men större än åren dessförinnan. Totalkväve och totalfosfor Halten av totalkväve och fosfor visas för perioden 2010-2012 i figur 5. Den uppbyggnad av totalkvävehalten som ses i slutet av 2011 och fram till mitten av februari 2012 förklaras av den ovan beskrivna ökningen av ammoniumkväve under samma period. Under våren avklingade totalkvävehalten vilket av allt att döma förklaras av att det kväve som tagits upp genom fotosyntes under våren har sedimenterat ut i form av Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 13 av 40

2009-09-21 2009-11-21 2010-01-21 2010-03-23 2010-05-23 2010-07-23 2010-09-22 2010-11-22 2011-01-22 2011-03-24 2011-05-24 2011-07-24 2011-09-23 2011-11-23 2012-01-23 2012-03-24 2012-05-24 2012-07-24 2012-09-23 2012-11-23 2013-01-23 2013-03-25 Totalfosfor (µg P/l) Totalkväve (µg N/l) växtplankton. Därefter låg halten relativt stabilt (kring 1200-1400 µg/l) under sommaren. Det mönster av ökande kvävehalter under sommaren som kan iakttas för 2010 och 2011 bröts således 2012. En trolig förklaring till detta är en mindre omfattande kvävefixering 2012. Att så skulle vara fallet styrks av att cyanobakterier, däribland de potentiellt kvävefixerande släktena, förekom i relativt låga mängder fram till augusti. Först i mitten av oktober minskade kvävehalten något - sannolikt till följd av utsedimenterande kiselalger från höstblomningen. Tidigare år har en kraftfull ökning av fosforhalterna ägt rum från maj till augusti. 2012 ökade halten kraftigt från mitten till slutet av maj men minskade åter till början av juni. De höga halterna i slutet av maj är knutna till en hög förekomst av djurplankton som konsumerat den sena vårblomning som ägde rum i början av månaden (se senare avsnitt i rapporten). I början av juni minskade totalfosforhalten då djurplanktonsamhället sedimenterade ut eller åts upp. Därefter byggdes fosforhalten upp igen och minskade först till slutet av augusti. Generellt sett ses alltså samma mönster och ungefär samma halter av fosfor som tidigare år. 120 Blandprov vattenmassan 2500 Totalfosfor Totalkväve 100 2000 80 60 40 1500 1000 20 500 0 0 Figur 5. Totalhalter av fosfor och kväve i Vallentunasjön 2010-2012. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 14 av 40

Klorofyll, organiskt material och siktdjup Liksom föregående år halterna av klorofyll och suspenderat organiskt material lägst under vintern och högst under sensommaren, se figur 6. Klorofyllhalten var 2012 betydligt högre under årets första månader än tidigare år. Därefter följde en kraftig vårblomning som dessutom pågick längre än 2010 och 2011. I slutet av juni kom ytterligare en blomning, kort denna gång, och därefter var klorofyllhalten jämförelsevis låg fram till mitten av augusti då den ökade kraftigt. De riktigt höga halter som uppmätts under tidigare års somrar nåddes inte vilket förstås är glädjande. Resterade del av året låg halten relativt stabilt för att slutligen minska drastiskt i mitten av december. 30 25 Suspenderat organiskt material Klorofyll a Blandprov vattenmassan 70 60 Suspenderat material (mg/l) 20 15 10 5 50 40 30 20 10 Klorofyll a (µg/l) 0 0 2009-09-21 2009-11-21 2010-01-21 2010-03-23 2010-05-23 2010-07-23 2010-09-22 2010-11-22 2011-01-22 2011-03-24 2011-05-24 2011-07-24 2011-09-23 2011-11-23 2012-01-23 2012-03-24 2012-05-24 2012-07-24 2012-09-23 2012-11-23 2013-01-23 2013-03-25 Figur 6. Klorofyll och suspenderat organiskt material i Vallentunasjön 2010-2012. Klorofyllhalterna avspeglar sig i Vallentunasjöns siktdjup, se figur 7, som liksom tidigare år stod i omvänd proportion till partikelförekomsten. Tack vare att sommarens blomning var mindre intensiv än tidigare var siktdjupet något större än föregående undersökningsår. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 15 av 40

0 Siktdjup 0,5 1 1,5 2 2,5 2009-09-21 2009-11-21 2010-01-21 2010-03-23 2010-05-23 2010-07-23 2010-09-22 2010-11-22 2011-01-22 2011-03-24 2011-05-24 2011-07-24 2011-09-23 2011-11-23 2012-01-23 2012-03-24 2012-05-24 2012-07-24 2012-09-23 2012-11-23 2013-01-23 2013-03-25 Siktdjup (m) Figur 7. Siktdjup i Vallentunasjön 2010-2012. Växtplankton Tidigare år har Vallentunasjöns växtplanktonsamhälle under april och maj karakteriserats av en blandning av kiselalger, rekylalger och guldalger, se figur 8. 2012 utgjordes vårens planktonsamhälle istället av en blandning av cyanobakterier och kiselalger med en högsta biomassa i början av maj. Till slutet av maj hade biomassan minskat drastiskt och artsammansättningen var mer komplex med grönalger, cyanobakterier och kiselalger som tongivande grupper. Från andra veckan av juni och en månad framåt dominerade grönalger biomassan som fortfarande var förhållandevis låg. Växtplanktonbiomassans ökning till början av augusti förklaras huvudsakligen av en tilltagande närvaro av cyanobakterier och fram till och med september dominerde dessa organismer växtplanktonsamhället. I mitten av oktober stod cyanobakterier och kiselalger för vardera 40 procent av biomassan. En månad senare hade den kiselalgerna tagit över som dominerade grupp och Vallentunasjön uppvisade en klassisk höstblomning. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 16 av 40

