Näringslivets syn på FoU och innovationer

Näringslivets syn på FoU och innovationer

Utgångspunkter Forskning- och innovationsfrågorna är centrala för näringslivets utvecklingskraft. Nära relationer till akademin tillgång till kompetens och kunskap - viktigt för företagen Satsningar på FoU idag leder till utveckling av nya processer, produkter och tjänster imorgon.

Näringslivets FoU-verksamhet Näringslivets omfattande FoU-verksamhet innebär att det behövs: Starka offentliga satsningar på forskning för att säkerställa kompetens- och kunskapsförsörjning Goda forskningsmiljöer genom att samla forskningsresurser till strategiska områden

Kommersialisering av forskningsresultat Innovativa miljöer med tillgång till riskkapital och affärskunnande Incitament för högskolan att bygga upp kompetens kring kommersialisering dvs. lärarundantaget avskaffas Ökad klusterbildning dynamiken i samverkan mellan företag, högskolor och andra aktörer Samlad övergripande strategi för industriforskningsinstituten deras roll i innovationssystemet förstärks

Få fler motiverade att studera och forska Tidig stimulans för ungdomars teknikintresse Ett nytt antagningssystem för universitet och högskolor Utvecklad samverkan mellan företag och högskola goda initiativ bör uppmuntras. Flexiblare civilingenjörsutbildningar en nationell samling kring projektet Morgondagens ingenjör.

FoU-utgifter som andel av BNP fördelat på finansierande sektorer 1981-1999 (Source: OECD) % av BNP 4.00 3.50 3.00 2.50 2.00 1.50 1.00 0.50 Utlandet Övr. nationella Offentlig sektor Företag 0.00 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 Källa: OECD År

Gross expenditure on R&D in relation to GDP 1999 (Source: OECD, Vinnova) Sweden Finland Japan USA Germany France Denmark Netherlands (1998) United Kingdom Norway Business Enterprise Sector Higher Education Sector Institutes & other organisations 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 Percent of GDP

FoU - utgifter i förhållande till BNP (Källa: SCB) 4 3.5 3 2.5 2 1.5 1 Sverige Finland Japan USA OECD totalt 0.5 0 1989 1991 1993 1995 1997 1999

Financing sources of national R&D Percent of GDP (Source: OECD, MSTI, Vinnova) Sweden Finland Japan USA Germany France Denmark (1997) Netherlands United kingdom Belgium (1997) Business enterprises Government Other national sources Abroad EU Austria Norway 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4

12 10 8 6 4 2 0 Total researchers (FTE) per thousand in the workforce 1997 (Source: EU DG Research, Vinnova) 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Number Finland Japan (2000) Sweden USA Denmark (1999) France (1998) Belgium Germany (1998) United Kingdom (1998) EU (1998) Ireland Netherlands (1998) Austria (1998) Percent Total researchers per thousand in workforce Average annual percentage growth in total reseachers (FTE) since 1995

Total new Science & Technology PhDs 1999 per thousand population aged 25-34. (Source: EU DG Research, Vinnova) 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Sweden Finland Germany France (1998) United Kingdom (1998) Ireland (1997) Austria Denmark EU (1998) Spain (1998) Belgium Netherlands Portugal Italy

Highly cited publications per million population 1995-97 & as share of total publications 1997-99 (Source: EU DG Research, Vinnova) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1.8 1.6 1.4 1.2 1 0.8 Denmark Sweden Netherlands United Kingdom (1999) Number of highly cited publications per million population 0.6 0.4 0.2 0 Finland USA Belgium EU Germany Ireland Austria France Italy Japan Spain Portugal Greece Luxemburg Share, in percent, of highly cited publications of total publications Number of highly cited publications per million population Share, in percent, of highly cited publications of total publications

400 350 300 250 200 150 100 50 0 US patents (USPTO) per million population 1999-2000 (Source: EU DG Research, Vinnova) Number per million population USA Japan Sweden Germany Luxemburg Finland Denmark Netherlands Belgium Austria EU United Kingdom France Ireland Italy Spain Greece Portugal 1999 2000 (estimated)

400 350 300 250 200 150 100 50 0 European patents (EPO) per million population 1999-2000 (Source: EU DG Research, Vinnova) Number per million population Sweden Finland Germany Netherlands Denmark Luxemburg USA EU Austria Japan Belgium France United Kingdom Ireland Italy Spain Greece Portugal 1999 2000 (estimated)

Kommersialisering av forskning och idéer Låg potentialen för FoU-resultat att kommersialiseras. Brist på nya teknikbaserade företag som vuxit sig stora och teknikbaserade företag avknoppade från universitet

Förutsättningarna för universitet och högskolor Kunskap produceras i nätverk Flytande gränser mellan aktörer Bindestrecks-teknologier Marknad för köp och försäljning av teknik

Drivkrafter i näringslivet Globalisering av FoU och produktion fortsätter Ökat kunskapsinnehåll (Förskjutning mot kundnära verksamhet, företagens produkter) Nätverksstrukturer, kluster allt viktigare Plattformstänkande allt viktigare Snabbare ledtider etc.