Växtplankton biomassa (mg/m3) 35000 30000 25000 20000 15000 10000 Oidentifierade taxa Konjugater (Conjugatophyceae) Grönalger (Chlorophyceae) Ögonalger (Euglenophyceae) Kiselalger (Diatomophyceae) Guldalger (Chrysophyceae) Pansarflagellater (Dinophyceae) Rekylalger (Cryptophyceae) Cyanobakterier (Cyanophyceae) 5000 0 2007-08-21 2007-10-21 2007-12-21 2008-02-21 2008-04-21 2008-06-21 2008-08-21 2008-10-21 2008-12-21 2009-02-21 2009-04-21 2009-06-21 2009-08-21 2009-10-21 2009-12-21 2010-02-21 2010-04-21 2010-06-21 2010-08-21 2010-10-21 2010-12-21 2011-02-21 2011-04-21 2011-06-21 2011-08-21 2011-10-21 2011-12-21 2012-02-21 2012-04-21 2012-06-21 2012-08-21 2012-10-21 Figur 8. Växtplanktonbiomassor i Vallentunasjön 2007-2012. Cyanobakterierna uppmättes 2012 i biomassor av samma eller något lägre mängd som 2011 och betydligt lägre än 2009 och 2010, se figur 9. Mängderna var dock jämförbara med de som registrerades för de båda inledande undersökningsåren 2007 och 2008. I likhet med 2008 och 2009 följdes en vårtopp av den smaltrådiga Planktolyngbya sp. av en drastiskt minskad biomassa. Under mitten av juni samt under juli var biomassan fortsatt låg. Att mängderna hållits nere på detta sätt under en så pass lång period är inget som har iakttagits tidigare. I juni dominerades cyanobakteriesamhället av Planktolyngbya sp. samt arter ur det potentiellt toxinbildande släktet Microcystis spp. eller andra arter ur gruppen Chroococcales. I juli utgjordes samhället av en blandning av runda och trådformiga släkten. Först i augusti ökade biomassan igen och då som en följd av ökad förekomst av den potentiellt toxinbildande och kvävefixerande Aphanizomenon sp. samt av Planktolyngbya sp. Till september hade biomassan minskat och utgjordes till 60 procent av Aphanizomenon sp. I oktober dominerade åter Planktolyngbya sp. och den trådformiga och potentiellt toxiska Limnothrix sp. utgjorde 20 procent av biomassan. I november, slutligen, karakteriserades samhället främst av denna art samt av Aphanizomenon sp. Släktet Aphanocapsa som 2007-2010 bidragit tydligt till biomassan uppvisade en fortsatt minskning. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 17 av 40

Cyanobakterier Biomassa (mg/m3) 30000 25000 20000 15000 10000 Planktolyngbya sp (Oscillatoriales) Aphanocapsa sp (Chroococcales) Aphanizomenon sp (Nostocales) Övriga cyanobakterier 5000 0 2007-08-21 2007-10-21 2007-12-21 2008-02-21 2008-04-21 2008-06-21 2008-08-21 2008-10-21 2008-12-21 2009-02-21 2009-04-21 2009-06-21 2009-08-21 2009-10-21 2009-12-21 2010-02-21 2010-04-21 2010-06-21 2010-08-21 2010-10-21 2010-12-21 2011-02-21 2011-04-21 2011-06-21 2011-08-21 2011-10-21 2011-12-21 2012-02-21 2012-04-21 2012-06-21 2012-08-21 2012-10-21 Figur 9. Cyanobakteriebiomassor i Vallentunasjön 2007-2012. Djurplankton Djurplanktonsamhället i Vallentunasjön uppvisade 2012 den högsta biomassan sedan undersökningarna inleddes 2009, se figur 10. Denna höga täthet (> 30 mg/l) uppmättes i slutet av maj och förklaras främst av en rekordhög förekomst av hinnkräftor. Vid samma tillfälle förekom även hoppkräftor i den högsta biomassa som noterats. Möjligen kan biomassan i månadsskiftet maj-juni ha varit lika hög även 2011, men data saknas för att styrka detta. Till mitten av juni hade den totala biomassan minskat men låg på samma förhållandevis höga nivå som 2011, och betydligt högre än 2009 och 2010. Liksom tidigare år förekom hjuldjur i större tätheter enbart i början av säsongen. Denna grupp dominerades av det förhållandevis storvuxna släktet Asplanchna och betas ned av hinn- och hoppkräftor mot slutet av maj. Sedan 2009 uppvisar vårens och försommarens djurplanktonsamhälle en successivt högre biomassa. Detta kan tänkas vara en effekt av biomanipuleringen. Djurplanktonsamhällen uppvisar ofta stora förändringar över kort tid vilket försvårar tolkningar av data från ett fåtal tillfällen. Någon generell ökning av biomassan under de gångna årens sommarperiod kan dock inte iakttas. Jämförelser med data från den Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 18 av 40

2009-04-21 2009-06-21 2009-08-21 2009-10-21 2009-12-21 2010-02-21 2010-04-21 2010-06-21 2010-08-21 2010-10-21 2010-12-21 2011-02-21 2011-04-21 2011-06-21 2011-08-21 2011-10-21 2011-12-21 2012-02-21 2012-04-21 2012-06-21 2012-08-21 2012-10-21 biomassa (mg/l) framgångsrikt biomanipulerade Finjasjön (Annadotter & Forsblad 2010, 2011, 2012) försvåras av att biomassan där anges som torrvikt och inte våtvikt, en omräkning krävs för jämförelse. Tolkningar av Finjasjöns utveckling under och efter biomanipulering har fokuserat på sjöns fosforbudget, växtplanktonsamhälle och siktdjup och någon djupgående analys av djurplanktonsamhällets utveckling har inte utförts (personlig kommunikation, Heléne Annadotter). Det tycks dock som om både mindre och större djurplankton under sommaren förekommer i större mängder i Finjasjön än i Vallentunasjön. För att fastslå och tolka detta krävs en mer ingående analys som troligen inte är motiverad. Djurplankton 35 30 Hjuldjur (Rotatoria) Hinnkräftor (Cladocera) Hoppkräftor (Copepoda) 25 20 15 10 5 0 Figur 10. Djurplankton i Vallentunasjön 2009-2012. Bland hinnkräftorna dominerade Bosmina och Chydorus i början av maj, se figur 11. I slutet av månaden bidrog även Daphnia till den rekordhöga biomassan. Daphnia dominerade därefter biomassan hela sommaren fram till och med mitten av augusti. Den stora hinnkräftan Leptodora kindti bidrog med som mest nära 20 procent av biomassan, i oktober. Denna art noterades i Vallentunasjön först 2010, åtminstone i det aktuella mätprogrammet. Arten är på grund av sin storlek (ett par tre mm) ett begärligt byte för fisk, och dess närvaro skulle kunna indikera ett minskat betningstryck. Eftersom denna art i huvudsak livnär sig på andra, mindre Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 19 av 40

hinnkräftor är det positivt att den inte förekom i någon större mängd förrän under hösten. På så vis ökar chanserna att ett rikt bestånd av hinnkräftor hinner utbildas som kan beta ner vårens och sommarens växtplankton. Hoppkräftorna höll liksom tidigare år en relativt jämn biomassa under mätperioden. Hinnkräftor (Cladocera) 25 20 Övriga Leptodora kindti Daphnia cucullata Chydorus sphaericus Bosmina coregoni 15 10 5 0 2009-04-21 2009-06-21 2009-08-21 2009-10-21 2009-12-21 2010-02-21 2010-04-21 2010-06-21 2010-08-21 2010-10-21 2010-12-21 2011-02-21 2011-04-21 2011-06-21 2011-08-21 2011-10-21 2011-12-21 2012-02-21 2012-04-21 2012-06-21 biomassa (mg/l) 2012-08-21 2012-10-21 Figur 11. Hinnkräftor i Vallentunasjön 2009-2012. Vattenväxter Vattenväxternas täckningsgrad undersöktes i tre områden som valdes ut för att representera olika biotoper i sjön. Läget för de tre undersökningsområden där vegetationens täckningsgrad undersöktes visas i bilaga 8 tillsammans med positioner för inventerade transekter samt uppgifter om inmätning av vattenstånd. Sammanfattningsvis uppvisade vattenvegetationen inga större förändringar vare sig i täckningsgrader eller i artförekomster. I några djupzoner hade täckningsgraden minskat jämfört med 2009 vilket alltså innebär en negativ förändring. Dock sågs i ett av områdena en ökad djuputbredning vilket är positivt. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 20 av 40

Vegetationens täckningsgrad Vattenväxternas medeltäckningsgrader visas i tabell 2 tillsammans med det maximala utbredningsdjupet, alltså det största djup där vattenvegetation påträffades. I tabellen visas också siktdjupet. Undervattensvegetation förekom generellt mycket sparsamt. I det östra delområdet hittades ingen vegetation överhuvudtaget. Högre täckningsgrader förekom både i det norra och västra delområdet. I medeltal var täckningen låg, undantaget vid en djupzon i den västra delen. Tabell 2. Vattenväxternas medeltäckningsgrad och maximala utbredningsdjup vid de tre provtagningsområdena i Vallentunasjön 2012. Dessutom visas siktdjupet. Norra Västra Östra Djup 0,2 - Medeltäckningsgrad (%) 0 0 0,4-5 0 0,6-3 0 0,8-36 0 1,0-0 0 1,2 - - - 1,4 0 - - 1,6 0 - - 1,8 12 - - Maximalt utbredningsdjup 1,9 1,1 - Siktdjup 0,6 0,7 0,8 Undersökningsområdet i sjöns norra del, västra Kyrkviken, ligger utanför ett brett bladvassbälte och bottensubstratet bestod av findetritus och lera. Vattendjupet utanför vassbältet var 1,4 meter och vegetationens täckningsgrad undersöktes där samt på 1,6 och 1,8 meters djup. Vattenväxter noterades enbart på 1,8 meters djup och i en medeltäckning av 12 procent vilket var nära nog samma som 2009, se tabell 3. Vid föregående inventering noterades vattenväxter även på 1,6 meter och här ses alltså en minskad täckningsgrad. Maximalt utbredningsdjup i området var 1,9 meter och siktdjupet uppgick till 0,6 meter. Tabell 3. Vattenväxternas medeltäckningsgrad och maximala utbredningsdjup i det norra delområdet i Vallentunasjön 2009 och 2012. Dessutom visas siktdjupet. Gråmarkerade värden visar djupzoner med en statistiskt säkerställd minskning. Norra 2009 2012 Djup Medeltäckningsgrad (%) 1,4 0 0 1,6 14 0 1,8 15 12 Maximalt utbredningsdjup 1,9 1,9 Siktdjup 0,6 0,6 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 21 av 40

Undersökningen i sjöns västra del, södra Uthamraviken, utfördes i ett grunt område i en skyddad vik omgärdad av breda bälten och öar av smalkaveldun. Bottensubstratet bestod av mycket lös findetritus. Vattendjupet utanför smalkaveldunbältet var 0,2 meter och täckningsgraden undersöktes där samt vid varannan djupdecimeter till en meters djup. Vid det minsta och största djupet hittades ingen vattenvegetation i de 15 rutor som undersöktes, se tabell 4. På 0,4 och 0,6 meters djup var täckningsgraden mycket låg. Vid 0,8 meter låg täckningen i medel på cirka 35 procent. Jämfört med 2009 uppvisade täckningsgraden en signifikant minskning (T-test, p < 0,0001) vid 0,6 meter. I övrigt kunde ingen skillnad beläggas. Maximalt utbredningsdjup i området var 1,1 meter vilket är 0,2 meter större än 2009. Siktdjupet uppmättes till 0,6 meter. Tabell 4. Vattenväxternas medeltäckningsgrad och maximala utbredningsdjup i det västra delområdet i Vallentunasjön 2009 och 2012. Dessutom visas siktdjupet. Gråmarkerade värden visar djupzoner med en statistiskt säkerställd minskning. Västra 2009 2012 Djup Medeltäckningsgrad (%) 0,2 0 0 0,4 8 5 0,6 23 3 0,8 54 36 1,0 0 0 Maximalt utbredningsdjup 0,9 1,1 Siktdjup 0,6 0,7 Östra undersökningsområdet i sjön ligger vid en liten badplats, söder om Nygårdsviken. Bottensubstratet bestod av sand och grus ut till ett djup av 0,8 meter och övergick där till findetritus och lera. Täckningsgraden undersöktes vid varannan djupdecimeter från 0,2 till 1,0 meters djup. Inga undervattenväxter hittades, vare sig i rutor eller vid fria eftersök, se tabell 5. 2009 hittades en planta av borstnate och läget får anses vara oförändrat. Siktdjupet noterades till 0,8 meter. Tabell 5. Vattenväxternas medeltäckningsgrad och maximala utbredningsdjup i det västra delområdet i Vallentunasjön 2009 och 2012. Dessutom visas siktdjupet. Östra 2009 2012 Djup Medeltäckningsgrad (%) 0,2 0 0 0,4 0 0 0,6 <1 0 0,8 0 0 1,0 0 0 Maximalt utbredningsdjup 0,6 - Siktdjup 0,6 0,8 Vattenväxternas låga täckningsgrad i Vallentunasjön förklaras huvudsakligen av det mycket låga siktdjupet vilket i sin tur främst beror Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 22 av 40

på de kraftiga algblomningar som förekommer. I vissa delar av sjön, exempelvis den grunda Uthamraviken, bidrar förmodligen även resuspension (uppvirvling av bottensediment) till den dåliga sikten. I detta område är det också tänkbart att det lösa substratet försvårar vattenväxternas kolonisering av bottnarna och därmed bidrar till låga täckningsgrader. De grunda sandbottnarna i det östra undersökningsområdet har dock goda förutsättningar för att koloniseras av vattenväxter, förutsatt att det yttre förhållandena är de rätta. Arter och ekologisk status Elva arter av vattenväxter påträffades vid inventeringen, undantaget övervattenväxter, se tabell 6. Den rödlistade uddnaten som 2009 hittades i Uthamraviken återfanns tyvärr inte. Ett nytt taxa, en steril igelknopp som inte kunde bestämmas till art, noterades vid årets inventering. Tabell 6. Vattenvegetation i Vallentunasjön 2007 (Sandsten.fl. 2007), 2009 (Rydin m.fl. 2010) och 2012. Art 2007 2009 2012 Bryophyta Mossa x Hydrocharis morsus-ranae Dyblad x x x Lemna minor Andmat x x Nuphar lutea Gul näckros x x x Potamogeton natans Gäddnate x x x Potamogeton lucens Grovnate x x x Potamogeton perfoliatus Ålnate x x x Potamogeton crispus Krusnate x x Potamogeton pectinatus Borstnate x x Potamogeton friesii Uddnate x Persicaria amphibia Vattenpilört x x x Utricularia vulgaris Vattenbläddra x x Sparganium sp. Igelknopp, obestämd x Antal arter 8 10 11 Ekologisk status bedömdes vara måttlig med ledning av de vattenväxtarter som noterades 2012, se tabell 7. Bedömningen är osäker eftersom den ekologiska kvoten ligger mycket nära gränsen mot otillfredsställande/dålig status. Baserat på samtliga artförekomster från de förra inventeringarna, 2007 och 2009, bedömdes sjön ha otillfredsställande/dålig status men låg även då nära klassgränsen. Sammantaget får läget anses vara oförändrat. Tabell 7. Bedömning av ekologisk status i Vallentunasjön 2012. Trofiskt makrofytindex (TMI) och ekologisk kvalitetskvot (EK) ligger till grund för bedömningen. TMI Ref EK Status Antal BG-arter Undervattenveg maxdjup (m) 5,45 8,27 0,61 Måttlig 10 1,9 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 23 av 40