Identifierade behov Spetskompetens för kärnverksamhet Kompetens inom kompletterande teknologier Teknik och kunskapsstöd

Företagen har olika behov av kompetens Exempel från SCA Hygiene Products 1) Exempel: Absorption Kompetens söks internationellt/globalt Universitet & Högskolor främsta leverantören Spetskompetens efterfrågas (det bästa) 2) Exempel: Testmetoder Kompetens söks lokalt/regionalt Forskningsinstitut anlitas Teknik/ kunskapsstöd Spetsteknologi i kärnverksamheten (kärnkompetens) Kompletterande teknologier Exempel: Konvertering Kompetens söks regionalt t.ex. i Europa Underleverantörer viktiga partners Universitet & Högskolor anlitas liksom Forsknings-institut (1) Detta synsätt är generiskt inom industrin (2) Mindre (nationella) företag börjar sökandet av spetskompetens i sitt närområde

Identifierade behov (forts) Ökade krav på tvärgående FoU inom flertalet branscher Det finns många behov inom nya växande teknologier såsom Elektronik och Bioteknik Företagen har ett ökat behov av miljökunnande Ny kunskap i etablerade branscher såsom energi och processkunnande

Egna organisationen svarar för merparten av forskning och utveckling 1 i både stora och SME-företag oberoende av bransch Procenttalen visar intervallen enligt intervjuerna Stora företag >10 Mdr SEK Medelstora företag 0,25-10 Mdr SEK Små företag <0,25 Mdr SEK Egen organisation 70-90% 60-80% 40-75% Universitet och högskolor 5-10% 5-10% 5-10% Industriforskningsinstitut 0-5% 0-10% 0-10% Specialföretag/konsulter 0-10% 0-20% 0-20% Andra leverantörer 2) 2) 0-10% 0-15% 0-30% (1) Avser det som företagen uppgivit som kostnader för FoU (2) Underleverantörer, kunder m.fl.

Leverantörer av FoU Universitet och högskolor ökad betydelse Universiteten har utvecklats affärsmässigt och har stark koppling till det regionala näringslivet Industriforskningsinstituten skulle kunna spela en större roll

Satsningar på FoU och innovationer Som garant för grundforskning bör staten värna om högkvalitativ forskning med stor resurstilldelning. skapa och behålla goda forskningsmiljöer samla forskningsresurserna till ett fåtal institutioner per ämnesområde. Riskkapital och affärskunnande för att möjliggöra för forskare med goda idéer att föra innovationer till marknaden. Klusterbildning dynamiken i samverkan mellan företag och andra aktörer, är en nyckel till konkurrenskraft och tillväxt i Sverige.

Industriforskningsinstituten står inför många utmaningar komplex kravbild Finansiering Ägare Finansieringen är är ifrågasatt Uppdragsbaserad finansiering förordas Statlig grundfinansiering upplevs som nödvändig för överlevnad Villigheten hos större koncerner att betala fasta avgifter kommer att minska Storföretagens roll minskar Avsaknad av samsyn olika agendor Storföretagens inflytande är är betydande men kommer att minska Ett statligt engagemang upplevs av företagen vara till till fördel för Sverige Företagens/kundernas behov Behov av en mångfald tjänster Växande tvärgående FoU-behov i i flertal branscher Behov inom de nya växande teknologierna, t.ex. elektronik, bioteknik Olika behov av extern kompetens Ökat behov av miljökunnande SME-företagen har svårt att formulera sina egna FoU-behov Teknologiutveckling Tvärgående teknikutveckling allt viktigare Teknikområdena konvergerar Teknikutvecklingen sker allt snabbare Nya kunskapsområden tillkommer etik, människa/maskin, IT IT m.m. Teknik- och industrikluster kombinerat är är ett framgångsrikt koncept Behovet av teknikdifferentiering förändras Industriforskningsinstitutens framtida roll och inriktning Konkurrenter Många leverantörer köparens marknad Konkurrensen har ökat mellan Universitet & Högskolor och Industriforskningsinstituten Universitet & Högskolor har flyttat fram sina positioner Regionala högskolor oftast nischade Kunder och leverantörer allt viktigare partners i i utvecklingsfrågor Internationella aktörer ökar i i betydelse på svenska marknaden Internationell/global utveckling Företagssammanslagningar minskar antalet kunder Ökad tillgänglighet av externa/interna resurser Nationell lojalitet minskar. Kompetens köps där den är är bäst Utflyttning av verksamheter Branschernas grad av internationalisering är är olika

Industriforskningsinstitutens roll i innovationssystemet Institutens tjänster är efterfrågade av företagen Seminarieserie om näringslivets behov av externt FoU-stöd Samlad övergripande strategi

Stärk universitetens incitament att kommersialisera resultaten av forskning Ge högskolor och universitet incitament för att utveckla kompetens och skaffa sig de nätverk som behövs. Lagstiftningen måste ändras i riktning mot att ge universitet och högskolor del av intäkter från forskningsresultaten.

Fler motiverade att studera och forska Nytt antagningssystem till universitetsoch högskolestudier Långsiktig planering Samverkan avgörande Flexiblare civilingenjörsutbildningar

Innovationer för tillväxt Satsningar på FoU leder till utveckling av nya processer, produkter och tjänster samt nya företag och verksamheter