Sammanfattande slutsatser Skillnader i väderförhållanden gör att sjöekosystemen utvecklas olika år från år, vilket gör att effekterna av en biomanipulation såsom utfiske kan vara svåra att se initialt. 2012 uppvisade Vallentunasjön dock flera positiva avsteg från tidigare mönster: Växtplankton och cyanobakterier förekom under juni och juli i lägre mängder än tidigare, se figur 12 Djurplankton (främst i form av växtplanktonbetande hinnkräftor) förekom under slutet av maj i den högsta registrerade mängden hittills, se figur 12 Siktdjupet under sommaren var det högsta sedan undersökningarna inleddes. Skillnaden var dock liten. Totalkvävehalterna uppvisade ingen ökning under sommaren detta tolkas som en effekt av trolig minskad kvävefixering Sammantaget ger ovanstående en hoppfull bild av läget och kan vara tecken på att fisket gett effekt. Dock sågs ingen minskning av fosforläckaget från bottnarna och halterna ökade liksom tidigare under sommaren. I Finjasjön som framgångsrikt restaurerats genom biomanipulering minskade den interna fosforbelastningen mycket kraftigt redan året efter att vitfiskbeståndet reducerats med 80 procent. Att motsvarande minskning inte skett i Vallentunasjön gör läget osäkert. Förklaringen kan tänkas vara att utfisket inte har varit tillräckligt effektivt, sett till total reduktion och/eller sett till den tidsperiod under vilken reduktionen åstadkommits, eller att de mekanismer som driver den mäktiga fosforfrigörelsen från sjöns sediment sommartid är motståndskraftiga mot förändringar i näringsvävens struktur. Cyanobakterier har tidigare visats ha en viktig roll i tillförseln av fosfor från Vallentunasjöns sediment till dess vattenmassa (Brunberg 1993). I och med att dessa organismer förekom i mindre mängder under juni och juli 2012 kunde man vänta sig en utebliven eller åtminstone reducerad ökning av sommarens fosforhalt. Så var dock tyvärr inte fallet. Att cyanobakterier och övriga växtplankton förekom i förhållandevis låga biomassor kan vara ett tecken på ett ökat betestryck från djurplankton, vilket i sin tur skulle kunna kopplas till biomanipuleringen. Att biomassorna var låga kan dock mycket väl vara en effekt av att sommaren 2012 var ovanligt kall och regnig och saknade längre perioder av sol och värme. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 24 av 40

Växtplankton (mg/m 3 ) 40000 30000 20000 10000 Växtplankton Cyanobakterier Djurplankton Växt- och djurplankton 35 30 25 20 15 10 5 Djuplankton (mg/l) 0 2009-2009- 2009-2009- 2009-2010- 2010-2010- 2010-2010- 2010-2011- 2011-2011- 2011-2011- 2011-2012- 2012-2012- 2012-2012- 0 Figur 12. Växt- och djurplankton i Vallentunasjön 2009-2012. Cyanobakterier visas separat och ingår även som en del av den totala växtplanktonbiomassan. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 25 av 40

Referenser Annadotter, H. & J. Forsblad. 2010. Limnologisk undersökning av Finjasjön 2009. Regito Research Center on Water and Health. Rapport 2010-01. Annadotter, H. & J. Forsblad. 2011. Limnologisk undersökning av Finjasjön 2010. Regito Research Center on Water and Health. Rapport 2011-02. Annadotter, H. & J. Forsblad. 2012. Limnologisk undersökning av Finjasjön 2011. Regito Research Center on Water and Health. Rapport 2012-01. Blomqvist, P. 2001. A proposed standard method for composite sampling of water chemistry and plankton analyses in small lakes. Environmental and Ecological Statistics. 8: 121-134. Brunberg, A-K., 1993. Microcystis in lake sediment. Its potential role in phosphorus exchange between sediment and lake water. Doktorsavhandling Uppsala Universitet. Gustavsson, A., U. Lindqvist & E. Rydin. 2012. Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2011. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2012:7. Håkanson, L. & R. H. Peters. 1995. Predictive Limnology. Methods for Predictive Modelling. SPB Academic Publishing, Amsterdam. Naturvårdsverket. 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Handbok 2007:4 Rydin, E., M. Arvidsson, A. Gustavsson. 2010. Vallentunasjön 2008-2009. Vattenkemi, plankton och undervattensvegetation. Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2010:2. Rydin, E. 2011. Vattenkemi och plankton i Vallentunasjön 2011. Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar. Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2010:2. Sandsten, H., J. Karlsson & A. Sandström. 2007. Inventering av makrofyter i Stockholms län 2007. Bedömning av ekologisk status enligt de nya bedömningsgrunderna i 12 sjöar Inventering av makrofyter i 15 sjöar inför skydd och utformande av skötselplaner. Rapport från Calluna. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 26 av 40

Bilaga 1. Näringsämneshalter i Vallentunasjöns större tillflöden Ormstaån och Karbyån samt utloppet Hagbyån 2012. Provtagningsdatum Fosfatfosfor Totalfosfor Nitrit-nitratkväve Ammoniumkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor Nitrit-nitratkväve Ammoniumkväve Totalkväve Fosfatfosfor Totalfosfor Nitrit-nitratkväve Ammoniumkväve Totalkväve Ormstaån (Inlopp 1) Karbyån (Inlopp 2) Hagbyån (utlopp) µg/l µg/l µg/l 2012-01-17 39 73 948 54 3977 34 53 1475 101 2094 2 38 267 482 1565 2012-02-14 31,5 54 504 76 1186 34 45 1334 110 1948 2 30 279 583 1689 2012-03-15 32,8 62 789 74 1587 19 41 1054 8 1569 3 35 357 276 1417 2012-03-27 31,2 62 672 32 1415 18 39 1112 13 1764 3 56 259 319 1425 2012-04-11 22 56 426 14 1238 14 37 793 11 1433 3 48 223 189 1401 2012-04-19 38,4 99 880 9 1819 23 57 1739 9 2448 3 51 273 64 1292 2012-04-25 25,8 79 602 2 1609 19 47 1349 7 2051 6 45 198 18 1300 2012-05-08 44,9 81 761 28 1730 13 38 759 12 1507 2 63 0 3 1283 2012-05-29 52,4 90 434 11 1303 27 55 899 24 1464 4 78 3 11 1300 2012-06-11 37,2 66 377 22 1264 27 58 643 31 1364 8 79 40 342 1308 2012-06-18 57,9 110 510 46 1478 28 65 806 36 1442 4 64 49 137 1285 2012-07-11 93,5 125 553 79 1367 42 68 781 48 1384 3 79 1 3 1207 2012-08-23 240 353 1304 14 2728 43 82 318 40 887 6 82 4 36 1330 2012-09-10 88,4 94 215 135 2070 48 75 740 48 1853 2 53 0 2 1157 2012-10-18 77,7 161 372 34 1778 46 100 1106 36 2044 3 54 38 16 1104 2012-10-31 102 213 521 38 1919 70 119 966 481 2296 5 50 37 30 1041 2012-11-14 64 113 317 87 1581 49 81 906 87 1764 4 46 61 134 1081 2012-11-27 43 68 455 108 1428 50 51 792 84 1627 4 48 87 203 1277 2012-12-12 73,5 126 407 126 1667 46 81 1074 91 1974 3 36 101 245 1188 2012-12-18 62,4 107 358 128 1457 43 82 949 94 1693 2 33 111 290 1162 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 27 av 40

Bilaga 2. Vattenflöden och näringsämnestransporter i Vallentunasjöns större tillflöden samt utloppet 2011 och 2012, sid 1/2. Månadsmedelflöden Fosfat-P Total-P (m 3 /s) (kg/månad) (kg/månad) 2011 Ormstaån Karbyån Utloppet Ormstaån Karbyån Utloppet Ormstaån Karbyån Utloppet jan 0,07 0,08 0,29 17 13 3 30 22 24 feb 0,08 0,09 0,46 13 8 5 21 13 31 mar 0,24 0,27 0,57 41 21 7 64 37 48 apr 0,31 0,35 1,04 27 27 5 75 87 125 maj 0,02 0,02 0,34 1 2 2 3 4 48 jun 0,01 0,02 0,13 1 3 1 2 4 24 jul 0,01 0,01 0,05 0 2 0 2 2 11 aug 0,02 0,02 0,02 1 3 0 5 5 5 sep 0,03 0,03 0,05 3 4 1 5 5 8 okt 0,01 0,01 0,06 1 1 0 2 2 7 nov 0,01 0,01 0,05 1 1 0 2 1 6 dec 0,15 0,17 0,15 42 21 1 86 42 21 2012 jan 0,16 0,18 0,48 26 18 2 51 31 51 feb 0,19 0,21 0,48 15 15 2 27 23 38 mar 0,12 0,14 0,71 11 9 5 20 15 75 apr 0,19 0,22 0,58 15 11 6 40 27 74 maj 0,02 0,02 0,44 2 1 4 5 3 77 jun 0,04 0,05 0,28 6 3 4 10 7 52 jul 0,01 0,01 0,19 4 2 2 5 3 40 aug 0,02 0,03 0,11 12 3 1 18 6 24 sep 0,09 0,10 0,24 32 13 1 43 22 35 okt 0,12 0,14 0,32 28 20 3 58 39 46 nov 0,12 0,14 0,50 20 19 5 37 27 62 dec 0,06 0,07 0,63 10 8 6 17 13 61 Summa 2011 0,08 0,09 0,27 147 105 26 299 225 359 Summa 2012 0,10 0,11 0,41 181 122 42 329 215 634 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 28 av 40

Bilaga 2. Vattenflöden och näringsämnestransporter i Vallentunasjöns större tillflöden samt utloppet 2011 och 2012, sid 2/2. Nitrat-N Ammonium-N Total-N (kg/månad) (kg/månad) (kg/månad) 2011 Ormstaån Karbyån Utloppet Ormstaån Karbyån Utloppet Ormstaån Karbyån Utloppet jan 196 365 77 108 21 316 462 503 977 feb 86 276 114 209 13 624 449 410 1588 mar 317 1168 246 622 39 891 1413 1593 2458 apr 767 1583 1166 166 27 645 1602 2237 3998 maj 26 32 43 2 1 26 57 66 1073 jun 16 36 5 2 3 25 50 64 410 jul 4 21 0 0 2 6 33 36 183 aug 18 51 0 1 3 2 87 90 96 sep 50 72 1 3 3 7 112 123 179 okt 18 30 3 1 1 17 48 52 197 nov 12 17 5 2 2 36 27 29 169 dec 586 939 69 9 14 179 1059 1254 602 2012 jan 466 798 335 20 39 636 1518 1102 2046 feb 283 652 349 35 40 617 636 956 1944 mar 229 420 613 24 14 631 479 624 2788 apr 331 734 331 5 5 152 786 1119 2008 maj 36 56 25 1 1 10 89 99 1520 jun 48 91 24 4 4 122 142 166 922 jul 21 27 3 2 2 11 51 49 633 aug 65 30 1 3 3 8 155 77 386 sep 135 179 4 21 12 5 539 432 727 okt 137 379 29 13 73 16 598 777 947 nov 137 309 83 27 65 171 502 650 1475 dec 68 180 180 20 18 449 254 332 2018 Summa 2011 2094 4590 1731 1125 128 2774 5400 6458 11929 Summa 2012 1957 3854 1979 174 275 2828 5748 6382 17411 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 29 av 40

Bilaga 3. Analysresultat vattenkemi: Temperatur och syrgas från Vallentunasjön, station VA2 2012. Datum Djup Temp Syrgas Datum Djup Temp Syrgas m C mg/l % m C mg/l % 2012-01-17 0 0,2 13,2 91 2012-07-11 0 19,9 8,3 90 1 0,2 13,2 91 1 20,1 8,1 90 2 0,2 13 90 2 20,2 8 89 3 0,8 10,2 72 3 20,3 8 89 4 1,4 4,5 32 4 20,4 8 89 2012-02-14 0 0,3 13,6 95 2012-08-16 0 20,2 11 121 1 0,7 13,3 93 1 19,9 10,1 110 2 1,5 9,9 71 2 19,5 8,3 90 3 2,3 2,6 19 3 19,5 7,9 86 4 3 0,8 6 4 19,3 7,7 83 2012-03-15 0 5,7 12,8 102 2012-08-23 0 18,9 8,6 94 1 5,9 14,3 114 1 2 5,2 13,8 108 2 19 8,4 92 3 4,5 4,5 34 3 19 8,4 92 4 4,3 1,5 12 4 19 8,3 91 2012-03-27 0 5,3 13,2 104 2012-08-29 0 18,6 11 117 1 5,3 13,3 104 1 18,3 11,1 117 2 5,2 13,3 105 2 18,2 11 116 3 5,2 13,3 104 3 17,9 10,7 112 4 5,2 13,3 104 4 16,9 7,5 77 2012-04-11 0 4,6 13 103 2012-09-10 0 15,8 10,9 109 1 4,6 13 103 1 15,4 10,9 109 2 4,6 13 103 2 15,3 10,9 109 3 4,6 13 103 3 15,2 10,9 109 4 4,5 13 103 4 15,1 10,5 105 2012-04-25 0 7,6 13,7 115 2012-09-24 0 11,4 10,2 94 1 7,5 13,8 116 1 11,5 10,1 93 2 7,5 13,8 116 2 11,5 10,1 93 3 7,4 13,8 116 3 11,5 10,1 93 4 7,2 13,5 112 4 11,6 10 92 2012-05-09 0 13 12,2 115 2012-10-18 0 4,3 11,9 93 1 12,8 12,3 115 1 4 12 93 2 12,7 12,3 115 2 3,9 12 93 3 12,7 12,3 115 3 3,9 12 93 4 12,7 12,3 115 4 3,9 12 93 2012-05-29 0 17 7,1 74 2012-10-31 0 7,7 11,1 93 1 17,2 7 74 1 7,7 11,1 93 2 17,2 6,9 72 2 7,6 11 93 3 17,3 6,9 72 3 7,6 11 93 4 17,3 6,8 71 4 7,6 10,9 92 2012-06-11 0 16,5 9,1 94 2012-11-14 0 3,8 11,9 90 1 16,3 8,9 92 1 3,7 11,9 89 2 16,2 8,8 90 2 3,6 11,9 89 3 16,1 8,6 89 3 3,5 11,9 89 4 15,2 4,1 42 4 3,5 11,9 89 2012-06-18 0 17 8,9 92 2012-11-27 0 4 12,1 93 1 17 8,8 91 1 3,9 12,1 93 2 17 8,7 90 2 3,9 12,1 93 3 17 8,7 90 3 3,9 12,1 93 4 16,9 8,6 88 4 3,9 12,1 93 2012-06-27 0 17,2 9,5 99 2012-12-18 0 0,7 12,4 86 1 17,4 9,4 98 1 0,8 12,2 85 2 17,4 9,2 97 2 1,2 11,4 80 3 17,4 9,2 97 3 2,4 5,3 39 4 17,4 8,7 91 4 3,3 1,3 10 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 30 av 40

Bilaga 4. Analysresultat vattenkemi: siktdjup, partikulärt material, näringsämnen och klorofyll a. Siktdjup Suspenderat material Glödgningsförlust Fosfat-P Datum 2012-01-17 1,40 8,4 4,0 2 39 235 537 1551 21,6 2012-02-14 2,10 4,4 3,6 0,7 29 266 701 1801 11,7 2012-03-15 1,80 9,2 4,4 9 40 291 439 1578 15,9 2012-03-27 1,40 9,6 6,0 6 45 221 353 1435 24,9 2012-04-11 1,40 12,4 8,0 2 54 203 199 1436 30,6 2012-04-25 1,00 14,0 8,8 8 52 196 4 1429 49,3 2012-05-08 1,00 19,6 13,2 3 58 0 2 1234 42,0 2012-05-29 0,90 19,4 12,4 4 92 1 9 1228 23,5 2012-06-11 0,80 16,0 8,5 8 63 25 165 1208 22,4 2012-06-18 0,90 17,4 7,9 5 73 25 126 1279 29,8 2012-06-27 0,90 20,0 14,0 5 73 3 17 1311 40,1 2012-07-11 1,00 22,7 16,0 7 88 0 2 1271 26,7 2012-08-02 1,00 23,3 14,7 5 78 0 3 1316 27,5 2012-08-16 0,90 25,3 20,7 2 81 0 2 1429 43,8 2012-08-23 17,5 13,0 8 80 15 1 1327 43,5 2012-08-29 0,70 18,0 14,5 3 56 0 1 1342 50,3 2012-09-10 0,90 20,0 13,6 2 61 0 3 1253 48,4 2012-09-24 1,00 16,4 12,0 3 61 0 0 1300 43,1 2012-10-18 1,10 13,2 8,8 2 51 0 5 1141 44,6 2012-10-31 1,30 11,6 8,4 2 61 26 29 1089 43,4 2012-11-14 1,30 10,4 6,8 5 43 47 108 1123 40,7 2012-11-27 1,30 8,3 3,7 3 36 68 173 1133 41,8 2012-12-18 1,60 6,4 4,0 3 41 112 315 1171 14,2 Total-P Nitritnitrat-N Ammonium-N Total-N Klorofyll a Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 31 av 40

Bilaga 5. Växtplankton 2012 taxa och biomassor (mg/m 3 ). 2012-04-25 Taxon Cyanophyta (Blågrönaalger) Anabaena sp rak 1 114 51 46 60 Anabaena sp spiral 15 39 221 Aphanizomenon sp enskild 256 55 102 27 5722 4713 748 1862 Aphanizomenon sp vilcell 21 Aphanocapsa sp 7 35 49 75 58 129 145 89 72 86 Aphanothece sp 35 3 10 1 25 cf Microcystis aeruginosa 3 15 72 cf Snow ella sp 4 34 5 189 58 cf Woronichinia sp 35 6 Chroococcales enstaka >2 2 Chroococcales koloni <2 0 104 Chroococcales koloni >2 402 40 107 114 79 47 Chroococcus limneticus 18 Chroococcus sp 8 49 92 4 Coelosphaerium sp 46 72 82 6 12 26 Gomphosphaeria sp 32 Limnothrix sp 198 71 34 16 205 1131 1473 Merismopedia cf glauca 9 Merismopedia sp 0 Merisomopedia w armingiania 3 0 Microcystis aeruginosa 416 119 Microcystis cf aeruginosa 5 Microcystis sp 169 19 Microcystis w esenbergii 9 6 30 15 123 103 57 Monoraphidium "C" 8 Oscillatoriales sp 142 13 5 283 Oscillatoriales sp 1,9 1519 34 409 283 2847 Phormidium dictyothallum 3 6 42 42 42 177 85 22 28 9 Planktolyngbya sp 3448 8813 236 832 204 442 5239 1724 3822 252 Planktothrix sp 18 Snow ella sp 80 231 Woronichinia sp 53 10 Chrysophyta (Guldalger) Chrysoflagellat <7 411 976 502 127 168 496 133 539 208 361 Chrysoflagellat >7 198 40 144 Chrysophyceae oid ovala enstaka små m. gissel 30 Chrysophyceae oid runda kol små m.gissel 2 Dinobryon cf sociale 13 57 Dinobryon cylindricum 72 31 Dinobryon fria celler 95 173 Dinobryon sp 41 169 Chrysochromulina sp 63 106 56 25 50 57 41 13 cf Mallomonas sp 50 Mallomonas cf akrokomos 51 Mallomonas sp 17 Mallomonas sp >30 35 Goniochloris sp 13 64 Ophiocytium capitatum 7 2012-05-09 2012-05-29 2012-06-11 2012-06-18 2012-07-11 2012-08-13 2012-09-10 2012-10-16 2012-11-14 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 32 av 40

Cryptophyta (Rekylalger) Cryptomonas 25-30 128 129 37 25 22 12 49 Cryptomonas 30-35 19 Cryptomonas sp 10-15 9 171 79 3 332 77 66 146 350 Cryptomonas sp 15-20 356 3 10 246 362 111 54 42 258 Cryptomonas sp 20-25 119 9 12 124 111 94 602 Cryptomonas sp 5-10 27 18 107 114 290 76 281 Rhodomonas minuta 24 135 363 18 24 85 Katablepharis ovalis 27 51 46 19 21 90 110 Dinophyta (Pansarflagellater) Centrales 0-5 12 Centrales 10-15 384 Centrales 5-10 24 Ceratium hirundinella 428 cf Ceratium sp 962 cf Peridinium sp >35 265 516 Dinophyceae 765 2809 Dinophyceae oid 103 Gymnodinium 15-25 125 889 305 Gymnodinium sp <15 148 14 9 168 125 Peridinium sp <20 14 514 25 Peridinium sp 20-35 75 88 142 Euglenophyta (Ögonalger) Euglena sp 468 138 15 Euglena sp stor 62 Euglenales 38 Phacus sp 41 254 25 64 29 Trachelomonas sp 9 Xanthophyceae (Gulgrönalger) Goniochloris sp 13 64 Ophiocytium capitatum 7 Bacillariophyta (Kiselalger) Asterionella formosa 11 3 9 80 36 205 520 208 347 Fragilaria sp kort 18 4064 586 5 15 208 43 1511 2735 Fragilaria sp lång 47 450 159 68 78 354 132 2325 Fragilaria sp medium 2629 2720 175 208 8 188 808 3887 7904 Pennales koloni 195 Tabellaria cf fenestrata 13 162 8 56 Tabellaria cf flocculosa 57 Tabellaria fenestrata 399 167 Aulacoseira granulata 272 9 253 Aulacoseira sp 29 91 60 674 252 156 Aulacoseira sp smal 31 Centrales 0-5 18 6 Centrales 10-15 145 290 41 72 122 48 94 48 Centrales 15-20 70 13 273 36 363 539 199 Centrales 20-25 10 10 136 21 159 20 23 Centrales 5-10 58 48 173 cf Aulacoseira sp 51 55 90 Rhizosolenia cf eriensis 24 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 33 av 40

Chlorophyta, Chlorophyceae (Grönalger) Ankistrodesmus cf fusiformis 1 14 16 12 Ankistrodesmus fusiformis 5 cf Coelastrum sp 19 cf Eudorina/Pandorina sp 2 cf Kirchneriella contorta 1 2 cf Micractinium pusillum 7 Chlamydomonas sp 62 Chlorococcales enstaka runda 0-5 50 Chlorococcales oval enstaka små 31 58 Chlorocphyceae koloni avlång 0-5 2 11 Chlorophyceae enstaka runda 5-10 87 95 Chlorophyceae koloni 4 celler 23 Chlorophyceae koloni avlång 5-10 289 151 452 Chlorophyceae koloni runda 0-5 29 210 125 0 Chlorophyceae koloni runda m gissel 0-5 4 Chlorophyceae rund med gissel 24 Coelastrum microporum 12 3 0 Coelastrum sp 334 98 19 15 Coelastrum sphaericum 130 Crucigenia quadrata 151 166 Crucigenia sp 9 Crucigenia tetrapedia 14 190 796 1910 582 341 229 Crucigeniella cf crucifera 225 Crucigeniella sp 7 Golenkinia cf paucispina 2 70 Golenkinia cf radiata 3 Keratococcus sp/monoraphidium sp 27 Kirchneriella contorta 2 Kirchneriella sp 119 Kirchneriella sp små 12 Koliella spiculiformis /Monoraphidium griffithii 3 7 Monoraphidium cf capricornutum 1 3 Monoraphidium cf contortum 2 Monoraphidium cf minutum 5 9 56 Monoraphidium sp 34 Pediastrum biradiatum 109 Pediastrum boryanum 146 28 513 170 272 243 701 104 346 Pediastrum cf biradiatum 139 Pediastrum duplex 122 524 501 364 350 266 Pediastrum tetras 95 332 98 270 88 37 57 12 Quadrigula sp 13 Scenedesmus 2 celler 36 Scenedesmus acuminatus 18 Scenedesmus cf linearis 13 47 Scenedesmus sp 2 celler 27 38 16 46 33 78 23 Scenedesmus sp 4 celler 99 72 264 146 186 157 116 158 302 40 Scenedesmus sp 4 celler små 15 198 15 Scenedesmus sp 8 celler 20 15 6 5 7 Selenastrum bibraianum 1 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 34 av 40

Selenastrum cf bibraianum 5 21 Sphaerellopsis sp 34 Sphaerocystis sp 41 Tetraedron caudatum 9 10 2 5 Tetraedron minimum 41 37 125 125 58 304 95 47 89 188 Tetrastrum cf staurogeniaeforme 26 Tetrastrum sp 174 Treubaria cf triappendiculata 18 Treubaria sp 4 22 5 Elakatothrix gelatinosa 9 Elakatothrix genevensis 18 Elakatothrix sp 7 7 20 4 18 Actinastrum cf hantzschii 2 7 4 48 31 102 3 Ankistrodesmus cf fusiformis 9 0 cf Dictyosphaerium sp 53 108 51 cf Koliella raka, långa 17 7 8 Dictyosphaerium sp 7 4 182 148 6 Koliella "S" 11 54 44 Koliella longiseta 3 Koliella raka, korta 29 21 Koliella raka, långa 15 79 Lagerheimia cf subsalsa 13 Lagerheimia citriformis 3 Lagerheimia sp 27 Nephrocytium agardhianum 13 Oocystis sp 1 50 49 255 653 42 1 68 Chlorophyta, Conjugatophyceae (Konjugater) cf Closterium acutum var variabile 6 29 Closterium acutum var variabile 204 115 30 18 14 Closterium böjd medium 18 Closterium medium 9 14 10 18 23 2 Closterium medium bred 13 17 Closterium sp kort 38 109 Cosmarium sp 123 346 25 93 1 Spondylosium planum 53 Staurastrum sp 41 13 271 112 6 41 Staurodesmus sp 17 12 15 5 Oidentifierade taxa Oid "fet stjärna" 53 Oid "taggig boll" 19 Oid avlång >15 12 146 Oid avlång 0-5 33 Oid avlång 10-15 69 33 Oid avlång 5-10 26 10 49 159 112 45 23 9 47 Oid fet stjärna 13 Oid filament 13 157 3369 Oid koloni i flera grupper "i skal" 31 Oid koloni i flera grupper i "skal" 10 342 Oid koloni oregelbundna celler 1 36 85 Oid koloni rund 68 189 73 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 35 av 40

Oid koloni rund med gissel 41 Oid koloni stavformad 145 Oid koloni täta celler 66 73 Oid rund <5 25 68 12 131 27 82 24 72 Oid rund >15 206 101 37 Oid rund 10-15 6 457 394 1517 Oid rund 5-10 83 568 185 189 43 128 197 24 Oid rund i gelé 21 31 8 Oid rund koloni gelé 60 Oid rund koloni i gelehölje 5 Oid rund med gissel 115 Oid. oval enstaka med gissel 88 18 87 241 66 Våtvikt (mg/m 3 ) Cyanophyta (Blågrönaalger) 3873 9443 2422 1613 598 1555 12162 7656 6306 6621 Chrysophyta (Guldalger) 624 1712 558 198 218 559 422 596 315 431 Cryptophyta (Rekylalger) 283 596 385 433 982 877 179 258 451 1649 Dinophyta (Pansarflagellater) 287 434 0 514 0 1929 371 1032 0 4343 Euglenophyta (Ögonalger) 47 41 0 0 0 722 225 64 44 0 Xanthophyceae (Gulgrönaalger) 0 0 0 7 0 13 64 0 0 0 Bacillariophyta (Kiselalger) 2931 7733 765 1157 446 555 2333 2791 6204 13965 Chlorophyta, Chlorophyceae (Grönalger) 493 199 1997 2063 3037 4264 3077 1494 1445 1192 Chlorophyta, Conjugatophyceae (Konjugater) 15 68 67 343 339 634 56 132 191 14 Oidentifierade taxa 228 578 1054 426 750 1030 3473 2777 166 388 Summa 8779 20805 7249 6754 6371 12139 22362 16800 15121 28603 Andel (%) Cyanophyta (Blågrönaalger) 44 45 33 24 9 13 54 46 42 23 Chrysophyta (Guldalger) 7 8 8 3 3 5 2 4 2 2 Cryptophyta (Rekylalger) 3 3 5 6 15 7 1 2 3 6 Dinophyta (Pansarflagellater) 3 2 0 8 0 16 2 6 0 15 Euglenophyta (Ögonalger) 1 0 0 0 0 6 1 0 0 0 Xanthophyceae (Gulgrönaalger) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Bacillariophyta (Kiselalger) 33 37 11 17 7 5 10 17 41 49 Chlorophyta, Chlorophyceae (Grönalger) 6 1 28 31 48 35 14 9 10 4 Chlorophyta, Conjugatophyceae (Konjugater) 0 0 1 5 5 5 0 1 1 0 Oidentifierade taxa 3 3 15 6 12 8 16 17 1 1 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 36 av 40

Bilaga 6. Djurplankton 2012 taxa och biomassor (mg/m 3 ). 2012-04-25 2012-05-09 2012-05-29 Taxon Våtvikt [mg/m³] Bosmina coregoni 19 665 9219 1939 851 136 445 1095 18 60 Chydorus sphaericus 97 705 7402 3498 1223 399 990 270 1067 521 Dapnia cucullata 158 31 6538 12386 10177 3873 1538 560 654 2146 Dapnia sp. 17 14 17 1 2 Diaphanosoma brachyurum 20 Leptodora kindti 2052 143 65 386 Calanoida sp. Adult 39 28 260 550 418 77 162 354 432 432 Calanoida sp. Adult Hanne 271 Cyclopoida sp. Adult 1953 1411 4934 1636 1005 778 826 1021 1191 1046 Cyclopoida sp. Adult Hanne 447 453 102 108 210 80 162 142 Cyclopoida sp. Copepodit 4 12 2 5 48 Cyclopoida sp. Naupliuslarv 38 116 188 79 20 78 41 54 27 25 Asplanchna sp. 431 5814 1841 Brachinous sp. 2 Filina longiseta 0 Kellicottia longispina 1 9 31 10 6 6 1 0 1 Kellikottia longispina med ägg 1 10 6 1 0 0 1 1 Keratella cochlearis 2 14 4 2 2 14 5 4 8 9 Keratella cochlearis med ägg 1 7 1 0 1 2 0 2 3 3 Keratella quadrata 24 218 170 49 58 124 25 12 30 13 Lecane lunaris 0 0 Polyarthra sp. 4 70 7 6 0 1 127 16 18 Polyarthra sp. med ägg 4 1 Synchaeta sp. 1 2012-06-11 2012-06-18 2012-07-11 2012-08-13 2012-09-10 2012-10-16 2012-11-14 Våtvikt (mg/m³) Cladocera 274 1401 23177 17838 14320 4552 2995 1990 2126 2728 Copepoda 2481 2020 5383 2265 1545 1041 1510 1511 1817 1693 Rotatoria 465 6147 2060 68 66 147 32 147 59 45 Summa 3220 9568 30620 20170 15931 5740 4537 3649 4002 4466 Andel (%) Cladocera 9 15 76 88 90 79 66 55 53 61 Copepoda 77 21 18 11 10 18 33 41 45 38 Rotatoria 14 64 7 0 0 3 1 4 1 1 Summa 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 37 av 40

Bilaga 7. Provtagningsstationernas placering (vattenprover). Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 38 av 40

Bilaga 8. Vattenväxtinventering Lägen för inventering av täckningsgrader Täckningsgrad av makrofyter undersöktes vid rödmarkerade områden. Område 1: Vallentuna norra, område 2: Vallentuna västra och område 3: Vallentuna östra. Koordinater och djup för start- och slutpunkter vid undersökning av täckningsgrad av makrofyter i Vallentunasjön 2009 och 2012. Område Position (RT90) Djup X Y (m) Vallentuna norra: Start 6602670 1627150 1,4 Vallentuna norra: Slut 6602640 1627325 1,9 Vallentuna västra: Start 6600430 1625125 0,2 Vallentuna västra: Slut 6600523 1625162 0,9 Vallentuna östra: Start 6599575 1626375 0,2 Vallentuna östra: Slut 6599556 1626358 1,0 Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 39 av 40

Lägen för inventering av förekommande arter Transekt Start Kommentar 1 6602244 1627881 6602342 1627784 Uppgift saknas 2 6603453 1627913 6602815 1627654 Utgår från öppen strand 3 6602612 1627118 6602576 1627317 Utgår från vassbälte 4 6601604 1626446 6601604 1626460 Utgår från sävbälte 5 6600412 1625139 6600623 1625203 Utgår från smalkaveldun/vassbälte 6 6600238 1625853 6600247 1625880 Sträcker sig genom gles vass 7 6597974 1625440 6598024 1625546 Utgår från sävbälte 8 6599556 1626383 6599563 1626340 Utgår från häll vid badplats 9 6600017 1626747 6600023 1626744 Utgår från häll 10 6601545 1627180 6601571 1627144 Utgår från smalkaveldunbälte 11 6598175 1626612 6598238 1626571 Utgår från vassbälte Slut Inmätning av vattenstånd Inmätning av vattenståndet gjordes mot en spets på ett block vid strandkanten i sjöns nordöstra del vid position X6602262/Y1627800 (RT90).Vid inmätning av vattenståndet i samband med vattenväxtinventering den 23 juli 2012 låg vattenytan 2 cm under spetsen. Vid inventeringen 2009 låg vattenytan 11 cm under spetsen. Vattenkemi, plankton och vattenväxter i Vallentunasjön 2012 Sidan 40 av 40